Stäng
Meny

Arkiv

Leos Janácek


Adagio (1891)
 6 min


 39 min
5 konserter
2007-11-16


I dimman (1912)
 14 min
1 konsert
1989-12-15


 27 min
1 konsert
2005-03-05


 8 min
1 konsert
2006-10-07


 
2 konserter
2018-11-25

LEOŠ JANÁCEK (1854-1928) POHÁDKA Con moto Con moto Allegro Leoš Janácek föddes i Mähren och erhöll tidigt en gedigen musikutbildning i såväl Brno som Prag och Leipzig. Han älskade den mährisk-böhmiska folkmusiken och komponerade från unga år dumkor (slaviska folkvisor) för violin och piano och körstycken på folklig grund. Men det dröjde till en bit in på 1900-talet innan han i 50-årsåldern blev känd i hemlandet. Det var först då Jencfa fick framgångar i Prag. Efter detta blev han också djärvare som tonsättare, och ju äldre han blev desto mer avantgardistiskt klingade hans musik. I februari 1910 komponerade han en liten svit för cello och piano, inspirerad av en lång episk dikt författad av den ryska romantikens fader och Pusjkins nära vän Vasilij Sjukovskij 1832: Sagan om tsar Berendej. Sviten fick fyra satser och hade ursprungligen en lång titel inspirerad av diktens handling. Men Janácek bearbetade sin musik ända fram till 1923 och lät efter hand musikens lagar styra utformningen mer än själva berättelsen. Under arbetet uteslöt han en sats och gav stycket ett mer neutralt namn: Pohádka, "En saga". Den ursprungliga sagan handlar annars om den långskäggige tsaren som led av att vara barnlös och lovade underjordens kung Kastjej att om han fick en son skulle kungen få sonens själ. Men sonen förälskar sig i den kloka prinsessan Marja, Kastjejs dotter. Det kan vara värt att påminna att Kastjej spelar en stor roll i Stravinskys samtidigt skrivna balett Eldfågeln. Kronprins Ivan symboliseras av rytmiskt accentuerade cellopartier medan prinsessan Marja gestaltas i sjungande pianofraser. STIG JACOBSSON


 14 min
2 konserter
2013-03-24


 22 min
3 konserter
2005-09-02


 22 min
2 konserter
1996-11-08


 19 min
5 konserter
2011-11-13


 24 min
5 konserter
2018-11-25

LEOŠ JANÁCEK (1854-1928) STRÅKKVARTETT NR 2 "INTIMA BREV" Andante Adagio Moderato Allegro Leoš Janácek hade just fullbordat sin sista opera "Från de dödas hus" när han i början av 1928 gav sig i kast med sitt sista storverk: 74-åringens andra stråkkvartett. Man märker inget av åldern! I själva verket blev Janáceks musik bara yngre och fräschare ju äldre han blev. Även kvartetten är frisk, dramatisk och passionerad. Titeln på kvartetten, Intima brev, har sin grund i den platonska kärleken till en ung kvinna, Kamila Stösslová, med vilken han hade en omfattande brevväxling. Han skrev hundratals brev till sin älskade: "Jag har börjat skriva något vackert. Vårt liv ska fortsätta i det. Jag ska kalla det 'kärleksbrev' och jag tror att det kommer att klinga fantastiskt […] Hela verket ska hållas samman av ett ovanligt instrument som kallas viola d'amore - kärleksviola. Vad jag ser fram mot det. I detta verk ska jag vara ensam med dig." Men hans planer ändrades efterhand. Den klangrika men opraktiska kärleksviolan byttes ut mot en vanlig viola, och verkets titel gjordes något neutralare. Men kärleken till Kamila genomsyrar musiken: "Du står bakom varje ton, levande, lidelsefull, älskande." Kvartetten består av rapsodiska sektioner med stora variationer, men med en genomgående lidelsefull lyrik. I ett brev liknar Janácek tredje satsen vid en vaggsång och i finalen summeras hela kvartettens innehåll. STIG JACOBSSON


 6 min
2 konserter
2005-09-02


 19 min
1 konsert
1967-02-02


 10 min
1 konsert
2007-11-14


Taras Bulba (1915)
 23 min
11 konserter
2017-05-06

TARAS BULBA, rapsodi för orkester Andrejs död Ostaps död Profetian om samt Taras Bulbas död Taras Bulba från 1918 bygger på Gogols kosackepos som skildrar verkliga händelser på 1600-talet. Janácek kallade stycket sitt musikaliska testamente, kopplat till första världskriget, fast han fått idén långt tidigare. Redan i maj 1905 antecknade han i sitt exemplar: "Inte för att Taras Bulba dödade sin egen son för att han svikit folket, inte heller för andra sonens martyrdöd, utan för att inget lidande i världen kunde slå ut det ryska folkets kraft." Orden blev aktuella för Janácek då han började skriva uvertyren 1915, redan innan Ryssland mött sitt öde i kriget samma höst. Den stolta ryska "ångvälten" sopades på tre dagar ut från Ostpreussen i slaget vid Tannenberg. Ryske generalen Samsonov begick självmord. Trots sin bitterhet skrev Janácek vidare. Stycket låg efter otaliga revisioner klart långfredagen 1918, då kallat Slavisk rapsodi. Uruppförandet skedde i Brno 9 oktober 1921, men då hade bakgrunden hunnit bli en helt annan. 28 oktober 1918 hade de tjeckiska och slovakiska folken äntligen fått självständighet och frihet, för tjeckerna efter 300 år under Österrike, och för slovakerna efter 1000 år under Ungern. Janácek kände det som om ett nytt liv börjat. Men det skulle dröja innan verket nådde ut i världen. Ett fyrhändigt pianoarrangemang gavs ut 1925. I sin helhet kom stycket inte ut förrän 1927. I öppningen anfaller Taras Bulba med sina söner polska staden Dubno. Bland fienderna ser Andrej en flicka han älskat. Han tar sig in i staden till ett passionerat kärleksmöte, avbrutet av Taras Bulbas angrepp, där han måste kämpa mot sina egna. Men inför fadern sänker han sitt vapen och dödas. I nästa sats har brodern Ostap fallit i polsk fångenskap och torteras i väntan på att avrättas, allt under polackernas vilda segerdans. I sista satsen tas Taras Bulba själv till fånga och döms att brännas på bål. När lågorna flammar minns han sonen Ostaps öde, medan fienderna dansar en vild krakowiak. I hans sista medvetna stund anfaller dock kosackerna och musiken formas till en mäktig befrielsehymn. Rolf Haglund


 19 min
2 konserter
1974-03-19


 
2 konserter
2005-12-15


Valakisk dans nr 4
 


 20 min
2 konserter
1992-10-16


Violinsonat (1914)
 18 min
3 konserter
2013-09-22

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!