Stäng
Meny

Arkiv

Antonin Dvorák


 
1 konsert
2012-09-29


 
1 konsert
1938-03-05


 41 min
81 konserter
2019-09-14

ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) CELLOKONSERT H-MOLL OP 104 Allegro Adagio ma non troppo Finale: Allegro moderato I själva verket är detta Dvoráks andra cellokonsert, men den första i A-dur (1865) var ett ungdomsverk som han aldrig orkestrerade. Inspiration till den nu aktuella konserten fick Dvorák efter att ha hört en cellokonsert av den berömde operettkomponisten Victor Herbert som också var firad cellist i New York Philharmonic. Men Herberts konsert var bara en tankeväckare, Dvorák gick så mycket längre, och fyllde sin konsert med en överväldigande romantik. Det är inte bara det uttrycksfulla användandet av soloinstrumentet som bidragit till detta, utan även den färgrika orkesterpaletten där blåsarna spelar så stor roll. Den kände förläggaren Simrock köpte rättigheterna för 6000 mark och meddelade tonsättaren att han ämnade trycka konserten med professor Hanuš Wihans kadens i sista satsens sluttakter. Dvorák reagerade ytterst kraftfullt på detta meddelande och trots att konserten tillägnats vännen Wihan, cellist i Tjeckiska kvartetten, skrev han till Simrock: "Jag måste insistera på att verket trycks så som jag skrivit det! Ni får verket endast om ni lovar att inte tillåta någon göra ändringar - vännen Wihan inte undantagen - utan min kännedom och mitt medgivande - och heller inte den kadens som Wihan lagt till sista satsen. Jag sade Wihan rent ut när han visade mig den, att det var omöjligt att lägga till ett sådant parti." Wihan, som tidigare uruppfört Dvoráks kortare verk Waldesruhe och Rondo för cello och orkester, tog illa vid sig och överlät uruppförandet i London den 19 mars 1896 till Leo Stern som solist och med tonsättaren själv som dirigent. Med tiden försonades Dvorák med Wihan och de framförde ofta konserten tillsammans. Skälet till att Dvorák inte ville ändra något i slutpartiet var rent personligt. Hemkommen till Böhmen hade han nåtts av budet att en kär svägerska avlidit. Han erinrade sig att han citerat en av hennes älsklingsmelodier i den andra av Fyra sånger op 82, Lämna mig ensam. Reminiscenser av sången lät han nu också ingå i codan och med denna personliga bakgrund kan vi lättare förstå varför han reagerade så skarpt mot Wihans säkert välmenande tillägg. För att betona verkets betydelse har man ibland kallat cellokonserten för "Dvoráks tionde symfoni". Och Brahms frågade sig: "Varför i all världen har jag inte vetat att man kunde skriva en sådan cellokonsert?" Den musikaliskt mogna och storslagna konserten är ett verkligt mästarprov för solisten. STIG JACOBSSON


Cellokonsert A-dur (Burghauser) (1865)
 32 min


 32 min
1 konsert
1933-04-05


Dumky (arr. Bohnke)
 


En hjältes sång (1897)
 23 min


Fest-marsch, Op.54a (1879)
 23 min


 13 min
1 konsert
2005-11-20


 14 min
2 konserter
2005-04-10


Golden Spinning Wheel, Op.109 (1896)
 22 min


 
1 konsert
1941-03-30


Humoresk op 101:7 (piano)
 


Husitská (1883)
 13 min
3 konserter
1922-01-04


I naturen (1891)
 14 min
3 konserter
1974-11-16


Jakobinen
 


Karneval (salongsork.)
 


 9 min
35 konserter
2009-11-13


 14 min
1 konsert
2007-11-14


Legend nr 1 (1881)
 4 min


Legend nr 10 (salongsork.)
 


