Stäng
Meny

Arkiv

Franz Liszt


3 stycken för blåskvintett (arr. Lassen)
 


Allegro di bravura (1824)
 


Angelus: Prayer To Guardian Angels (1867)
 6 min


Années de Pèlerinage
 


 
2 konserter
1998-03-12


 
1 konsert
2008-02-06


 7 min
1 konsert
2007-09-25


 
1 konsert
1998-03-12



 
1 konsert
1998-03-12


 31 min
3 konserter
1976-03-05


Concerto Pathetique (1857)
 14 min


Consolation nr 3
 


 43 min
5 konserter
2017-05-13

DANTESYMFONIN Inferno Purgatorio Att Franz Liszt skrev otaliga pianostycken är både välbekant och naturligt eftersom han betraktades som tidens skickligaste pianist. Hans samlade pianoproduktion fyller 99 välmatade cd. Bland alla dessa verk hittar man en sonat kallad Après une lecture du Dante (1837), givetvis skriven efter att han läst Dantes stora diktverk Den gudomliga komedin, ett verk han sägs ha läst ur dagligen. Sonaten växte fram under tio år, från de första skisserna fram till det definitiva slutstrecket. Tjugo år senare återkom han till Dante, denna gång med en stor symfoni, som också den var under arbete ett decennium. Under de mellanliggande åren hade det hänt mycket. Bland annat hade han 1848 accepterat att bli musikdirektör vid hovet i Weimar, en heltidssysselsättning som starkt reducerade hans möjligheter att turnera Europa runt som pianovirtuos. I stället fick han nu öva upp sin förmåga att dirigera och utveckla hovorkestern. Han började nu också själv komponera för orkester. Just 1848 skrev han sin första ensatsiga symfoniska dikt, och innan det gått tio år hade han tonsatt ett dussin sådana verk med tydligt litterärt, historiskt eller mytologiskt innehåll - men han drog sig för regelrätta symfonier, även om han under dessa år började skissa på verk i denna form. När han 1856-1857 till slut presenterade två symfonier var det egentligen bara fråga om utvecklade, flersatsiga symfoniska dikter. De hade nämligen också en stark litterär bakgrund: Faust efter Goethes drama och Dante efter den italienske renässansdiktaren. Själv såg han alla de symfoniska dikterna bara som förberedelse till dessa symfonier. Dantesymfonin har två satser: Inferno och Purgatorio - något Paradiso blev det aldrig. Även Wagner uttryckte stort tvivel på att man skulle kunna skildra himlen i toner. En vag aning om himlens härlighet avslutar ändå verket i form av en tonsättning av Magnificat, den gamla hymnen till jungfru Maria. Först där får damkören göra sig hörd. Liszt tillägnade Wagner sin symfoni med orden: "Liksom Vergilius och Dante har också du fört mig genom livets hemliga ljudvärldar. Från det innersta av mitt hjärta … dedicerar jag detta verk till dig i oföränderlig äkta kärlek." Symfonin är skriven för stor orkester, orgel och kör. Det inte helt lyckade uruppförandet ägde rum på Kungliga teatern i Dresden där Liszt själv dirigerade den 7 november 1857. Succén lät vänta på sig till efter framföranden i Prag och Budapest. Wagners tankar på allkonstverk hade inspirerat Liszt som drömde om att kombinera musik och text med bild. Musiken och texten hade han, men att projicera Danteillustratören Buenaventori Genellis bilder bakom orkestern fick utgå, det var ännu inte tekniskt möjligt. Inferno är hållen i en överdimensionerad sonatform med en ljudvärld i stil med Berlioz Symphonie fantastique (Berlioz fick sig för övrigt Liszts Faustsymfoni tillägnad!). Det börjar med mäktiga klanger för hel orkester och rikt slagverk som tolkar överskriften till Helvetets port: "Den som här instiger låter hoppet fara". I ett allegro frenetico avslöjas underjordens fasor i vilda sekvenser i väsande flöjter och utbrott i bleckblåset. Men här skildras också den inre smärtan; klarinettens kadens till ackompanjemang av harpor leder över till Dantes ord: "Ingen smärta är större än att minnas lyckliga stunder i eländets dagar". I musiken finns många anspelningar på episoder från diktverket, men det fordrar att man känner orden väl och har möjlighet att studera partituret ingående. Det är bättre att njuta av musiken! Purgatorio är hållen i ljus D-dur. Här kan syndaren ännu hoppas på att nå himlen. Träblåset ackompanjerar arpeggion i stråkar och harpa med lyriska melodier, medan bleckblåset får vila. Ett fugato med sordinerade altfioler tonar upp en klagosång och under de sista fem minuterna tar damkören och en sopransolist upp delar av Magnificat i H-dur. Stigande ackord, vibrerande arpeggion, höga stråktoner och rytmisk vitalitet ställer slutligen lyssnaren vid himmelens port - men inte längre. Stig Jacobsson


