Stäng
Meny

Arkiv

Wolfgang Amadeus Mozart


 
1 konsert
2014-01-29


 
11 konserter
1971-01-01


 
12 konserter
1971-01-01


 
83 konserter
1997-10-04


12 Duett för 2 viola, op 70, häftet nr 1
 


12 Duos pour 2 Violons, op 70
 


 10 min
1 konsert
2011-04-14


A Questo Seno/or Che Il Cielo, K. 374 (1781)
 6 min


 
1 konsert
1932-10-10


 4 min
6 konserter
2008-04-27


 8 min
3 konserter
1991-12-14



 
1 konsert
1919-11-05



 9 min
4 konserter
2000-02-10

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) ADAGIO OCH FUGA C-MOLL K 546 Mozart var en av de få tonsättare som under senare delen av 1700-talet både förstod och uppskattade fader Bachs musik. I allmänhet betraktades Bach vid den här tiden som en förlegad och totalt ointressant perukstock. Hans musik var föråldrad och utan räddning. Men 1783 provade Mozart själv på att skriva en fuga i c-moll för två pianon. Kanske var det en hantverksmässig lek för honom men han kunde inte släppa tankarna på detta komplicerade sätt att komponera, så fem år senare skrev han om fugan för stråkkvartett och bifogade då också ett inledande adagio. Temat i fugan har inget av rokoko eller tidig klassicism över sig, det är renaste barock i Bachs anda. Det ligger nära till hands att spela detta stycke även för stråkorkester. STIG JACOBSSON


 7 min
2 konserter
2013-03-24


Adagio ur kvintett
 


 7 min
1 konsert
1973-06-27


 14 min
7 konserter
1991-09-13


 
1 konsert
1991-11-15


Al desio ur Figaros bröllop
 8 min


Alcandro, Io confesso … non sò d'onde viene (bas) (1787)
 5 min


Alcandro, Io confesso … Non sò d'onde viene (sopran) (1778)
 9 min


Alla turca ur Pianosonat A-dur (1783)
 


 
1 konsert
2002-02-17


 6 min
10 konserter
2013-10-12


 6 min
10 konserter
2013-10-12



Alma Dei creatoris (1777)
 6 min


 4 min
1 konsert
1970-08-12



 5 min
3 konserter
2008-04-27


Andante cantabile ur Stråkkvartett nr 6
 


 6 min
3 konserter
1991-02-28


 7 min
2 konserter
1981-01-23


Andante för viola och piano
 


 6 min
10 konserter
2013-10-12



 
3 konserter
2005-04-02


 
2 konserter
1986-02-25


 6 min
1 konsert
2016-11-02


 6 min
8 konserter
2005-04-02


Ave verum corpus (arr. Czapek)
 


Ave verum corpus (arr. Rosengren)
 


 28 min
1 konsert
1940-03-10


 
15 konserter
1953-11-15


Balettmusik ur Les petits riens (piano)
 


Basta, Vincesti/ah Non Lasciarmi, K. 295a (1778)
 6 min


 
1 konsert
1930-11-15


 9 min
5 konserter
2007-01-12


Benedictus Sit Deus, K. 66a [117] (1768)
 9 min


Berömda pianokonserter
 


 6 min
9 konserter
1982-08-17


Cassation nr 2, B-dur, K. 63a [99] (1769)
 28 min


 1 min
3 konserter
2009-09-05


 3 min
3 konserter
2007-01-12


 8 min
6 konserter
1991-11-15




 
2 konserter
1925-03-14


Clemenza di Tito: Marsch, K. 621 (1791)
 2 min



Con Ossequio, Con Rispetto, K. 210 (1775)
 3 min


Concertante för två violiner och piano
 


Concertantes Quartett für Oboe, Clarinette, Horn und Fagott
 


Concertone för 2 Solo-Violinen, oboe, violoncell und orchester
 


Contredanse, C-dur ur La Bataille, K. 535 (1788)
 2 min


 4 min
1 konsert
1957-09-29


Così fan tutte (komplett)
 


 
10 konserter
1982-08-17


 
4 konserter
1991-11-16


 4 min
2 konserter
2008-04-27


 
1 konsert
1941-10-26



Die Schuldigkeit des ersten Gebotes
 


 
1 konsert
1953-01-18


 11 min
1 konsert
2008-04-27


Divertimento B-dur för pianotrio
 


 12 min
6 konserter
1998-09-11


Divertimento B-dur K 186
 


Divertimento B-dur K 240
 


 
2 konserter
1988-10-07


 41 min
2 konserter
1980-09-13


Divertimento C-dur K 188
 


Divertimento D-dur K 131 (1772)
 35 min


 15 min
22 konserter
2019-04-06

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) DIVERTIMENTO F-DUR K 138 Allegro Andante Rondo: Presto DIVERTIMENTO D-DUR K 136 Allegro Andante Presto Här har vi fyra musiker på gång vid kvällens kammarkonsert: Luigi, Maddalena, Wolfgang och Joseph. Tillsammans brer de ut sig över Europas musikliv under 103 år: 1743-1846 - för att nu ta dem i åldersordning. De skulle kunnat spela stråkkvartett ihop: primarie Maddalena, andrafiol Wolfgang, altfiol Joseph, cello Luigi. Detta skedde förvisso icke, men man kan väl få leka litet med tanken… Jag väljer så ett av de 103 åren: 1772. Då sitter 16-åringen Wolfgang och skriver bland mycket annat tre divertimenti. Det här är någon gång före tredje Italien-resan med pappa Leopold, den som ledde fram till den tredje operan som hovet i Milano beställt av pojken, Lucio Silla. Herrarna Mozart reser nog över världen med ett eget litet notbibliotek i bagaget. Lite anspråkslös stråkmusik kunde väl komma till pass vid sällskapligt musicerande med Milanomusiker. "Wolgango" säger de: det får vara någon måtta på konsonant-gnissel söder om Alperna… INGEMAR VON HEIJNE


Divertimento D-dur K 205 (1773)
 21 min


 27 min
11 konserter
2000-02-10


 42 min
21 konserter
2006-10-08


 14 min
2 konserter
1979-04-27


Divertimento Ess-dur K 252
 


 45 min
3 konserter
1991-02-05


 11 min
6 konserter
2018-03-11


 
1 konsert
1991-11-14


Divertimento F-dur K 247 (1776)
 30 min


 10 min
2 konserter
1979-08-19


Divertimento K 187
 


Divertimento K 563 (violin och piano)
 


Dixit Dominus, K 186g (1774)
 12 min


 
1 konsert
1955-04-17


Don Juan, potp.
 