Legend nr 2 (1881)
 4 min


Legend nr 3 (1881)
 4 min


Legend nr 4 (1881)
 6 min


Legend nr 5 (1881)
 4 min


Legend nr 6 (1881)
 5 min


Legend nr 7 (1881)
 3 min


Legender (1881)
 39 min
3 konserter
2016-01-22


 
1 konsert
1997-09-28


Legender nr 1-5 (1881)
 23 min


Legender nr 6-10 (1881)
 18 min


Legends 1-10
 


Mazurka för violin och orkester
 6 min


 3 min
1 konsert
2003-11-01


Middagshäxan (1896)
 17 min


 52 min
1 konsert
2007-11-14


 8 min
9 konserter
1994-01-30


Othello (1892)
 15 min
1 konsert
1974-11-16


 38 min
5 konserter
1987-11-06


 
1 konsert
1986-10-21


Pianokvartett nr 2
 


Pianokvintett nr 1 (1872)
 


 40 min
17 konserter
2010-02-04


 
1 konsert
1958-02-18


 42 min
4 konserter
1994-03-22


 32 min
5 konserter
2010-12-18


 58 min
1 konsert
2020-03-11

ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) POETISKA STÄMNINGSBILDER OP 85 1. Resa i natten (Allegro moderato h-moll) 2. Skämt (Allegretto legierro G-dur) 3. Det gamla slottet (Lento Ess-dur) 4. Vårsång (Poco allegro A-dur) 5. Bondsång (Allegro giusto b-moll) 6. Minnet (Andante H-dur) 7. Furiant (Allegro feroce ass-moll) 8. Trolldans (Allegretto Ass-dur) 9. Serenad (Moderato e molto cantabile C-dur) 10. Backanal (Vivacissimo c-moll) 11. Tissel och tassel (Andante con moto F-dur) 12. Hjältens grav (Grave, tempo di marcia f-moll) 13. På det heliga berget (Poco Lento Dess-dur) Dvorák och Sibelius har en del gemensamt. De var båda nationalromantiker, violinister och blev mest kända för sina granna orkesterverk. Men båda skrev också åtskilliga pianostycken som inte alls blivit lika kända eller uppskattade. Deras verk för piano räknades mestadels in bland salongsmässiga genrebilder, skrivna för brödfödan. Men fullt så enkelt är det inte. Båda behärskade det musikaliska hantverket till fulländning och de kunde även i dessa "bagateller" bidra med mästerverk, om än i det mindre formatet. Förläggaren Simrock gnällde över Dvoráks svårsålda orkesterverk och låg på för att få fler slaviska danser, de som gett så mycket klirr i kassan. Men Dvorák följde sina egna behov och 1889 var han mogen för sina Poetiska tonbilder op 85. Till en vän skrev han: "Jag har just avslutat 13 kompositioner för solopiano. Ett olycksbådande antal, men så många var också mina Mähriska duetter, och de har tagit sig en bra bit runt jorden." Han stod nu på höjden av sin karriär. Snart växte den naturnära åttonde symfonin fram (op 88), den som skulle öppna dörren för hans amerikanska äventyr. I USA ville man anställa den främste av världens tonsättare till posten som Amerikas första professor i komposition, och valet föll på Dvorák. Simrock muttrade ändå över de nya tonbilderna. De var för dyra att trycka och för många; den sammanlagde speltiden närmar sig en timme. Men han gav ut dem med såväl engelska som tjeckiska titlar på satserna. Liksom åttonde symfonin är de 13 tonbilderna fyllda av intryck från den böhmiska kulturen som han älskade och längtade bittert efter under åren i Amerika, och här finns också skildringar av böhmiskt folkliv i Bondens ballad. Andra har en komisk underton som Lekandet, Trollets dans och Serenaden, och andra skildrar idyllen där hemma: Vårsång och den inledande Vägen vid solnedgången, eller är allvarsamma, som Backanal och Hjältens grav. Den avslutande Vid det heliga berget syftar på ett pilgrimsmål nära staden Príbram; en högtidlig hymn förenas med högerhandens klockeffekter. Bland dessa tonbilder finns många välformade pärlor, många exempel på Dvoráks underbara förmåga att hitta slående melodier, ett under av inlevelse och skicklighet. STIG JACOBSSON


