Stäng
Meny

Arkiv

7425 konserter

2021-10-13 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


CAROLINE SHAW (f 1982) ENTR'ACTE Caroline Shaw är verkligen en tonsättare att hålla ögonen öppna för. Hon var den yngste tonsättaren någonsin som tilldelats Pulitzerpriset för musik när hon 30 år gammal fick priset för körsången Partita. Hon är också utbildad violinist, kammarmusiker och sångerska, mestadels i gruppen Roomful of Teeth. Därefter har hon fått beställningar från Carnegie Hall, Guggenheim-museet, St Pauls Kammarorkester och vår egen mezzosopran Anne Sofie von Otter. Shaw skrev sin kammarorkesterkomposition Entr'acte 2011 efter att ha hört ett framförande av Joseph Haydns stråkkvartett op 77:2 som rörde henne på djupet, inte minst den själfulla växlingen till Dess-dur i menuettens triodel. Hon lät därför sitt eget verk följa samma struktur som en klassisk menuett i tre avsnitt som visar upp helt olika sidor. "Som att plötsligt se den andra sidan av Alices glasögon" i underlandet. Som en sorts absurd, finstämd, technicolor-förvandling. Här och var får man känsliga ögonblick av musik från den klassiska eran och barocken, som just upptäckt att de befinner sig i fel århundrade. STIG JACOBSSON


MIECZYSLAW WEINBERG (1919-1996) TRUMPETKONSERT OP 94 Etyder Episoder Fanfarer (satserna två och tre spelas i en följd) Weinberg föddes i Warszawa och skulle säkerligen ha kommit att räknas till de ledande polska tonsättarna om han inte tvingats att fly när nazisterna invaderade Polen 1939. Som jude hade han ännu visst skydd i Sovjet. Han var 20 år och fortsatte sin utbildning, med början i Minsk. Men i Sovjet kom han till att börja med att betraktas som en främmande fågel och han uppmärksammades inte efter förtjänst förrän under sina sista år. Han hade då utvecklats till en produktiv och mångsidig tonsättare av operor, 22 symfonier, 17 stråkkvartetter och åtskillig annan kammarmusik samt solokonserter för cello (1956), violin (1959), flöjt (1961) och trumpet (1967). Trumpetkonserten skrevs för och tillägnades virtuosen Timofei Dokschitzer, solotrumpetare på Bolsjojteatern. Konserten har de traditionella tre satserna, men de två sista spelas utan paus. Konserten är ett äventyr, fullt av överraskningar, och ett musikanteri som inte sällan leder tankarna till Sjostakovitj. De var för övrigt goda vänner och spelade gärna fyrhändigt piano tillsammans. Den första satsen är en virtuos uppvisning i nonchalant halsbrytande skalor och löpningar, full av grotesk humor och medryckande rytmer. I en lugnare mellandel ackompanjeras solisten av pizzicatospel från stråkarna. Den andra satsen är full av allvar, som man inte vet vad det ska resultera i. Här är det inte bara trumpeten som får briljera; många av orkesterns träblåsare får egna små solon. Några klockklanger markerar övergången till finalen, som verkligen gör skäl för namnet Fanfarer. Här citerar tonsättaren några berömda fanfarer från musikhistorien. Först antyds bröllopsmarschen av Mendelssohn och sedan följer några av Rimskij-Korsakov - kända för den sovjetiske lyssnaren - ur operorna Tsar Saltan och Guldtuppen, men även korta anspelningar ur Bizets Carmen och Stravinskys Petrusjka. Metoden påminner en del om de oväntade citaten i Sjostakovitjs femtonde symfoni, och han kallade Weinbergs konsert för en "Symfoni för trumpet och orkester". STIG JACOBSSON


DMITRIJ SJOSTAKOVITJ (1906-1975) SYMFONI NR 1 F-MOLL OP 10 Allegretto. Allegro non troppo Allegro Lento Allegro molto. Lento 32 min Mannen bakom den här symfonin är en kedjerökande 19-åring, en ung konservatoriestudent hänförd över socialismens möjligheter, förälskad och nyss uppstigen från en längre sjukdomsperiod i tuberkulos. För att bli bättre skickades han till ett sanatorium på Krimhalvön. Resan till Svarta Havet väckte hans aptit på både resor och kärlek; på Krimhalvön mötte han Tatyana Glivenko som en del hävdar var hans livs kärlek. Från en barndom i en intellektuell medelklassfamilj hade Sjostakovitj tagit steget ut i livet och smakat det mesta av dess möjligheter utom framgång och berömdhet. Symfoni nummer ett ändrade på detta. Med den blev han känd långt utanför landets gränser, dirigenter som Toscanini, Klemperer, Walter och Stokowski tog upp symfonin på sina repertoarer. Det är rena askungesagan - en okänd sovjetisk konservatorieelev blir känd i USA på grund av ett enda verk. Men det är inte vilket verk som helst, det är oerhört mogen musik. För att kunna komponera så fullödigt så tidigt, behövs både begåvning och övning. Sjostakovitj hade skrivit musik redan som 13-åring och kanske innehåller symfonin fragment av hans tidiga försök. Det lär i alla fall hans moster ha sagt... Anledningen till att han alls skrev just en symfoni så tidigt var helt enkelt att han fått det i uppgift på konservatoriet. Genom sina extraknäck som stumfilmspianist hade Sjostakovitj fått utlopp för sin humoristiska ådra och den verkar ha följt med honom in i symfonins andra sats. Kanske hade han spelat till filmer med Buster Keaton och Charlie Chaplin. Om man blundar kan man framkalla sina egna filmklipp till musiken, Chaplin i rulltrappan till exempel. I satserna tre och fyra däremot byter Sjostakovitj ton och visar en del av det mörker som kom att genomsyra en hel del av hans senare musik. Det är mycket vackert när den ensamma oboen och senare trumpeten seglar ut över stråkhavet. Sist i sats tre är den massiva stråkklangen själv huvudperson. Men då kommer virveltrumman; inbäddad i satsens slut leder den över till fjärde och avslutande satsen där musiken mörknar ännu mer. Det är romantiskt, mer smäktande än den Sjostakovitj vi lär känna i hans senare musik. Pianot, Sjostakovitjs eget huvudinstrument, finns med i orkesterklangen, men inte som en självständig enhet. Här och där glimtar också rasande tempi, som han är en sådan expert på att orkestrera. Ingen kan som Sjostakovitj få en hel symfoniorkester att falla i sken som en skräckslagen häst. KATARINA A KARLSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Ryan Bancroft växte upp Los Angeles och uppmärksammades första gången internationellt när han vann både förstapris och publikens pris vid Malko-tävlingen i dirigering 2018. Sedan har karriären gått spikrakt uppåt: han utsågs 2019 till ny chefdirigent för BBC National Orchestra of Wales och efter sitt första besök hos Tapiola Sinfonietta erbjöds han att bli orkesterns Artist in Association. Han har också haft framgångsrika samarbeten med Toronto Symphony Orchestra, Rotterdams filharmoniker, Atlanta Symphony Orchestra och Kungliga filharmonikerna samt ett flertal andra orkestrar.


