Stäng
Meny

Arkiv

Antonin Dvorák


 
1 konsert
2012-09-29


 
1 konsert
1938-03-05


 41 min
81 konserter
2019-05-29

ANTONIN DVORÁK (1841-1904) CELLOKONSERT H-MOLL OP 104 Allegro Adagio ma non troppo Finale. Allegro moderato Under 1880- och 1890-talen stod Antonin Dvorák på höjden av sin karriär. Han bodde i Prag och försörjde sin familj som tonsättare, dirigent, organist och kompositionslärare vid Pragkonservatoriet. Han älskade hemlandets folkmusik, var redan Tjeckoslovakiens store nationaltonsättare som fick sin inspiration från just "folkets röst" i flera av sina verk och han uppskattades högt även i andra länder. Detta var ett av skälen till att den förmögna Jeanette M Thurber 1891 inbjöd honom att bli direktör för hennes nya National Conservatory of Music i New York (bilden). För hon hade en speciell önskan. Att Dvorák skulle hjälpa och uppmuntra skolans kompositionselever att skapa en amerikansk nationalmusik. Han var först oerhört tveksam till att lämna sitt hemland. Men den stora lönen avgjorde och familjen installerade sig i en lägenhet på Manhattan där man bodde 1892-1895. Snart förstod Dvorák vilken betydelse de amerikaska urinvånarnas och de svartas sånger kunde ha som grund för "en stor och ädel musikalisk tradition… de är Amerikas folksånger och era tonsättare måste ta dem i bruk." 1893 uruppfördes hans mest kända symfoni "Från nya världen", med inspiration från både amerikansk och tjeckisk folkmusik, i Carnegie Hall. Under många år hade Antonin Dvorák inte varit så intresserad av att komponera en hel konsert för cello och orkester. Men vid konservatoriet i New York fanns Victor Herbert som, förutom tonsättare och pedagog, var en välkänd solocellist och konsertmästare i New York Philharmonic Society. Dvorák hörde dennes egen cellokonsert i mars 1894 och insåg äntligen instrumentets många möjligheter. Under sina sista månader i Amerika skrev Dvorák sin cellokonsert som fortfarande är solocellisters och åhörares önskekonsert. Han fick hjälp av landsmannen, cellisten Hans Wihan, med instrumenttekniska detaljer, men avböjde dennes vidlyftiga förslag till solokadens, som Wihan helst själv velat spela. Men liksom Herbert ville Dvorák att solisten och orkestern skulle vara jämbördiga. Konserten börjar därför med ett långt orkesteravsnitt innan cellon kommer in. Det var mycket ovanligt! Den både högromantiska och klassiskt tresatsiga konserten uruppfördes i London i mars 1896 med Dvorák själv på dirigentpulten. Solist var den engelske cellisten Leo Stern. Därefter började dess segertåg över världen. Några hävdar att Dvoráks hemlängtan här speglas i enbart böhmiska influenser, andra hittar även amerikanska tonfall i exempelvis första satsens horntema, i andra satsens vemodiga melodi som citerar hans egen sång "Lämna mig ensam" från opus 82 och i den tredje satsens högtidliga marschinledning. Även mot slutet av finalsatsen kan man höra ett längre avsnitt av sångtemat som Dvorák lade till när han kommit tillbaka till hemlandet, en hyllning till hans just bortgångna svägerska Josefina som alltid tyckt om den sången. Hon som en gång var hans första, men obesvarade kärlek. Johannes Brahms, Dvoráks vän och mentor, lär ha yttrat när han fått se partituret: "Om jag bara hade vetat att man kunde skriva en cellokonsert på det här sättet, så skulle jag ha gjort det för längesedan!" GUNILLA PETERSÉN


Cellokonsert A-dur (Burghauser) (1865)
 32 min


 32 min
1 konsert
1933-04-05


Dumky (arr. Bohnke)
 


En hjältes sång (1897)
 23 min


Fest-marsch, Op.54a (1879)
 23 min


 13 min
1 konsert
2005-11-20


 14 min
2 konserter
2005-04-10


Golden Spinning Wheel, Op.109 (1896)
 22 min


 
1 konsert
1941-03-30


Humoresk op 101:7 (piano)
 


Husitská (1883)
 13 min
3 konserter
1922-01-04


I naturen (1891)
 14 min
3 konserter
1974-11-16


Jakobinen
 


Karneval (salongsork.)
 


