Stäng
Meny

Arkiv

Béla Bartók


 
1 konsert
2010-10-06


 
2 konserter
2000-02-26



Brödbak
 


Cantata profana (1930)
 20 min


Danssvit (1923)
 16 min
7 konserter
2006-03-24


 30 min
3 konserter
2005-03-04


 21 min
9 konserter
2019-01-25

BELA BARTÓK (1881-1945) DEN SÄLLSAMME MANDARINEN, SVIT OP 19 Den sällsamme mandarinen från 1918 bygger på en berättelse av den ungerske journalisten och författaren Menyhért Lengyel (1880-1974), senare känd som regissör och manusförfattare i Hollywood där han bland annat skrev manuset till Garbofilmen Ninotchka. Den sällsamme mandarinen är en psykosexuell historia, ett uttryck för den kvalfulla, pinade själen hos en människa "vid sidan om". Mandarinen själv tecknas som en man "från en annan värld". Handlingen utspelar sig i ett sjabbigt rum i slumkvarteren i en storstad. En gatflicka lockar in kunder som sedan rånas av tre manliga medhjälpare. Under balettens gång gör tre kunder entré. Först en äldre kurtisör, därefter en yngling. Ingen av dem har pengar och de åker raskt ut. Den tredje kunden är mandarinen som kvinnan söker förföra med en erotisk dans. Han är inledningsvis kallsinnig men blir sedan upphetsad och kastar sig över kvinnan. De tre rånarna rusar fram för att slå ihjäl mandarinen men han förblir märkligt opåverkad, även när de hänger honom i en lampkrok och genomborrar hans kropp med ett rostigt svärd. Först när kvinnan omfamnar mandarinen börjar hans sår blöda och han dör. Bartóks musik till dramat är inte sällan aggressiv och våldsam, med många orientaliska klanger och ett skickligt utnyttjande av bleckblåset som illustrerar mandarinen med ett ödesmättat, fallande intervall. Men här finns också mildare passager som skänker nyanser åt den psykologiska skildringen. Ett uppförande kom till stånd i Köln den 27 november 1926 men det slutade med att man ville ställa dirigenten inför rätta på grund av det vågade innehållet. Två planerade framföranden i Budapest, 1931 och 1941, blev officiellt förbjudna. Inte förrän 1946 tilläts baletten i tonsättarens hemland - men då var han redan död. SVEN KRUCKENBERG


Deux Portraits, [two Portraits] (1907)
 12 min


Die Wunderbare Mandarin
 


 27 min
9 konserter
1996-04-18


 
1 konsert
1981-03-22


Duetter för violin och cello
 


 22 min
9 konserter
2008-03-30


 5 min
2 konserter
1987-11-10


 12 min
1 konsert
1981-03-24


Gå inte!
 


