Arkiv

RICHARD WAGNER (1813-1883) FÖRSPEL OCH ISOLDES KÄRLEKSDÖD UR OPERAN TRISTAN OCH ISOLDE Richard Wagners inspiration och text till musikdramat Tristan och Isolde, som fullbordades 1859, bygger på riddarromanen med samma namn av den tyske medeltidsskalden Gottfried von Strassburg, som hämtat sina motiv från olika franska versioner med ursprung i Bretagne och keltiska sagor. I operans tre akter har Wagner använt versromanens mest centrala och dramatiska episoder: den förbjudna kärlekens uppblossande mellan Tristan och Isolde med en kärleksdryck som brandfackla. Isoldes blivande gemål kung Markes avslöjande under de båda älskandes kärleksmöte och slutligen dödsscenen, där Tristan avlider av ett svärdshugg och Isolde förenar sig med honom i döden. Wagner följde sin källa troget, men skapade ett betydligt mera komplicerat och inträngande psykologiskt drama med djupt romantisk symbolik. Hans fascination för filosofen Schopenhauer får en extra dimension i verkets tillkomst genom den starka, men hopplösa kärleken till den gifta Mathilde Wesendonck. Det var tonsättaren själv som ställde samman operans förspel med slutscenen - utan Isoldes sångstämma - till ett separat orkesterverk som framfördes vid en konsert i Wien 1863, två år före operans uruppförande i München. I förspelet finns två centrala motiv ur operan, ouppfylld längtan och extatisk kärlek. Stegringar, höjdpunkter och sensualism i en nyskapande harmonik som skulle bilda skola för många 1900-talstonsättare. Förspelet övergår direkt i slutscenens gripande kärleksdöd, som Wagner själv beskrivit: "Över Tristans lik uppnår den döende Isolde den saligaste uppfyllelse av sin glödande längtan, evig förening i omätliga rymder, utan skrankor, utan band, oupplösligt!" GUNILLA PETERSÉN

RICHARD WAGNER (1813-1883) FÖRSPEL TILL MÄSTERSÅNGARNA I NÜRNBERG Mästersångarna i Nürnberg står ganska ensam bland Wagners alla operor. Den är för all del lika lång - ja, faktiskt bland de allra längsta - och den kräver minst lika stora resurser såväl av orkester som av sångare. Som vanligt svarade han också själv för librettot. Men den behandlar inte mytiska ämnen utan är mer jordnära och har till och med många lustiga poänger. Detta är nämligen Wagners enda komiska opera och den tog honom 23 år att fullborda. 1845 påbörjade han skisserna till Mästersångarna i Nürnberg men först 1861 hade han texten färdig, och året därpå började han skriva uvertyren. Inte förrän 1868 var hela operan fullbordad. Premiären ägde rum den 21 juni i München. Vi behöver här inte gå in på hela intrigen. Den är fylld av 1500-talets riddarpoesi och trubadursång men också av skråväsendets virrvarr av regler och förordningar - vilka även gällde för sångare! Wagner komponerade förspelet i mars 1862. Musiken speglar operans huvudroller och de melodier mästersångarna förknippas med, med en flerstämmig mittdel. Förspelet avslutas med samma ståtliga teman som inlett den, men nu med än mer prakt och glans. STIG JACOBSSON