 9 min
35 konserter
2009-11-13


 14 min
1 konsert
2007-11-14


Legend nr 1 (1881)
 4 min


Legend nr 10 (salongsork.)
 


Legend nr 2 (1881)
 4 min


Legend nr 3 (1881)
 4 min


Legend nr 4 (1881)
 6 min


Legend nr 5 (1881)
 4 min


Legend nr 6 (1881)
 5 min


Legend nr 7 (1881)
 3 min


Legender (1881)
 39 min
3 konserter
2016-01-22


 
1 konsert
1997-09-28


Legender nr 1-5 (1881)
 23 min


Legender nr 6-10 (1881)
 18 min


Legends 1-10
 


Mazurka för violin och orkester
 6 min


 3 min
1 konsert
2003-11-01


Middagshäxan (1896)
 17 min


 52 min
1 konsert
2007-11-14


 8 min
9 konserter
1994-01-30


Othello (1892)
 15 min
1 konsert
1974-11-16


 38 min
5 konserter
1987-11-06


 
1 konsert
1986-10-21


Pianokvartett nr 2
 


Pianokvintett nr 1 (1872)
 


 40 min
17 konserter
2010-02-04


 
1 konsert
1958-02-18


 42 min
4 konserter
1994-03-22


 32 min
5 konserter
2010-12-18


Poetiska stämningsbilder
 58 min


Polonäs ur Rusalka
 4 min


 1 t 40 min
5 konserter
2011-10-28


Rhapsody In A Minor, Op.14 (symphonic Poem) (1874)
 19 min


 12 min
1 konsert
1970-04-03


Romantic pieces op.75 f.violin o.piano
 


 15 min
1 konsert
1996-12-03


 7 min
1 konsert
1928-10-21


 2 min
2 konserter
2012-01-21


 6 min
1 konsert
2014-06-17


 14 min
7 konserter
2015-11-18


 23 min
1 konsert
2004-04-02


 27 min
5 konserter
2004-04-02

ANTONIN DVORÁK (1841-1904) SERENAD FÖR STRÅKORKESTER E-DUR OP 22 Moderato Tempo di valse Scherzo: Vivace Larghetto Finale: Allegro vivace Stråkserenaden tillkom under 1870-talet, ett lyckosamt decennium för Dvorák. År 1875 hade han blivit tilldelad en statlig konstnärslön, mycket tack vare rekommendationer från livslånga tonsättarvännen Johannes Brahms och musikkritikern Eduard Hanslick. Dvorák kunde alltså ägna sig helt åt att komponera och behövde inte längre ha anställning vid stadens olika orkestrar för att försörja sin familj. Han hade 1873 gift sig med sångerskan Anna ?ermáková som var solist vid Nationalteatern i Prag och han hade haft stora framgångar som operakompositör, bland annat 1874 med Kungen och Kolaren. I slutet av 1870-talet kom den första samlingen Slaviska danser som förde Dvoráks namn ut över världen. Han inbjöds till England, komponerade sina främsta körverk för körer i Birmingham och Leeds. Han blev hedersdoktor vid universitetet i Cambridge. Han inbjöds att dirigera i Ryssland, han verkade som dirigentlärare i New York under några år i mitten av 1890-talet. Den sistnämnda vistelsen gav honom inspiration till symfonin "Från nya världen". Prag var från 1860 ett viktigt musikaliskt centrum för opera, symfonikonserter och kammarmusik. Tyska teatern gav operor på tyska. Tjeckerna var mäkta stolta över sin nya Nationalteater där man varvade Mozartoperor med stora patriotiska verk av bland andra Smetana - som faktiskt än i dag i Prag hyllas i större utsträckning än Dvorák. Det sjudande musiklivet i Prag omgärdade honom och alla de skiftande intrycken smältes samman till ett personligt tonspråk där inte minst dansanta folkmusikinslag är betydande. Stråkserenaden skrevs 1875 och uruppfördes året därpå av Prags filharmoniker som utgjordes av musiker från både den tyska och den tjeckiska operan. Dirigent var Adolf Cech. Första satsen anger stämningsläget för hela verket, mjukt och lättsamt med ett mellanparti av rytmisk spänst. Andra satsen är en av Dvoráks mest älskvärda valser, med inslag av mazurkarytmer. Tredje satsen är livlig och sprudlar av livsglädje även om mellanpartiet manar en aning till eftertänksamhet. Den långsamma larghettosatsen kontrasterar med sitt lugna vemod men känns ändå i grunden sommarljus. Finalen är den sats som får oss att bli litet omskakade eftersom den ofta känns aggressiv och litet påträngande intensiv. Det hela rundas emellertid av med återknytande till första satsens lugna inledning och därpå en slutspurt i triumf. LENNART DEHN