 4 min
2 konserter
1972-08-30





Don Juan: Fantasi, sal. ork
 


Don Juan: opera, komplett
 


Don Juan: Recitativ och Aria
 


Don Juan: ur Akt II Finalen
 


Don Juan: uvertyr, sal. ork
 


 3 min
2 konserter
2015-10-28


 4 min
16 konserter
1998-04-23


Drei Divertimento: KV 136-138
 


Drei Märsche
 


 1 min
4 konserter
1991-10-01


 
1 konsert
2009-02-07


 17 min
2 konserter
2012-04-21


Duos pour 2 Violons
 




 17 min
116 konserter
2018-11-17

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON


 3 min
8 konserter
2015-11-11


Einzelsätze für violin und orchestra
 


 
1 konsert
1947-11-16


Enleveringen ur Seraljen
 


Enleveringen ur Seraljen (4-händigt piano)
 


Enleveringen ur Seraljen: komplett
 


Enleveringen ur Seraljen: Vivat Bacchus
 


Ergo Interest/quaere Superna, K.73a (1773)
 6 min


Et incarnatus est ur Mässa i c-moll (1782)
 7 min


 17 min
9 konserter
1993-11-21


 16 min
11 konserter
1991-01-18


 18 min
6 konserter
1995-09-21


 
1 konsert
1956-03-06


Fantasi c-moll K 475
 13 min


 6 min
3 konserter
2003-04-27


Fantasi f-moll (4-händigt piano)
 


 
1 konsert
1989-03-05



Fantasi f-moll K 608 (4-händigt piano)
 


Fantasi ur Figaros bröllop (Schreiner)
 


Fantasi över Don Juan
 


Fantasi över Trollflöjten
 


 8 min
1 konsert
1993-01-12


 
1 konsert
1954-02-07








 5 min
3 konserter
2001-01-06


Figaros bröllop: Potp., sal. ork
 



Fiordiligis rondo ur Così fan tutte
 


 25 min
16 konserter
2015-12-19


 20 min
22 konserter
1997-01-10


 11 min
4 konserter
2006-10-08


 16 min
2 konserter
2001-03-03


 14 min
10 konserter
2003-04-27


Frimurarekantat
 


 14 min
3 konserter
1934-04-16


Fuga c-moll för två pianon
 


Fyra kontradanser, K. 271c [267] (1777)
 6 min


 17 min
1 konsert
1971-10-17


Fyra tyska danser K 602
 



Förspel till Apollo och Hyacint, K.38 (1767)
 3 min


Första mellanaktsmusiken till Thamos, König in Ägypten K. 336a ì [345] (?1776)
 4 min


Gavott ur Idomeneo
 




 8 min
1 konsert
1968-02-15


 14 min
2 konserter
1981-12-03


 16 min
11 konserter
1985-03-08


 16 min
2 konserter
1974-06-12


 
6 konserter
2019-03-30


 
1 konsert
1947-01-23



Il sogno di scipione, instr. C. May
 


 
1 konsert
1946-03-24


 4 min
2 konserter
1990-04-14


 6 min
1 konsert
1995-03-01


Introitus ur Requiem
 3 min


Io Ti Lascio, K. 621a (1791)
 4 min


 37 min
1 konsert
1995-03-01


 23 min
1 konsert
1994-03-16


 6 min
14 konserter
2015-10-28


 19 min
5 konserter
2010-05-09


 28 min
48 konserter
2019-03-30


 35 min
15 konserter
2016-11-26


Klarinettkvintett (klarinett och piano)
 


 2 min
1 konsert
2008-04-27


 29 min
23 konserter
2006-02-17


Konsertarior
 



Konsert-rondo för horn, Ess-dur, K.371 (1781)
 5 min


 7 min
1 konsert
1910-01-14


 2 min
1 konsert
2015-10-28


Kontradanser K 462 (1784)
 9 min


 8 min
1 konsert
1941-04-19


Kvartetter, Band II
 


 22 min
15 konserter
2010-02-04


Kyrie, d-moll, K. 368a [341] (1780)
 7 min


 3 min
6 konserter
2012-06-19


La Villanelle rapita: ouverture
 


 3 min
4 konserter
2003-04-05


 7 min
15 konserter
1973-06-27


 
2 konserter
1927-01-01


Larghetto för viola och piano
 


 
8 konserter
1926-03-06


Larghetto ur Klarinettkvintett, arr för cello
 


 4 min
6 konserter
1999-12-07


 4 min
3 konserter
2007-12-22



Les petits riens (1778)
 24 min


 4 min
2 konserter
2008-04-27


Litaniae De Venerabili..., B-dur, K. 125 (1772)
 36 min


Litaniae De Venerabili..., Ess-dur, K. 243 (1776)
 37 min


Litaniae Lauretanae..., D-dur, K. 186d (1774)
 30 min


Lucio Cilla, Ouverture
 


Ma che vi fece, o stelle … Sperai vicino il lido (1779)
 9 min


Mandina Amabile, K. 480 (1785)
 5 min


 5 min
5 konserter
2018-11-17


 4 min
1 konsert
1968-03-04


Marsch D-dur ur Idomeneo (1780)
 4 min


Marsch nr 1, K. 320a (335) (1779)
 4 min


 3 min
1 konsert
1972-05-25


 4 min
3 konserter
1965-01-14


Marsch, D-dur, K. 167ab [290] (1772)
 4 min


Marsch, D-dur, K. 167b [189] (1773)
 4 min


Marsch, D-dur, K. 189c [237] (1774)
 5 min


Marsch, D-dur, K. 213b [215] (1775)
 3 min


Marsch, D-dur, K. 249 (1776)
 4 min


 4 min
3 konserter
1965-01-14


Marsch, D-dur, K. 544 (1788)
 4 min


Marsch, F-dur, K. 248 (1776)
 5 min


 8 min
16 konserter
1973-03-04


 7 min
14 konserter
2010-10-15


 
1 konsert
1970-08-12


Mentre ti lascio, o figlia (1787)
 7 min


Menuet
 


Menuett C-dur K 409 (1782)
 7 min


 
1 konsert
1980-12-15


Menuett ur Divertimento K 334 (piano)
 


