Stäng
Meny
fre
31
Mar
Kl 18.00
Flera datum

Klassisk filmmusik: Alexander Nevskij

Göteborgs Symfoniker, Dmitrij Kitajenko Dirigent, Göteborgs Symfoniska Kör, Agunda Kulaeva mezzosopran

Klassisk filmmusik: Alexander Nevskij

Göteborgs Symfoniker, Dmitrij Kitajenko Dirigent, Göteborgs Symfoniska Kör, Agunda Kulaeva mezzosopran

Tre generationer ryska tonsättare, tre formidabla upplevelser.

Tjajkovskijs ljuva stråkar och käcka sjömansvals i serenaden, Prokofjevs maffiga och demoniska filmmusik till klassikern Alexander Nevskij och Rodion Sjtjedrins orkesterkonsert ”Skälmvisor”, en liten klackspark i vårsolen. Känslor, dramatik, mörk humor – det ryska kynnet i ett musikaliskt nötskal.

Introduktion till konserten

Kostnadsfri introduktion en timme innan konsertstart med musiker från Symfonikerna.

Filmklassikern Alexander Nevskij

1938 var filmen Alexander Nevskij ett givet propagandanummer för Stalin och Sovjetunionen, när Nazitysklands skugga drog över Europa. Regissören Sergej Eisenstein gav uppdraget att skriva filmmusiken till Prokofjev, som 1939 bearbetade musiken till en kantat. Det är den som framförs av Symfonikerna under konserten.

Den kraftfulla, motoriska musiken med framhävt bleckblås gav ett rått driv och en kuslig känsla till de effektfulla krigsscenerna samtidigt som sekvenserna med det lidande folket fick ytterligare djup med känsligt avvägda toner.

Alexander Nevskij var en publikframgång i Sovjet med sin oförställda varning till Hitler – de tyska korsriddarna hade nazihjälmar och vissa befäl till och med en uppsträckt nazihand på kasken. Men när Stalin slöt en pakt med Hitler efter ett halvår fick regissören Eisenstein och kompositören Prokofjev snopet se filmen dras in. Lika plötsligt togs filmen upp på biograferna igen när Tyskland angrep Sovjet 1941.

(Som kuriosa kan nämnas att det också finns en karaktär i datorspelet Assasin´s Creed med namnet Alexander Nevsky, som bygger på samma historiska förlaga som karaktären i filmen från 1938.)

Program


Tjajkovskij Serenad för stråkorkester
27 min

SERENAD FÖR STRÅKAR C-DUR OP 48 Pezzo in forma di Sonatina: Andante non troppo. Allegro moderato. Vals: Moderato, tempo di Valse Elegi: Larghetto elegiaco Final (Tema russo): Andante. Allegro con spirito Redan i de första ackorden (som för övrigt pekar fram mot Pathétiquesymfonins final) av serenaden signaleras om vad som komma ska: lidelsefullhet och sorg, men också munterhet och livsglädje. Den rustika valsen låter som en käck sjömansvals, elegin skänker Tjakovskijs sedvanliga honungs- och citronblandade vemod; och finalens ryska dans - hör ni dragspelen mellan raderna? - kan få vem som helst på fötter. Serenaden skrevs 1880 och biograferna säger att Tjajkovskij var lycklig detta år. Jag tror dem. Men även en lycklig Tjajkovskij bar omkring på ett visst mått sorg, en egenskap som gjorde honom till den universella och mångfacetterade tonsättare han är. Verket tillägnades konservatoriekollegan Konstantin Albrecht, en av de få vänner som förblev Tjajkovskij trogen livet ut. Stefan Nävermyr