Serenade, op. 85 no 9
 


 
1 konsert
2014-05-24


Skogsduvan (1896)
 19 min
2 konserter
1980-08-06


Slavische Rhapsodien
 


Slavische Tänze No 10
 


Slavische Tänze No 3
 


Slavische Tänze no 6
 


Slavische Tänze no 8
 


Slavische Tänze, No 1
 


Slavische Tänze, No 16
 


Slavische Tänze, No 4
 


 
2 konserter
1987-02-23


Slavisk dans nr 6, A-dur (salongsork.)
 


 4 min
31 konserter
2014-06-17


 5 min
5 konserter
1986-03-22


 4 min
1 konsert
2007-04-14


 4 min
22 konserter
1986-03-22


 7 min
6 konserter
1986-03-22


 4 min
6 konserter
1986-06-15


 5 min
17 konserter
1986-03-22


 4 min
15 konserter
1986-03-22


 4 min
32 konserter
2016-11-13


 4 min
4 konserter
2019-06-19


 5 min
5 konserter
2001-02-22


 6 min
15 konserter
2019-06-08


 4 min
1 konsert
2001-02-22


 5 min
1 konsert
2001-02-22


Slavisk dans op 72:5
 3 min


Slavisk dans op 72:6
 4 min


 4 min
5 konserter
2017-04-29


Slavisk dans op 72:8
 7 min


Slavisk rapsodi Ass-dur (1878)
 14 min


 11 min
2 konserter
1918-11-03


Slavisk rapsodi g-moll (1878)
 13 min


Slaviska danser op 46
 


Slaviska danser op 46 nr 1-4 (1878)
 21 min


Slaviska danser op 46 nr 5-8 (1878)
 15 min


Slaviska danser op 72 nr 1-4 (1886)
 18 min


Slaviska danser op 72 nr 5-8 (1886)
 16 min


 1 t 25 min
2 konserter
1995-12-09


 1 t 30 min
4 konserter
1991-10-31


 32 min
2 konserter
1998-09-13


Stråkkvartett nr 11 C-dur (1881)
 


