Stäng
Meny

Arkiv

Jean-Philippe Rameau


 5 min
1 konsert
2018-02-04

JEAN PHILIPPE RAMEAU (1683-1764) AIR DE TÉLAÏRE UR CASTOR ET POLLUX Jean Philippe Rameau föddes i Dijon där hans farfar och far varit organister. Själv väntade han till 18-årsåldern innan han bestämde sig för att gå i deras fotspår efter misslyckade juridikstudier. När han 1722 slog sig ner för gott i Paris hade han hunnit studera fyra månader i Italien och verkat som organist på flera orter runt om i Frankrike, men inte hunnit komponera särskilt mycket. Hans rykte var inte helt klanderfritt: han anklagades för att ha brustit mot sina förpliktelser, att ha valt att spela i de mest otrevliga registren och att krama alla tänkbara dissonanser ur dem - samt att aldrig komma till punkt när han improviserade. I Paris studerade han musikteori och hans egna teoretiska skrifter blev grundläggande. Samtidigt komponerade han kantater och kammarmusik med måttlig framgång. Det var först när han 50 år gammal började skriva lyriska tragedier som han uppmärksammades. Det nya han bidrog med var en mycket större känslosamhet där Lully mest bidragit med pompa och ståt. Under sina återstående 30 levnadsår kom han att berika musiklivet med nya stora sceniska verk varje år, älskvärda pastoraler, komedier, ståtliga baletter och alltså fem lyriska tragedier. Med facit i hand måste han räknas in bland de riktigt stora barocktonsättarna, praktiskt taget jämnårig med Scarlatti, Telemann, Bach och Händel. 1745 utnämndes han av Ludvig XIV till hovkompositör och därmed fick han en ledande ställning i franskt musikliv. Castor et Pollux blev hans andra tragédie lyrique, fem akter, och den hade sin premiär 1737 (starkt reviderad 1754). Tvillingarna Kastor och Pollux älskar båda Thelaire, men Kastor dödas i strid. Thelaire bönfaller Pollux att be Jupiter att ge Kastor livet tillbaka. Det ställs olika krav för detta men det slutgiltiga resultatet blev en hyllning till broderlig lojalitet. Jupiter gav dem en plats bland stjärnbilderna på himlavalvet. Operan blev en stor framgång som hållit i sig trots att detta kanske var hans mest experimentella opera. Den gavs 254 gånger på Parisoperan 1737-1785, och höll sig kvar ända till andra världskriget. STIG JACOBSSON


 
1 konsert
2016-10-21


 16 min
10 konserter
1942-01-26


 
4 konserter
1921-01-01


Ballet Suite (1745)
 12 min



 9 min
9 konserter
1968-05-02


 15 min
1 konsert
1980-04-02


 
2 konserter
1929-04-06


Divertissement ur Hebes fest (1739)
 20 min


Gavotta nell' opera-ballo Naïs
 


Klaverstycken (red. Köhler)
 