Håkan Hardenberger är enligt många vår tids störste trumpetsolist: "Den mest välklingande, subtile trumpetaren på jorden" (The Times). Vid sidan av sina fenomenala framföranden av den klassiska repertoaren har Håkan Hardenberger blivit beryktad som pionjär av viktiga och virtuosa nya verk för trumpet. Han framträder med världens ledande orkestrar, inklusive New York Philharmonic, Wiens filharmoniker och London Symphony. Håkan Hardenberger har sedan 1986 varit solist vid ett 50-tal konserter med Göteborgs Symfoniker och rest med sina vänner i orkestern på turnéer till Storbritannien, Tyskland, Hong Kong, Singapore, Spanien och Österrike. Samt på det lokala planet till Skara sporthall och Karlbergsteatern i Åmål.


2021-09-30 19:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




Jill Johnson Vokalist


Daniel Lemma Vokalist


Mimi Bay Vokalist


Amanda Werne Vokalist



2021-09-25 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Ylva Hällen Presentatör


Sara Edwardsson Presentatör


2021-09-24 09:15 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Ylva Hällen Presentatör


Sara Edwardsson Presentatör


2021-09-23 11:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Ylva Hällen Presentatör


Sara Edwardsson Presentatör


2021-09-23 09:15 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Ylva Hällen Presentatör


Sara Edwardsson Presentatör


2021-09-22 11:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Ylva Hällen Presentatör


Sara Edwardsson Presentatör


2021-09-22 09:15 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Ylva Hällen Presentatör


Sara Edwardsson Presentatör


2021-09-21 09:15 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Ylva Hällen Presentatör


Sara Edwardsson Presentatör


2021-09-18 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



FERRUCCIO BUSONI (1866-1924) BERCEUSE ÉLÉGIAQUE OP 42 Ferruccio Busoni var son till en italiensk klarinettist och en tysk pianist och föddes i Empoli mellan Pisa och Florens. Det visade sig tidigt att han ärvt en makalös musikbegåvning vilket uppenbarades när han tog efter moderns pianospel. Han debuterade inför offentligheten som sjuåring, och två år senare spelade han redan i Wien. När han vid 14 års ålder började studera komposition hade han redan skrivit 79 pianoverk varav de flesta hade blivit publicerade. Och pianot förblev hans viktigaste instrument även om han också skrev orkesterverk (däribland en lång pianokonsert med manskör) och avslutade sin karriär med operan Faust. Han umgicks med flera av sin samtids mest namnkunniga tonsättare, däribland Brahms, Grieg och Mahler. Som pianolärare i Helsingfors blev han god vän med Sibelius. 1909 komponerade han ett av sina mest spelade orkesterverk, Berceuse élégiaque, en klagosång över sin mor Annas död. Som en underrubrik skrev han "En mans vaggsång vid hans moders bår". Det blev samtidigt en sorts självbiografisk skiss över hans känslor från inledningens trygga vaggande, via den andra episodens tydliga sorgmarsch, följd av diffusa orkestrala klanger och ett perpetuum mobile, liksom en klagan utan hopp. Man hittar gärna orkestrala finesser som överraskade och trollband, som gong-slagen som läggs över harpo- och celestaspelet mot slutet. Allt går i pianissimo. Det är en ovanligt utlämnande musik som förblev ospelad fram till 1911 då Gustav Mahler dirigerade det i New York, hans allra sista konsert för övrigt. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) WO BIST DU LICHT? Claude Vivier reste mycket, gärna till Asien med besök i Japan, Iran och framförallt Bali där han starkt inspirerades av gamelanmusikens slagverk. Ett liknande instrumentuppbåd hittar vi också i kompositionen Wo bist du Licht? (1981) som avslutar denna konsert. Balinesiska och kinesiska gongar, tam-tam och rörklockor blandar sig med stråkar, ett i förväg inspelat ljudband och en solistisk mezzosopran. Titeln är hämtad från Friedrich Hölderlins dikt Der blinde Sänger ("Den blinda sångaren") och verket beställdes av Société Radio-Canada. Även detta blev en meditation över mänsklig sorg och består av en enda lång obruten melodi med dokumentära inslag: Martin Luther Kings sista tal, rapport om mordet på John F Kennedy och en beskrivning av tortyr. Denna meditation över mänskligt lidande uruppfördes 1984 vid McGill-universitetet i Montréal. STIG JACOBSSON


