Stäng
Meny

Arkiv

Anders Hillborg


 15 min
2 konserter
2003-12-19


 10 min
10 konserter
2015-04-11


Cold Heat (2010)
 13 min
2 konserter
2012-05-24


 24 min
3 konserter
2003-03-03


 14 min
7 konserter
2015-11-14


 6 min
1 konsert
2009-06-17


Hudbasun (1990)
 4 min
2 konserter
2017-03-26


 3 min
2 konserter
2018-01-27


Hyper Exit (2015)
 5 min
2 konserter
2018-01-27


 3 min
2 konserter
2018-01-27


Incantation (2015)
 2 min
2 konserter
2018-01-27

GENESIS Klarinettisten Martin Fröst är en av vår tids stora musikprofiler. Han utforskar ständigt olika aspekter av musikens väsen och skapar nya konstnärliga uttryck för både äldre och nyskriven musik. Allt hör ihop, menar han, och människan återspeglas också i musiken. Som i Mozarts opera Figaros bröllop. Handlingen bygger på en pjäs av Beaumarchais från 1781 som lyfte fram flera av de idéer som låg bakom den franska revolutionen som ägde rum bara några år efter operans urpremiär på Wiener Burgtheater den 1 maj 1786. Det komiska dramat rör sig kring en greve som blir rival till sin tjänare men förlorar spelet. Ämnet var känsligt, men Da Ponte som skrivit det italienska librettot hade goda förbindelser med hovet och försäkrade kejsaren Josef II om att de samhällskritiska och för borgerskapet stötande avsnitten skulle avlägsnas, vilket också skedde. Mozart själv var inte intresserad av politik, däremot just av människor. Och han fick en ypperlig text befolkad av intressanta personligheter som han kunde ge musikalisk gestaltning. Den energiskt livfulla uvertyren hör till den klassiska musikens alla mest kända och omtyckta stycken. Men när kejsaren hörde operan uttryckte han ett visst missnöje med de numera berömda orden: "Herr Mozart, det är alldeles för många noter". Kanske svarade Mozart som i Milos Formans berömda film Amadeus: "Det är exakt så många noter som behövs". LJUS ATMOSFÄR Liksom Mozart var Ludwig van Beethoven en känslomänniska. I sina många brev kunde han förvränga och leka med ord och bokstäver som blev till vapen mot personer han inte gillade. "Käraste baron Lortspridare", inledde han ett brev. Och när han beklagade sig över en kritiker, hackade han sönder ordet recensera - re-re-re-re-re cen-cen-se-se-se-sera sera - sera - för att illustrera kritikerns i hans ögon meningslösa svammel. De nio symfonierna är själva stommen i hans livsverk. De utgör helt unika och oändliga universum som kan utforskas om och om igen - det finns alltid nya saker att upptäcka. I likhet med första, andra och sjunde symfonierna startar fjärde symfonin med en långsam inledning. Den är till sina proportioner mindre än både den föregående tredje symfonin, Eroican, och den efterföljande "femman". Atmosfären är ljusare, mer lekfull, men också oemotståndligt både vacker och intensiv. Nobelpristagaren Romain Rolland skrev att symfonin är som "en ren och vacker blomma, som bevarar doften från de ljusaste dagarna i Beethovens liv". Robert Schumann beskrev den som en "grekisk slank ungmö mellan två nordiska jättar". Symfonin tillägnades riksgreven Franz Joachim von Oppersdorff, som också beställde symfonierna nummer fem och sex av Beethoven. UPPHÖJD SKÖNHET Anders Hillborg tillägnade sin klarinettkonsert Peacock Tales Martin Fröst. Speciellt till föreställningen Genesis har Hillborg dessutom skapat fyra korta stycken för klarinett och varierande besättningar. Allra först hör vi en besvärjelse - Incantation - som leder direkt över till de nästan tvåtusenåriga melodierna av Mesomedes från Kreta. Endast