Menuett, bearb. Willy Burmester
 


 
3 konserter
2015-10-28


 9 min
2 konserter
1963-01-20


 7 min
3 konserter
2013-04-12


 11 min
1 konsert
1977-11-18


Missa Brevis, B-dur, K.272b (1777)
 20 min


Missa brevis, C-dur, K. 258 (1776)
 18 min


Missa Brevis, C-dur, K.196b (Spatzenmesse) (1776)
 20 min


Missa Brevis, C-dur, K.259 (orgelsolo-Messe) (1776)
 14 min


Missa Brevis, D-dur, K.186h (1774)
 22 min


Missa Brevis, F-dur, K.186f (1774)
 25 min


Missa longa, C-dur, K. 246a [262] (1775)
 30 min


Missa Solemnis, C-dur, K. 337 (1780)
 23 min


Mitridate, ouverture, instr. C. May
 


 6 min
13 konserter
2001-03-17



 26 min
7 konserter
1991-04-13

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) GLORIA UR MÄSSA C-MOLL K 427 Så länge Mozart verkade i födelsestaden Salzburg intog musik för kyrkan en central plats i hans skapande men senare tynade den produktionen. Under hans sista tio levnadsår blev det bara tre nya verk: mässan i c-moll, den lilla motetten Ave verum corpus samt rekviet. Vid hans död förelåg bara motetten i färdigt skick. Mässan påbörjades sommaren 1782 i Wien. I ett brev från januari året därpå säger han att han "i sitt hjärta" givit löftet att i Salzburg framföra en mässa när han kom dit på besök med sin nyblivna hustru Constanze. Kompositionen var då halvfärdig. Mycket mer skulle det inte bli. De partier som bevarats är hela Kyrie och Gloria, första avsnittet och Et incarnatus ur Credo samt hela Sanctus och Benedictus. Av Agnus dei och resten av Credo finns ingenting. Varför verket inte fullbordades har aldrig fått någon förklaring. Det mest sannolika är väl att andra uppgifter kom emellan - Mozarts produktion innehåller mängder av mer eller mindre utarbetade fragment. Mozart gick i c-mollmässan tillbaks till tidigare förebilder. Ett brev till systern Nannerl våren 1782 låter oss ana förhållandet: "Varje söndag går jag till baron van Swieten som tillhandahåller alla Händels och Sebastian Bachs verk åt mig. Sedan jag spelat igenom dem för honom har jag återgett dem hemma, och när Constanze fick höra fugorna blev hon helt betagen i dem; hon vill inte höra något annat än fugor av detta slag och bara av Händel och Bach." Gloria inleder med en jublande kör, tonarten är C-dur, och det finns tydlig Händelsk prägel på stämföringen men utan barockmästarens tyngd i utformningen. Pukor och trumpeter ger sin tribut i orkestern i denna rikt varierade och omfångsrika sats. SVEN KRUCKENBERG


Mässa C-dur K 167 (1773)
 31 min


Mässa C-dur K 257 (1776)
 29 min


 1 t 2 min
10 konserter
2017-12-08

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) GLORIA UR MÄSSA C-MOLL K 427 Så länge Mozart verkade i födelsestaden Salzburg intog musik för kyrkan en central plats i hans skapande men senare tynade den produktionen. Under hans sista tio levnadsår blev det bara tre nya verk: mässan i c-moll, den lilla motetten Ave verum corpus samt rekviet. Vid hans död förelåg bara motetten i färdigt skick. Mässan påbörjades sommaren 1782 i Wien. I ett brev från januari året därpå säger han att han "i sitt hjärta" givit löftet att i Salzburg framföra en mässa när han kom dit på besök med sin nyblivna hustru Constanze. Kompositionen var då halvfärdig. Mycket mer skulle det inte bli. De partier som bevarats är hela Kyrie och Gloria, första avsnittet och Et incarnatus ur Credo samt hela Sanctus och Benedictus. Av Agnus dei och resten av Credo finns ingenting. Varför verket inte fullbordades har aldrig fått någon förklaring. Det mest sannolika är väl att andra uppgifter kom emellan - Mozarts produktion innehåller mängder av mer eller mindre utarbetade fragment. Mozart gick i c-mollmässan tillbaks till tidigare förebilder. Ett brev till systern Nannerl våren 1782 låter oss ana förhållandet: "Varje söndag går jag till baron van Swieten som tillhandahåller alla Händels och Sebastian Bachs verk åt mig. Sedan jag spelat igenom dem för honom har jag återgett dem hemma, och när Constanze fick höra fugorna blev hon helt betagen i dem; hon vill inte höra något annat än fugor av detta slag och bara av Händel och Bach." Gloria inleder med en jublande kör, tonarten är C-dur, och det finns tydlig Händelsk prägel på stämföringen men utan barockmästarens tyngd i utformningen. Pukor och trumpeter ger sin tribut i orkestersatsen i denna rikt varierade och omfångsrika sats. SVEN KRUCKENBERG


Mässa F-dur
 


 
14 konserter
1956-01-22



 4 min
1 konsert
1970-08-12


 4 min
1 konsert
1967-04-10


 4 min
13 konserter
2015-10-28



Nun, liebes Weibchen ziehst... (1790)
 2 min


 20 min
6 konserter
2018-01-06


 15 min
8 konserter
2019-05-19

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) OBOEKVARTETT F-DUR K370 (368B) Allegro Adagio Rondeau: Allegro Mozart hade just blivit befriad från slavkontraktet hos ärkebiskopen i Salzburg. Han hade också fullbordat operan Idomeneo, och skulle nu, våren 1781, blomma ut i ett charmerande friskt kammarmusikverk - hans enda oboekvartett. Han befann sig i München, och i stadens hovkapell var den firade oboisten Friedrich Ramm anställd. I kvartetten får oboen en virtuos, briljant och solistisk roll. På sätt och vis kan man betrakta verket som en liten concertino, men ändå är det kammarmusik på högsta nivå och tveklöst litteraturens mest spelade verk av detta slag. Mozart tar sig stora friheter, i synnerhet i första satsen. Detta allegro har sonatformen som grund, men utvecklas nästan till en fri fantasi. Ur traditionell synvinkel återkommer huvudtemat när man minst väntar det, i slutet av expositionsdelen. Genomföringen, där tonsättarna vanligtvis bearbetar sina teman och visar upp sin skicklighet att variera och bearbeta, klarar Mozart snabbt av på 34 takter. Han tar inte ens upp huvudtemat till behandling! Givetvis är allt detta noga planerat för effekten blir så mycket starkare när temat återkommer i repetitionsdelen. Först när man behärskar en form till fulländning kan man ta sig sådana här fri- heter, och när Mozart gör det blir resultatet genialt. Den andra satsen påminner om ett arioso ur någon opera och oboen spelar titelrollen, solistiskt till stråkackompanjemang. Finalen knyter an till den redan då smått ålderdomliga franska rondeau-formen, men givetvis med Mozarts personliga utvikningar. Intressant är kanske att notera att oboen plötsligt avviker från 6/8-takten för att under ett tiotal takter ensam spela 4/4-takt, och sedan åter glida in i stråkrytmen. Detta är i sanning musik för musikanter. STIG JACOBSSON