JOSEPH HAYDN (1732-1809) SYMFONI NR 26 D-MOLL "LAMENTATIONE" Allegro assai con spirito Adagio Menuet & Trio Det finns åtskilligt att upptäcka bland Haydns tidiga symfonier! Mest känd har han ju blivit för de sena "Londonsymfonierna" nr 93-104, men han visade stor skicklighet - och glimten i ögonvrån - redan i symfonierna från 1760-talet då han började sin bana som kapellmästare hos den obegripligt förmögne fursten Esterhazy i dennes landsortsslott. Där kom Haydn att verka i fyrtio år och han överraskade ständigt sin arbetsgivare med nya mästerverk. Symfoni nr 26 brukar ibland förses med underrubriken "Lamentatione" vilket beror på att Haydn har använt sig av ett par gregorianska koraler i de två första satserna, koraler som hör till kyrkoårets högtidshållande av Kristi lidande. Musiken, förmodligen från 1768, hör till Haydns dittills mest passionerade och dramatiska. Den långsamma satsen bygger på Jeremias klagovisor som då och då kommer till tals över orkesterns rika vävnad. Den tredje satsen är en tämligen okomplicerad menuett som avslutar denna ovanliga symfoni. För ovanlighets skull skrev han ingen fjärde sats. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) LONELY CHILD Den föräldralöse Claude Vivier växte upp i ett nunnekloster i Montreal. Han skrevs in i ett prästseminarium från vilket han kastades ut när hans homosexuella läggning blev känd. Det faktum att han helt saknade rötter förföljde honom hela livet och gjorde att han skapade sin egen föreställningsvärld, som inte alltid hade sympatiska drag. Han levde ett hårt liv, fyllt av törst efter nya experiment i såväl livet som i konsten. Han visade sig vara ovanligt originell och begåvad och fick 1972 ett statligt stipendium som möjliggjorde utlandsstudier vid Institutet för Sonologi i Utrecht och för Karlheinz Stockhausen i Köln. Men Stockhausen var inte så förtjust i den märklige studentens osympatiska uppträdande och hans vana att aldrig ta av sig en uråldrig fårskinnsjacka. Vivier fascinerades av utomeuropeiska kulturer och studerade rituell musik från Orienten, vilket speglas i flera av hans relativt få verk, däribland Siddharta (1976). Den 8 mars 1983 befann han sig i Paris och arbetade på ett verk han kallade Tror du på själens odödlighet? Inte bara titeln tyder på ett starkt inflytande från den franska kollegan Olivier Messiaen. I en dialog beskriver Vivier här en tunnelbaneresa under vilken han attraherades av en ung man, men musiken avbryts abrupt vid orden: "Sedan tog han fram en dolk från jackan och högg mig i hjärtat". Man har spekulerat om Vivier arrangerat sin egen död, för en vecka senare hittades han med en dolk i hjärtat i sin lägenhet, mördad av en manlig prostituerad. Han efterlämnade ett 40-tal kompositioner, däribland operan Kopernikus till eget libretto. Ofta handlade hans verk om döden, om barndomen, om kärlek, om ensamhet. Oftast skrev han själv orden, inte sällan med självuppfunna ord. Lonely Child för sopran och kammarorkester skrevs 1980 och uruppfördes året därpå. Det är, enligt tonsättaren, "en lång sång om ensamhet. För att få den totala makten över uttrycket och musikens utveckling, komponerade jag utan att använda ackord, harmoni eller kontrapunkt. Jag ville jobba upp mig till en mycket homofon musik som förvandlas till en enda melodi. Musikaliskt sett var det bara en enda sak jag behövde kontrollera, vilket på något sätt automatiskt skapade resten - väldiga strålar av färg." STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Tuuri Dede Mezzosopran

Estniska mezzosopranen Tuuri Dede är verksam som konsert- och operasångerska och har bland annat framträtt i Händels Messias, Bachs Magnificat, Mozarts Così fan tutte, Beethovens Symfoni nr 9 och Ravels Barnet och spökerierna. 2019 var hon solist i Mozarts Requiem med Münchens filharmoniker och Danska Radions symfoniorkester under ledning av Barbara Hannigan. Bland andra orkestrar hon samarbetat med finns Estlands Nationalorkester, Tallinns kammarorkester och Corelli Baroque Orchestra.


Grekiska sopranen Aphrodite Patoulidou har snabbt etablerat sig på operascener som Staatsoper Berlin, La Monnaie i Bryssel, Teatro Real Madrid samt i prestigefyllda konserthus som Berlinfilharmonin och The Snape Maltings i England. "En hänförande solist" skrev New York Times efter ett av hennes framträdanden. Hon är medlem i Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium Young Artists och har bland annat sjungit Anne Trulove i Stravinskys opera Rucklarens väg - med Hannigan som dirigent - och Belinda i Purcells Dido och Aeneas. Hennes sånginsats i Claude Viviers gripande Lonely Child har hyllats av den internationella pressen.