Polonäs ur Rusalka
 4 min


 1 t 40 min
5 konserter
2011-10-28


Rhapsody In A Minor, Op.14 (symphonic Poem) (1874)
 19 min


 12 min
1 konsert
1970-04-03


Romantic pieces op.75 f.violin o.piano
 


 15 min
1 konsert
1996-12-03


 7 min
1 konsert
1928-10-21


 2 min
2 konserter
2012-01-21


 6 min
1 konsert
2014-06-17


 14 min
7 konserter
2015-11-18


 23 min
2 konserter
2020-05-07


 27 min
10 konserter
2020-08-12

ANTONIN DVORÁK (1841-1904) SERENAD FÖR STRÅKORKESTER E-DUR OP 22 Moderato Tempo di valse Scherzo: Vivace Larghetto Finale: Allegro vivace Stråkserenaden tillkom under 1870-talet, ett lyckosamt decennium för Dvorák. År 1875 hade han blivit tilldelad en statlig konstnärslön, mycket tack vare rekommendationer från livslånga tonsättarvännen Johannes Brahms och musikkritikern Eduard Hanslick. Dvorák kunde alltså ägna sig helt åt att komponera och behövde inte längre ha anställning vid stadens olika orkestrar för att försörja sin familj. Han hade 1873 gift sig med sångerskan Anna Cermáková som var solist vid Nationalteatern i Prag och han hade haft stora framgångar som operakompositör, bland annat 1874 med Kungen och Kolaren. I slutet av 1870-talet kom den första samlingen Slaviska danser som förde Dvoráks namn ut över världen. Han inbjöds till England, komponerade sina främsta körverk för körer i Birmingham och Leeds. Han blev hedersdoktor vid universitetet i Cambridge. Han inbjöds att dirigera i Ryssland, han verkade som dirigentlärare i New York under några år i mitten av 1890-talet. Den sistnämnda vistelsen gav honom inspiration till symfonin "Från nya världen". Prag var från 1860 ett viktigt musikaliskt centrum för opera, symfonikonserter och kammarmusik. Tyska teatern gav operor på tyska. Tjeckerna var mäkta stolta över sin nya Nationalteater där man varvade Mozartoperor med stora patriotiska verk av bland andra Smetana - som faktiskt än i dag i Prag hyllas i större utsträckning än Dvorák. Det sjudande musiklivet i Prag omgärdade honom och alla de skiftande intrycken smältes samman till ett personligt tonspråk där inte minst dansanta folkmusikinslag är betydande. Stråkserenaden skrevs 1875 och uruppfördes året därpå av Prags filharmoniker som utgjordes av musiker från både den tyska och den tjeckiska operan. Dirigent var Adolf Cech. Första satsen anger stämningsläget för hela verket, mjukt och lättsamt med ett mellanparti av rytmisk spänst. Andra satsen är en av Dvoráks mest älskvärda valser, med inslag av mazurkarytmer. Tredje satsen är livlig och sprudlar av livsglädje även om mellanpartiet manar en aning till eftertänksamhet. Den långsamma larghettosatsen kontrasterar med sitt lugna vemod men känns ändå i grunden sommarljus. Finalen är den sats som får oss att bli litet omskakade eftersom den ofta känns aggressiv och litet påträngande intensiv. Det hela rundas emellertid av med återknytande till första satsens lugna inledning och därpå en slutspurt i triumf. LENNART DEHN


Serenade, op. 85 no 9
 


 
1 konsert
2014-05-24


Skogsduvan (1896)
 19 min
2 konserter
1980-08-06


Slavische Rhapsodien
 


Slavische Tänze No 10
 


Slavische Tänze No 3
 


Slavische Tänze no 6
 


Slavische Tänze no 8
 


Slavische Tänze, No 1
 


Slavische Tänze, No 16
 


Slavische Tänze, No 4
 


 
2 konserter
1987-02-23


Slavisk dans nr 6, A-dur (salongsork.)
 