Husarsång
 


 14 min
1 konsert
1985-10-08


 12 min
1 konsert
1981-03-23


 24 min
2 konserter
1955-04-06


 39 min
51 konserter
2019-11-29

BELA BARTÓK (1881-1945) KONSERT FÖR ORKESTER Introduzione: Andante non troppo. Allegro vivace Giuco della coppie: Allegretto scherzando Elegia: Andante, non troppo Intermezzo interrotto: Allegretto Finale: Pesante. Presto När den här musiken skrevs 1943 hade Bela Bartók två år kvar att leva. Han hade kommit till USA på flykt från ett Europa i krig och hankat sig fram under några magra år i New York. Hedersdoktoratet vid Harvard gav ingen inkomst. Därtill blev han allt sjukare, det som tidigare verkat vara tuberkulos visade sig vara leukemi. Men han komponerade vidare som alltid. Arbetet var hans liv - och nöje också, om man så vill. Likt ett barn vilade han genom att göra andra saker. Han var först och främst musiketnolog, det vill säga nedtecknare och insamlare av folkmusik. Och det var bland annat detta omätliga bibliotek, mer än 13000 melodier, han var så mån om att rädda undan andra världskriget. Otaliga resor i Ungern, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Turkiet företogs med en fonograf som minneshjälp. Dessemellan komponerade han, ovanpå det en hel massa undervisning som inkomst och omväxling, och så förstås en omfattande verksamhet som konsertpianist i många länder. Dessutom var han intresserad av att samla växter, skalbaggar, att lära sig nya språk. Palestrinas musik låg alltid på pianot och han reste aldrig utan sitt tummade partitur av Stravinskys Våroffer under armen. Finns det en diagnos för detta? skulle vi fråga i dag. Musiken Bela Bartók skrev var i högsta grad påverkad av all musik han sett och hört på sina insamlingsresor, men i de senare verken hör man också hur fascinerad han var av barockmästarna. Konserten för orkester skrevs på beställning av Sergej Kussevitskijs musikstiftelse. Bartók själv har beskrivit musiken som en resa från stränghet via en dödsbådande sång till ett livsbejakande slut. Likt Mozart komponerade han oerhört snabbt, han hann inte få ur sig en idé förrän nästa dök upp. Med en sådan kakafoni inombords är det inte underligt att han genom hela livet uppsökte tysta platser. Insamlandet av folkmusik såg Bartok själv som sin största och viktigaste gärning av mer än ett skäl: "…folkens brödraskap, brödraskap trots alla krig och konflikter. Jag försöker - så gott jag kan - att tjäna den idén i min musik: därför avvisar jag inga influenser, vare sig slovakiska, rumänska, arabiska, eller från andra källor." (Bartók, 1931) KATARINA A KARLSSON


 19 min
2 konserter
1998-01-18


Kossuth, symfonisk dikt för stor orkester.
 21 min


Kringflackande
 


Latmaskarnas visa
 


Mikrokosmos Suite (1926)
 17 min


 32 min
11 konserter
2018-09-29

BÉLA BARTÓK (1881-1945) MUSIK FÖR STRÅKAR, SLAGVERK OCH CELESTA (1936) Andante tranquillo - Allegro - Adagio - Allegro molto Under flera år av sitt liv hade Béla Bartók ägnat mycket tid åt studier av den ungerska folkmusiken och tillsammans med Zoltán Kodály bland annat påvisat att det som tidigare ansetts vara ungersk folkmusik var en stark förvanskning genom uppblandning av zigenarmusik. De båda tonsättarna kunde konstatera att det faktiskt fanns en ren, ungersk folkmusik i landet och detta resulterade i tiotusentals uppteckningar och grammofonupptagningar. Denna forskning påverkade naturligtvis Bartóks eget komponerande i hög grad samtidigt som han gärna blandade in sina egna speciella tonfall i det mesta. Till ett av hans märkligaste verk från slutet av 1930-talet hörde hans fyrsatsiga Musik för stråkar, slagverk och celesta, som han skrev på beställning från dirigenten Paul Sacher och dennes kammarorkester i Basel, 1936 med uruppförande året därpå, när kammarorkestern firade tio år. Det är ett speciellt verk på många sätt med en fantastisk blandning av tonala ungerska rytmiska folkmusikinslag och de mest personliga tolkningar av både stråkstämmor uppdelade i två ensembler och allehanda slagverksinstrument som piano, harpa, celesta, pukor, stor och liten trumma, bäcken, tam-tam och xylofon. Verkets första sats, Andante tranquillo, är en långsam fuga över ett starkt kromatiskt tema som introduceras av sordinerade violiner, vilket skapar en mystisk stämning. Satsen växer alltmera, men avtar igen mot slutet. Andra satsen, Allegro, är livlig med folkmusikantiska melodier och Bartók använder här mycket slagverk samtidigt som han delar upp stråkarna i två olika delar, en smula barockinfluerat faktiskt, samtidigt som pianot har solistiska inpass. Tredje satsen, Adagio, är speciellt mycket Bartók, från hans så kallade "nattmusikstil" med märkliga ljud i en slags expressionistisk nocturne. Här har han använt allehanda ljudinslag, som vanligtvis inte spelas på instrumenten. Det hela kulminerar och satsen avslutas som den började med ett ödsligt solo i xylofonen. Fjärde satsen, Allegro molto, är ungersk och rytmisk och lidelsefull. Den blir alltmera upphetsad särskilt när fugatemat från första satsen dyker upp, men dansen tar över och plötsligt är musiken slut! Femtio framföranden upplevde denna musik under dess första spelår, överallt, i både Europa och på andra sidan Atlanten. Ett av Béla Bartóks mästerliga verk, som också fick uppleva sin storhet under tonsättarens liv. GUNILLA PETERSÉN


