Stäng
Meny

Arkiv

12 konserter

2021-09-18 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



FERRUCCIO BUSONI (1866-1924) BERCEUSE ÉLÉGIAQUE OP 42 Ferruccio Busoni var son till en italiensk klarinettist och en tysk pianist och föddes i Empoli mellan Pisa och Florens. Det visade sig tidigt att han ärvt en makalös musikbegåvning vilket uppenbarades när han tog efter moderns pianospel. Han debuterade inför offentligheten som sjuåring, och två år senare spelade han redan i Wien. När han vid 14 års ålder började studera komposition hade han redan skrivit 79 pianoverk varav de flesta hade blivit publicerade. Och pianot förblev hans viktigaste instrument även om han också skrev orkesterverk (däribland en lång pianokonsert med manskör) och avslutade sin karriär med operan Faust. Han umgicks med flera av sin samtids mest namnkunniga tonsättare, däribland Brahms, Grieg och Mahler. Som pianolärare i Helsingfors blev han god vän med Sibelius. 1909 komponerade han ett av sina mest spelade orkesterverk, Berceuse élégiaque, en klagosång över sin mor Annas död. Som en underrubrik skrev han "En mans vaggsång vid hans moders bår". Det blev samtidigt en sorts självbiografisk skiss över hans känslor från inledningens trygga vaggande, via den andra episodens tydliga sorgmarsch, följd av diffusa orkestrala klanger och ett perpetuum mobile, liksom en klagan utan hopp. Man hittar gärna orkestrala finesser som överraskade och trollband, som gong-slagen som läggs över harpo- och celestaspelet mot slutet. Allt går i pianissimo. Det är en ovanligt utlämnande musik som förblev ospelad fram till 1911 då Gustav Mahler dirigerade det i New York, hans allra sista konsert för övrigt. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) WO BIST DU LICHT? Claude Vivier reste mycket, gärna till Asien med besök i Japan, Iran och framförallt Bali där han starkt inspirerades av gamelanmusikens slagverk. Ett liknande instrumentuppbåd hittar vi också i kompositionen Wo bist du Licht? (1981) som avslutar denna konsert. Balinesiska och kinesiska gongar, tam-tam och rörklockor blandar sig med stråkar, ett i förväg inspelat ljudband och en solistisk mezzosopran. Titeln är hämtad från Friedrich Hölderlins dikt Der blinde Sänger ("Den blinda sångaren") och verket beställdes av Société Radio-Canada. Även detta blev en meditation över mänsklig sorg och består av en enda lång obruten melodi med dokumentära inslag: Martin Luther Kings sista tal, rapport om mordet på John F Kennedy och en beskrivning av tortyr. Denna meditation över mänskligt lidande uruppfördes 1984 vid McGill-universitetet i Montréal. STIG JACOBSSON


JOSEPH HAYDN (1732-1809) SYMFONI NR 26 D-MOLL "LAMENTATIONE" Allegro assai con spirito Adagio Menuet & Trio Det finns åtskilligt att upptäcka bland Haydns tidiga symfonier! Mest känd har han ju blivit för de sena "Londonsymfonierna" nr 93-104, men han visade stor skicklighet - och glimten i ögonvrån - redan i symfonierna från 1760-talet då han började sin bana som kapellmästare hos den obegripligt förmögne fursten Esterhazy i dennes landsortsslott. Där kom Haydn att verka i fyrtio år och han överraskade ständigt sin arbetsgivare med nya mästerverk. Symfoni nr 26 brukar ibland förses med underrubriken "Lamentatione" vilket beror på att Haydn har använt sig av ett par gregorianska koraler i de två första satserna, koraler som hör till kyrkoårets högtidshållande av Kristi lidande. Musiken, förmodligen från 1768, hör till Haydns dittills mest passionerade och dramatiska. Den långsamma satsen bygger på Jeremias klagovisor som då och då kommer till tals över orkesterns rika vävnad. Den tredje satsen är en tämligen okomplicerad menuett som avslutar denna ovanliga symfoni. För ovanlighets skull skrev han ingen fjärde sats. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) LONELY CHILD Den föräldralöse Claude Vivier växte upp i ett nunnekloster i Montreal. Han skrevs in i ett prästseminarium från vilket han kastades ut när hans homosexuella läggning blev känd. Det faktum att han helt saknade rötter förföljde honom hela livet och gjorde att han skapade sin egen föreställningsvärld, som inte alltid hade sympatiska drag. Han levde ett hårt liv, fyllt av törst efter nya experiment i såväl livet som i konsten. Han visade sig vara ovanligt originell och begåvad och fick 1972 ett statligt stipendium som möjliggjorde utlandsstudier vid Institutet för Sonologi i Utrecht och för Karlheinz Stockhausen i Köln. Men Stockhausen var inte så förtjust i den märklige studentens osympatiska uppträdande och hans vana att aldrig ta av sig en uråldrig fårskinnsjacka. Vivier fascinerades av utomeuropeiska kulturer och studerade rituell musik från Orienten, vilket speglas i flera av hans relativt få verk, däribland Siddharta (1976). Den 8 mars 1983 befann han sig i Paris och arbetade på ett verk han kallade Tror du på själens odödlighet? Inte bara titeln tyder på ett starkt inflytande från den franska kollegan Olivier Messiaen. I en dialog beskriver Vivier här en tunnelbaneresa under vilken han attraherades av en ung man, men musiken avbryts abrupt vid orden: "Sedan tog han fram en dolk från jackan och högg mig i hjärtat". Man har spekulerat om Vivier arrangerat sin egen död, för en vecka senare hittades han med en dolk i hjärtat i sin lägenhet, mördad av en manlig prostituerad. Han efterlämnade ett 40-tal kompositioner, däribland operan Kopernikus till eget libretto. Ofta handlade hans verk om döden, om barndomen, om kärlek, om ensamhet. Oftast skrev han själv orden, inte sällan med självuppfunna ord. Lonely Child för sopran och kammarorkester skrevs 1980 och uruppfördes året därpå. Det är, enligt tonsättaren, "en lång sång om ensamhet. För att få den totala makten över uttrycket och musikens utveckling, komponerade jag utan att använda ackord, harmoni eller kontrapunkt. Jag ville jobba upp mig till en mycket homofon musik som förvandlas till en enda melodi. Musikaliskt sett var det bara en enda sak jag behövde kontrollera, vilket på något sätt automatiskt skapade resten - väldiga strålar av färg." STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Tuuri Dede Mezzosopran

Estniska mezzosopranen Tuuri Dede är verksam som konsert- och operasångerska och har bland annat framträtt i Händels Messias, Bachs Magnificat, Mozarts Così fan tutte, Beethovens Symfoni nr 9 och Ravels Barnet och spökerierna. 2019 var hon solist i Mozarts Requiem med Münchens filharmoniker och Danska Radions symfoniorkester under ledning av Barbara Hannigan. Bland andra orkestrar hon samarbetat med finns Estlands Nationalorkester, Tallinns kammarorkester och Corelli Baroque Orchestra.