2021-09-17 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



FERRUCCIO BUSONI (1866-1924) BERCEUSE ÉLÉGIAQUE OP 42 Ferruccio Busoni var son till en italiensk klarinettist och en tysk pianist och föddes i Empoli mellan Pisa och Florens. Det visade sig tidigt att han ärvt en makalös musikbegåvning vilket uppenbarades när han tog efter moderns pianospel. Han debuterade inför offentligheten som sjuåring, och två år senare spelade han redan i Wien. När han vid 14 års ålder började studera komposition hade han redan skrivit 79 pianoverk varav de flesta hade blivit publicerade. Och pianot förblev hans viktigaste instrument även om han också skrev orkesterverk (däribland en lång pianokonsert med manskör) och avslutade sin karriär med operan Faust. Han umgicks med flera av sin samtids mest namnkunniga tonsättare, däribland Brahms, Grieg och Mahler. Som pianolärare i Helsingfors blev han god vän med Sibelius. 1909 komponerade han ett av sina mest spelade orkesterverk, Berceuse élégiaque, en klagosång över sin mor Annas död. Som en underrubrik skrev han "En mans vaggsång vid hans moders bår". Det blev samtidigt en sorts självbiografisk skiss över hans känslor från inledningens trygga vaggande, via den andra episodens tydliga sorgmarsch, följd av diffusa orkestrala klanger och ett perpetuum mobile, liksom en klagan utan hopp. Man hittar gärna orkestrala finesser som överraskade och trollband, som gong-slagen som läggs över harpo- och celestaspelet mot slutet. Allt går i pianissimo. Det är en ovanligt utlämnande musik som förblev ospelad fram till 1911 då Gustav Mahler dirigerade det i New York, hans allra sista konsert för övrigt. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) WO BIST DU LICHT? Claude Vivier reste mycket, gärna till Asien med besök i Japan, Iran och framförallt Bali där han starkt inspirerades av gamelanmusikens slagverk. Ett liknande instrumentuppbåd hittar vi också i kompositionen Wo bist du Licht? (1981) som avslutar denna konsert. Balinesiska och kinesiska gongar, tam-tam och rörklockor blandar sig med stråkar, ett i förväg inspelat ljudband och en solistisk mezzosopran. Titeln är hämtad från Friedrich Hölderlins dikt Der blinde Sänger ("Den blinda sångaren") och verket beställdes av Société Radio-Canada. Även detta blev en meditation över mänsklig sorg och består av en enda lång obruten melodi med dokumentära inslag: Martin Luther Kings sista tal, rapport om mordet på John F Kennedy och en beskrivning av tortyr. Denna meditation över mänskligt lidande uruppfördes 1984 vid McGill-universitetet i Montréal. STIG JACOBSSON


JOSEPH HAYDN (1732-1809) SYMFONI NR 26 D-MOLL "LAMENTATIONE" Allegro assai con spirito Adagio Menuet & Trio Det finns åtskilligt att upptäcka bland Haydns tidiga symfonier! Mest känd har han ju blivit för de sena "Londonsymfonierna" nr 93-104, men han visade stor skicklighet - och glimten i ögonvrån - redan i symfonierna från 1760-talet då han började sin bana som kapellmästare hos den obegripligt förmögne fursten Esterhazy i dennes landsortsslott. Där kom Haydn att verka i fyrtio år och han överraskade ständigt sin arbetsgivare med nya mästerverk. Symfoni nr 26 brukar ibland förses med underrubriken "Lamentatione" vilket beror på att Haydn har använt sig av ett par gregorianska koraler i de två första satserna, koraler som hör till kyrkoårets högtidshållande av Kristi lidande. Musiken, förmodligen från 1768, hör till Haydns dittills mest passionerade och dramatiska. Den långsamma satsen bygger på Jeremias klagovisor som då och då kommer till tals över orkesterns rika vävnad. Den tredje satsen är en tämligen okomplicerad menuett som avslutar denna ovanliga symfoni. För ovanlighets skull skrev han ingen fjärde sats. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) LONELY CHILD Den föräldralöse Claude Vivier växte upp i ett nunnekloster i Montreal. Han skrevs in i ett prästseminarium från vilket han kastades ut när hans homosexuella läggning blev känd. Det faktum att han helt saknade rötter förföljde honom hela livet och gjorde att han skapade sin egen föreställningsvärld, som inte alltid hade sympatiska drag. Han levde ett hårt liv, fyllt av törst efter nya experiment i såväl livet som i konsten. Han visade sig vara ovanligt originell och begåvad och fick 1972 ett statligt stipendium som möjliggjorde utlandsstudier vid Institutet för Sonologi i Utrecht och för Karlheinz Stockhausen i Köln. Men Stockhausen var inte så förtjust i den märklige studentens osympatiska uppträdande och hans vana att aldrig ta av sig en uråldrig fårskinnsjacka. Vivier fascinerades av utomeuropeiska kulturer och studerade rituell musik från Orienten, vilket speglas i flera av hans relativt få verk, däribland Siddharta (1976). Den 8 mars 1983 befann han sig i Paris och arbetade på ett verk han kallade Tror du på själens odödlighet? Inte bara titeln tyder på ett starkt inflytande från den franska kollegan Olivier Messiaen. I en dialog beskriver Vivier här en tunnelbaneresa under vilken han attraherades av en ung man, men musiken avbryts abrupt vid orden: "Sedan tog han fram en dolk från jackan och högg mig i hjärtat". Man har spekulerat om Vivier arrangerat sin egen död, för en vecka senare hittades han med en dolk i hjärtat i sin lägenhet, mördad av en manlig prostituerad. Han efterlämnade ett 40-tal kompositioner, däribland operan Kopernikus till eget libretto. Ofta handlade hans verk om döden, om barndomen, om kärlek, om ensamhet. Oftast skrev han själv orden, inte sällan med självuppfunna ord. Lonely Child för sopran och kammarorkester skrevs 1980 och uruppfördes året därpå. Det är, enligt tonsättaren, "en lång sång om ensamhet. För att få den totala makten över uttrycket och musikens utveckling, komponerade jag utan att använda ackord, harmoni eller kontrapunkt. Jag ville jobba upp mig till en mycket homofon musik som förvandlas till en enda melodi. Musikaliskt sett var det bara en enda sak jag behövde kontrollera, vilket på något sätt automatiskt skapade resten - väldiga strålar av färg." STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Tuuri Dede Mezzosopran