 
1 konsert
1917-02-21


 
2 konserter
1917-02-21


 7 min
2 konserter
1977-04-26


 
1 konsert
1913-01-17


 6 min
4 konserter
1924-01-01


 6 min
1 konsert
1981-01-20


En Faustsymfoni (1854/1857)
 1 t 12 min
5 konserter
2012-02-24


En rêve (1885)
 
1 konsert
1984-10-30


Es muss ein Wunderbares sein
 


Études d'exécution transcendante
 


Fantasi över Beethovens "Atens ruiner" (1848)
 11 min


Fest- Marsch
 


Festklänge (1853)
 20 min
2 konserter
1973-11-29


 16 min
2 konserter
1974-11-22


 11 min
3 konserter
1996-04-14


 
1 konsert
1998-03-12


 15 min
1 konsert
1993-05-02


 
1 konsert
2015-11-08


 3 min
1 konsert
2009-06-06


Hamlet (1858)
 16 min
2 konserter
1970-04-17


Heliga tre konungar ur Kristus (1862)
 12 min



 27 min
1 konsert
1977-10-28


Hungaria (1854)
 23 min
3 konserter
1970-03-05


Hungarian Attack March (1876) (1875)
 4 min


Hungarian March (rakoczi March) (1865)
 6 min


 15 min
1 konsert
1972-04-13


 6 min
1 konsert
1909-01-17


Idealen (1857)
 30 min
8 konserter
1971-11-25



Inledning till "Beethoveens kantat"
 


Inledning till Legenden om den heliga Elisabeth
 


 56 min
1 konsert
1986-04-15


Korsriddarnas marsch ur Legenden om den heliga Elisabeth
 


Kristus (1862)
 2 t 38 min


 4 min
3 konserter
1987-11-03


La lugubre gondola II
 4 min


Legend "Den helige Franciskus av Assisi predikar för fåglarna" (ork. Mottl) (1862)
 10 min


Legend nr 1, "Den helige Franciskus av Assisi predikar för fåglarna"
 10 min



 2 t 50 min
2 konserter
1928-10-14


 15 min
46 konserter
2018-03-16

Till Göteborgs Symfonikers stora projekt hör framförandet av Liszts samtliga symfoniska dikter. Minns ni det? Idén kom från förre intendenten Sven Kruckenberg som med iver och envishet såg till att Liszts 13 tondikter och två symfonier framfördes i Göteborgs Konserthus. Projektet påbörjades med Dantesymfonin den 17 oktober 1968 under Norman Del Mars ledning och avslutades med Heroïde funèbre den 28 oktober 1977 med Peter Maag som dirigent. Ett riktigt maratonlopp! Reaktionerna var blandade men den följande diskussionen livlig och uppfriskande. Sven Kruckenberg minns själv: ”En stor del av orkestern förstod sig inte på Liszt, men många i publiken tog emot honom med intresse. ”Synen på Liszts musik har i mångt och mycket förändrats sedan dess vilket Jan Ling bland annat tar upp i sin intressanta bok Franz Liszt och 1800-talets konstmusik (Gidlunds, 2009). Franz Liszt är tveklöst en av senromantikens stora förgrundsfigurer. Han mer eller mindre uppfann den symfoniska dikten som enligt ordboken är en ”orkesterkomposition i fri form och symfonisk stil med utpräglat programmatiskt innehåll, vanligtvis ensatsig”. Les préludes betecknas i Liszts verkförteckning också som Symfonisk dikt nr 3. Pluralformen Les préludes är något förbryllande. Liszt skrev och framförde verket första gången 1848 som preludium till sitt stora kör- och orkesterverk De fyra elementen. När stycket reviderats och första gången spelades i sin nya form i Weimar 1854 lade Liszt till raden ”Efter Lamartine” på titelbladet. Där syftar han på en dikt av den franske lyrikern Alphonse de Lamartine (1790-1869) som ingår i samlingen Méditations poétiques från 1820. Titelns pluralform får sin förklaring i Lamartines rader: ”Vad annat är vårt liv än en följd av preludier till den okända sång, vars högtidliga begynnelsetoner stäms upp av döden? Kärleken är varje tillvaros strålande morgonrodnad. Men vilket livsöde finns, vars första ljuva lycka inte brutits av något oväder, som med sin dödande stormvind krossat dess illusioner och med sin olycksbringande blixt splittrat dess altare?” Les préludes är typisk för den eklektiske Liszt. Här finns arvet från den preussiska militärmusiken (som även är tongivande hos Liszts förebild Beethoven) och romantikens ljuva klanger i skön förening med den typ av tematisk bearbetning (metamorfosteknik) och kromatisk äventyrlighet som Wagner skulle dra till sin spets. Liszt var för övrigt en stor inspirationskälla för Wagner som sedermera blev Liszts svärson. Les préludes fick ny aktualitet i 1940-talets Tyskland när Hitler valde stycket som signaturmusik till journalfilmer från nazisternas krigståg i Europa. Det kan Liszts musik inte lastas för men det säger oss något om dess attraktionskraft och karaktär med rötter som sträcker sig långt ner i det tyska kejsardömets psyke och historia. Stefan Nävermyr


Les préludes (två pianon)
 


Liebesträume
 


Liebesträume nr 3 (arr. Sommer)
 