 4 min
31 konserter
2014-06-17


 5 min
5 konserter
1986-03-22


 4 min
1 konsert
2007-04-14


 4 min
22 konserter
1986-03-22


 7 min
6 konserter
1986-03-22


 4 min
6 konserter
1986-06-15


 5 min
17 konserter
1986-03-22


 4 min
15 konserter
1986-03-22


 4 min
32 konserter
2016-11-13


 4 min
5 konserter
2020-02-12


 5 min
5 konserter
2001-02-22


 6 min
15 konserter
2019-06-08


 4 min
1 konsert
2001-02-22


 5 min
1 konsert
2001-02-22


Slavisk dans op 72:5
 3 min


Slavisk dans op 72:6
 4 min


 4 min
5 konserter
2017-04-29


Slavisk dans op 72:8
 7 min


Slavisk rapsodi Ass-dur (1878)
 14 min


 11 min
2 konserter
1918-11-03


Slavisk rapsodi g-moll (1878)
 13 min


Slaviska danser op 46
 


Slaviska danser op 46 nr 1-4 (1878)
 21 min


Slaviska danser op 46 nr 5-8 (1878)
 15 min


Slaviska danser op 72 nr 1-4 (1886)
 18 min


Slaviska danser op 72 nr 5-8 (1886)
 16 min


 1 t 25 min
2 konserter
1995-12-09


 1 t 30 min
4 konserter
1991-10-31


 32 min
3 konserter
2019-11-17

ANTONIN DVORÁK (1841-1904) STRÅKKVARTETT NR 10 ESS-DUR OP 51 "DEN SLAVISKA" Allegro ma non troppo Dumka (Elegia): Andante con moto. Vivace Romanza: Andante con moto Finale: Allegro assai Emersonkvartetten har tagit tjecken Antonin Dvorák till sina hjärtan. De har gjort flera fina inspelningar. Dvorák bodde ju under en tid i deras hemstad New York. Det var visserligen bara tre år, men viktiga eftersom det var då han skrev och uruppförde sin symfoni "Från nya världen" som blev hans största succé och gav honom stor framgång. Symfonin räknas fortfarande som hans mest populära verk. Men detta visste han inget om när han skrev sin tionde kvartett 15 år tidigare. Som många tonsättare hade han en tid en olycklig förälskelse i opera. Under repetitionerna av hans första opera visade den sig vara helt omöjlig att sjunga. Detta fick Dvorák att omvärdera hela sitt konstnärskap och slänga mycket av vad han skrivit. Tidigare hade han beundrat Wagner men från och med nu kom den slaviska folkmusiken att bli hans inspiration. Vid tiden för Stråkkvartett nr 10 hade Antonin Dvorák hämtat sig från detta bakslag och hans karriär hade vänt uppåt. Han började bli mer känd utanför sitt hemland, fick fina stipendier och stöttades av Johannes Brahms. Som stråkmusiker - han spelade viola - återvände han ofta till stråkkvartetten. Stråkkvartett nr 1 är hans första officiella opus och den fjortonde och sista skrev han 1896. De slaviska influenserna visar sig i första satsen som en polka, sats två är en dumka, vars kännetecken är kontrasterna mellan melankoli och glädje, sats fyra är den snabba, slaviska dansen skocná. KATARINA A KARLSSON


Stråkkvartett nr 11 C-dur (1881)
 


