Stäng
Meny

Arkiv

Gérard Grisey


Partiels (1975)
 23 min


 14 min
1 konsert
2008-05-04


Quatre chants pour franchir le seuil (1998)
 40 min


 7 min
2 konserter
2016-11-20


 16 min
1 konsert
2016-10-02


 40 min
1 konsert
2018-09-30

GERARD GRISEY (1946-1998) VORTEX TEMPORUM (1996) för flöjt, klarinett, violin, viola, cello och piano Gerard Grisey är en av 1900-talets pionjärer. Tillsammans med en mindre krets tonsättare under det sena 1970-talet kom han att bana vägen för en ny fransk musikvåg som av den franske filosofen Hugues Dufourt fick samlingsnamnet spektralmusik. Termen åsyftar ett ljuds klangliga spektrum. Även varje enskild ton på ett piano består av en mängd, för örat mer eller mindre ohörbara, toner. Istället är det just dessa ohörbara toners sammansättning som definierar hur vi uppfattar ett ljuds klang(färg). På sätt och viss är termen missledande. Grisey - men även de flesta av hans spektrala fränder - var snarare intresserade av hur ljud transformerades över tid. Exempelvis hur ett ljud förändrades från attack (anslag) tills det dör ut. Just tiden är måhända det mest utmärkande för inte minst Griseys tidiga, genombrottsmusik, men också - som vi hör ikväll - i ett av Griseys sista verk, Vortex Temporum. Det 40 minuter långa verket inleds med ett virvlande arpeggio. Ett arpeggio som i olika skepnader - utdraget, komprimerat, söndertrasat - utgör verkets nav. I det lilla är det som flyr fram i början ett litet citat från Ravels Daphnis et Chloé, men det avslöjar sig aldrig helt. Verket ställer musikerna inför enorma utmaningar. Mikrotonaliteten som används kräver en sensibilitet man sällan lär sig på akademierna. Till och med pianot, om än bara fyra strängar (tangenter), är omstämt för att partivis klinga spöklikt, men allt som oftast skapa en skiktning i ljudbilden som är subtil, men ändå omisskännlig. Vortex Temporum består av tre satser och karaktäriseras av något som Grisey beskrevs som olika tidsuppfattningar eller tidstillstånd. 1. Det mänskliga (längden av en andning) 2. Valen (ett utsträckt, långsamt förlopp och 3. Fågeltiden, som i motsats är förtätad och uppskruvad. De tre tidsuppfattningarna kan man säga utgör var och en (i den ovan givna ordningen) fokus i de tre delarna, men i mångt och mycket (för oss lyssnare) är det som Grisey själv beskriver verket: "Vortex Temporum är kanske berättelsen om ett arpeggio i tid och rum…" Att Grisey använder berättandet för att beskriva musiken är också talande, men även - möjligen - avslöjande om vart hans musik var på väg. Endast två år efter Vortex Temporum dog Grisey, blott 52 år gammal. I Vortex Temporum och svanesången Quatre Chant Pour franchir le seuil märks ett alltmer narrativt och framförallt dramatiskt tonspråk. I det senare till och med lyriskt. Grisey är ännu ett av de stora konstnärskap vars sena år blivit oss berövade. ESAIAS JÄRNEGARD

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!