Stäng
Meny

Arkiv

Maurice Ravel


 
1 konsert
1997-06-04


 3 min
6 konserter
1994-01-08


 7 min
12 konserter
2016-06-06



Bolero (1928)
 15 min
61 konserter
2020-05-16


 15 min
2 konserter
2018-09-28


Boléro (arr. Barralet)
 


 
3 konserter
2007-01-13


Boléro (salongsork.)
 


Chansons Madecasses (1926)
 14 min


 
1 konsert
1993-02-09


Daphnis et Chloé, fragments symphoniques
 


 57 min
5 konserter
2017-06-02


 7 min
4 konserter
2003-03-13


 20 min
4 konserter
2009-11-29


Gåsmors sagor (1910/1912)
 28 min
5 konserter
2005-01-20


 
1 konsert
2012-04-29


 16 min
1 konsert
1975-11-04


 16 min
34 konserter
2016-06-06


 7 min
1 konsert
2009-04-06


 10 min
13 konserter
2020-04-26

MAURICE RAVEL (1875-1937) INTRODUKTION OCH ALLEGRO FÖR SOLOHARPA, FLÖJT, KLARINETT OCH STRÅKKVARTETT Sébastien Erard hette den instrumentmakare i Paris som redan omkring 1810 uppfann dubbelpedalharpan, ett instrument som tack vare en pedal för varje ton i den diatoniska skalan möjliggjorde spel i alla tonarter. Efter hand konstruerade andra fabriker instrument som konkurrerade om uppmärksamheten, varför Erardfabriken beställde ett verk av Maurice Ravel. Avsikten var att detta verk skulle demonstrera Erardharpans stora förtjänster. Man kan tycka att det var en vågad beställning för Ravel hade inte mer än hunnit avsluta sina studier vid Pariskonservatoriet, och dessutom tre år i rad ratats som mottagare av det stora Rom-priset. Nu hade han dessutom helt andra saker att tänka på för ägaren av tidningen Le Matin hade bjudit honom och två konstnärer på en segeltur till Belgien, Holland och Tyskland - och det i samma veva som verkbeställningen dök upp. Åtta dagar och tre sömnlösa nätter ägnade han sin komposition innan han tvingades uppsöka sin skräddare (eller om det var hattmakaren) för att skaffa lämplig utrustning till segelfärden. Stressad och nervös lyckades han glömma skisserna till sitt nya verk hos skräddaren. Men till slut redde allt upp sig. När han kom hem till Paris fick han tillbaka skisserna och kunde fullborda detta friskt saltstänkta verk, som med elegans genomskådar harpans alla komplicerade hemligheter. I den korta kadensen används harpans alla pedaler i alla lägen. Introduktion och allegro för soloharpa och kammarensemble tillägnades Erard-företagets VD, Albert Blondel. Ravel gav sig i kast med arbetet med stor inspiration och med målsättningen att låta musiken utvecklas från långsamt till snabbt, att kombinera enkelt med komplicerat, elegant med vitalt. Dessutom är musiken genomsyrad av Ravels klangliga magi. Uruppförandet ägde rum i Paris den 22 februari 1907. STIG JACOBSSON


Jeux d'eau (1901)
 
1 konsert
1979-04-23


 
1 konsert
1951-12-02


La valse (1919)
 13 min
45 konserter
2015-09-19


 17 min
34 konserter
2020-05-09


 22 min
1 konsert
1991-03-19


L'enfant et les sortilèges (1920)
 44 min


Menuet antique (orkester) (1895/1929)
 6 min


 
1 konsert
1979-04-23


 
1 konsert
1993-02-10


 2 min
13 konserter
2019-06-18


Miroirs (1904)
 29 min
2 konserter
1993-02-10


Pavane /Kühn/
 5 min


 6 min
18 konserter
2012-12-01


Pavane för en död prinsessa (piano)
 