 4 min
1 konsert
1997-04-12


 25 min
3 konserter
1969-03-06


 28 min
5 konserter
2014-02-14


 25 min
14 konserter
1997-06-04


 41 min
1 konsert
1981-03-21


Pianosonat (1926)
 14 min
1 konsert
1981-03-24


 23 min
1 konsert
1981-08-20


 10 min
1 konsert
1999-10-17


 10 min
3 konserter
1976-12-10


Rapsodi nr 2 för violin och orkester (1928)
 11 min


 59 min
7 konserter
2016-04-23


Rumänska folkdanser
 


Rumänska folkdanser
 


 4 min
2 konserter
2018-01-27


 7 min
12 konserter
2010-04-14


 7 min
1 konsert
1999-03-04


Scherzo för piano och orkester (1904)
 29 min



 8 min
2 konserter
2012-10-20


 27 min
3 konserter
1982-02-23


 27 min
5 konserter
2012-04-29


 12 min
2 konserter
1995-01-21


 30 min
2 konserter
2000-05-14


 
5 konserter
2009-02-01


 15 min
6 konserter
2007-03-11


 25 min
3 konserter
1988-03-01


 
2 konserter
1975-02-04


 
1 konsert
1955-10-04


Svit nr 1 (1905)
 35 min
2 konserter
1981-08-06


Svit nr 2 (1905)
 25 min
2 konserter
1981-06-17


Svit op 14 (1916)
 
1 konsert
1981-03-21


 
1 konsert
1968-12-03


Three Village Scenes (1926)
 11 min


Transsylvanska danser (1915)
 4 min


 8 min
2 konserter
2020-03-11

BÉLA BARTÓK (1881-1945) TRE BURLESKER OP 8C Gräl (Presto) En smula berusad (Allegretto) Molto vivo, capriccioso Bartók komponerade stora mängder pianostycken, några har blivit välkända, andra borde vara mer kända! Han var själv pianist och det sägs att när han spelade sina egna verk så gjorde han stora avsteg från notbilden - som om han fortfarande komponerade. De tre små burleskerna hör till de stycken som borde spelas oftare, därför att de är lysande exempel på hur kompositionstekniska finesser kan framställas på ett sätt så de känns fullkomligt naturliga, och för en gångs skull hos Bartók så är de fulla av komiska tankar. Ordet burlesk kommer från italienskans "burla" som betyder just skämt. Var och en av de tre burleskerna är omkring två minuter långa och skrevs 1908-1911. Vad de handlar om framgår ganska tydligt av satstitlarna. Den första skildrar ett gräl, som kan kännas tämligen dissonant. Kontrahenterna kommer inte överens annat än i korta ögonblick av samförstånd. Man undrar om det skildrar vardagen hemma hos honom, eftersom stycket är dedicerat till första hustrun Márta. De levde ibland stormigt, men skildes inte förrän 1923. I det andra stycket skildras en salongsberusad mans sluddriga och instabila prat. Även om den tredje burlesken inte begåvats med någon förklarande titel så betyder ändå "capriccioso" vimsig, oförutsägbar. STIG JACOBSSON