lite av den grekiska antikens musik finns bevarad, men Mesomedes lämnade efter sig ett antal fragment i en tidig variant av notskrift. Här hör vi hans fyra melodier tillägnade muserna som i den grekiska mytologin var konstens, poesins och filosofins gudinnor. Från Mesomedes tar vi ett nästan tusenårigt kliv framåt till Hildegard von Bingens O virtus Sapientie. Hildegard av Bingen var abbedissa, mystiker, predikant och författare och högt bildad inom en rad områden. I både text och musik prisar hon visdomens kraft och jordens och himlens gudomliga glans, som i O virtus sapientie återspeglas i musikens upphöjda skönhet. HETSIG ENERGI En som till skillnad från antikens Mesomedes lämnat efter sig stora mängder musik är den tyske kompositören Georg Philipp Telemann. Han var verksam i Hamburg och god vän med både Händel och Bach. Och han skrev mer musik än de båda tillsammans! Under sin levnad ansågs han också vara den mest framstående av dem. Telemanns energiskt hetsiga musik i Presto, får här en verkningsfull kontrast i argentinaren Astor Piazzollas tango som vibrerar av nattlig hetta och ohämmad åtrå. Piazzolla övergav tidigt den traditionella tangon och knöt i stället an till jazz och konstmusik och skapade den nya stilen som kom att kallas tango nuevo. Argentinsk tango har också lockat dirigenten, kontrabasisten och tonsättaren Jonas Dominique. Förutom att han dirigerat många uppmärksammade föreställningar på Folkoperan i Stockholm och spelar kontrabas i Rebaroque är han medlem i gruppen Tango libre. Direkt för Fröst och Genesis har han skrivit fyra korta stycken för klarinetter. GRÄNSLAND I gränslandet mellan klassisk musik, jazz, pop och folkmusik förvandlar arrangören och dirigenten Hans Ek det invanda till något oförutsett och spännande. Han tar lyssnaren med till nya musikaliska rum där ännu inte hörda klangdimensioner uppstår, men alltid med utgångspunkt från sitt eget personliga sound. I Aurorasviten har han arrangerat traditionella melodier som vi nu hör i nya versioner för klarinett, stråkorkester och flickkör. Göran Fröst, altviolinist och bror till Martin Fröst, rör sig vant i olika musikaliska landskap. Hans Klezmer Dances No. 1-3 är tre klezmerinspirerade stycken för klarinett och stråkorkester. I Genesis bjuds vi på den andra dansen, där vi kastas hejdlöst mellan passionerad sentimentalitet och vansinnig virtuositet. Klezmer är en folkmusikgenre med rötter i Östeuropa. Grundens finns i den judiska festmusiken som influerats av musik från Rumänien, Bulgarien, Grekland, Ungern, Polen, Ryssland och Ukraina. Alltihop genomsyrat av en stor dos romsk musik. Frösts klezmerdans knyter musikaliskt an också till den ungerska tonsättaren Béla Bartóks Rumänska folkdanser. Bartók ägnade många år att resa runt på den östeuropeiska landsbygden och dokumentera regionens folkmusik, som sedan satte stora spår i hans egen originella musik. Föreställningen Genesis är en resa genom tid och rum. Och oavsett i vilken tid, kultur eller religion är musiken en självklar del av människan. Liksom människan alltid är en del av musiken. GÖRAN PERSSON


King Tide (1999)
 12 min
11 konserter
1999-11-08


 31 min
7 konserter
2008-08-14


 12 min
3 konserter
2014-10-24


 11 min
2 konserter
1998-12-12


 9 min
2 konserter
2006-10-07


 2 min
2 konserter
2018-01-27


 1 min
1 konsert
2005-04-21


Sirens (2011)
 37 min


 24 min
1 konsert
1998-03-21


 
2 konserter
1993-02-26


 11 min
2 konserter
1988-11-03

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!