Sjtjedrin Konsert nr 1 för orkester "Okynniga skämtvisor"
9 min

KONSERT NR 1 FÖR ORKESTER "SKÄLMVISOR" Rodion Sjtjedrin har nog mest blivit uppmärksammad för sina baletter. Han slog igenom med dunder och brak över hela Europa med sin raffinerade Carmenbalett där Bizets musik arrangerats för slagverk och stråkar, och därpå följde baletter som Anna Karenina och Måsen efter Tolstoj respektive Tjechov. Hans stora intresse för balett hänger givetvis samman med att ryssarna alltsedan Tjajkovskijs dagar varit svaga för konstformen men också för att han var gift med en av Sovjets mest firade primadonnor, Maya Plitsetskaya (1925-2015). Sjtjedrin har även skrivit musik i många andra genrer och använt sig av många stilarter som man kanske inte väntat att hitta hos en sovjetkonstnär. Pianokonserterna (han är själv en briljant pianist) exploaterar jazzens idiom och rytmer och i den nu aktuella lilla orkesterkonserten har han på ett lekfullt och underhållande sätt utnyttjat speltekniker som man annars bara hittar i den avantgardistiska musiken. Sådana trick som att lägga papper på pianosträngarna för att härma klangen av balalajkor, att låta violinisterna slå med stråken i notstället, att föreskriva att hornisterna ska slå med handflatan över munstycket eller att ta med träskedar bland instrumentariet skulle naturligtvis inte ha godkänts av myndigheterna om de inte - som här - ingick i en samtidigt konstnärlig som humoristisk helhet. Stycket heter trots allt skälmvisor, en titel som verkligen är välvald för denna både okonventionella och virtuosa musik från 1963. Uppenbarligen har även folkvisor fått lämna melodiskt material till konserten. Tonsättaren har själv hävdat att han i den ryska visskatten hittat en mycket varierad och rik källa att både hämta melodier från och motiv att lägga till grund för hela baletter. Stig Jacobsson


Paus
25 min


Prokofjev Aleksander Nevskij
36 min

ALEXANDER NEVSKIJ, kantat för orkester, kör och mezzosopran Ryssland under det mongoliska oket · Sång om Alexander Nevskij · Korsriddarna i Pskov · Nu upp till kamp, ni ryska män · Striden på isen · De dödas fält · Alexanders intåg i Pskov Alexander Nevskij, vem var det? För ryssarna en legendarisk segerherre och furste över Novgorod, för resten av världen i de flesta fall ett tämligen anonymt namn möjligen ihågkommet från gamla historieböcker. I Sverige har vi kanske haft skäl att låta honom falla i glömska: Han slog med sina trupper den svenska här som år 1240 marscherade mot den stora sjön Ladoga. På den tiden var krig den naturliga och accepterade metoden att utöka sina landsdomäner och rikedomar. Svearnas kung Erik den halte och läspe hade med sin jarl tagit makten över södra Finland vid två korståg och det var självklart att dra vidare österut från Finska viken längs den breda floden Neva mot Ladoga. Men där blev det stopp för de svenska soldaterna, förmodligen ledda av biskop Thomas från Åbo. De piskades upp av Alexander Nevskijs mannar och lade benen på ryggen. Det var här Alexander fick sitt efternamn Nevskij, "från Neva". Några år senare intog tyska korsriddare och estniskt kavalleri (från dåvarande Livland) staden Pskov strax öster om Estland med siktet inställt på republiken Novgorod som senare kom att utgöra Ryssland, Rus. Stora delar av landet stod under mongolisk ockupation efter Djingis khans härjningar i början av 1200-talet och Alexander Nevskij had tvingats i exil. Men efter förlusten av Pskov kallades han in för att leda armén mot de tyska inkräktarna och utgick efter en avgörande strid på den isbetäckta gränssjön Peipus med seger 1242. Tyskarna hade krossats. 1938 var hjältesagan om Alexander Nevskij ett givet propagandanummer för Stalin och Sovjetunionen när Nazitysklands skugga drog över Europa. Regissören Sergej Eisenstein som skapat filmhistoria med Pansarkryssaren Potemkin 1925 men efter flera bortsjabblade filmprojekt hamnat i skuggan fick en sista chans med Alexander Nevskij. Han vände sig till Prokofjev som 1933 skrivit musiken till filmsuccén Löjtnant Kijé. "Ett idealiskt samarbete; de två männen lyckades förena sina begåvningar och förstod varandras konstform intuitivt. Alexander Nevskij är numera en filmklassiker, och 1939 bearbetade Prokofjev musiken till en kantat." (The New Grove) Den kraftfulla, motoriska musiken med framhävt bleckblås gav en rått driv och en kuslig känsla till Eisensteins effektfulla krigsscener samtidigt som sekvenserna med det lidande folket fick ytterligare djup med Prokofjevs känsligt avvägda toner. Filmen Alexander Nevskij blev med sin oförställda varning till Hitler - de tyska korsriddarna hade nazihjälmar och vissa befäl till och med en uppsträckt nazihand på kasken - en publikframgång i Sovjet men efter ett halvår slöt Stalin en pakt med Hitler och Eisenstein och Prokofjev fick snopet se filmen dras in. Lika plötsligt togs filmen upp på biograferna igen när Tyskland angrep Sovjet 1941. Kantaten innehåller filmens viktigaste musik, bland annat mongolernas och tyskarnas hotfulla tema, frihetssången "Nu upp till kamp", den långa skildringen av striden på isen och scenerna från Pskov med sina vackra lökkupoler. Filmiska klangeffekter som vibrerande skalmeja (oboe), balalajkor och klämtande kyrkklockor lämnades utanför. I filmens slutdel avbildas de dödas fält, täckt av döda och sargade kroppar, med ödesmättad musik. Filmens triumfatoriska slutscener från segertåget i Pskov innehåller en hälsning från Alexander Nevskij: "Den som kommer till oss med svärd i hand ska med svärd förgöras. Vårt ryska land ska alltid stå upp för sin sak!" Stefan Nävermyr


