Stäng
Meny

Arkiv

Hector Berlioz


Benvenuto Cellini: Två stycken ur
 


Den unge bretage-herden
 


Der Römische Carneval
 


Drottning Mab Scherzo ur Romeo och Julia (1839)
 8 min


 2 t 5 min
9 konserter
2011-05-21


Fausts fördömelse: Svit
 


 2 min
48 konserter
1987-04-03


 18 min
1 konsert
1981-04-03


 42 min
10 konserter
1987-04-29


Inledning till Romeo och Julia (1839)
 5 min


 5 min
45 konserter
1987-04-03


 21 min
1 konsert
1980-10-30


 9 min
20 konserter
2013-04-09

HECTOR BERLIOZ (1803-1869) KORSAREN, konsertuvertyr op 21 Först lite hard facts om uvertyren, det plockar vi från Hector Berlioz hemsida, de kan sina saker: "Stycket följer formprincipen som kännetecknar alla Berlioz uvertyrer från Benvenuto Cellini och framåt: först en kortfattad föraning av huvudallegrot sedan en kort, långsam inledning vars stillsamma reflektioner bildar en stark kontrast mot allegrot. Uvertyrens två delar förenas med en repris av den långsamma inledningen men nu med ändrad karaktär. De briljant komponerade stråkarna må ha Weber som förlaga men uvertyren har en sprudlande vitalitet som är Berlioz helt egen." Så var det överstökat. Nu kommer det spännande! Hector Berlioz led möjligtvis inte av storhetsvansinne men han låg förbannat nära. 1844 var det en gigantisk industriutställning på Champs-Élysées där 4000 utställare visade sina maskiner, textilier, precisionsinstrument, kemiska produkter, konstföremål och allt möjligt man kan tänka sig. Kung Louis Philippe I invigde och Hector Berlioz arrangerade två konserter tillsammans med kollegan och kompisen Johann Strauss. Berlioz skriver i sina fantastiskt läsvärda memoarer: "Jag hyrde i princip varje kapabel orkestermusiker och korist i Paris och lyckades uppbåda 1022 personer… Vi började konserten och de utsträckta fraserna i Spontinis uvertyr till La Vestale rullade fram. Från det ögonblicket blev prakten, styrkan och precisionen i den enorma mångfalden av instrument och röster alltmer häpnadsväckande. Mina 1022 musiker och sångare rörde sig med samspelet hos en förstklassig kvartett. Jag hade två assisterande dirigenter, en för träblåset och en för slagverket. Där fanns också fem kormästare, en i mitten och fyra i varje hörn av den väldiga kören." I uvertyren till Friskytten bestod hornsektionen av 24 instrument och i Rossinis Bön ur operan Moses i Egypten klingade 25 harpor! "Det blev en lysande succé och ett hjärtligt mottagande från den enorma publik som närvarade. På vägen ut hade jag det outsägliga nöjet att se intäkterna räknas, sammanlagt 32 000 francs." Men utgifter och skatter uppgick till nästan lika mycket och Berlioz kunde själv tillgodoräkna sig 800 francs. Det enorma konsertprojektet med alla dess vådliga äventyr - memoarerna, läs memoarerna! - hade fullständigt sugit musten ur Berlioz. Hans läkare fruktade feber och åderlät honom, en universalmetod på den tiden, och beordrade semester: "Åk söderut, få lite havsluft, glöm alla de orosmoment som fått blodet att sjuda och överstimulerat nerverna - de är spända redan som det är." Så Berlioz reste till Nice, skrev en uvertyr med titeln Tornet i Nice (i vilket han bodde med utblick mot Ponchettes klippor) och varvade ner tills han bränt sina 800 francs. Uvertyren fick ljummet mottagande när den uruppfördes 1845 men nio år senare kom en ny version döpt till Le corsaire, kaparen, sjörövaren, korsaren, sannolikt inspirerad av James Fennimore Coopers piratroman Den röde fribytaren som låg på Berlioz nattduksbord vid denna tid. Och Korsaren spelas än i dag, vilket denna konsert är ett strålande bevis för. STEFAN NÄVERMYR