Grekiska sopranen Aphrodite Patoulidou har snabbt etablerat sig på operascener som Staatsoper Berlin, La Monnaie i Bryssel, Teatro Real Madrid samt i prestigefyllda konserthus som Berlinfilharmonin och The Snape Maltings i England. "En hänförande solist" skrev New York Times efter ett av hennes framträdanden. Hon är medlem i Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium Young Artists och har bland annat sjungit Anne Trulove i Stravinskys opera Rucklarens väg - med Hannigan som dirigent - och Belinda i Purcells Dido och Aeneas. Hennes sånginsats i Claude Viviers gripande Lonely Child har hyllats av den internationella pressen.


2021-09-17 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



FERRUCCIO BUSONI (1866-1924) BERCEUSE ÉLÉGIAQUE OP 42 Ferruccio Busoni var son till en italiensk klarinettist och en tysk pianist och föddes i Empoli mellan Pisa och Florens. Det visade sig tidigt att han ärvt en makalös musikbegåvning vilket uppenbarades när han tog efter moderns pianospel. Han debuterade inför offentligheten som sjuåring, och två år senare spelade han redan i Wien. När han vid 14 års ålder började studera komposition hade han redan skrivit 79 pianoverk varav de flesta hade blivit publicerade. Och pianot förblev hans viktigaste instrument även om han också skrev orkesterverk (däribland en lång pianokonsert med manskör) och avslutade sin karriär med operan Faust. Han umgicks med flera av sin samtids mest namnkunniga tonsättare, däribland Brahms, Grieg och Mahler. Som pianolärare i Helsingfors blev han god vän med Sibelius. 1909 komponerade han ett av sina mest spelade orkesterverk, Berceuse élégiaque, en klagosång över sin mor Annas död. Som en underrubrik skrev han "En mans vaggsång vid hans moders bår". Det blev samtidigt en sorts självbiografisk skiss över hans känslor från inledningens trygga vaggande, via den andra episodens tydliga sorgmarsch, följd av diffusa orkestrala klanger och ett perpetuum mobile, liksom en klagan utan hopp. Man hittar gärna orkestrala finesser som överraskade och trollband, som gong-slagen som läggs över harpo- och celestaspelet mot slutet. Allt går i pianissimo. Det är en ovanligt utlämnande musik som förblev ospelad fram till 1911 då Gustav Mahler dirigerade det i New York, hans allra sista konsert för övrigt. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) WO BIST DU LICHT? Claude Vivier reste mycket, gärna till Asien med besök i Japan, Iran och framförallt Bali där han starkt inspirerades av gamelanmusikens slagverk. Ett liknande instrumentuppbåd hittar vi också i kompositionen Wo bist du Licht? (1981) som avslutar denna konsert. Balinesiska och kinesiska gongar, tam-tam och rörklockor blandar sig med stråkar, ett i förväg inspelat ljudband och en solistisk mezzosopran. Titeln är hämtad från Friedrich Hölderlins dikt Der blinde Sänger ("Den blinda sångaren") och verket beställdes av Société Radio-Canada. Även detta blev en meditation över mänsklig sorg och består av en enda lång obruten melodi med dokumentära inslag: Martin Luther Kings sista tal, rapport om mordet på John F Kennedy och en beskrivning av tortyr. Denna meditation över mänskligt lidande uruppfördes 1984 vid McGill-universitetet i Montréal. STIG JACOBSSON


JOSEPH HAYDN (1732-1809) SYMFONI NR 26 D-MOLL "LAMENTATIONE" Allegro assai con spirito Adagio Menuet & Trio Det finns åtskilligt att upptäcka bland Haydns tidiga symfonier! Mest känd har han ju blivit för de sena "Londonsymfonierna" nr 93-104, men han visade stor skicklighet - och glimten i ögonvrån - redan i symfonierna från 1760-talet då han började sin bana som kapellmästare hos den obegripligt förmögne fursten Esterhazy i dennes landsortsslott. Där kom Haydn att verka i fyrtio år och han överraskade ständigt sin arbetsgivare med nya mästerverk. Symfoni nr 26 brukar ibland förses med underrubriken "Lamentatione" vilket beror på att Haydn har använt sig av ett par gregorianska koraler i de två första satserna, koraler som hör till kyrkoårets högtidshållande av Kristi lidande. Musiken, förmodligen från 1768, hör till Haydns dittills mest passionerade och dramatiska. Den långsamma satsen bygger på Jeremias klagovisor som då och då kommer till tals över orkesterns rika vävnad. Den tredje satsen är en tämligen okomplicerad menuett som avslutar denna ovanliga symfoni. För ovanlighets skull skrev han ingen fjärde sats. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) LONELY CHILD Den föräldralöse Claude Vivier växte upp i ett nunnekloster i Montreal. Han skrevs in i ett prästseminarium från vilket han kastades ut när hans homosexuella läggning blev känd. Det faktum att han helt saknade rötter förföljde honom hela livet och gjorde att han skapade sin egen föreställningsvärld, som inte alltid hade sympatiska drag. Han levde ett hårt liv, fyllt av törst efter nya experiment i såväl livet som i konsten. Han visade sig vara ovanligt originell och begåvad och fick 1972 ett statligt stipendium som möjliggjorde utlandsstudier vid Institutet för Sonologi i Utrecht och för Karlheinz Stockhausen i Köln. Men Stockhausen var inte så förtjust i den märklige studentens osympatiska uppträdande och hans vana att aldrig ta av sig en uråldrig fårskinnsjacka. Vivier fascinerades av utomeuropeiska kulturer och studerade rituell musik från Orienten, vilket speglas i flera av hans relativt få verk, däribland Siddharta (1976). Den 8 mars 1983 befann han sig i Paris och arbetade på ett verk han kallade Tror du på själens odödlighet? Inte bara titeln tyder på ett starkt inflytande från den franska kollegan Olivier Messiaen. I en dialog beskriver Vivier här en tunnelbaneresa under vilken han attraherades av en ung man, men musiken avbryts abrupt vid orden: "Sedan tog han fram en dolk från jackan och högg mig i hjärtat". Man har spekulerat om Vivier arrangerat sin egen död, för en vecka senare hittades han med en dolk i hjärtat i sin lägenhet, mördad av en manlig prostituerad. Han efterlämnade ett 40-tal kompositioner, däribland operan Kopernikus till eget libretto. Ofta handlade hans verk om döden, om barndomen, om kärlek, om ensamhet. Oftast skrev han själv orden, inte sällan med självuppfunna ord. Lonely Child för sopran och kammarorkester skrevs 1980 och uruppfördes året därpå. Det är, enligt tonsättaren, "en lång sång om ensamhet. För att få den totala makten över uttrycket och musikens utveckling, komponerade jag utan att använda ackord, harmoni eller kontrapunkt. Jag ville jobba upp mig till en mycket homofon musik som förvandlas till en enda melodi. Musikaliskt sett var det bara en enda sak jag behövde kontrollera, vilket på något sätt automatiskt skapade resten - väldiga strålar av färg." STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Tuuri Dede Mezzosopran

Estniska mezzosopranen Tuuri Dede är verksam som konsert- och operasångerska och har bland annat framträtt i Händels Messias, Bachs Magnificat, Mozarts Così fan tutte, Beethovens Symfoni nr 9 och Ravels Barnet och spökerierna. 2019 var hon solist i Mozarts Requiem med Münchens filharmoniker och Danska Radions symfoniorkester under ledning av Barbara Hannigan. Bland andra orkestrar hon samarbetat med finns Estlands Nationalorkester, Tallinns kammarorkester och Corelli Baroque Orchestra.


Grekiska sopranen Aphrodite Patoulidou har snabbt etablerat sig på operascener som Staatsoper Berlin, La Monnaie i Bryssel, Teatro Real Madrid samt i prestigefyllda konserthus som Berlinfilharmonin och The Snape Maltings i England. "En hänförande solist" skrev New York Times efter ett av hennes framträdanden. Hon är medlem i Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium Young Artists och har bland annat sjungit Anne Trulove i Stravinskys opera Rucklarens väg - med Hannigan som dirigent - och Belinda i Purcells Dido och Aeneas. Hennes sånginsats i Claude Viviers gripande Lonely Child har hyllats av den internationella pressen.


2021-09-16 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



FERRUCCIO BUSONI (1866-1924) BERCEUSE ÉLÉGIAQUE OP 42 Ferruccio Busoni var son till en italiensk klarinettist och en tysk pianist och föddes i Empoli mellan Pisa och Florens. Det visade sig tidigt att han ärvt en makalös musikbegåvning vilket uppenbarades när han tog efter moderns pianospel. Han debuterade inför offentligheten som sjuåring, och två år senare spelade han redan i Wien. När han vid 14 års ålder började studera komposition hade han redan skrivit 79 pianoverk varav de flesta hade blivit publicerade. Och pianot förblev hans viktigaste instrument även om han också skrev orkesterverk (däribland en lång pianokonsert med manskör) och avslutade sin karriär med operan Faust. Han umgicks med flera av sin samtids mest namnkunniga tonsättare, däribland Brahms, Grieg och Mahler. Som pianolärare i Helsingfors blev han god vän med Sibelius. 1909 komponerade han ett av sina mest spelade orkesterverk, Berceuse élégiaque, en klagosång över sin mor Annas död. Som en underrubrik skrev han "En mans vaggsång vid hans moders bår". Det blev samtidigt en sorts självbiografisk skiss över hans känslor från inledningens trygga vaggande, via den andra episodens tydliga sorgmarsch, följd av diffusa orkestrala klanger och ett perpetuum mobile, liksom en klagan utan hopp. Man hittar gärna orkestrala finesser som överraskade och trollband, som gong-slagen som läggs över harpo- och celestaspelet mot slutet. Allt går i pianissimo. Det är en ovanligt utlämnande musik som förblev ospelad fram till 1911 då Gustav Mahler dirigerade det i New York, hans allra sista konsert för övrigt. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) WO BIST DU LICHT? Claude Vivier reste mycket, gärna till Asien med besök i Japan, Iran och framförallt Bali där han starkt inspirerades av gamelanmusikens slagverk. Ett liknande instrumentuppbåd hittar vi också i kompositionen Wo bist du Licht? (1981) som avslutar denna konsert. Balinesiska och kinesiska gongar, tam-tam och rörklockor blandar sig med stråkar, ett i förväg inspelat ljudband och en solistisk mezzosopran. Titeln är hämtad från Friedrich Hölderlins dikt Der blinde Sänger ("Den blinda sångaren") och verket beställdes av Société Radio-Canada. Även detta blev en meditation över mänsklig sorg och består av en enda lång obruten melodi med dokumentära inslag: Martin Luther Kings sista tal, rapport om mordet på John F Kennedy och en beskrivning av tortyr. Denna meditation över mänskligt lidande uruppfördes 1984 vid McGill-universitetet i Montréal. STIG JACOBSSON


JOSEPH HAYDN (1732-1809) SYMFONI NR 26 D-MOLL "LAMENTATIONE" Allegro assai con spirito Adagio Menuet & Trio Det finns åtskilligt att upptäcka bland Haydns tidiga symfonier! Mest känd har han ju blivit för de sena "Londonsymfonierna" nr 93-104, men han visade stor skicklighet - och glimten i ögonvrån - redan i symfonierna från 1760-talet då han började sin bana som kapellmästare hos den obegripligt förmögne fursten Esterhazy i dennes landsortsslott. Där kom Haydn att verka i fyrtio år och han överraskade ständigt sin arbetsgivare med nya mästerverk. Symfoni nr 26 brukar ibland förses med underrubriken "Lamentatione" vilket beror på att Haydn har använt sig av ett par gregorianska koraler i de två första satserna, koraler som hör till kyrkoårets högtidshållande av Kristi lidande. Musiken, förmodligen från 1768, hör till Haydns dittills mest passionerade och dramatiska. Den långsamma satsen bygger på Jeremias klagovisor som då och då kommer till tals över orkesterns rika vävnad. Den tredje satsen är en tämligen okomplicerad menuett som avslutar denna ovanliga symfoni. För ovanlighets skull skrev han ingen fjärde sats. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) LONELY CHILD Den föräldralöse Claude Vivier växte upp i ett nunnekloster i Montreal. Han skrevs in i ett prästseminarium från vilket han kastades ut när hans homosexuella läggning blev känd. Det faktum att han helt saknade rötter förföljde honom hela livet och gjorde att han skapade sin egen föreställningsvärld, som inte alltid hade sympatiska drag. Han levde ett hårt liv, fyllt av törst efter nya experiment i såväl livet som i konsten. Han visade sig vara ovanligt originell och begåvad och fick 1972 ett statligt stipendium som möjliggjorde utlandsstudier vid Institutet för Sonologi i Utrecht och för Karlheinz Stockhausen i Köln. Men Stockhausen var inte så förtjust i den märklige studentens osympatiska uppträdande och hans vana att aldrig ta av sig en uråldrig fårskinnsjacka. Vivier fascinerades av utomeuropeiska kulturer och studerade rituell musik från Orienten, vilket speglas i flera av hans relativt få verk, däribland Siddharta (1976). Den 8 mars 1983 befann han sig i Paris och arbetade på ett verk han kallade Tror du på själens odödlighet? Inte bara titeln tyder på ett starkt inflytande från den franska kollegan Olivier Messiaen. I en dialog beskriver Vivier här en tunnelbaneresa under vilken han attraherades av en ung man, men musiken avbryts abrupt vid orden: "Sedan tog han fram en dolk från jackan och högg mig i hjärtat". Man har spekulerat om Vivier arrangerat sin egen död, för en vecka senare hittades han med en dolk i hjärtat i sin lägenhet, mördad av en manlig prostituerad. Han efterlämnade ett 40-tal kompositioner, däribland operan Kopernikus till eget libretto. Ofta handlade hans verk om döden, om barndomen, om kärlek, om ensamhet. Oftast skrev han själv orden, inte sällan med självuppfunna ord. Lonely Child för sopran och kammarorkester skrevs 1980 och uruppfördes året därpå. Det är, enligt tonsättaren, "en lång sång om ensamhet. För att få den totala makten över uttrycket och musikens utveckling, komponerade jag utan att använda ackord, harmoni eller kontrapunkt. Jag ville jobba upp mig till en mycket homofon musik som förvandlas till en enda melodi. Musikaliskt sett var det bara en enda sak jag behövde kontrollera, vilket på något sätt automatiskt skapade resten - väldiga strålar av färg." STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Tuuri Dede Mezzosopran

Estniska mezzosopranen Tuuri Dede är verksam som konsert- och operasångerska och har bland annat framträtt i Händels Messias, Bachs Magnificat, Mozarts Così fan tutte, Beethovens Symfoni nr 9 och Ravels Barnet och spökerierna. 2019 var hon solist i Mozarts Requiem med Münchens filharmoniker och Danska Radions symfoniorkester under ledning av Barbara Hannigan. Bland andra orkestrar hon samarbetat med finns Estlands Nationalorkester, Tallinns kammarorkester och Corelli Baroque Orchestra.


Grekiska sopranen Aphrodite Patoulidou har snabbt etablerat sig på operascener som Staatsoper Berlin, La Monnaie i Bryssel, Teatro Real Madrid samt i prestigefyllda konserthus som Berlinfilharmonin och The Snape Maltings i England. "En hänförande solist" skrev New York Times efter ett av hennes framträdanden. Hon är medlem i Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium Young Artists och har bland annat sjungit Anne Trulove i Stravinskys opera Rucklarens väg - med Hannigan som dirigent - och Belinda i Purcells Dido och Aeneas. Hennes sånginsats i Claude Viviers gripande Lonely Child har hyllats av den internationella pressen.


2020-10-01 20:00 Endast GSOPlay

Göteborgs Symfoniker

Program



GUSTAV MAHLER (1860-1911) SYMFONI NR 4 G-DUR FÖR ORKESTER OCH SOPRAN Bedächtig. Nicht Eilen In gemächlicher Bewegung. Ohne Hast Ruhevoll (Poco Adagio) Sehr behaglich 1806-1808 gav de tyska författarna Achim von Arnim och Clemens Brentano ut tre samlingar med hemlandets gamla folkliga dikter och sånger, Des Knaben Wunderhorn - Pojkens magiska horn. I den begynnande romantikens känsla för nationalism fick deras publicering en stor betydelse för de tyskspråkiga ländernas tonsättare under lång tid framåt, ja faktiskt under hela seklet. Gustav Mahler hade haft böckerna i sitt hem sedan han var ung och tidigt komponerat musik till några av texterna. Det stora genombrottet kom 1884 med hans första sångcykel, Lieder eines fahrenden Gesellen - En vägvandrares sånger - som dels bygger direkt på Wunderhorntexter, dels inspirerats av dem. 1887-1901 kom ytterligare ett 20-tal. Han skrev ofta för sång och orkester och i hans andra, tredje och fjärde symfonier, som just kallas "Wunderhornsymfonierna" har han använt texter ur Arnims/Brentanos samlingar. När Mahler skulle komponera sin fjärde symfoni 1899 utgick han från en av sina orkestersånger från 1892, Das himmlische Leben (Det himmelska livet). Han hade tänkt använda den som sista sats i sin väldiga tredje symfoni men insåg att sången inte riktigt passade där. Den innehöll dock så mycket musikaliskt material att han istället kunde bygga fjärde symfonin kring den genom stämningsskapande, återkommande och varierade motiv i de tre första satserna och låta den enkla, naiva sången ljuda i dess helhet i fjärde och sista satsen. Fjärde symfonin innebar ett nytänkande i Mahlers symfoniska skapande. Den är kortare än symfonierna nr 2 och nr 3, orkesterbesättningen är inte lika omfattande och den har ingen programförklaring som rubrik till varje sats, som Mahler tidigare haft, även om han till en början hade haft en skiss att utgå ifrån. Det är också oftast en "gladare" och mera "lekfull", nästan kammarmusikalisk symfoni, fylld av melodier och dansrytmer. Man kan höra reminiscenser av wienklassikernas och särskilt Haydns musik i den, av österrikiska ländler och valsmelodier. Det har nog sin förklaring i att Mahler vid komponerandet sedan två år hade det arbete i Wien han länge eftertraktat - chef för Hovoperan och dirigent för Wienfilharmonikerna efter sju år i Hamburg. Om man ändå vill hitta ett slags övergripande program enligt hans första skiss och den avslutande Wunderhornsången så är symfonin en särskilt skrämmande vandring från det jordiska till det himmelska livet efter döden. I första satsen finns bjällerklang och paradismotiv som blandas med marschrytmer och wienskt gemyt i stråkar och blåsare. I andra satsen, ett scherzo, möter vi visserligen en spöklik, kuslig dödsdans i ett violinsolo med strängarna stämda en ton högre än normalt, men det ska låta "som en spelman på fiddla, Freund Hein spielt auf" var Mahlers uppmaning. Vännen Hein, medeltida namn på Döden, spelar upp! Och i blåsarna hörs skrämmande valsrytmer. Så tredje satsen. Ruhevoll. En lugn och gripande variationssats. "Gudomligt glada och djupt sorgsna melodier" enligt tonsättaren. Ett adagio som bara Mahler kan skriva. Mot slutet ett kraftigt orkesterutbrott som övergår i "himmelska" klanger i stråkar och harpa. Portarna öppnas till paradiset. "När människan, nu full av förundran, frågar vad allt detta betyder, svarar barnet honom med den fjärde satsen: Detta är himmelskt liv!" förklarar tonsättaren. Och det himmelska livet är fyllt av glädje, sång, dans, musicerande och framför allt av mat och dryck. Att ett lamm och en oxe dödas hör till den rustika inramningen. Så naiv, oemotståndligt lycklig och folklig ljuder Wunderhorntexten genom Mahlers musik. Det var inte den Mahler åhörarna kände igen och ville höra vid uruppförandet i München november 1901, men i dag står den fjärde symfonin ofta på orkesterrepertoaren världen över. GUNILLA PETERSÉN