Medverkande


Göteborgs Symfoniker

Göteborgs Symfoniker har kallats "En av världens mest formidabla orkestrar" av The Guardian och har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Sedan 2013 är den respekterade och efterfrågade amerikanen Kent Nagano förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han ledde Symfonikerna på framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland 2015. Göteborgs Symfoniker driver också en omfattande verksamhet för barn, inklusive det årliga musiklägret Side by Side by El Sistema, samt erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se. Dessa konserter kan också ses på mobiler och surfplattor via egna appar. Hösten 2017 inträder finske Santtu-Matias Rouvali som orkesterns chefdirigent. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, senast en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent.


Dmitrij Kitajenko Dirigent

Ryske Dmitrij Kitajenko, född i St Petersburg, hör till vår tids främsta dirigenter. 2015 erhöll han Lifetime Achievement Award vid International Classical Music Awards för sitt livsverk och för sina hyllade inspelningar av framförallt rysk repertoar. Sedan årtionden dirigerar han framstående orkestrar i Europa, Amerika och Asien. Med Gürzenich-orkestern i Köln, som 2009 utsåg honom till hedersdirigent, har han ett långvarigt samarbete som innefattar prisbelönta inspelningar av Sjostakovitjs, Prokofjevs och Tjajkovskijs samtliga symfonier. En Rachmaninov-cykel på cd är också aktuell och 2015 utgavs Tjajkovskijs opera Jolanta. Därtill tillkommer ett stort antal inspelningar med Moskvas filharmoniker, Frankfurts radioorkester, Bergenfilharmonin och Danska Radions symfoniorkester. Sedan 2012 är Dmitrij Kitajenko förste gästdirigent för Berlins konserthusorkester som han 2015 turnerade med framgångsrikt i Spanien. Bland aktuella engagemang finns framträdanden med NDR-orkestern i Hamburg, Stuttgarts radioorkester och Dresdens filharmoniker samt en Brahms-cykel med Qatars filharmoniska orkester som han också gästspelar med i Linz och Wien. Han återvänder också till Gewandhausorkestern i Leipzig, Mozarteumorkestern i Salzburg och Beethovenorkestern i Bonn. Under 2016 gjorde han ett flertal konserter med ledande orkestrar i Tokyo, Sapporo och Hyogo.


Agunda Kulaeva Mezzosopran

Ryska Agunda Kulajeva är en ledande mezzosopran och sedan flera år medlem i solistensemblen vid Bolsjojteatern i Moskva. 2016 gjorde hon sin debut vid Deutsche Oper Berlin och arenan i Verona som Carmen i Bizets opera med samma namn och som Marguerite i Berlioz Fausts fördömelse, också det vid Berlinoperan. Agunda Kulajeva har också sjungit i Avery Fisher Hall i New York, Theater an der Wien, kulturcentret i Hong Kong samt Cité de la Musique i Paris. Vid Bolsjojteatern har hon bland annat gestaltat huvudroller i operor av Verdi, Borodin, Tjajkovskij och Prokofjev. Som konsertsångare har hon framträtt som solist i Verdis Requiem, Beethovens Missa solemnis, Bachs h-mollmässa och många andra verk. Bland dirigenter hon samarbetat med finns Mstislav Rostropovitj, Teodor Currentzis, Xian Chang, Vladimir Fedosejev och Michail Pletnjov.


Göteborgs Symfoniska Kör Blandad kör

Göteborgs Symfoniska Kör grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Wilhelm Stenhammar hade skapat sig en position i Göteborgs musikliv genom tio års arbete med Göteborgs Symfoniker. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Göteborgs Symfoniska Kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Sedan 2015 är Alexander Einarsson kormästare för Göteborgs Symfoniska Kör. Han är utbildad organist vid Musikhögskolan i Malmö och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium med studier för professor Dan-Olof Stenlund. Alexander Einarsson har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling.


Nyhetsbrev

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbreven så får du information och erbjudanden från Göteborgs Konserthus direkt i din mailbox en till två gånger per månad.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev