Stäng
Meny

Arkiv

Ottorino Respighi


 11 min
1 konsert
2006-02-04


 11 min
3 konserter
1991-03-15


Antiche arie e danze, svit nr 1 (1917)
 16 min


 19 min
1 konsert
1925-03-04


 19 min
3 konserter
1985-11-22


Antika danser och arior
 


Ballata delle gnomidi (1918)
 18 min



 18 min
1 konsert
1981-03-18


Brasilianska intryck (1928)
 19 min


 4 min
1 konsert
2009-06-06


 29 min
1 konsert
1968-11-28


Fåglarna (1927)
 16 min
9 konserter
1986-11-08


Il tramonto (1914)
 16 min
1 konsert
1995-02-21


Jakttornet (1932)
 9 min
1 konsert
2005-10-07


Kyrkfönster (1926)
 25 min


Lauda per la natività del signore (1928)
 26 min



Nebbie
 


 
1 konsert
1987-10-16


 24 min
4 konserter
2002-08-18

OTTORINO RESPIGHI (1879-1936) ROMERSKA FESTER Circus Maximus Jubileum Oktoberfest Uppenbarelse Den tredje av Respighis sviter med Rom som motiv är Romerska fester. Fyra livfulla och visionära bilder ur den romerska historien. Det blev också det sista verk i vilket han frossade i stora, ja överdådiga, orkestrala klanger. Därefter skrev han mest sviter för kammarorkester med arrangerad musik av mästare från 1600-och 1700-talen. Orkestern i Rom-sviterna är mycket stor. Här finns tre flöjter, oboer, klarinetter och tromboner, fyra fagotter, horn och trumpeter och en stråkstyrka som matchar dem. Men dessutom föreskriver Respighi ett rikt slagverk med bland annat pukor, klockor, klockspel, cymbaler, bas- och militärtrummor, "hästhovar", tamburin, tam-tam, triangel, träblock, xylofon, harpa, fyrhändigt piano, orgel och mandolin. För att ytterligare förstärka brassklangen vill han ha med tre buccine, ett ursprungligen antikt romerskt instrument, som i moderna sammanhang med fördel kan ersättas av trumpeter. Respighis hustru Elsa har skrivit den mest lästa biografin över sin make, och hon hävdar där att just Feste Romane var det verk han var känslomässigt mest engagerad i, vilket också medförde en icke obetydlig oro inför uruppförandet med Toscanini och New York Philharmonic Orchestra i Carnegie Hall 1929. Efter första satsens livfulla skildring av dödliga gladiatorspel, kontrasterad av gregorianska toner som antyder de första kristnas martyrdöd i vilddjurens käftar, anade han en viss återhållsamhet från publiken. Skulle detta verk få samma ljumma första mottagande som Pini di Roma? Skulle han kanske ha följt rådet att ändra de dissonanta tonerna i trumpeterna? I den andra satsen skildras den medeltida påvliga fest som firades vart femte år. Pilgrimer sjunger den tyska hymnen Christ ist erstanden, medan kyrkklockorna välkomnar dem. I den tredje satsen befinner oss i månskenet under oktoberfesten där ekon från jakten blandas med klingande klockor och de festandes kärlekssånger till mandolin. Publikens reaktioner hade nu förändrats påtagligt till det positiva, och efter finalens samtida festliga frossa på Piazza Navona, där en och annan berusad trombonist låter höra sig, avslutades verket med åhörarnas jubel. STIG JACOBSSON


Roms fontäner (1915)
 15 min


Roms pinjer (1923)
 20 min
12 konserter
2009-04-03

OTTORINO RESPIGHI (1879-1936) ROMS PINJER Pinjerna vid Villa Borghese (Allegro vivace) Pinjerna nära en katakomb (Lento) Pinjerna i Janiculum (Lento) Pinjerna vid Via Appia (Tempo di marcia) Få tonsättare har på ett mer måleriskt och övertygande sätt skildrat sin hemstad än Ottorino Respighi (möjligen kan Eric Coates Londonsviter vara en konkurrent), och framförallt har han gjort det i de färggranna orkestersviterna Roms fontäner, Roms pinjer och Romerska fester. Alla dessa sviter har fyra satser, men de kontrasterande delarna går mestadels över i varandra utan paus. Roms pinjer uruppfördes till publikens återhållna reaktioner den 4 december 1924 - så det var när självaste Arturo Toscanini tog med sig verket till sin första konsert med New Yorkfilharmonikerna som det började sin erövring av världen. Dagen efter dirigerade tonsättaren själv stycket i Philadelphia och i programbladet hade han skrivit: "Medan tonsättaren i sitt föregående verk, Roms fontäner, försökt skildra sina naturintryck i toner, har han i Roms pinjer använt naturen som utgångspunkt för utflykter, för att minnas och få visioner. De sekelgamla träden dominerar så karaktäristiskt det romerska landskapet att de står som ett testamente över de viktigaste händelserna i romerskt liv." Den första satsen skildrar Pinjerna vid Villa Borghese. Barnen leker och dansar, härmar marscherande soldater och krigar, skrikande och kvittrande som kvällens svalor. Pinjerna nära en katakomb bygger på en gregoriansk melodi med högtidlig begravningsstämning. Pinjerna vid Janiculum får vi betrakta vid fullmåne över den berömda parken. I den här satsen introducerade tonsättaren grammofonen som orkesterinstrument genom en i förväg inspelad näktergal, något som väckte viss oro bland kritikerkåren. Toscanini var däremot förtvivlad över att den dåtida tekniken inte kunde bjuda på tillräckligt stor dynamik i fågelsången. Pinjerna vid Via Appia - den berömda antika vägen - besöks i dimmig soluppgång. Den oupphörliga rytmen från otaliga steg driver musiken framåt. "I diktarens fantasi dyker en vision om gångna triumfer upp. Trumpeter smattrar, och armén av konsuler närmar sig glänsande i den nyligen uppstigna solens glans längs den heliga vägen för att i triumf närma sig Capitolium." STIG JACOBSSON


Rossiniana (1925)
 25 min


Sinfonia drammatica (1913)
 51 min


Violinsonat h-moll (1917)
 

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!