 11 min
2 konserter
1978-05-23


 
1 konsert
1936-03-27


Les Indes Galante
 


 
1 konsert
1925-03-22



Les Paladins: Suite No. 2 (1760)
 20 min


 
2 konserter
1955-03-21


Musette och tambourin ur Hebes fest
 


Platee: Suite Des Danses (1745)
 8 min


 7 min
2 konserter
1986-11-18


Suite For String Orchestra (1728)
 15 min


 17 min
1 konsert
2020-05-10

JEAN-PHILIPPE RAMEAU (1683-1764) UR SVIT D-DUR Les Tendres Plaintes. Rondeau Les Tourbillons. Rondeau L'Entretien des Muses La Joyeuse. Rondeau Les Cyclopes. Rondeau Rameaus svit i D-dur består av inte mindre än tio satser, och de varierar i speltid mellan en och nästan sju minuter. Det börjar med en kärleksfull klagan, en stillsam och meditativ betraktelse, som följs av ett längre variationsstycke med lantlig karaktär, men det sades att folk från Sologne gärna spelade korkade för att dölja sin fromhet och skarpsinnighet. Tredje satsens suckar föregår en glädjefull, och sedan en galen sats där de långa tonerna växlar mellan den vänstra och högra handen. På sjätte plats underhåller konstens muser varandra i en mycket lyrisk sats som kan få lyssnaren att tänka på någon målning av Watteau. Det är skrivet så att båda händerna håller sig nära varandra i mjukt register. I sjunde satsen har tonsättaren velat skildra hur dammoln virvlar omkring i den starka vinden - ett virtuost stycke där händerna överlappar varandra. I Cykloperna möter vi åskgudarnas nästan teatrala utbrott på ett speltekniskt sätt som Rameau var mycket stolt över och som han påstod sig ha uppfunnit (trots att Scarlatti redan varit inne på samma väg). Ordet Lardon skulle kunna översättas som bacon, vilket låter trevligare än späckremsa. Men ett kulinariskt stycke är det i all sin enkelhet. Så slutar sviten inte med överväldigande storslagenhet, utan tvärtom med en sats där vänsterhandens rytm antyder viss muskulär oförmåga. Det är också svitens kortaste sats. STIG JACOBSSON


 17 min
1 konsert
2020-05-10

JEAN-PHILIPPE RAMEAU (1683-1764) UR SVIT E-MOLL Le Rappel des Oiseaux Rigaudon I - Rigaudon II et Double Musette en rondeau. Tendrement Tambourin La Villageoise. Rondeau Gigue en Rondeau I Gigue en Rondeau II Jean-Philippe Rameau föddes i Dijon där hans farfar och far varit organister. Själv väntade han till 18-årsåldern innan han bestämde sig för att gå i deras fotspår. När han 1722 slog sig ner för gott i Paris hade han redan hunnit verka som organist runt om i landet, Hans rykte var inte klanderfritt: han anklagades för att ha brustit mot sina förpliktelser och att ha valt att spela i de mest otrevliga registren, och krama alla tänkbara dissonanser ur dem - och att aldrig komma till punkt. I Paris studerade han musikteori och gav även ut egna teoretiska skrifter som uppskattades. Samtidigt komponerade han kantater och kammarmusik. Men under sina sista 30 levnadsår ägnade han sig nästan uteslutande åt musik för teatern. Det blev älskvärda pastoraler, komedier, ståtliga baletter och lyriska tragedier. Med facit i hand måste han räknas in bland de riktigt stora barocktonsättarna, praktiskt taget jämnårig med Scarlatti, Telemann, Bach och Händel. 1745 utnämndes han till Ludvig XIV:s hovkompositör och därmed fick han en ledande ställning i franskt musikliv. Jämförd med den tidigare Couperin gav han musiken ett rejält kliv framåt, inte minst i sina många verk för tidens klaverinstrument. Det blev bland annat en rad flersatsiga sviter där stiliserade danssatser växlar med genrebilder, däribland hans allra första svit, den i e-moll. Att "Fåglarnas uppställning" handlar om våra bevingade vänner kan man knappast undgå att lägga märke till. Hans Tambourin finns också i orkestral version och torde vara ett av hans mest populära verk. I den avslutande "Byflickan" får man en sorts sammanfattning av hela sviten. STIG JACOBSSON


 15 min
1 konsert
1980-06-08


 13 min
1 konsert
2018-02-04

JEAN PHILIPPE RAMEAU (1683-1764) SVIT UR DARDANUS Ouverture "C'en est trop… Troubles Cruels… Quand l'aquilon fougueux" Ritournelle (Venus, akt 4) Air de Vénus " Venez songes flatteurs Sommeil (Rondeau tendre) Dardanus, Rameaus femte och sista tragédie lyrique, presenterades i november 1739 men återkom kraftigt bearbetad även 1744 och 1760. Handlingen bygger på myterna kring titelpersonen Dardanus, grundaren av Troja och son till Zeus och Elektra. Men här finns också elaka trollkarlar och farliga monster. Det är en historia om kärlek, rivalitet, krig och ädelmod, men när man lyssnar på svitens pärlband av eleganta miniatyrer behöver man förvisso inte bekymra sig om intrigen, bara njuta av den harmoniska och melodiska fantasirikedomen. Mer än någon annan förmådde Rameau att variera orkesterklangen och rytmerna. STIG JACOBSSON