 1 t 34 min
4 konserter
1990-01-26


 15 min
10 konserter
2009-02-20


 10 min
4 konserter
1989-12-01


Kärleksscen ur Romeo och Julia (1839)
 14 min


 7 min
3 konserter
1931-11-08


La Captive, Opus 12 [with Mezzo] (1832)
 7 min


 7 min
1 konsert
2012-12-01


Lelio, Or The Return Of Life, Op.14b (1831)
 9 min


 12 min
4 konserter
2013-03-16


Les Troyens: Ballet (1856)
 12 min


 6 min
1 konsert
1910-03-16


Les Troyens: Royal Hunt And Storm [opera Ver.] (1856)
 10 min



 57 min
2 konserter
1995-04-27


Requiem, Opus 5 (1837)
 1 t 20 min


Reverie Et Caprice (1841)
 7 min


 
1 konsert
1971-11-25


Rob Roy, uvertyr (1831)
 12 min


 12 min
1 konsert
1975-03-08


 1 t 40 min
2 konserter
2003-01-11


 9 min
62 konserter
2008-02-22


Sarah The Bather (1834)
 7 min


 6 min
2 konserter
2017-06-13


 
17 konserter
1975-03-08


 7 min
1 konsert
1970-08-27


 
3 konserter
2009-12-19


 32 min
11 konserter
2011-01-13


 
1 konsert
1913-01-17


 49 min
96 konserter
2019-06-19

HECTOR BERLIOZ (1803-1869) SYMPHONIE FANTASTIQUE Drömmar, passioner: Largo. Allegro agitato e appassionato assai En bal: Allegro non troppo Scen på landet: Adagio Marsch till avrättningsplatsen: Allegro non troppo Dröm om en nattlig häxsabbat: Larghetto. Allegro Berlioz skrev sin "overkliga symfoni" 1829-1830. Den uruppfördes den 5 december 1830 i Paris och togs emot med samma bestörtning som Beethovens symfonier. Wagner talade om "djävulskt förvirrat musikspråk". 1827 hade Berlioz hört François-Antoine Habenecks första banbrytande tolkningar av Beethovens symfonier i Paris. I självbiografin berättar Berlioz hur han efteråt mötte tonsättaren Leseur som störtade ut för att få luft och flämtade: "När jag tog på mig hatten kunde jag inte hitta huvudet." Utan denna Beethoven vore också Berlioz verk nästan otänkbart. Den är i stor utsträckning självbiografisk och berättar om en ung man som just mött sin idealkvinna. I hans eget fall var det den irländska Shakespeare-aktrisen Harriet Smithson som befann sig på turné Europa runt som Ofelia och Julia. Men Berlioz eldiga brev till henne besvarades aldrig. Först när hon hört hans symfoni gifte de sig 1833. I ett program, tryckt på rosa papper, fick publiken läsa om den unge musikerns blixtförälskelse, skildrad i en genom hela symfonin löpande dubbel "idée fixe" enligt Chateaubriands begrepp "le vague des passions", en melankolisk konflikt mellan den utsattes inre hetta och omvärldens kyla. I andra satsens balscen, en berömd vals, hoppas han ännu. I den tredje, Scen på landet, med dess vallåtar och naturbilder, har han utan tvekan hört Beethovens Pastoralsymfoni. Den fjärde är däremot nattsvart. Inför kvinnans nu uppenbara kallsinnighet försöker han ta sitt liv med opium, men en alltför svag dos ger bara mardrömmar om att han mördat henne och nu förs till sin egen avrättning. Sedan bilan fallit väntar i sista satsen helvetet, befolkat av häxor, monster och osaliga andar, som firar likbegängelsen. När kärlekens idée fixe dyker upp är den förvanskad till en vulgär och grotesk danslåt. Den blandas med begravningsklockor och en parodi på dödsmässans Dies iræ under vanvettigt larmande. Vår tid vet att här föddes med ofattbar djärvhet hela den moderna orkesterns och orkesterklangens framtid. ROLF HAGLUND


Symphonie funèbre et triomphale (1840)
 32 min


Te Deum, Opus 22 (1849)
 55 min


Te Deum: March For The Presnt. Of The Colors (1849)
 6 min


Trauermarsch Op. 18 No 3
 


Tristia: Death Of Ophelia (1848)
 8 min


Tristia: Funeral March Of Hamlet (1848)
 9 min


Tristia: Religious Meditation (1831)
 5 min


Tristia; For Three Choruses And Orchestra (1831)
 21 min


 5 min
13 konserter
1975-12-03


 6 min
1 konsert
1970-08-27


 4 min
120 konserter
2004-08-14


Ungersk marsch ur Fausts fördömelse (1845)
 4 min


 9 min
16 konserter
1991-12-18


 11 min
32 konserter
1987-04-29


 16 min
2 konserter
2008-02-22


 10 min
1 konsert
1974-11-28

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!