GUDARNAS INTÅG I VALHALLA UR RHENGULDET SIEGFRIEDS RHENFÄRD UR RAGNARÖK SIEGFRIEDS BEGRAVNINGSMARSCH UR RAGNARÖK SKOGSSUSET UR SIEGFRIED VALKYRIERITTEN UR VALKYRIAN Många betraktar Wagner som den största av alla operatonsättare, och att operor var allt han skrev. Men i själva verket rymmer ju operorna mängder av fantastisk orkestermusik. Det är sådant vi ska få höra här. Krönet på Wagners enorma operaskapande är Nibelungens ring. Verket består av fyra storslagna operor med en gemensam speltid på runt 16 timmar. De hänger ihop i en berättelse som utspelas i en obestämd sagotid och som handlar om guldets förbannelse, om makten bland gudar och halvgudar, dvärgar och jättar - vi kan känna igen mycket i Tolkiens Sagan om Ringen. I 28 år arbetade Wagner till och från med detta enorma musikdrama. Inspiration hade han hämtat från det isländska eposet Eddan och från den medeltida tyska Nibelungenlied, men här fanns också många anspelningar på hans egen samtids kriser och motsättningar, om kärlek, makt och politik. Det är en diger handling som utspelas i operorna där de psykologiska och sociala banden blir alltmer komplicerade och gripande. Inga gestalter är bara goda eller onda, alla har något av båda slagen och här finns otaliga svek, mord och förräderier. Allt knyts efterhand ihop till symboler och allmänmänskliga frågor. Nibelungens ring börjar med "förspelet", som den första operan Rhenguldet kom att kallas, och därpå kommer "första dagen" med operan Valkyrian. Därefter följer Siegfried och Ragnarök. Musiken under denna konsert följer inte handlingens kronologi, utan har musikalisk kontrast i tankarna. I Rhenguldet presenteras förhistorian då Nibelungsdvärgen Alberich stjäl Rhendöttrarnas guld. Han smider en ring av guldet - men han tvingas avsäga sig guldet till överguden Wotan - och utropar därför en förbannelse över guldet. I scen fyra leder Wotan de andra gudarna på regnbågens bro mot det nybyggda Valhalla. Som man kan förvänta sig skildras Gudarnas intåg i Valhalla med all tänkbar pompa och ståt. Rhenguldet fick sin premiär i München den 22 september 1869. Det finns totalt nio Valkyrior, och de är alla döttrar till Wotan och jordgudinnan Erda. Men en av dem, Brünnhilde, är för tillfället osams med sin far och finns inte med bland dem där de i operan Valkyrians tredje och sista dramatiska akt, samlas på några klippor i väntan på att våldsamt susa iväg genom luften. De har till uppgift att leta reda på hjältar som stupat i kriget för att återge dem livet. Det råder uppbrottsstämning, och här har Wagner lagt in en av sina mest kända och medryckande orkesterkompositioner, Valkyrieritten - känd inte minst från flera nutida krigsfilmer, en virvelstorm av fortissimo. Valkyrian hade premiär i München den 26 juni 1870. En av operornas stora hjältar är Siegfried - inte för inte gav Wagner det namnet till sin egen son - och han har fått ge namn till den tredje operan. I andra akten har Siegfried kommit in i skogen och grottan där draken Fafner håller till. Meningen är att Siegfried ska döda besten. Medan han väntar sträcker han ut sig bland träden och börjar drömma och förtrollas av Skogssuset, och en fågel som sjunger bland grenarna. Även musiken är förtrollad. Siegfried hade premiär i Festspelshuset i Bayreuth den 16 augusti 1876. Efter Siegfried, och som avslutning på hela tetralogin om Nibelungens ring, kommer operan Götterdämmerung, som på svenska brukar kallas Ragnarök efter vikingatidens namn på världens undergång. När dagen gryr sjunger Siegfried och Brünnhilde om sin kärlek. Hon ger honom sin häst och på den börjar Siegfrieds Rhenfärd mellan prologen och första akten. Men Siegfried har fått en trolldryck som tvingar honom att avslöja sina minnen. Han berättar om sin ungdom och hur han lurade ringen av draken Fafner. Siegfried beskriver hur han med en kyss väckte Brünnhilde, där hon låg i dvala omgiven av eld, men därmed avslöjar han också sitt svek mot jättarna vilket motiverar dem att slänga ett dödande spjut i ryggen på honom, hans enda oskyddade kroppsdel. Han dör med Brünnhildes namn på läpparna. Hans döda kropp bärs i sorgeprocession, och Ringens förbannelse drabbar åter de närvarande. Siegfrieds begravningsmarsch är mäktig. "Månen bryter fram genom molnen och belyser allt starkare sorgetåget som når fram till bergshöjden. Dimma stiger upp ur Rhen och fyller så småningom scenen." Musiken byggs upp till en grandios och kraftfull kulmination med utbrott av extatiska kanonader från brassblåsare och slagverk. Brünnhilde befaller att ett bål reses där den döde Siegfried ska brännas. Så rider hon själv in i lågorna. Likbålet flammar upp och floden Rhen svämmar över. På avstånd syns Valhalla i lågor. De kringstående betraktar under tystnad världens undergång. Ragnarök hade premiär i Bayreuth den 17 augusti 1876. I själva verket började Wagner hela detta enorma arbete med en opera han kallade Siegfrieds död. Det är den som till slut blev Ragnarök. Han kände då behovet av att berätta förhistorien, och det gjorde han i operorna Rhenguldet, Valkyrian och Siegfried. Wagner dog 1883 och begravdes i Bayreuth. När hans kista sänktes i graven spelades Siegfrieds begravningsmarsch. Stig Jacobsson