 
1 konsert
1971-02-28


 24 min
1 konsert
1981-10-14


Två bilder (1910)
 17 min
2 konserter
1981-03-07


 
1 konsert
1981-03-02


 12 min
1 konsert
1971-11-11


Två rumänska danser.
 10 min


 9 min
1 konsert
1981-06-11


 12 min
3 konserter
1977-02-17


 10 min
1 konsert
1981-03-24


 13 min
5 konserter
2020-02-06


 
1 konsert
1967-09-18


 20 min
5 konserter
1984-03-01


 21 min
10 konserter
2019-05-23

BÉLA BARTÓK (1881-1945) VIOLINKONSERT NR 1 OP POSTH Andante sostenuto Allegro giocoso Närmare än i denna violinkonsert kommer vi knappast den unge Bartók som människa. Bakom Violinkonsert nr 1 ligger hans heta men kortvariga kärlek till den unga violinisten Stefi Geyer, född 1888. När den skrevs var Bartók nybliven 25-årig pianoprofessor vid Budapest-akademin och Stefi Geyer hans 19-åriga elev. Hon skulle förvara manuskriptet i sin ägo fram till sin död 1956. Konserten uruppfördes inte förrän 1958, drygt 50 år efter tillkomsten, av Paul Sacher och Basels Kammarorkester. En oftare spelad Violinkonsert nr 2 i tre satser skrevs 1937-1938 för violinisten Zoltan Szekely, uruppförd i Amsterdam i april 1939. Ändå har vi hört musiken i den första konserten utan att ana att musiken var två sidor av samma mynt. Bartók hade en kopia och han lät musiken återuppstå som Två porträtt op 5. Det första porträttet, kallat "Ett ideal", var konsertens första sats i nästan oförändrat skick, uruppfört 1911. Stycket uruppfördes tillsammans med det andra, "Nidbild" eller "Karikatyr" (Ein Zerrbild) 1916. Det första är komponerat för symfoniorkester, det andra med konsertens bemanning utökad med essklarinett och basklarinett plus tre tromboner. I breven till Stefi Geyer kan vi följa konsertens framväxt, först hennes "ledmotiv", därnäst tre teman i rad med överskriften "Kärlek". Vi får också veta att han komponerade "som i en narkotisk dröm". Först hade han tänkt sig tre satser som porträtt av den älskade. Det första var en idealiserad bild: "överjordisk och innerlig", nästan änglalik, och i brev till Stefi övervägde han rentav att överge den ateism han bekände sig till sen fyra år. Nästa sats skulle avbilda hennes livlighet: "trevlig, snillrik och rolig". Men en sida återstod, den "likgiltiga, kalla och stumma Stefi" som dock förmodligen skulle ha blivit en "hatisk, avskyvärd musik" och han beslöt stryka satsen. Den skulle inte bara ha blivit myntets avigsida. Redan i breven till henne bekände han: "Mitt rike är dissonansernas värld!" Den långsamma öppningssatsen kallade han "den mest omedelbara musik" han dittills hade skrivit, "direkt ur hjärtat", säkert att uppfatta som hans kärleksförklaring. Den snabba satsen var mera utåtvänd, virtuos och avbildade Stefi som "sällskapsdam och konstnärinna". I ett brev skrev han: "Alltid skall hennes spel föresväva mig". När hon fick manuskriptet hade dock hans känslor redan hunnit svalna. På sista sidan hade han skrivit in en lång dikt som kommit att ses som en av Bartóks inspirationskällor till den groteska balettpantomimen Träprinsen: "Aldrig står två stjärnor så långt ifrån varann som två människosjälar." Ledmotivet för Stefi kom också att omarbetas till den snabba vals som avslutar hans 14 Pianobagateller op 6, kanske ett tänkt ursprung till den aldrig utförda tredje konsertsatsen. Violinkonsertens öppning domineras av soloviolinens sång kring det lugna ledmotivet, följt av ett orkestermellanspel och ett nästan extatiskt vackert soloavsnitt i pianissimo ackompanjerat av harpa. Andra satsen är brokig, dansant och rytmisk. ROLF HAGLUND


 40 min
22 konserter
2016-11-11


 35 min
3 konserter
1998-09-27


 22 min
3 konserter
1993-05-02

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!