 23 min
1 konsert
2018-02-04

JEAN PHILIPPE RAMEAU (1683-1764) SVIT UR HIPPOLYTE ET ARICIE Ouverture Entrée des habitants des bois Air de Diane "Sur ces bords" Marche des prêtresses Deux menuets Air de Phèdre "Cruelle mère des amours" (akt 3, scen 1) "Quelle plainte en ces lieux m'appelle ?" (akt 4, scen 4) Ritournelle (akt 3) Chaconne Hippolyte et Aricie var Rameaus första tragédie lyrique, med prolog och fem akter, och med denna musik klev han fram som förvandlad. Han blev plötsligt en älskad tonsättare som stod i centrum för utvecklingen. Stycket förenar Racines franskklassiska pjäs Phèdre, med den antika grekiska tragedin Hippolytos av Euripides. Hippolytos är son till Teseus och amazonen Hippolyta. Afrodite förmår Hippolytos att väcka styvmodern Fedras passion, men han dödas av Neptunus efter att ha inlett en förbindelse med Aricie, prinsessa av Aten. Här finns uppenbarligen svåra konflikter och våldsamma känsloutbrott. Rameau har bidragit med ett pärlband av spännande arior och orkestermellanspel med stor fantasi. Den hade premiär 1733 och uppmärksammades för sina sångbara melodiska linjer och sin harmoniska rikedom. Men det fanns också de som menade att melodierna var onödigt svåra och att harmonierna var alltför komplicerade - sådant som mer tilltalar oss. Hippolyte et Aricie återkom i nya uppsättningar 1742 och 1757. STIG JACOBSSON


 9 min
1 konsert
2018-02-04

JEAN PHILIPPE RAMEAU (1683-1764) SVIT UR LES INDES GALANTES Ritournelle (Les Incas du Pérou) Air de Phani "Viens, Hymen" Air d'Emilie "La nuit couvre les cieux… Vaste empire des mers" (akt 2, scen 2) Rigaudons et "Fuyez, fuyez, vents orageux" (akt 1, scen 6) Operabaletten Les Indes Galantes hör till Rameaus tidiga skapande. Det är ett magnifikt spektakel med en lång prolog och ursprungligen tre akter. Men verket slog inte igenom helt förrän han komponerat ytterligare en akt. Varje akt har sitt eget tema och handlar om turkar, Perus inkaindianer, blommor och vildar. Ordet Indes kunde syfta på vilket exotiskt folk som helst. Musiken är hållen i tidens smak med ett stort uppbåd av folk i 100-tals olika festliga dräkter, stormscener med skeppsvrak, vulkanutbrott och jordbävningar. Här finns gott om kontraster och dramatiska effekter, för att inte tala om alla vackra arior. Dessutom presenteras folktyper från olika länder till passande musik. Sådant var mycket populärt under denna tid då världen genom upptäcktsresande blev mycket större. Musikerna klagade över att verket var svårspelat, men det blev ändå populärt och spelades ett flertal gånger redan under tonsättarens levnad. Handlingen är enkel: den handlar som vanligt om två huvudrollers kärlek till varandra - och man påpekade särskilt att de får varandra "utan hjälp av gudar eller trollkarlar". STIG JACOBSSON


 35 min
2 konserter
2008-05-30


Tambourin för stråkorkester
 


 
4 konserter
1925-02-28


 12 min
5 konserter
1931-01-11


 
2 konserter
2017-04-21


 
1 konsert
1953-03-17


Zais: Overture (1748)
 6 min


 20 min
1 konsert
1974-09-20

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!