 8 min
3 konserter
1971-11-19


 
1 konsert
1946-10-24


Orgelsonat nr 9, F-dur, K. 244 (1776)
 4 min


Orgelsonat nr 10, D-dur, K. 245 (1776)
 4 min


Orgelsonat nr 11, G-dur, K. 271d (1777)
 4 min


Orgelsonat nr 12, C-dur, K. 271e (1777)
 4 min


Orgelsonat nr 13, C-dur, K. 317c (1779)
 5 min


Orgelsonat nr 14, C-dur, K. 317a (1779)
 5 min


Orgelsonat nr 15, C-dur, K. 336d (1780)
 6 min


 3 min
15 konserter
1998-01-17


 7 min
8 konserter
2004-06-03



 7 min
3 konserter
1979-06-28


Per Questa Bella Mano, K. 612 (1791)
 5 min


Phantasie Nr.1 mit Fuge och Nr. 2
 


 14 min
1 konsert
2001-01-14


 16 min
1 konsert
2001-01-10


 26 min
8 konserter
2003-08-20


 23 min
2 konserter
2001-01-14


 26 min
7 konserter
2002-11-08


 26 min
4 konserter
2004-06-09


 20 min
4 konserter
2009-02-01


 24 min
9 konserter
2002-12-14


 25 min
2 konserter
2004-03-31


 31 min
16 konserter
2017-04-21

PIANOKONSERT NR 17 G-DUR K 453 Allegro Andante Allegretto I Wien var den knappt 30-årige Mozart en känd och uppskattad musiker, mer känd som pianist än som tonsättare. Det vanliga sättet för en musiker att försörja sig på var att uppträda i adelsmäns och rika borgares salonger - ofta till usel betalning - eller att undervisa förmöget folks barn. Det fanns ett tredje sätt, och det var ett ekonomiskt vågspel, nämligen att arrangera en akademi, det vill säga att hyra en stor lokal, ofta Burgtheater i Wien, anställa musiker till en orkester, se till att arrangemanget annonserades och hoppas på att det kom så många betalande åhörare att det även blev en liten vinst. I själva verket kunde det lika gärna bli ekonomisk katastrof. Just 1784 seglade Mozart i sådan medvind att han bara under mars månad arrangerade tre sådana akademier, och till dessa fanns ett omättligt behov av nyskriven musik. Eftersom Mozart även framträdde som pianosolist är det naturligt att han skrev många pianokonserter under den här tiden. Mellan 1784 och 1786 skrev han faktiskt hela tolv pianokonserter. I ett brev hem till pappa Leopold skrev Wolfgang den 26 maj 1784: "Jag kan faktiskt inte välja bland dem… båda konserterna (nr 15 B-dur och 16 D-dur) gör pianisten svettig… Därför är jag mycket nyfiken att höra vilken av de tre, B-, D- eller G-dur ni, och min syster föredrar… Naturligtvis är det nödvändigt att höra dem välspelade och med alla stämmor..." Den sista anmärkningen antyder att det kanske inte alltid lyckades honom att anställa alla nödvändiga instrumentalister. Pianokonsert nr 17 i G-dur är daterad i Wien den 12 april 1784 och lär vara skriven för Mozarts pianoelev Barbara Ployer, dotter till en av biskopens av Salzburg agenter. Till henne skrev Mozart för övrigt också konserten i Ess-dur nr 14, och en sonat för två pianon som Mozart själv ville spela tillsammans med henne. Om hon nu verkligen spelat dessa fantastiska verk måste hon ha varit mycket skicklig. Hon var verkligen också den första som spelade G-dur-konserten, under en konsert arrangerad i hennes fars hem. Mozart var säkerligen upp över öronen förälskad, för han åstadkom ett mirakel av ömsint, kärleksfull och nyanserad musik. Den första satsen börjar med en längre orkester-inledning och mellandelen är en sorts fantasi som bjuder på många fler melodier än vad som krävs av sonatformen. Musiken är ständigt skiftande, ljus, leende och varm. Mellansatsen är genomsyrad av den ljuvligaste musik men formen är mycket fri. Finalen är ett tema med fem variationer. Fyra av dessa glittrar av förtjusning och den återstående (nr 4) är mer eftertänksamt mollbetonad. Efter variationerna kommer en lång coda som verkar vara tagen direkt från en opera buffa. Legenden berättar att den lustiga melodin sjöngs av en stare som Mozart köpt för 34 Kreutzer. När fågeln dog begravde han den i sin trädgård och satte upp ett kors med orden: "Här ligger den älskade pajasen". Stig Jacobsson


 29 min
6 konserter
2009-06-11


 30 min
8 konserter
2003-04-25


 15 min
1 konsert
2004-12-05


 32 min
40 konserter
2018-11-17

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) PIANOKONSERT NR 20 D-MOLL K 466 Allegro Romanza Rondo: Allegro assai 11 februari 1785. Mitt på dagen knackar Leopold Mozart på hos sonen i Wien. Snökaos. Det hade tagit fem dagar från München. Wolfgang bor smått lyxigt bakom Stefansdomen - i den våning som idag är Mozartmuseum. Han konserterar nästan varje kväll under fastetiden då teater- och operaverksamhet ligger nere. Då finns det både lokaler och framförallt publik. Misstrogna pappa blir helt häpen. Och stolt. Han skriver i ett brev till dottern Nannerl: "Din bror har en fin lägenhet som han betalar 480 floriner för… Herr Haydn sade till mig: er son är den störste komponist som jag känner till person och namn. Han har smak och därtill den allra bästa kompositionsteknik." Så sade Haydn vid en kvartettsoaré hemma hos Wolfgang och Constanze. Men redan första kvällen i Wien - efter fem dagars snöstrapatser alltså - går Leopold på den första av Wolfgangs sex abonnemangskonserter: "Där var en stor samling människor av rang. Var och en betalar för dessa sex konserter i fastan en souverain d'or, det vill säga tre dukater. Själv betalar han bara en halv souverain d'or per kväll för lokalen." "Konserten var makalös, orkestern förträfflig. Utöver symfonierna sjöng en sångerska från italienska teatern två arior. Sedan kom en ny, utomordentlig klaverkonsert av Wolfgang. En kopist höll på att skriva ut stämmor ännu när vi kom dit och din bror fick inte ens tid att spela igenom rondot med orkestern, eftersom han måste korrekturläsa kopiorna." Konserten var den stora i d-moll (K 466). Mozart förde in den i sin verklista under den 10 februari. Så gick det ofta till då. Pang på. När nu fadern ändå rapporterar, varför skriver han inte saker som vi skulle vilja veta: hur stor orkestern var, hur publiken reagerade och hur många "en stor samling" var? Inte då: dottern vet ju hur det går till på konserter och det är min själ viktigt med pengarna - även för fader och syster. Fast Leopold erkänner att han får glädjetårar i ögonen några kvällar senare då sonen spelar en annan klaverkonsert… Och K 466 var ju "vortrefflich". Inte "dramatisk" eller "demonisk" som däremot eftervärlden skrivit så ofta. D-mollkonserten var nästan den enda av alla konserterna som 1800-talet tog till sig. De andra blev omoderna rätt fort efter Wolfgangs död. Så småningom lite "barnsliga". Så kändes det tydligen. De kom inte tillbaka på bred front förrän efter andra världskriget. Då med besked. Så pass att man rentav brukar repetera innan man framför dem. INGEMAR VON HEIJNE