 6 min
2 konserter
2012-04-21


 19 min
19 konserter
2015-09-19


 22 min
44 konserter
2019-03-01

MAURICE RAVEL (1875-1937) PIANOKONSERT G-DUR Allegramente Adagio assai Presto Ravel skrev sin pianokonsert i G-dur 1930-1931 efter en pianistturné i USA där han lyssnat mycket till jazzmusik. Han ville själv spela solopartiet i sin nya konsert men allt övande under turnén och en beställning på ytterligare en pianokonsert - för den enarmade pianisten Wittgenstein - blev för mycket. Konserten för vänster hand i en sats skulle uruppföras i Wien i november 1931 och G-durkonserten i Paris två månader senare. De båda konserterna skrevs samtidigt men är helt olika. "G-durkonserten är en konsert i ordets egentliga mening", skriver Ravel, "skapad i samma anda som Mozarts och Saint-Saëns konserter. Jag tycker verkligen att en konsert kan få vara glad och briljant musik utan att nödvändigtvis sträva efter djupsinne och dramatiska effekter." Vänsterhandskonserten är mörkare och mera dramatisk och följer inte alls utgångspunkterna ovan. Redan i G-durkonsertens första sats hör man influenser från jazzrytmer, George Gershwin, Stravinsky och baskisk folkmusik som blandas med lugnare, mer mystiska avsnitt. Andra satsen inleds av en andlöst vacker melodi i pianistens högerhand över en långsam, motsträvig vals i basen. Träblåsare tar vid och fortsätter den lugna, meditativa stämningen. Den korta tredje satsen är virtuost solistisk i spännande kromatik och rytmer med anspelningar på första satsen. Ravels erkänt skickliga instrumentationskonst når en höjdpunkt i denna konsert med flera solistiska inslag i orkestern. Vid uruppförandet var Marguerite Long solist och Ravel stod på dirigentpulten. GUNILLA PETERSÉN


 28 min
8 konserter
2009-09-13


 15 min
36 konserter
2010-02-11


 
1 konsert
1979-04-23


 17 min
15 konserter
2009-09-18


 25 min
1 konsert
2006-04-29


Sonatin (1903)
 11 min
2 konserter
2006-01-24


 14 min
2 konserter
2017-10-02

MAURICE RAVEL (1875-1937) SONATIN FÖR FLÖJT, VIOLA OCH HARPA (ARR CARLOS SALZEDO) Modéré Movement de menuet Animé Ravel var ännu inte fyllda 30 år när han skrev sitt lilla mästerverk Sonatin för piano. Den trycktes 1905 och tillägnades Ida och Cipa Godebski, vilka drev en mycket välbesökt musikalisk salong. Uruppförande ägde rum när Paule de Lestang spelade verket i Lyon den 10 mars 1906. Franska tonsättare hade i många årtionden kunnat tävla om ett par års fritt uppehälle i Rom, och Ravel hade tre gånger skickat in sina bidrag utan att vinna. Man hade kritiserat honom för ett alltför modernt tonspråk och en bristande formkänsla. 1905 skickade han därför in denna sonatin. Den var hållen i relativt begränsade dimensioner och bestod av tre satser. Titeln betyder ju liten sonat, ja, rent av enkel sonat. Han följde Haydn och Mozart både till form och klang. Under Haydns tid hade pianot inte den moderna flygelns djup så Ravel använde sig huvudsakligen av mellan- och diskantregistren. Ingen skulle kunna kritisera honom för att klinga modernt, även om han i sitt tonspråk naturligtvis inte bara presenterade intim lyrik, finess och precision. Här finns även passion. Inte heller skulle man kunna kalla honom formlös. Första satsen är hållen i sträng sonatform och den andra är en menuett, en form som Ravel gärna använde (Menuet antique, Menuett över namnet Haydn, en menuett i sviten Tombeau de Couperin). Den här gången är menuetten graciös och nästan nostalgisk. Finalen är också formsäker, en sällsynt balanserad och kontrollerad toccata som kräver mycket virtuositet. Verket är ett av hans mest subtila och välformulerade. Vann han tävlingen? Nej då! Utan att det någonsin framkommit som en regel diskvalificerades han eftersom han hunnit fylla 30 år innan finalen var avgjord. Beslutet resulterade i en hätsk pressdebatt vilken fick till följd att konservatoriedirektören Théodore Dubois tvingades avgå. Men något Rompris vann Ravel aldrig. Att Ravel verkligen lyckats med sin komposition visas inte minst av det intresse senare musiker ägnat sonatinen. Det mest kända arrangemanget är den franske harpisten Carlos Salzedos ömsinta version för flöjt, viola och harpa, som ytterligare fördjupar känslan av 1700-tal. STIG JACOBSSON