 25 min
11 konserter
2018-08-19


 
2 konserter
2011-11-13


 
7 konserter
1991-10-01


 
1 konsert
1921-02-10


 35 min
2 konserter
2004-09-12


 34 min
4 konserter
2013-04-21


 20 min
2 konserter
1991-05-16


Symfoni nr 1 "Klockorna i Zlonice" (1865)
 40 min


Symfoni nr 2 (1865)
 48 min


 36 min
4 konserter
1995-03-18


 43 min
7 konserter
2008-10-04


 39 min
12 konserter
2008-12-11


 45 min
9 konserter
2000-08-16


 38 min
34 konserter
2011-02-05


 38 min
50 konserter
2018-06-09

ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) SYMFONI NR 8 G-DUR OP 88 Allegro con brio Adagio Allegretto grazioso Allegro ma non troppo Antonín Dvorák krönte sin karriär med att 1892 utses till kompositionsprofessor i New York. Han hade onekligen gjort en imponerande konstnärlig karriär: han föddes som son till en slaktare i den lilla böhmiska lantbyn Nelahozeves, och skulle enligt traditionen följa i faderns fotspår. Trots alla senare framgångar behöll han en jordnära inställning till sitt liv och sin konst. Under senare delen av 1880-talet arbetade han målmedvetet med en strävan som resulterade i flera brett upplagda verk. Förutom en sjunde symfoni skrev han operan Dmitrij samt oratorierna Spökbruden och Sankta Ludmila. Så småningom tyckte han sig se framgångar och tillät sig att slappna av i mer lyriskt intima verk av mindre format. Då kom den andra serien av slaviska danser, pianokvintetten i A-dur och ett flertal sånger. Något år före avfärden till Amerika växte den åttonde symfonin (skissad 6-23 september, fullbordad 8 november 1889) fram under långa promenader i skog och mark. Han kände hur hans kreativa kraft växte och förenades med ökande hantverksskicklighet. Han kände sig tryggare i sin konst och med naturens hjälp ljusnade hans musik. Man har ibland betecknat symfonin som "friluftsmusik", som tonsättarens tack för livets och naturens underbara gåvor. Han befann sig för tillfället i sin lantgård vid Vysoká, där han också ägnade sig åt trädgårdsodling och vandringar i naturen. Han kände frid och andlig vitalitet. Åttonde symfonin är resultatet av ett medvetet sökande efter lugn och harmoni. När stormen ibland ändå ryter för kontrastens skull, blåser den bara bort de torra löven och för med sig frisk luft. Det är en lyckligt leende musik, en enkel, folklig spelmansmusik som avviker från de strikt symfoniska traditionerna. Han hade föresatt sig att skapa en symfoni olik alla andra. Men även om han lyckades på så sätt att han behandlar sitt material på nya sätt, så har symfonin ändå en klassiskt traditionell form med satser i sonat och rondoform. Första satsen börjar med ett klangfullt cellotema som sedan återkommer två gånger under satsens lopp; i inledningen till genomföringen och vid reprisen. Satsen följer noga sonatformen trots att känslo-växlingarna är stora. Den långsamma satsen är ett adagio i c-moll som är uppbyggt av ett pärlband vackra episoder. Så följer en både graciös och elastisk vals innan finalen åter presenterar en liten introduktion bestående av ett trumpetsolo. Även detta solo återkommer några gånger, bland annat som ackompanjemang i pianissimo till soloflöjt och spelat av trumpeter och horn. En riktigt utåtriktad coda avslutar symfonin. Den 2 februari 1890 uruppfördes denna G-dur-symfoni med tonsättaren själv som dirigent för Nationalteaterns orkester i Prag, och han ledde strax därpå även framföranden i London och Frankfurt. Symfonin skulle snart gå segrande över världen, och den blev vid sidan av den i Amerika skrivna nionde symfonin (Från nya världen) den mest älskade av hans symfonier. Symfonin tillägnades "Den böhmiska Franz Joseph-akademin för främjandet av konst och litteratur", som tack för att Dvorák blivit dess hedersledamot. STIG JACOBSSON


 42 min
118 konserter
2020-02-01


 11 min
2 konserter
2019-06-18


Symfoniska variationer (1877)
 21 min


 6 min
9 konserter
1988-10-26


Te Deum (1892)
 19 min
2 konserter
2007-11-16


 20 min
2 konserter
1973-02-06


 21 min
9 konserter
1976-06-03


Trio i g moll för Piano, Violin och Violoncell op.26
 


Trio opus 63, für Violine, Violoncell och Pianoforte
 


 
1 konsert
1985-06-07


 10 min
1 konsert
2016-05-01


 11 min
2 konserter
1932-11-27


Uvertyr till Bonden - en skälm (salongsork.)
 


Waldesruhe (1893)
 5 min


 
1 konsert
1928-10-21


 
1 konsert
1987-01-20


 
1 konsert
1985-11-16


Vattumannen (1896)
 20 min


 31 min
39 konserter
2016-01-09


 19 min
3 konserter
1983-06-21


 
2 konserter
1961-04-09


 14 min
2 konserter
1987-02-17

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!