 29 min
39 konserter
2012-10-26


 33 min
12 konserter
2008-02-22


 26 min
59 konserter
2014-05-16


 31 min
32 konserter
2018-09-14

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) PIANOKONSERT NR 24 C-MOLL K491 Allegro Larghetto Allegretto Under början av 1786 arbetade Mozart som intensivast med operabuffan Figaros bröllop. Men som alltid avbröts arbetet nu och då av andra uppdrag och av andra verk som pockade på att få bli nedskrivna. Första veckan i mars blev en pianokonsert i A-dur färdig. Den var ljus, enkel och graciös - en öppen och älsklig musik. Men Mozart var en kluven mästare och mitt uppe i det humoristiska operaspektaklet trängde också tragedi och allvar fram. Tre veckor efter den förra pianokonserten var det dags för en ny, denna gång i c-moll, den vi kallar nr 24. Kontrasterna kunde inte vara större. Nu är strukturen komplicerad, orkestersatsen rik och varierad, tonen mörk. Huvudtemat i första satsen presenteras unisont i orkestern och får tvärs genom satsen spela rollen av ett slags refräng. När pianot kommer in tar det upp ett annat tema, som ändå visar visst släktskap. Denna metod hade Mozart endast använt en gång tidigare och det var i pianokonserten i d-moll, nr 20. Några fler konserter i moll skrev han inte! Denna första sats är mera symfonisk än konsertant och orkestern är den största som Mozart föreskrivit i såväl konsert- som symfonisammanhang. Mot detta kraftprov framstår det enkla larghettot som en bjärt kontrast, även om den lyhörde lyssnaren märker gråten bakom leendet. Formellt är satsen ett rondo med väl utarbetade träblåsarepisoder. I finalen genomgår ett ganska enkelt men sorgset tema åtta variationer, med flera repriser. Variationerna pendlar mellan ljusa stämningar, hårda angrepp och förtvivlad vilsenhet. Det blir en stämningsladdad mångfald. Troligen uruppförde Mozart själv sin konsert den 7 april i Burgtheater i Wien. Han hade inte själv skrivit någon kadens, den improviserade han efter stundens ingivelse. Efter denna mycket personliga och öppenhjärtiga musik kunde han återgå till komiken i Figaro (K492) och utan flera avbrott fullborda operan. STIG JACOBSSON


 30 min
10 konserter
2001-11-29


 29 min
12 konserter
2001-05-17


 31 min
25 konserter
2013-02-02


 12 min
1 konsert
2004-12-05


 14 min
1 konsert
2004-12-05


 21 min
1 konsert
2004-12-05


 11 min
1 konsert
2004-03-31


 24 min
1 konsert
1969-09-15


 24 min
1 konsert
2001-01-12


 22 min
4 konserter
2001-12-07


 34 min
15 konserter
2003-11-12


Pianokvartett A-dur
 


 24 min
9 konserter
2009-05-10


 30 min
4 konserter
1999-10-24


 23 min
1 konsert
1934-11-02


 21 min
5 konserter
2014-03-30


 18 min
2 konserter
1991-11-15


 22 min
2 konserter
1978-02-21


 17 min
2 konserter
1991-11-15


Pianosonat C-dur K 279
 14 min


Pianosonat C-dur K 309
 19 min


 18 min
3 konserter
2005-09-29


Pianosonat C-dur K 545
 12 min


 18 min
3 konserter
2009-03-26


 26 min
1 konsert
1956-03-06


Pianosonat D-dur K 576
 16 min


Pianosonat Ess-dur K 282
 15 min


Pianosonat F-dur K 280
 16 min


 18 min
1 konsert
1999-04-11


 22 min
1 konsert
2014-03-30


 16 min
1 konsert
1991-11-12


Pianosonater
 


 
1 konsert
1964-10-06


 19 min
3 konserter
1991-01-22


 
3 konserter
1986-04-22


 
1 konsert
1985-04-23


 17 min
4 konserter
1972-11-14


Pianotrio i Bb - dur op.15 nr 1 för Viiolin, Violoncell och Piano
 


Pianotrio i C dur för Violin, Violoncell och Piano op. 15 nr 2
 


Pianotrio i C dur för Violin, Violoncell och Piano op. 15 nr 2
 


Pianotrio i d-moll
 


Pianotrio i E dur för Violin, Violoncell och Piano op. 15 nr 2
 


Pianotrio nr 1 G-dur op 14 nr 1
 


Pianotrio nr 2 i Ess -dur op. 14 nr 2
 


Pianotrio nr 3 i Bb - dur op. 14 nr 3
 


Pianotrior
 


Pianotrior, G-, B- och E-dur
 


Popoli di Tessaglia! - Io non chiedo (1779)
 11 min


 3 min
4 konserter
2007-01-12


Potpurri ur Figaros bröllop (arr. Tobani)
 


Regina coeli (1779)
 7 min


Requiem (1791)
 55 min
14 konserter
2016-10-22

WOLGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) REQUIEM D-MOLL K 626 Introitus Sequence Offertorium Sanctus Agnus dei Communion Hösten 1791. 6/9: premiär i Prag på kröningsoperan Titus mildhet. Mitten av september far Mozart hem till Wien. 30/9 leder han premiären på Trollflöjten. Oktober-november komponerar han klarinettkonserten och sitt sista frimurarstycke. Mitt uppe i all röran mår han allt sämre men måste ju ta itu med detta mystiskt beställda rekviem. Han börjar skriva de fyra sångstämmorna mitt på partitursidorna och orkesterbasen längst ner. Utöver detta bara en och annan antydan om orkesterns motiv runt omkring. Det vill säga första satsen fyller han i nästan fullständigt. När han kommer till Lacrymosa bryter han av någon anledning efter åtta takter och fortsätter till Offer-toriet. Där tar det slut, före Sanctus och Agnus Dei. Det finns i autograf en ofullbordad dubbelfuga: Amen, byggd över några toner från rekviets första sats. Den kan möjligen ha något att göra med detta språng ut ur Lacrymosa. 20 november blir Mozart sängliggande. Han rådgör om arbetet med eleven och hjälpredan Süssmaier - oklart hur detaljerat. Mozart dör natten till den femte december. Det blir en enkel ceremoni i Stefans-kyrkan nästa dag. Sedan förs Mozarts kista till den avlägsna kyrkogården och en omarkerad grav. Så brukade det gå till de här åren. Arma Constance - med nytt barn - får hjälp från många håll. Redan den 10 december lyckas man få till en minnesmässa i Mikaelikyrkan. Den kunde tydligen använda de två första satserna ur det ofullbordade verket. Det måste ha krävt snabbutskrifter för fyra kvalificerade sångare. Vad mera? Måste resten överlåtas på en driven organist? Süssmaier åtar sig att fullborda rekviet, han härmar Mozarts piktur. Constance låter göra en egen avskrift av hans version, som hon senare förstår att utnyttja till fullo: det första framförandet blir ingalunda ute hos den hemlige beställaren, en greve Wallsegg, (han som brukade skriva av musik han köpt och sedan göra gällande att den var hans egen.) Constance levde 50 år till. Hon berättade gärna om salig maken. Något litet av detta har vidarebefordrats till eftervärlden - plus ett förfalskat, synnerligen "försvunnet" brev, tillverkat många år efter hans död. I dessa källor kan man bland annat läsa om Mozarts förgiftningsskräck och hans känsla av att skriva på sitt eget rekviem. Rätt mänskligt med en smula vidskepelse med tanke på omständigheterna, kan jag tycka… En utmärkt hjälpare fann Constance i den danske diplomaten Nissen som var en riktig skrivkarl. Det behöver hon sannerligen i förhandlingarna med olika förlag. Det låg ju fullt med otryckta noter i våningen. Vännen Abbé Stadler ordnade upp dem åt henne. År 1800 ville Breitkopf & Härtel ge ut rekviet. Süssmaier skrev och sade som det var. De struntade i honom förstås. Constance var kanske heller inte så angelägen om att sanningen skulle komma ut. Förvirringen kring vem som skrivit vad, och varför, och på vilket papper, kom att vara nästan ett halvsekel. På senare år har somliga velat förbättra Süssmaiers arbete. Nya lösningar kommer då och då. Det tycks aldrig vilja bli någon "evig vila" kring detta rekviem… INGEMAR VON HEIJNE