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


2019-10-04 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


CLAUDE DEBUSSY (1862-1918) SYRINX Syrinx, det var nymfen som guden Pan förälskade sig i och jagade ner till stranden. Var skulle hon gömma sig? Enligt sagan förvandlade hon sig till en vassrugge och guden konstruerade en flöjt av vassrören - panflöjten - med vars sorgmodiga toner han beklagade att han förlorat henne. Det kan vara på sin plats att erinra om att panflöjt på franska kallas just "syrinx". Claude Debussy tolkade 1912 denna scen från den klassiske diktaren Ovidius Metamorfoser på en vanlig tvärflöjt, berusad av impressionismens klangfyllda dimmor. Musiken är ogripbar, bortflyende. Just när Pan ska omfamna Syrinx är hon borta… Med sin lyriska stämning har detta lilla stycke blivit musikhistoriens mest spelade verk för soloflöjt. STIG JACOBSSON


JEAN SIBELIUS (1865-1957) LUONNOTAR OP 70 I Finlands nationalepos Kalevala börjar världens skapelse när Ilmatar, himladottern, lämnar sin luftiga tillvaro och blir havande med havet. I 700 år flyter hon omkring med Väinämöinen i magen, utan att kunna föda. En and söker en plats att bygga bo och Ilmatar sträcker upp sitt ena knä ur havet. Men när hennes egen smärta blir för stark gör hon ett kast med benen. Fågelboet sjunker, äggen spricker och av bitarna blir jord, himmel, sol, måne och stjärnor. Av denna skapelseberättelse gjorde Sibelius en tondikt för sopran och orkester. Han kallade den Luonnotar (Naturens dotter), vilket är ett annat namn på Ilmatar. Stycket har beskrivits som ett av hans mest "obevekligt finska". Det är en tolkning som stämmer med den nationalromantiska bilden av Sibelius. En annan tolkning framträder om man tänker på Luonnotar som en parallell till exempelvis Stravinskys Våroffer, som uruppfördes i Paris några få månader innan Luonnotars premiär på Gloucester Music Festival i England. Primitivismen i Våroffer bygger på föreställningar om det nationellt ryska men innebar också ett viktigt steg i utvecklingen av ett modernt, internationellt tonspråk. Detsamma gäller för Luonnotar. Inslaget av repetitiva musikmönster kan uppfattas som en länk mellan Anton Bruckner och den amerikanska minimalismen. Och när Sibelius till sist skildrar hur världen tar form, rör sig musiken bort från tonaliteten och bildar ett klangfält som är ganska svårt att förena med kompositörens uttalade aversion mot "den moderna tendensen" i samtidens musik. Berättelsen om Ilmatar/Luonnotar är förresten inte baserad på finsk folkdikt utan är ett eget bidrag av Elias Lönnrot som sammanställde och utgav Kalevala. Inspirationen kan han ha fått från indisk mytologi. TOBIAS LUND


FRANZ JOSEPH HAYDN (1732-1809) SYMFONI NR 96 D-DUR "MIRAKLET" Adagio. Allegro Andante Menuet: Allegretto Vivace 1791: Haydn är ledig från Eszterhazys eftersom furst Anton har dött och efterträdaren har avskedat orkestern. "Den berömde" har lockats till London av violinisten och konsertorganisatören Salomon. Orkestern är tre gånger större än hemmavid. Elfte mars spelar den det vi kallar symfoni nr 96. Morning Chronicle recenserar dagen därpå: "Is it not wonderful that to souls capable of being touched by music, Haydn should be an object of homage, and even of idolatry ; for like our own Shakespeare, he moves and governs the passions at his will…" Det är alltså inte förvånande att Haydn - för musikupplevande själar - blir föremål för tillbedjan, ja till och med avgudadyrkan, eftersom han, likt vår egen Shakespeare, rubbar och styr våra känslor som han behagar… En annan tidning anmälde att symfonin allmänt ansågs vara "a composition as pleasing as scientific" (kanske med innebörd att den vände sig till både "musikälskare och kännare" som det hette på den tiden). Så Haydn kunde skriva hem till sin älskarinna, sångerskan Luigia Polzelli: "Io ho fatto un furore, con una nuova Sinfonia, loro hanno fatto replicare l'adagio…" Succé för den nya symfonin: de begärde repris på andra satsen. Även på menuetten enligt en annan tidning, men det hade Haydn vägrat efterkomma. Från sin plats vid klaveret. Symfonierna framfördes i London med ett slags dubbelkommando av konsertmästaren Salomon och Haydn. Den berömde gästen måste ju synas inför allt folket! Men varifrån kommer namnet "Miraklet"? Jo, det skulle ha trillat ned en ljuskrona i salen under framförandet utan att någon människa kommit till skada. Detta hände i själva verket några år senare med nr 102. En recensent tog den kraschen för en bagatell i de stora sammanhangen. När Haydn på riktigt gamla dar intervjuades i Wien mindes han inget mirakel alls. Men visst är 96:an full av små "inomvärldsliga" mirakler: mollsvängen redan i takt sju, de ihärdiga, drivande små lekarna med bara två granntoner genom hela första satsen, den fnissigt förlängda generalpausen. Äventyren som drabbar andantet, den oemotståndliga oboetrallen i menuettens trio, finalens galopp över stock och sten. "He moves and governs our passions at his will" INGEMAR VON HEIJNE


25 min


Arnold Schönberg (1875-1951) Verklärte Nacht Man kan fråga sig vad det var som fängslade Schönberg i Richard Dehmels dikt Verklärte Nacht (närmast "förklarad" eller "upplyst natt"). Precis som musiken kan dess miljöskildring och stämningsläge placeras i gränslandet mellan senromantik och expressionism - en skönklingande sträng så hårt spänd att den hotar att brista med en ful smäll. Det handlar om förtvivlan och förlåtelse, kanske en moralitet i Tolstojs efterföljd. Diktens kvinna avslöjar för sin älskade att hon blivit gravid med en annan man, men han förlåter henne storsint: kärleken är svaret, misstro eller hat det oacceptabla alternativet. Originalsextetten skrevs på bara tre veckor 1899, reviderades 1905 samt bearbetades för stråkorkester först 1917 och sedan 1943 i USA. Detta vittnar om att tonsättaren satte musikens värde högt. Schönbergs musik skildrar atmosfär och känsloskiftningar enligt enkla hantverksprinciper: stycket är rondoformat (ABACA) där A-delen skildrar månskenspromenaden, B-delen kvinnans bekännelse och C-delen mannens förlåtelse. Att musiken hade stark effekt är otvetydigt. Textförfattaren Richard Dehmel skrev 1912 till Schönberg: "I går hörde jag Verklärte Nacht, och jag känner att det vore en försummelse att inte skicka ett tack för er underbara sextett. Jag hade tänkt följa motiven i min text med er komposition, men det glömde jag snart, så förtrollad blev jag av musiken." Arnold Schönberg flydde från nazismen och hamnade så småningom i Los Angeles, medan Richard Dehmel dog 1920 av skador han drabbats av under första världskriget. Därmed hade Tyskland förlorat en av sina viktigaste poeter, känd för sin radikalism och frispråkighet. Stefan Nävermyr


GEORGE GERSHWIN (1898-1937) GIRL CRAZY, SVIT FÖR ORKESTER (ARRANGEMANG BILL ELLIOTT & BARBARA HANNIGAN, ORKESTRERING BILL ELLIOTT) Jag har minnen från när jag stod på scen och sjöng i en skolproduktion av Girl Crazy för länge sedan, när jag var 15 år. I dag har sångtexterna en annan tyngd för mig när decennier av erfarenheter lagt lager till dess komplexitet, men min glädje i musicerandet, i all slags musik, har inte förändrats. Jag hade den stora glädjen att träffa kompositören, arrangören och Tony*-vinnaren Bill Elliott och bad honom arrangera musik ur Girl Crazy som en pendang till Alban Bergs Lulu-svit. Jazzinslagen var ett uppenbart gemensamt drag styckena emellan liksom de yppiga vokalstämmorna och det extrema emotionella innehållet, men det är det större konceptet kring människor som är vansinnigt förälskade och besatta, mitt i hjärtskärande uppbrott, sökande efter den trygga hamn som de finner i sina egna hjärtslags rytm, som är gemensam för musiken. Bill Elliot och jag träffades i Boston 2016, valde sångerna, ordningen och svitens utformning. Vi var ense om att orkestreringen skulle motsvara den i Lulu-sviten. Bill och jag la ner många timmars arbete på pianoversionen av Girl Crazy-sviten. Han skickade över ett första utkast i vilket jag gjorde ändringar och förslag, och sedan återkopplade vi på samma vis tills vi hade något som han kunde börja orkestrera. I Girl Crazy-sviten används också musikaliskt material från Lulu, inklusive Bergs användande av tonserier samt rytmiskt material, och sviten hyllar också andra kompositörer som är mig kära, bland dem György Ligeti, Kurt Weill, Claude Vivier och Mahler. Vi uruppförde Girl Crazy-sviten med Mahler Chamber Orchestra vid Lucernefestivalen 2016, tillsammans med Lulu-sviten. BARBARA HANNIGAN *Musikteaterns motsvarighet till filmens Oscar


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Flöjtisten och stämledaren Håvard Lysebo har varit anställd i Göteborgs Symfoniker sedan 1997. Innan dess var han 1994-1997 soloflöjtist i Malmö symfoniorkester och han har även haft samma tjänst i Bergenfilharmonin under ett år. Sin första fasta tjänst fick han som alternerande soloflöjtist i Stavanger symfoniorkester då han var 20 år. Som gästande soloflöjtist har Håvard Lysebo spelat med många orkestrar, bland dem Sveriges Radios symfoniorkester, Oslo filharmoniska orkester och Philharmonia Orchestra i London.


2019-10-03 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


CLAUDE DEBUSSY (1862-1918) SYRINX Syrinx, det var nymfen som guden Pan förälskade sig i och jagade ner till stranden. Var skulle hon gömma sig? Enligt sagan förvandlade hon sig till en vassrugge och guden konstruerade en flöjt av vassrören - panflöjten - med vars sorgmodiga toner han beklagade att han förlorat henne. Det kan vara på sin plats att erinra om att panflöjt på franska kallas just "syrinx". Claude Debussy tolkade 1912 denna scen från den klassiske diktaren Ovidius Metamorfoser på en vanlig tvärflöjt, berusad av impressionismens klangfyllda dimmor. Musiken är ogripbar, bortflyende. Just när Pan ska omfamna Syrinx är hon borta… Med sin lyriska stämning har detta lilla stycke blivit musikhistoriens mest spelade verk för soloflöjt. STIG JACOBSSON


JEAN SIBELIUS (1865-1957) LUONNOTAR OP 70 I Finlands nationalepos Kalevala börjar världens skapelse när Ilmatar, himladottern, lämnar sin luftiga tillvaro och blir havande med havet. I 700 år flyter hon omkring med Väinämöinen i magen, utan att kunna föda. En and söker en plats att bygga bo och Ilmatar sträcker upp sitt ena knä ur havet. Men när hennes egen smärta blir för stark gör hon ett kast med benen. Fågelboet sjunker, äggen spricker och av bitarna blir jord, himmel, sol, måne och stjärnor. Av denna skapelseberättelse gjorde Sibelius en tondikt för sopran och orkester. Han kallade den Luonnotar (Naturens dotter), vilket är ett annat namn på Ilmatar. Stycket har beskrivits som ett av hans mest "obevekligt finska". Det är en tolkning som stämmer med den nationalromantiska bilden av Sibelius. En annan tolkning framträder om man tänker på Luonnotar som en parallell till exempelvis Stravinskys Våroffer, som uruppfördes i Paris några få månader innan Luonnotars premiär på Gloucester Music Festival i England. Primitivismen i Våroffer bygger på föreställningar om det nationellt ryska men innebar också ett viktigt steg i utvecklingen av ett modernt, internationellt tonspråk. Detsamma gäller för Luonnotar. Inslaget av repetitiva musikmönster kan uppfattas som en länk mellan Anton Bruckner och den amerikanska minimalismen. Och när Sibelius till sist skildrar hur världen tar form, rör sig musiken bort från tonaliteten och bildar ett klangfält som är ganska svårt att förena med kompositörens uttalade aversion mot "den moderna tendensen" i samtidens musik. Berättelsen om Ilmatar/Luonnotar är förresten inte baserad på finsk folkdikt utan är ett eget bidrag av Elias Lönnrot som sammanställde och utgav Kalevala. Inspirationen kan han ha fått från indisk mytologi. TOBIAS LUND


FRANZ JOSEPH HAYDN (1732-1809) SYMFONI NR 96 D-DUR "MIRAKLET" Adagio. Allegro Andante Menuet: Allegretto Vivace 1791: Haydn är ledig från Eszterhazys eftersom furst Anton har dött och efterträdaren har avskedat orkestern. "Den berömde" har lockats till London av violinisten och konsertorganisatören Salomon. Orkestern är tre gånger större än hemmavid. Elfte mars spelar den det vi kallar symfoni nr 96. Morning Chronicle recenserar dagen därpå: "Is it not wonderful that to souls capable of being touched by music, Haydn should be an object of homage, and even of idolatry ; for like our own Shakespeare, he moves and governs the passions at his will…" Det är alltså inte förvånande att Haydn - för musikupplevande själar - blir föremål för tillbedjan, ja till och med avgudadyrkan, eftersom han, likt vår egen Shakespeare, rubbar och styr våra känslor som han behagar… En annan tidning anmälde att symfonin allmänt ansågs vara "a composition as pleasing as scientific" (kanske med innebörd att den vände sig till både "musikälskare och kännare" som det hette på den tiden). Så Haydn kunde skriva hem till sin älskarinna, sångerskan Luigia Polzelli: "Io ho fatto un furore, con una nuova Sinfonia, loro hanno fatto replicare l'adagio…" Succé för den nya symfonin: de begärde repris på andra satsen. Även på menuetten enligt en annan tidning, men det hade Haydn vägrat efterkomma. Från sin plats vid klaveret. Symfonierna framfördes i London med ett slags dubbelkommando av konsertmästaren Salomon och Haydn. Den berömde gästen måste ju synas inför allt folket! Men varifrån kommer namnet "Miraklet"? Jo, det skulle ha trillat ned en ljuskrona i salen under framförandet utan att någon människa kommit till skada. Detta hände i själva verket några år senare med nr 102. En recensent tog den kraschen för en bagatell i de stora sammanhangen. När Haydn på riktigt gamla dar intervjuades i Wien mindes han inget mirakel alls. Men visst är 96:an full av små "inomvärldsliga" mirakler: mollsvängen redan i takt sju, de ihärdiga, drivande små lekarna med bara två granntoner genom hela första satsen, den fnissigt förlängda generalpausen. Äventyren som drabbar andantet, den oemotståndliga oboetrallen i menuettens trio, finalens galopp över stock och sten. "He moves and governs our passions at his will" INGEMAR VON HEIJNE


25 min


Arnold Schönberg (1875-1951) Verklärte Nacht Man kan fråga sig vad det var som fängslade Schönberg i Richard Dehmels dikt Verklärte Nacht (närmast "förklarad" eller "upplyst natt"). Precis som musiken kan dess miljöskildring och stämningsläge placeras i gränslandet mellan senromantik och expressionism - en skönklingande sträng så hårt spänd att den hotar att brista med en ful smäll. Det handlar om förtvivlan och förlåtelse, kanske en moralitet i Tolstojs efterföljd. Diktens kvinna avslöjar för sin älskade att hon blivit gravid med en annan man, men han förlåter henne storsint: kärleken är svaret, misstro eller hat det oacceptabla alternativet. Originalsextetten skrevs på bara tre veckor 1899, reviderades 1905 samt bearbetades för stråkorkester först 1917 och sedan 1943 i USA. Detta vittnar om att tonsättaren satte musikens värde högt. Schönbergs musik skildrar atmosfär och känsloskiftningar enligt enkla hantverksprinciper: stycket är rondoformat (ABACA) där A-delen skildrar månskenspromenaden, B-delen kvinnans bekännelse och C-delen mannens förlåtelse. Att musiken hade stark effekt är otvetydigt. Textförfattaren Richard Dehmel skrev 1912 till Schönberg: "I går hörde jag Verklärte Nacht, och jag känner att det vore en försummelse att inte skicka ett tack för er underbara sextett. Jag hade tänkt följa motiven i min text med er komposition, men det glömde jag snart, så förtrollad blev jag av musiken." Arnold Schönberg flydde från nazismen och hamnade så småningom i Los Angeles, medan Richard Dehmel dog 1920 av skador han drabbats av under första världskriget. Därmed hade Tyskland förlorat en av sina viktigaste poeter, känd för sin radikalism och frispråkighet. Stefan Nävermyr


GEORGE GERSHWIN (1898-1937) GIRL CRAZY, SVIT FÖR ORKESTER (ARRANGEMANG BILL ELLIOTT & BARBARA HANNIGAN, ORKESTRERING BILL ELLIOTT) Jag har minnen från när jag stod på scen och sjöng i en skolproduktion av Girl Crazy för länge sedan, när jag var 15 år. I dag har sångtexterna en annan tyngd för mig när decennier av erfarenheter lagt lager till dess komplexitet, men min glädje i musicerandet, i all slags musik, har inte förändrats. Jag hade den stora glädjen att träffa kompositören, arrangören och Tony*-vinnaren Bill Elliott och bad honom arrangera musik ur Girl Crazy som en pendang till Alban Bergs Lulu-svit. Jazzinslagen var ett uppenbart gemensamt drag styckena emellan liksom de yppiga vokalstämmorna och det extrema emotionella innehållet, men det är det större konceptet kring människor som är vansinnigt förälskade och besatta, mitt i hjärtskärande uppbrott, sökande efter den trygga hamn som de finner i sina egna hjärtslags rytm, som är gemensam för musiken. Bill Elliot och jag träffades i Boston 2016, valde sångerna, ordningen och svitens utformning. Vi var ense om att orkestreringen skulle motsvara den i Lulu-sviten. Bill och jag la ner många timmars arbete på pianoversionen av Girl Crazy-sviten. Han skickade över ett första utkast i vilket jag gjorde ändringar och förslag, och sedan återkopplade vi på samma vis tills vi hade något som han kunde börja orkestrera. I Girl Crazy-sviten används också musikaliskt material från Lulu, inklusive Bergs användande av tonserier samt rytmiskt material, och sviten hyllar också andra kompositörer som är mig kära, bland dem György Ligeti, Kurt Weill, Claude Vivier och Mahler. Vi uruppförde Girl Crazy-sviten med Mahler Chamber Orchestra vid Lucernefestivalen 2016, tillsammans med Lulu-sviten. BARBARA HANNIGAN *Musikteaterns motsvarighet till filmens Oscar


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Flöjtisten och stämledaren Håvard Lysebo har varit anställd i Göteborgs Symfoniker sedan 1997. Innan dess var han 1994-1997 soloflöjtist i Malmö symfoniorkester och han har även haft samma tjänst i Bergenfilharmonin under ett år. Sin första fasta tjänst fick han som alternerande soloflöjtist i Stavanger symfoniorkester då han var 20 år. Som gästande soloflöjtist har Håvard Lysebo spelat med många orkestrar, bland dem Sveriges Radios symfoniorkester, Oslo filharmoniska orkester och Philharmonia Orchestra i London.