Estniska mezzosopranen Tuuri Dede är verksam som konsert- och operasångerska och har bland annat framträtt i Händels Messias, Bachs Magnificat, Mozarts Così fan tutte, Beethovens Symfoni nr 9 och Ravels Barnet och spökerierna. 2019 var hon solist i Mozarts Requiem med Münchens filharmoniker och Danska Radions symfoniorkester under ledning av Barbara Hannigan. Bland andra orkestrar hon samarbetat med finns Estlands Nationalorkester, Tallinns kammarorkester och Corelli Baroque Orchestra.


Grekiska sopranen Aphrodite Patoulidou har snabbt etablerat sig på operascener som Staatsoper Berlin, La Monnaie i Bryssel, Teatro Real Madrid samt i prestigefyllda konserthus som Berlinfilharmonin och The Snape Maltings i England. "En hänförande solist" skrev New York Times efter ett av hennes framträdanden. Hon är medlem i Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium Young Artists och har bland annat sjungit Anne Trulove i Stravinskys opera Rucklarens väg - med Hannigan som dirigent - och Belinda i Purcells Dido och Aeneas. Hennes sånginsats i Claude Viviers gripande Lonely Child har hyllats av den internationella pressen.


2021-09-16 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



FERRUCCIO BUSONI (1866-1924) BERCEUSE ÉLÉGIAQUE OP 42 Ferruccio Busoni var son till en italiensk klarinettist och en tysk pianist och föddes i Empoli mellan Pisa och Florens. Det visade sig tidigt att han ärvt en makalös musikbegåvning vilket uppenbarades när han tog efter moderns pianospel. Han debuterade inför offentligheten som sjuåring, och två år senare spelade han redan i Wien. När han vid 14 års ålder började studera komposition hade han redan skrivit 79 pianoverk varav de flesta hade blivit publicerade. Och pianot förblev hans viktigaste instrument även om han också skrev orkesterverk (däribland en lång pianokonsert med manskör) och avslutade sin karriär med operan Faust. Han umgicks med flera av sin samtids mest namnkunniga tonsättare, däribland Brahms, Grieg och Mahler. Som pianolärare i Helsingfors blev han god vän med Sibelius. 1909 komponerade han ett av sina mest spelade orkesterverk, Berceuse élégiaque, en klagosång över sin mor Annas död. Som en underrubrik skrev han "En mans vaggsång vid hans moders bår". Det blev samtidigt en sorts självbiografisk skiss över hans känslor från inledningens trygga vaggande, via den andra episodens tydliga sorgmarsch, följd av diffusa orkestrala klanger och ett perpetuum mobile, liksom en klagan utan hopp. Man hittar gärna orkestrala finesser som överraskade och trollband, som gong-slagen som läggs över harpo- och celestaspelet mot slutet. Allt går i pianissimo. Det är en ovanligt utlämnande musik som förblev ospelad fram till 1911 då Gustav Mahler dirigerade det i New York, hans allra sista konsert för övrigt. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) WO BIST DU LICHT? Claude Vivier reste mycket, gärna till Asien med besök i Japan, Iran och framförallt Bali där han starkt inspirerades av gamelanmusikens slagverk. Ett liknande instrumentuppbåd hittar vi också i kompositionen Wo bist du Licht? (1981) som avslutar denna konsert. Balinesiska och kinesiska gongar, tam-tam och rörklockor blandar sig med stråkar, ett i förväg inspelat ljudband och en solistisk mezzosopran. Titeln är hämtad från Friedrich Hölderlins dikt Der blinde Sänger ("Den blinda sångaren") och verket beställdes av Société Radio-Canada. Även detta blev en meditation över mänsklig sorg och består av en enda lång obruten melodi med dokumentära inslag: Martin Luther Kings sista tal, rapport om mordet på John F Kennedy och en beskrivning av tortyr. Denna meditation över mänskligt lidande uruppfördes 1984 vid McGill-universitetet i Montréal. STIG JACOBSSON


JOSEPH HAYDN (1732-1809) SYMFONI NR 26 D-MOLL "LAMENTATIONE" Allegro assai con spirito Adagio Menuet & Trio Det finns åtskilligt att upptäcka bland Haydns tidiga symfonier! Mest känd har han ju blivit för de sena "Londonsymfonierna" nr 93-104, men han visade stor skicklighet - och glimten i ögonvrån - redan i symfonierna från 1760-talet då han började sin bana som kapellmästare hos den obegripligt förmögne fursten Esterhazy i dennes landsortsslott. Där kom Haydn att verka i fyrtio år och han överraskade ständigt sin arbetsgivare med nya mästerverk. Symfoni nr 26 brukar ibland förses med underrubriken "Lamentatione" vilket beror på att Haydn har använt sig av ett par gregorianska koraler i de två första satserna, koraler som hör till kyrkoårets högtidshållande av Kristi lidande. Musiken, förmodligen från 1768, hör till Haydns dittills mest passionerade och dramatiska. Den långsamma satsen bygger på Jeremias klagovisor som då och då kommer till tals över orkesterns rika vävnad. Den tredje satsen är en tämligen okomplicerad menuett som avslutar denna ovanliga symfoni. För ovanlighets skull skrev han ingen fjärde sats. STIG JACOBSSON