 55 min
2 konserter
1990-09-23


 1 t
2 konserter
2010-10-15


 7 min
2 konserter
1999-02-04


 
2 konserter
1956-03-06


 5 min
2 konserter
2015-10-28



Romans från Eine kleine nachtmusik
 5 min


Romans från Eine kleine nachtmusik
 5 min


Romans ur Konsert för Horn nr 3, Ess-dur: arr Egon Günther
 


 9 min
4 konserter
2003-11-15


Rondo alla turca
 


Rondo B-dur för violin och orkester (1776)
 7 min


 5 min
4 konserter
1983-09-22


Rondo D-dur för flöjt och orkester (1781)
 5 min


 10 min
4 konserter
1996-12-14


 
1 konsert
2013-10-23


 6 min
1 konsert
2003-04-27


 
1 konsert
1987-11-17


 3 min
10 konserter
2013-10-12


 5 min
26 konserter
2010-06-08


 6 min
1 konsert
1966-07-13


 7 min
2 konserter
1966-07-13


Salzburger Sinfonien
 


Sancta Maria, K.273 (1777)
 4 min



 
2 konserter
1987-09-25


 
2 konserter
2009-04-25


 
27 konserter
2008-11-21


 
2 konserter
1988-10-07


 8 min
1 konsert
1966-07-13


Se al labbro (1778)
 13 min


 
4 konserter
2015-10-28


 
1 konsert
1956-03-06


 
3 konserter
1986-08-12


 47 min
10 konserter
2007-12-06


 22 min
15 konserter
2014-03-15


 25 min
6 konserter
1991-11-16


Serenad nr 1, D-dur, K.62a [100] (1769)
 35 min


Serenad nr 2, F-dur, K. 250a [101] (1776)
 7 min


Serenad nr 3, D-dur, K. 167a [185] (1773)
 47 min


 41 min
2 konserter
1989-12-09


Serenad nr 5, D-dur, K. 213a [204] (1775)
 39 min


 57 min
18 konserter
1994-05-26


 18 min
5 konserter
1926-10-10


 41 min
10 konserter
1986-04-25


 13 min
17 konserter
2002-12-11


 
1 konsert
1971-10-17


 
1 konsert
1981-09-25


Si Mostra La Sorte, K. 209 (1775)
 3 min


 34 min
12 konserter
2004-03-05


 30 min
27 konserter
2014-02-06




Sonat B-dur för 4-händigt piano
 


 
1 konsert
1985-01-22


 15 min
4 konserter
2013-11-30


 
2 konserter
1991-11-15


Sonat D-dur för 4-händigt piano
 


Sonat D-dur för två pianon
 


 10 min
2 konserter
1996-01-09


 25 min
1 konsert
2002-10-20


Sonat nr 21 för piano och violin, e-moll, K 304 i arrangemang för Viola
 


 
9 konserter
2003-11-13


 25 min
3 konserter
1957-10-08


 22 min
11 konserter
2001-03-24


 25 min
4 konserter
1995-09-12


 
4 konserter
1983-10-31


 23 min
6 konserter
2005-04-02


 
1 konsert
1983-06-15


 32 min
3 konserter
2015-03-08


 31 min
11 konserter
2013-03-24


 
1 konsert
1949-10-17


 
5 konserter
1985-10-15


 24 min
10 konserter
1994-02-22


 
6 konserter
1988-03-01


 
6 konserter
1987-10-20


Stråkkvartett nr 4
 13 min


 
1 konsert
1981-10-06


 
1 konsert
1983-12-06


Stråkkvartett, 10 berömda kvartetter
 


Stråkkvartetter (äldre material)
 


Stråkkvartetter nr 1-4
 


Stråkkvartetter, samlingar
 


Stråkkvintett nr 1 (1773)
 


 
1 konsert
1920-11-22


 33 min
9 konserter
2004-10-09


Stråkkvintett nr 5 D-dur K.593
 


 
1 konsert
1933-04-25


Stråkkvintettsats Ess-dur
 


 
1 konsert
1991-11-12


Stråktrior (arrangemang)
 


Symfoni D-dur K 141a [161, 163] (1773)
 8 min


Symfoni D-dur K 196 (1774)
 10 min


 12 min
1 konsert
1989-04-08


 11 min
9 konserter
1977-10-14


 8 min
1 konsert
2006-05-26


Symfoni nr 11 (1770)
 11 min


Symfoni nr 12 (1771)
 15 min


Symfoni nr 13 (1771)
 12 min


Symfoni nr 14 (1771)
 14 min


 15 min
2 konserter
1992-03-12


Symfoni nr 16 (1772)
 14 min


 17 min
3 konserter
1992-03-12


Symfoni nr 18 (1772)
 13 min


Symfoni nr 19 (1772)
 16 min


Symfoni nr 2 (1760)
 12 min


Symfoni nr 20 (1772)
 16 min


 19 min
2 konserter
1977-12-15


Symfoni nr 22 (1773)
 9 min


Symfoni nr 23 (1773)
 9 min


 9 min
3 konserter
2004-12-05


 20 min
10 konserter
2016-05-04


 9 min
1 konsert
1976-06-03


 15 min
4 konserter
1995-02-24


 17 min
4 konserter
2017-04-06

SYMFONI NR 28 C-DUR (K189k/173e/200) Allegro spiritoso Andante Menuetto: Allegretto Presto Det är så lätt att glömma bort någon av Mozarts alla symfonier. Vill man spela någon av mellansymfonierna tar man gärna nr 29 i A-dur eftersom den blivit ganska berömd, och på så sätt faller nr 28 lätt i glömska, trots att den innebar ett stort steg i Mozarts utveckling. Han skrev den i Wien 1773 som den första av tre som skrevs tämligen tätt inpå varandra. Att Mozart gjort avsteg från den gängse uppfattningen av en symfoni som ett lättsamt och underhållande verk märker man redan i första satsen där den utåtriktade feststämningen fått vika för en djupare sinnesrörelse. Man kan också notera att Mozart visar större mästerskap och smidighet i konsten att behandla sina teman. Den långsamma satsen börjar ta formen som en symfonis hjärtepunkt, och den av hornet dominerade menuetten har reducerats till en liten kommentar. I finalen märker man den verkliga nyheten - en virvlande prestosats med en härlig dialog mellan solistinslag och orkesterklanger, och med ett avslutande virtuost crescendo. Uvertyren till Enleveringen ur seraljen ligger inte långt borta. Stig Jacobsson