Liebesträume nr 3 (salongsmusik)
 


 17 min
1 konsert
1970-01-23


Mazeppa (1851)
 15 min
6 konserter
1969-10-16


 13 min
15 konserter
2007-04-25


 11 min
1 konsert
2007-09-25


Mefistovals nr 2 (orkester)
 10 min


 15 min
1 konsert
2003-10-10


Nattlig procession, ur Lanaus Faust. (1861)
 15 min


Notturno no 3
 


Orpheus (1853)
 11 min
16 konserter
1969-01-20


 
1 konsert
1975-02-18


 19 min
23 konserter
2010-04-29


 22 min
24 konserter
2018-11-23

FRANZ LISZT (1811-1886) PIANOKONSERT NR 2 A-DUR Franz Liszt har bland mycket annat gått till historien som en av alla tiders främsta pianovirtuoser. Därför är det kanske inte heller förvånande att han även som tonsättare kom att ägna pianot mycket stor uppmärksamhet. Vi känner väl till hans Ungerska rapsodier, Mefistovalsen och andra ofta spelade slagnummer, men också en grandios sonat. Kanske är det ändå lite förvånande att han bara skrev två pianokonserter. Nåja, nu har forskningen faktiskt funnit också en tredje, och ytterligare några verk för piano och orkester, men det är bara de två numrerade som är ordentligt etablerade. Det var omkring 1840 som Liszt samtidigt påbörjade sina båda konserter i Rom, och av allt att döma gav de honom stora bekymmer. Detta framkommer av att han inte förmådde fullborda dem förrän efter ett decennium, i Weimar. Konserterna blev tämligen olika varandra. Den första (Ess-dur) följer den klassiska uppbyggnaden, fast i fyra satser, men den andra (A-dur) är mer utformad som en symfonisk dikt med obligat piano, med sex satser som utan paus går över i varandra och där tempo och karaktär skiftar många gånger. Många anser den vara den bästa av de två konserterna. Den första är virtuos och utåtriktad, medan den andra är mer djupsinnig och poetisk. Den uruppfördes med Liszt som dirigent och hans elev Hans von Bronsart vid pianot (han fick sig också konserten tillägnad). STIG JACOBSSON


 30 min
3 konserter
1989-10-17


 10 min
11 konserter
1939-04-10


 12 min
2 konserter
1986-03-06


Prometheus (1850)
 13 min
1 konsert
1972-10-12


 
1 konsert
1975-02-18


 6 min
1 konsert
1906-02-04


 
1 konsert
1984-10-30


Rhapsodie espagnole (ork. Busoni) (1863)
 16 min


Rhapsodie No 6
 


 
1 konsert
1984-10-30


 
1 konsert
1975-02-18


 
1 konsert
1984-10-30


 6 min
3 konserter
2011-02-06


Sonetto 123 del Petrarca
 6 min


Sonetto 47 del Petrarca
 6 min


 
1 konsert
1909-02-21


 21 min
9 konserter
1977-05-05


Totentanz (1849)
 19 min
4 konserter
2003-03-27


 
1 konsert
1986-08-12


Två konsertetyder
 


Ungarische Rhapsodie
 


Ungarische Rhapsodie no 2
 


 18 min
3 konserter
1969-11-30


Ungersk rapsodi nr 1 (ork. Müller-Berghaus) (1846)
 10 min


Ungersk rapsodi nr 1 (piano)
 


Ungersk rapsodi nr 10 "Preludio"
 


 
1 konsert
2003-10-05


 
1 konsert
1999-03-04


 
1 konsert
1915-11-26


Ungersk rapsodi nr 14
 


 
2 konserter
2003-10-05


Ungersk rapsodi nr 16 "Budapest Munkácsy-Festlichkeiten"
 


Ungersk rapsodi nr 17
 3 min


 3 min
1 konsert
1989-03-14


Ungersk rapsodi nr 2 (arr. Bendel)
 


Ungersk rapsodi nr 2 (arr. Lakatos)
 



 11 min
42 konserter
2010-04-14


Ungersk rapsodi nr 2 (piano)
 


Ungersk rapsodi nr 2 (salongsmusik)
 


 
2 konserter
2003-10-05


Ungersk rapsodi nr 4 (piano)
 


Ungersk rapsodi nr 5 "Héroïde-élégiaque" (piano)
 


 
1 konsert
1970-12-08


Ungersk rapsodi nr 7 (piano)
 


Ungersk rapsodi nr 8 (piano)
 



Ungersk stormmarsch
 


 11 min
37 konserter
1953-10-04


Ungerska rapsodier för orkester nr 2 (1847)
 11 min


 8 min
1 konsert
1977-11-13


 12 min
1 konsert
1929-12-29


Ungerska rapsodier för orkester nr 5 (1853)
 13 min


 10 min
4 konserter
1918-01-13


Waldesrauschen
 


 13 min
1 konsert
1981-11-16


Valse oubliée nr 1
 


Valse oubliée nr 4 (1885)
 


 
1 konsert
1999-09-08


 
1 konsert
2007-04-02


 
1 konsert
1998-03-12

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!