CLAUDE VIVIER (1948-1983) LONELY CHILD Den föräldralöse Claude Vivier växte upp i ett nunnekloster i Montreal. Han skrevs in i ett prästseminarium från vilket han kastades ut när hans homosexuella läggning blev känd. Det faktum att han helt saknade rötter förföljde honom hela livet och gjorde att han skapade sin egen föreställningsvärld, som inte alltid hade sympatiska drag. Han levde ett hårt liv, fyllt av törst efter nya experiment i såväl livet som i konsten. Han visade sig vara ovanligt originell och begåvad och fick 1972 ett statligt stipendium som möjliggjorde utlandsstudier vid Institutet för Sonologi i Utrecht och för Karlheinz Stockhausen i Köln. Men Stockhausen var inte så förtjust i den märklige studentens osympatiska uppträdande och hans vana att aldrig ta av sig en uråldrig fårskinnsjacka. Vivier fascinerades av utomeuropeiska kulturer och studerade rituell musik från Orienten, vilket speglas i flera av hans relativt få verk, däribland Siddharta (1976). Den 8 mars 1983 befann han sig i Paris och arbetade på ett verk han kallade Tror du på själens odödlighet? Inte bara titeln tyder på ett starkt inflytande från den franska kollegan Olivier Messiaen. I en dialog beskriver Vivier här en tunnelbaneresa under vilken han attraherades av en ung man, men musiken avbryts abrupt vid orden: "Sedan tog han fram en dolk från jackan och högg mig i hjärtat". Man har spekulerat om Vivier arrangerat sin egen död, för en vecka senare hittades han med en dolk i hjärtat i sin lägenhet, mördad av en manlig prostituerad. Han efterlämnade ett 40-tal kompositioner, däribland operan Kopernikus till eget libretto. Ofta handlade hans verk om döden, om barndomen, om kärlek, om ensamhet. Oftast skrev han själv orden, inte sällan med självuppfunna ord. Lonely Child för sopran och kammarorkester skrevs 1980 och uruppfördes året därpå. Det är, enligt tonsättaren, "en lång sång om ensamhet. För att få den totala makten över uttrycket och musikens utveckling, komponerade jag utan att använda ackord, harmoni eller kontrapunkt. Jag ville jobba upp mig till en mycket homofon musik som förvandlas till en enda melodi. Musikaliskt sett var det bara en enda sak jag behövde kontrollera, vilket på något sätt automatiskt skapade resten - väldiga strålar av färg." STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.


Tuuri Dede Mezzosopran

Estniska mezzosopranen Tuuri Dede är verksam som konsert- och operasångerska och har bland annat framträtt i Händels Messias, Bachs Magnificat, Mozarts Così fan tutte, Beethovens Symfoni nr 9 och Ravels Barnet och spökerierna. 2019 var hon solist i Mozarts Requiem med Münchens filharmoniker och Danska Radions symfoniorkester under ledning av Barbara Hannigan. Bland andra orkestrar hon samarbetat med finns Estlands Nationalorkester, Tallinns kammarorkester och Corelli Baroque Orchestra.


Grekiska sopranen Aphrodite Patoulidou har snabbt etablerat sig på operascener som Staatsoper Berlin, La Monnaie i Bryssel, Teatro Real Madrid samt i prestigefyllda konserthus som Berlinfilharmonin och The Snape Maltings i England. "En hänförande solist" skrev New York Times efter ett av hennes framträdanden. Hon är medlem i Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium Young Artists och har bland annat sjungit Anne Trulove i Stravinskys opera Rucklarens väg - med Hannigan som dirigent - och Belinda i Purcells Dido och Aeneas. Hennes sånginsats i Claude Viviers gripande Lonely Child har hyllats av den internationella pressen.


2021-09-10 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


CARL NIELSEN (1865-1931) SAGA-DRØM OP 39 Även Danmarks store tonsättare Carl Nielsen hade perioder av skaparkris. När han fullbordat sin härliga opera Maskarade skrev han mellan åren 1906 och 1910 just inga verk av stor betydelse, mest jubileumskantater, skådespelsmusik och sånger. Men ett verk sticker ut: den runt tio minuter långa symfoniska dikten Saga-Drøm som han arbetade med 1907-1908 och tillägnade den svenske tonsättarkollegan och vännen Bror Beckman. Viktig information om vad stycket handlar om kunde man få av den tryckta upplagan från 1920. På ett löst ark kunde man läsa följande motto från Njals saga: "Nu drömmer Gunnar; lad ham nyde sin Dröm i fred." Nielsen hade stort intresse för isländska sagor och just vid den här tiden hade han fascinerats av äventyren i Njals saga, speciellt hade han fängslats av den episod där Gunnar på Hlidarende red österut med sina bröder och rodde över Tjorsån på väg genom Norge. När de kommit ett stycke från älven överväldigades de av trötthet. De steg av hästarna och Gunnar föll i sömn. Att han snart fick en våldsam dröm märkte bröderna, men Hjort och Kolskägg lät honom drömma färdigt, som det ju också står i Nielsens motto. När han genomsvettig vaknade, frågade de vad han drömt, och på typiskt lakoniskt saga-manér svarade han att om han drömt denna dröm innan de gett sig i väg skulle han inte ha ridit med så få män i sitt följe. Han hade drömt om att de förföljts av vargar som anfallit från alla håll och som han bekämpat i en hård strid med båge och svärd. Det skulle visa sig att det var en profetisk dröm. Han skulle bli tvungen att utkämpa många stridigheter. Musiken börjar med nordisk naturmystik i Sibelius anda, ett stilla andante tranquillo, medan en dimmig koral försöker tränga fram, men avbryts av ett fugato som blir alltmer rörligt. Naturens alla röster kommer till tals i form av flöjt, oboe, klarinett, fagott, klockspel, och mot slutet kommer koralen i fokus innan stycket avslutas stilla och lugnt. Carl Nielsen dirigerade själv Musikforeningen vid uruppförandet av Saga-Drøm den 6 april 1908, bara fem dagar efter fullbordandet. STIG JACOBSSON