 22 min
33 konserter
2013-03-01


Symfoni nr 3 (1767)
 


 15 min
1 konsert
1977-04-21


 16 min
11 konserter
2015-10-28


 8 min
7 konserter
1996-09-29


 19 min
13 konserter
1975-04-04


 20 min
15 konserter
2008-01-10


Symfoni nr 34 (med menuett) (1780)
 33 min


 18 min
40 konserter
2017-01-19

SYMFONI NR 35 D-DUR "HAFFNERSYMFONIN" Allegro con spirito Andante Menuetto Presto Nära gamla bron i Salzburg börjar den gränd som idag heter Siegmund Haffnergasse - en välsignad gågata uppkallad efter köpmannen Haffner (1699-1772) som drev ett framgångsrikt handelshus. Sonen, också döpt till Siegmund, var jämnårig med Wolfgang och dog ännu yngre. Haffner junior var en givmild man med begränsat intresse för affärer - men desto större för musik. Två gånger beställde han serenader av Mozart: när en av hans systrar gifte sig sommaren 1776 ("Haff-nerserenaden" K 250) och när han själv adlades sommaren 1782. Det vi kallar Haffnersymfonin är ett utdrag ur den andra serenaden från 1782. Mozart skrev den i Wien efter ett nödrop från pappa Leopold i Salzburg. I svarsbrevet suckar Wolfgang över allt annat som måste göras, men han åtar sig att nattjobba och skickar partituret bit för bit så att de kan börja skriva ut stämmorna uppe i bergen. Sedan fattas det några brev i korrespondensen så eftervärlden har undrat om han verkligen blev färdig i tid. Fram på hösten börjar han i alla fall att fråga efter Haffnermusiken eftersom han tänker ge konserter i fastan. När noterna äntligen kommer skriver han: "Den nya Haffnersymfonin har verkligen överraskat mig - eftersom jag inte hört ett ord mer om den - den måste sannerligen ha gjort ett starkt intryck!" Han hade alltså glömt sommarens snabbskrivna toner och blivit glatt överraskad över att de var så bra. Haffnersymfonin kom som sagt att ingå i en konsert som blev en stor succé på Hovteatern 22 mars 1783. Mozart var extra nöjd med att kejsaren stannat konserten ut - och betalat hela 25 dukater. Ingemar von Heijne


 26 min
22 konserter
2018-11-17

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SYMFONI NR 36 C-DUR "LINZSYMFONIN" K 425 Adagio. Allegro spiritoso Poco adagio Menuetto Presto Symfoni nr 36 K 425 - ännu en bråttomsymfoni skriven 15 månader efter den för Haffner. När Wolfgang och systern Constanze reser hem till Wien efter tre månaders försoningsförsök med pappa Leopold i Salzburg passerar de förstås Linz. Där residerar gamle greve Thun som erbjuder ungherrskapet logi - och en konsert med de trevliga musikerna. Wolfgang kommer en torsdag, skriver till pappa på fredag att han ska ge konsert på tisdag och måste göra en ny symfoni, eftersom han inte har någon med i bagaget. "Hals über Kopf", hals över huvud, måste det gå. Hur gick sådant till? Det var ju inte bara Wolfgang som skulle skriva noter, han kanske redan hade musiken i huvudet, det skulle skrivas ut stämmor att spela efter också. Där fanns ju kopister men utöver stråkstämmorna skulle åtta blåsare ha sina noter också. Hann de spela igenom musiken före konserten på Bollhuset i Linz den 4 november 1783? Inte vet jag. Men musiken har vi. Inte originalet men diverse avskrifter och det första trycket som kom några år efter Mozarts död. Vi råkar veta att han framförde den i Wien på en egen konsert den 1 april 1784 på Burgtheater och att pappa arrangerade ett framförande den 15 september samma år, då det gavs "eine grosse Musik" i den högt skattade läkaren Barisanis stora våning i Salzburg. "Din broders excellenta nya symfoni" skrev Leopold till den äntligen bortgifta dottern. INGEMAR VON HEIJNE


Symfoni nr 37 (1783)
 


 30 min
51 konserter
2014-04-26


 28 min
72 konserter
2000-04-28


Symfoni nr 4 (1765)
 11 min


 26 min
118 konserter
2009-10-10


Symfoni nr 40 (version utan klarinetter) (1788)
 35 min


 30 min
80 konserter
2016-12-15

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SYMFONI NR 41 C-DUR "JUPITER" K 551 Allegro vivace Andante cantabile Menuetto: Allegretto Finale: Molto allegro Sommaren 1788 uppbådade Wolfgang Amadeus Mozart alla sina krafter för att under loppet av en och en halv månad fullborda sina tre sista symfonier: den leende nr 39 i Ess-dur (fullbordad den 26 juni), den vemodiga nr 40 i g-moll (25 juli) och den grandiosa nr 41 i C-dur (10 augusti). Varför skrev han sedan inga fler symfonier när han levde ytterligare tre år, och kunde komponera med otrolig snabbhet? Jupitersymfonin blev hans sista. Kan det vara så att han i dessa tre mästerverk hade nått längre än i något tidigare verk, längre än någon tidigare symfoni över huvud taget! Kanske kände han att han gett sig ut på vägar som ledde längre än han kunde överblicka. Han var ute på svag is. Han levde ju trots allt under klassicismens tidevarv, då "lidelser, hur häftiga de än må vara, aldrig får uttryckas så att de blir osmakliga, och musiken inte ens i de hemskaste situationer får såra örat, utan även då måste behaga, det vill säga alltid förbli musik" - i dessa symfonier står han redan på gränsen till något nytt. Här håller klassicismen på att förvandlas till romantiken. I sina brev uppehöll sig Mozart under denna tid mycket vid de svarta tankar som förföljde honom, och han led dessutom av ovanligt besvärande penningbrist. Men Mozart var ingen dagbokstonsättare och han lät sällan egna bekymmer spegla sig i den musik han skrev. Hade han varit bedrövad när han skrev symfonin i g-moll (nr 40) så hade han lyckats skriva av sig sina bekymmer, för när han omedelbart därefter kastade sig in i arbetet med nästa symfoni var hans tonspråk åter ljust och överväldigande. Han använde sig dessutom av den problemfriaste och ljusaste av alla tonarter, C-dur. Symfoni nr 41 har uppkallats efter den romerska överguden Jupiter, men vem som hittade på namnet vet man inte med säkerhet. Tecken tyder på att det kan vara den impressarion Johann Peter Salomon, han som lockade Haydn till London, och som även förgäves försökte få Mozart att resa dit. Hur som helst är namnet ovanligt väl valt. Första satsen är brett upplagd och majestätisk. Den långsamma andra satsen är däremot nästan genomskinlig och himmelskt vacker. Menuetten är en raffinerad kusin till Mozarts många bondska tyska danser. Finalen är ett oöverträffat mästerverk av kontrapunktisk skicklighet. Man har med all rätt här talat om andens seger över materien. Numreringen av Mozarts symfonier är sentida och inkonsekvent. Några tidiga numrerade symfonier har fungerat som operauvertyrer, medan andra verk av samma slag inte har numrerats bland symfonierna. Flera sentida symfonifynd har inte heller fått några nummer, däribland den tidiga så kallade Odensesymfonin vars autenticitet ej gått att bevisa. Dr Köchel, som katalogiserade och numrerade Mozarts alla verk, gjorde också ett misstag när han som K444 noterade en G-dursymfoni som nr 37. Hade han studerat verket noggrannare hade han märkt att Mozart bara skrivit en långsam inledning till Michael Haydns symfoni nr 16. STIG JACOBSSON