 30 min
16 konserter
2004-03-28


 4 min
9 konserter
2015-11-28


 
1 konsert
1988-09-12


 
2 konserter
1993-02-10


 12 min
12 konserter
2014-09-11


 16 min
36 konserter
2014-09-11


 13 min
2 konserter
1994-11-20


 
2 konserter
2002-10-03



 
1 konsert
1921-01-19


Tzigane (1924)
 9 min
5 konserter
2017-01-07


Törnrosas pavane ur Gåsmors sagor
 


 7 min
3 konserter
1994-12-02


 11 min
1 konsert
2005-11-20


 3 min
12 konserter
2005-10-01


 17 min
8 konserter
2013-10-25


 15 min
2 konserter
2005-11-29


 
2 konserter
2017-04-23


 17 min
1 konsert
2017-09-10

MAURICE RAVEL (1875-1937) VIOLINSONAT NR 2 Allegretto Blues: Moderato Perpetuum mobile: Allegro Ravel komponerade sin andra violinsonat åren 1923-1927, just under de år W C Handys klassiska jazzband (upphovsmannen till hitmelodin St Louis Blues) introducerade bluesen i Paris och väckte en våg av jazzintresse. Till de nyväckta hörde både Ravel och violinisten Helen Jourdan-Morhange, de som sedan förde sonaten till dopet. Hon var hans vän i flera decennier och han lär även ha friat till henne men fått korgen. Sonaten blev hans sista kammarmusikverk. Den tillkom med ständiga avbrott i arbetet under fyra år. Allra först tillkom yttersatserna, inledningens allegretto och den virtuosa och extremt svårspelade finalen, av Ravel döpt till perpetuum mobile (evighetsmaskinen), där en rad teman från öppningssatsen återkom. Behovet av kontrast ledde till att bluesen efteråt lades in, utan att på annat sätt relatera till yttersatserna. Ett annat av hans sista verk, den "ändlösa" Bolero, lär för övrigt ha inspirerats av jazzklarinettisten Jimmie Noones improvisationer som han hörde i New York 1928. Andra bekantskaper han gjorde i USA var Aaron Copland och George Gershwin vars Rhapsody in Blue gjort starkt intryck på Ravel. I sonatens blues lär han direkt ha imiterat jazzinstrumenten gitarr, saxofon och banjo, som vi möter i tur och ordning i satsen. Ravel-expertisen varnar dock för alltför stark "uppjazzning" av hans musik; jazzinslagen var mest ett slags kryddning, så även i bluesen, introducerad av gitarr, följd av saxofonens huvudtema, som också återkommer efter det banjobesläktade sidotemat. Men i huvudsak anses Ravel mest ha varit sig själv trogen. Enligt en intervju ville han inte se sig som "modern tonsättare i ordets strängaste betydelse", då hans musik var evolutionär, inte revolutionär: "Trots att jag alltid är öppen för nya idéer söker jag aldrig kasta harmonikens och komponerandets lagar överbord. Tvärtom har jag alltid inspirerats av de stora mästarna, ej upphört att studera Mozart, till största delen byggt min musik på det förflutnas traditioner och aldrig blivit någon stilarts slav." ROLF HAGLUND


 3 min
1 konsert
2005-04-21

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!