PETERIS VASKS (f 1946) VIOLINKONSERT NR 1 "DISTANT LIGHT" 1. Andante. Cadenza 1 2. Cantabile 3. Mosso. Cadenza II 4. Cantabile. Agitato. Cadenza III. Tempo di Valse 5. Andante Peteris Vasks är född i det då sovjetiska Lettland som son till en baptistpastor, och sålunda en folkets fiende redan från födseln. Hans musikaliska begåvning avslöjades tidigt och han utexaminerades från konservatoriet i litauiska Vilnius som kontrabasist 1970. Han spelade ett tiotal år i olika professionella orkestrar men slog sedan om och fortsatte studera vid konservatoriet, denna gång komposition. I huvudsak är han ändå självlärd som tonsättare och en viktig impuls blev mötet med det polska avantgardet, och i synnerhet Witold Lutoslawski. I sin musik tolkar Vasks sitt folks tragik. Den är ofta starkt personlig och full av vemod och lidande, men också av framtidstro och hopp. I några internationellt mycket uppmärksammade stråkverk, Cantabile och Musica dolorosa, har han skapat hisnande vackra meditationer. Sommaren 1996 träffade Vasks sin landsman, violinisten Gidon Kremer i Riga. Denne var just i färd med att grunda en kammarorkester med unga musiker från Baltikum, och frågade Vasks om han ville skriva något för den. Violinkonserten "Distant Light" kom på så sätt att födas samtidigt med ensemblen - och vid denna tid läste Vasks också Kremers bok Kindheitssplitter (Fragment från barndomen) vars blandning av lidande och barnaglädje gradvis fann sin väg in i konsertens ljudvärld. Det blev en ensatsig konsert men den består av flera kontrasterande episoder och tre kadenser för solisten. En hymn växer fram ur tystnaden, fylld av idealism och kärlek, men ändå inte utan trånanden och dramatik. I den första kadensen ackompanjeras solisten av ackord i de låga instrumenten och musiken växer efterhand i styrka och intensitet. En plötslig förändring av tempo och karaktär förflyttar oss till närheten av lettisk folkmusik innan den andra kadensen tar över. Man överväldigas av det livfulla parti som solist och orkester skapar, och efter detta våldsamma utbrott återvänder tystnadens röster medan solisten fortsätter att sjunga innan ett obevekligt crescendo leder fram till en andra dramatisk episod. Så följer den tredje kadensen och en episod där musikerna relativt fritt kan spela olika alternativ. Detta kaos avbryts av en robust valsrytm och snart hör man reminiscenser från styckets början. Här kan finnas en del oro, men konserten slutar i milt vemod - man hör valsen som i ett fjärran ljus - distant light. STIG JACOBSSON


JEAN SIBELIUS (1865-1957) SYMFONI NR 3 C-DUR OP 52 Allegro moderato Andantino con moto quasi allegretto Moderato. Allegro (ma non tanto) Få tonsättare har lyckats skapa en så betydelsefull och varierad serie symfonier som Jean Sibelius. Ingen av symfonierna är den andra lik, men tvärtemot Beethovens nio symfonier strävar inte Sibelius sju från klassicism till romantik, utan snarare tvärt om. Den tredje symfonin påbörjades 1904, strax efter det att Sibelius flyttat in i villan Ainola i Järvenpää där han skulle komma att bo resten av sitt liv - i över 50 år. Men trots att symfonin är ljus och solig krävde den ett omfattande och intensivt arbete, och den kunde inte spelas förrän i september 1907 med tonsättaren som dirigent i Helsingfors. Dessa år utgör en mycket kreativ period då flera stora verk såg dagens ljus och då Sibelius även började bli uppskattad utomlands. De orkestrala resurserna är knapphändiga och symfonin har bara tre satser (fast finalen kan sägas motsvara både scherzo och final-allegro). Han hade just avslutat sin violinkonsert och vem kunde efter detta överdådiga verk tro att Sibelius nu skulle vika av från den storslaget romantiska banan till förmån för en mer klassisk och kammarmusikaliskt stram tonkonst. Samma egenskaper utmärker för övrigt även fjärde symfonin, men i motsats till den symfonins inåtvända, asketiska grubblande är trean en ren och solig idyll. För att uppnå sina syften behövde han bara använda en relativt liten orkester jämfört med de enorma orkesterresurser hans samtida Strauss, Mahler och Reger använde till sina orkesterorgier. Sibelius använder blecket sparsamt, utom i den stora stegringen i finalen. I denna musik har han klivit fram ur Kalevala-mystikens dunkel, men han syftar inte till någon neoklassicism eller pastischmusik. Han strävar bara efter en ren musik med total behärskning av formspråket. Musiken går dessutom i C-dur, men kanske inte alldeles renodlat… Stråkarnas ständigt skiftande sextondelsfigurer bildar bakgrunden till första satsens utveckling, där rytmiskt markanta motiv dyker upp i olika instrumentgrupper. Satsen har en perfekt proportionerad sonatform, och den utvecklas mycket organiskt. I den något melankoliska andra satsen intonerar flöjterna en folkligt enkel melodi, vilken efter hand tämligen oförändrad dyker upp i olika instrument. Finalen är tvådelad och de båda delarna skiljer sig markant från varandra. Först kommer ett scherzoparti, sedan en energisk avdelning som utvecklas till en kraftfull slutstegring. Sibelius liknade själv musiken vid "Tankens utkristallisering ur kaos". STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland.