 25 min
11 konserter
2018-08-19


 
2 konserter
2011-11-13


 
7 konserter
1991-10-01


 
1 konsert
1921-02-10


 35 min
2 konserter
2004-09-12


 34 min
4 konserter
2013-04-21


 20 min
2 konserter
1991-05-16


Symfoni nr 1 "Klockorna i Zlonice" (1865)
 40 min


Symfoni nr 2 (1865)
 48 min


 36 min
4 konserter
1995-03-18


 43 min
7 konserter
2008-10-04


 39 min
12 konserter
2008-12-11


 45 min
9 konserter
2000-08-16


 38 min
35 konserter
2019-05-29


 38 min
50 konserter
2018-06-09

ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) SYMFONI NR 8 G-DUR OP 88 Allegro con brio Adagio Allegretto grazioso Allegro ma non troppo Antonín Dvorák krönte sin karriär med att 1892 utses till kompositionsprofessor i New York. Han hade onekligen gjort en imponerande konstnärlig karriär: han föddes som son till en slaktare i den lilla böhmiska lantbyn Nelahozeves, och skulle enligt traditionen följa i faderns fotspår. Trots alla senare framgångar behöll han en jordnära inställning till sitt liv och sin konst. Under senare delen av 1880-talet arbetade han målmedvetet med en strävan som resulterade i flera brett upplagda verk. Förutom en sjunde symfoni skrev han operan Dmitrij samt oratorierna Spökbruden och Sankta Ludmila. Så småningom tyckte han sig se framgångar och tillät sig att slappna av i mer lyriskt intima verk av mindre format. Då kom den andra serien av slaviska danser, pianokvintetten i A-dur och ett flertal sånger. Något år före avfärden till Amerika växte den åttonde symfonin (skissad 6-23 september, fullbordad 8 november 1889) fram under långa promenader i skog och mark. Han kände hur hans kreativa kraft växte och förenades med ökande hantverksskicklighet. Han kände sig tryggare i sin konst och med naturens hjälp ljusnade hans musik. Man har ibland betecknat symfonin som "friluftsmusik", som tonsättarens tack för livets och naturens underbara gåvor. Han befann sig för tillfället i sin lantgård vid Vysoká, där han också ägnade sig åt trädgårdsodling och vandringar i naturen. Han kände frid och andlig vitalitet. Åttonde symfonin är resultatet av ett medvetet sökande efter lugn och harmoni. När stormen ibland ändå ryter för kontrastens skull, blåser den bara bort de torra löven och för med sig frisk luft. Det är en lyckligt leende musik, en enkel, folklig spelmansmusik som avviker från de strikt symfoniska traditionerna. Han hade föresatt sig att skapa en symfoni olik alla andra. Men även om han lyckades på så sätt att han behandlar sitt material på nya sätt, så har symfonin ändå en klassiskt traditionell form med satser i sonat och rondoform. Första satsen börjar med ett klangfullt cellotema som sedan återkommer två gånger under satsens lopp; i inledningen till genomföringen och vid reprisen. Satsen följer noga sonatformen trots att känslo-växlingarna är stora. Den långsamma satsen är ett adagio i c-moll som är uppbyggt av ett pärlband vackra episoder. Så följer en både graciös och elastisk vals innan finalen åter presenterar en liten introduktion bestående av ett trumpetsolo. Även detta solo återkommer några gånger, bland annat som ackompanjemang i pianissimo till soloflöjt och spelat av trumpeter och horn. En riktigt utåtriktad coda avslutar symfonin. Den 2 februari 1890 uruppfördes denna G-dur-symfoni med tonsättaren själv som dirigent för Nationalteaterns orkester i Prag, och han ledde strax därpå även framföranden i London och Frankfurt. Symfonin skulle snart gå segrande över världen, och den blev vid sidan av den i Amerika skrivna nionde symfonin (Från nya världen) den mest älskade av hans symfonier. Symfonin tillägnades "Den böhmiska Franz Joseph-akademin för främjandet av konst och litteratur", som tack för att Dvorák blivit dess hedersledamot. STIG JACOBSSON


 42 min
109 konserter
2019-06-11


 11 min
2 konserter
2019-06-18


Symfoniska variationer (1877)
 21 min


 6 min
9 konserter
1988-10-26


Te Deum (1892)
 19 min
2 konserter
2007-11-16


 20 min
2 konserter
1973-02-06


 21 min
9 konserter
1976-06-03


Trio i g moll för Piano, Violin och Violoncell op.26
 


Trio opus 63, für Violine, Violoncell och Pianoforte
 


 
1 konsert
1985-06-07


 10 min
1 konsert
2016-05-01


 11 min
2 konserter
1932-11-27


Uvertyr till Bonden - en skälm (salongsork.)
 


Waldesruhe (1893)
 5 min


 
1 konsert
1928-10-21


 
1 konsert
1987-01-20


 
1 konsert
1985-11-16


Vattumannen (1896)
 20 min


 31 min
39 konserter
2016-01-09


 19 min
3 konserter
1983-06-21


 
2 konserter
1961-04-09


 14 min
2 konserter
1987-02-17

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!