2018-12-15 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Willam Morgan Tom Rakewell


tuuri dede Anne Truelove


John Taylor Ward Nick Shadow


Kate Howden Baba the Turk


Erik Rosenius Father Truelove

Erik Rosenius har studerat vid Adolf Fredriks Musikklasser, tog 2014 kandidatexamen i klassisk sång vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och tre år senare vid Operahögskolan i Stockholm. Under det senaste året har han bland annat sjungit i Wagners Mästersångarna i Nürnberg under Daniel Barenboims ledning och Richard Strauss Die Frau ohne Schatten under Simone Youngs ledning på Staatsoper i Berlin. Han har även sjungit Father Trulove i Stravinskys Rucklarens väg under ledning av Barbara Hannigan i Göteborg och på turné i Europa. Han framträdde på Kungliga Operan i Stockholm under säsongerna 2016-2018 i Richard Strauss Salome med Lawrence Renes som dirigent och i barnoperorna Den långa, långa resan av Johan Ramström och Min bror är Don Juan av Mozart/Niklas Brommare. Sommaren 2018 sjöng han rollen som Osmin i Opera Warbergs uppsättning av Mozarts Enleveringen ur Seraljen och vann samma år andrapris i Hjördis Schymberg Award. Erik Rosenius är också ofta anlitad som oratoriesångare.



Göteborgs Symfonikers Vokalensemble består av tolv skickliga, hängivna och yrkesverksamma sångare som kommer att utgöra en aktiv kärna i Göteborgs Symfoniska Kör med ambitionen att utforska körsångens konstnärliga möjligheter. Förutom verksamheten med Göteborgs Symfoniska Kör som ger ett flertal konserter med Göteborgs Symfoniker varje säsong framträder ensemblen också på egen hand med varierade program som visar dess bredd och mångsidighet.


Linus Fellbom Regi och ljusdesign


Anna Ardelius Kostymdesign



2018-12-14 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Willam Morgan Tom Rakewell


tuuri dede Anne Truelove


John Taylor Ward Nick Shadow


Kate Howden Baba the Turk


Erik Rosenius Father Truelove

Erik Rosenius har studerat vid Adolf Fredriks Musikklasser, tog 2014 kandidatexamen i klassisk sång vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och tre år senare vid Operahögskolan i Stockholm. Under det senaste året har han bland annat sjungit i Wagners Mästersångarna i Nürnberg under Daniel Barenboims ledning och Richard Strauss Die Frau ohne Schatten under Simone Youngs ledning på Staatsoper i Berlin. Han har även sjungit Father Trulove i Stravinskys Rucklarens väg under ledning av Barbara Hannigan i Göteborg och på turné i Europa. Han framträdde på Kungliga Operan i Stockholm under säsongerna 2016-2018 i Richard Strauss Salome med Lawrence Renes som dirigent och i barnoperorna Den långa, långa resan av Johan Ramström och Min bror är Don Juan av Mozart/Niklas Brommare. Sommaren 2018 sjöng han rollen som Osmin i Opera Warbergs uppsättning av Mozarts Enleveringen ur Seraljen och vann samma år andrapris i Hjördis Schymberg Award. Erik Rosenius är också ofta anlitad som oratoriesångare.



Göteborgs Symfonikers Vokalensemble består av tolv skickliga, hängivna och yrkesverksamma sångare som kommer att utgöra en aktiv kärna i Göteborgs Symfoniska Kör med ambitionen att utforska körsångens konstnärliga möjligheter. Förutom verksamheten med Göteborgs Symfoniska Kör som ger ett flertal konserter med Göteborgs Symfoniker varje säsong framträder ensemblen också på egen hand med varierade program som visar dess bredd och mångsidighet.


Linus Fellbom Regi och ljusdesign


Anna Ardelius Kostymdesign



2018-12-12 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Willam Morgan Tom Rakewell


tuuri dede Anne Truelove


John Taylor Ward Nick Shadow


Kate Howden Baba the Turk


Erik Rosenius Father Truelove

Erik Rosenius har studerat vid Adolf Fredriks Musikklasser, tog 2014 kandidatexamen i klassisk sång vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och tre år senare vid Operahögskolan i Stockholm. Under det senaste året har han bland annat sjungit i Wagners Mästersångarna i Nürnberg under Daniel Barenboims ledning och Richard Strauss Die Frau ohne Schatten under Simone Youngs ledning på Staatsoper i Berlin. Han har även sjungit Father Trulove i Stravinskys Rucklarens väg under ledning av Barbara Hannigan i Göteborg och på turné i Europa. Han framträdde på Kungliga Operan i Stockholm under säsongerna 2016-2018 i Richard Strauss Salome med Lawrence Renes som dirigent och i barnoperorna Den långa, långa resan av Johan Ramström och Min bror är Don Juan av Mozart/Niklas Brommare. Sommaren 2018 sjöng han rollen som Osmin i Opera Warbergs uppsättning av Mozarts Enleveringen ur Seraljen och vann samma år andrapris i Hjördis Schymberg Award. Erik Rosenius är också ofta anlitad som oratoriesångare.



Göteborgs Symfonikers Vokalensemble består av tolv skickliga, hängivna och yrkesverksamma sångare som kommer att utgöra en aktiv kärna i Göteborgs Symfoniska Kör med ambitionen att utforska körsångens konstnärliga möjligheter. Förutom verksamheten med Göteborgs Symfoniska Kör som ger ett flertal konserter med Göteborgs Symfoniker varje säsong framträder ensemblen också på egen hand med varierade program som visar dess bredd och mångsidighet.


Linus Fellbom Regi och ljusdesign


Anna Ardelius Kostymdesign



2016-02-13 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


2016-02-12 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


2013-04-12 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!