 7 min
1 konsert
1926-02-07


 17 min
2 konserter
2001-01-12


Symfoni nr 7 (1767)
 12 min


Symfoni nr 8 (1768)
 15 min


Symfonier (8-händigt piano)
 



Säg farväl, lilla fjäril ur Figaros bröllop (arr. Lönmo)
 4 min


Sämmtliche Duos für Pianoforte und Violine
 


Te Deum, K.66b [141] (1769)
 7 min



Terzetto di Tito
 


Titus
 


Titus : Ouvertyr
 


Titus: Arie "Lass es einmal nur geschehen"
 


 6 min
1 konsert
1995-03-01


 7 min
10 konserter
2001-01-12


 41 min
2 konserter
1991-10-18






Trollflöjten: Der Hölle Rache
 



Trollflöjten: Duett, Pamina/Papageno, akt I "Bei Männern, welche Liebe fühlen" u
 


 2 min
9 konserter
1998-01-17


Trollflöjten: Körstämmor Finalen akt 1
 


Trollflöjten: Partitur
 



Trollflöjten: uvertyr
 


Turkisk marsch, a-moll
 


 2 min
5 konserter
1928-03-05


 5 min
7 konserter
2009-09-05


Två marscher, D-dur, K. 320a [335] (1779)
 8 min


 
2 konserter
1933-01-15


 
1 konsert
1966-08-29


Un bacio di mano (1788)
 2 min


 
2 konserter
1950-11-05


 3 min
1 konsert
2013-04-12



 4 min
21 konserter
2010-11-20


 5 min
17 konserter
2015-09-26


 
1 konsert
2014-01-29


 
3 konserter
2005-04-02


 4 min
10 konserter
2013-10-12


 3 min
1 konsert
1930-10-15


 2 min
2 konserter
1942-02-02


 5 min
17 konserter
1982-01-27


 6 min
33 konserter
1979-08-22


 6 min
1 konsert
1958-08-08


 7 min
45 konserter
2001-05-31


 4 min
119 konserter
2019-03-15

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) UVERTYR TILL FIGAROS BRÖLLOP K 492 Den sedvanliga italienska uvertyren indelning var snabb-långsam-snabb, men Mozarts uvertyr till Figaros bröllop från 1786 kan närmast karaktäriseras som snabb-snabb-snabb. Det verkar kanske konstigt, men Mozart arbetar i stället med dynamiken: stråkarnas snabba puls i botten accentueras mer eller mindre, och kompletterande långsamma rörelser i träblåset ger variation och kontrast åt det hetsiga flödet. En uvertyrs uppgift är att skapa förväntan och spänning och ge en föraning om operans dramatiska skeende. Sedan kan det ju också vara bra för musikerna att få en ordentlig uppvärmning innan sångarna kommer in på scenen. Mozart signalerar med det höga tempot glädje och komik, men de mörklagda klangerna låter oss också ana att detta är en opera buffa med allvarliga inslag. Ramhandlingen hör till de allra vanligaste på Mozarts tid: Kampen mellan herren - greven - och betjänten, där den senare till slut drar det längsta strået. När uvertyrens brummande humleflykt väl nått sitt slut går ridån upp och vi möter tjänaren Figaro och hans fästmö Susana i full färd med att hitta bästa platsen för deras nya säng - de ska inom kort gifta sig. STEFAN NÄVERMYR


Uvertyr till Figaros bröllop (arr. Kleinecke)
 




 5 min
20 konserter
2011-11-05


Uvertyr till Idomeneo (salongsork.)
 


 4 min
2 konserter
1981-04-29


 2 min
3 konserter
2004-12-05


Uvertyr till La finta giardiniera (salongsmusik)
 


 8 min
3 konserter
1991-01-18


Uvertyr till Lucio Silla (salongsmusik)
 


 4 min
18 konserter
1991-12-14


Uvertyr till Teaterdirektören (salongsork.)
 


 5 min
27 konserter
1998-09-11


Uvertyr till Zaida
 


 7 min
83 konserter
2019-06-19


 4 min
1 konsert
2013-04-12




 
46 konserter
2008-11-21


 15 min
1 konsert
1986-04-15


 4 min
3 konserter
2012-08-18


Veni Sancte Spiritus (1768)
 4 min



 28 min
4 konserter
1999-11-27


Vesperae solennes de Dominica (1779)
 35 min


Violakonsert
 


 29 min
5 konserter
1973-02-22


 25 min
7 konserter
1922-01-23


Violinkonsert i D-dur och Violinkonsert i B-dur
 


 20 min
2 konserter
1982-02-06


 21 min
8 konserter
2012-12-14


 27 min
29 konserter
2014-01-17


 24 min
47 konserter
2013-03-01


 31 min
54 konserter
2013-03-01


Violinkonserter
 


 13 min
1 konsert
1995-09-17


 21 min
3 konserter
1998-09-27


 
2 konserter
1985-02-19


 22 min
4 konserter
2008-03-09


 11 min
2 konserter
1987-04-13


 17 min
1 konsert
1980-09-23


 
1 konsert
2007-04-14


 13 min
3 konserter
2017-10-21


Violinsonater
 


Violinsonater
 


Violinsonater
 


Violinsonater
 



Voi avete un cor dedele, K 217 (1775)
 7 min


 3 min
28 konserter
2010-06-08


 7 min
2 konserter
1999-03-20


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!