Virtuosen Vadim Gluzman har en brokig bakgrund. Han föddes i Sovjetunionen där han växte upp i Ukraina, studerade i Lettland och flyttade med familjen till Israel. Han har etablerat sig som en av världens ledande violinister i samarbeten med orkestrar som Berlins filharmoniker, Boston Symphony Orchestra och London Symphony Orchestra. Han har ett exklusivt skivkontrakt med BIS Records och har erhållit ett flertal prestigefyllda utnämningar för sina inspelningar.


2021-09-09 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


CARL NIELSEN (1865-1931) SAGA-DRØM OP 39 Även Danmarks store tonsättare Carl Nielsen hade perioder av skaparkris. När han fullbordat sin härliga opera Maskarade skrev han mellan åren 1906 och 1910 just inga verk av stor betydelse, mest jubileumskantater, skådespelsmusik och sånger. Men ett verk sticker ut: den runt tio minuter långa symfoniska dikten Saga-Drøm som han arbetade med 1907-1908 och tillägnade den svenske tonsättarkollegan och vännen Bror Beckman. Viktig information om vad stycket handlar om kunde man få av den tryckta upplagan från 1920. På ett löst ark kunde man läsa följande motto från Njals saga: "Nu drömmer Gunnar; lad ham nyde sin Dröm i fred." Nielsen hade stort intresse för isländska sagor och just vid den här tiden hade han fascinerats av äventyren i Njals saga, speciellt hade han fängslats av den episod där Gunnar på Hlidarende red österut med sina bröder och rodde över Tjorsån på väg genom Norge. När de kommit ett stycke från älven överväldigades de av trötthet. De steg av hästarna och Gunnar föll i sömn. Att han snart fick en våldsam dröm märkte bröderna, men Hjort och Kolskägg lät honom drömma färdigt, som det ju också står i Nielsens motto. När han genomsvettig vaknade, frågade de vad han drömt, och på typiskt lakoniskt saga-manér svarade han att om han drömt denna dröm innan de gett sig i väg skulle han inte ha ridit med så få män i sitt följe. Han hade drömt om att de förföljts av vargar som anfallit från alla håll och som han bekämpat i en hård strid med båge och svärd. Det skulle visa sig att det var en profetisk dröm. Han skulle bli tvungen att utkämpa många stridigheter. Musiken börjar med nordisk naturmystik i Sibelius anda, ett stilla andante tranquillo, medan en dimmig koral försöker tränga fram, men avbryts av ett fugato som blir alltmer rörligt. Naturens alla röster kommer till tals i form av flöjt, oboe, klarinett, fagott, klockspel, och mot slutet kommer koralen i fokus innan stycket avslutas stilla och lugnt. Carl Nielsen dirigerade själv Musikforeningen vid uruppförandet av Saga-Drøm den 6 april 1908, bara fem dagar efter fullbordandet. STIG JACOBSSON


FRANZ LISZT (1811-1886) PIANOKONSERT NR 1 ESS-DUR Allegro maestoso Quasi adagio. Allegretto vivace Allegro marziale animato (satserna framförs i en följd) Viss musik ska ses lika mycket som höras. Det visste Franz Liszt, världens främste pianovirtuos under 1800-talet. Han turnerade Europa runt och varthän han kom samlades jublande folkmassor för att hyllade sin beundrade idol. Och han älskade det. Liszt var vad man förr kallade "en sammansatt människa". Han förenade vad man vid en första anblick kan uppfatta som motstridiga sidor. Jan Ling har sammanfattat det bra i sin bok Liszt och 1800-talets konstmusik: "Han är en unik representant för 1800-talet och dess musik i sin egenskap av pianist, tonsättare, dirigent, musikskribent och musikadministratör. Han var en humanist med stort hjärta för andra människor, kombinerat med ego och en fåfänga av enorma mått. Hans känsloliv var oändligt rikt och ständigt växlande. Hans arbetskapacitet var otrolig från de tidigare pianiststudierna till eget komponerande och transkriberande av andras verk som han därmed generöst lanserade." Liszt blandade högt och lågt, med teman som vandrade från religiös mystik till preussiska hyllningsmarscher, men man vet aldrig riktigt var allvaret slutar och ironin tar vid. Eller är det helt enkelt en barnslig förtjusning, lika oskuldsfull som ohejdbar? Samtida bedömare utnämnde honom efter tidens normer till geni (vilket man ska vara försiktig med - det är nästan alltid medelmåttor som utser genier). Liszt hade allt: han var bildskön, spelade som en gud, älskades i societeten och hyllades av kolleger och kulturelit. Liszts båda pianokonserter är formidabla uppvisningsstycken. Självsäkra och uppkäftiga, med en palett av pianistiska finesser. Och han skulle ses, hans spel var en akrobatisk show där hela han uttryckte sig i kroppens, armarnas, händernas och fingrarnas spel. Så är det också i första pianokonserten med händernas rasande framfart i ackordens dundrande klangmassor, i de överbryggande passagernas nonchalanta melodivirvlar samt fingrarnas kittlande och klösande i högsta diskanten. Han rundar av det hela med en rasande final där en blasé triangel inflikar sina av- mätta kommentarer mellan de omåttliga klangkaskaderna. Jag gratulerar alla som lyckats få en plats där man kan se Yuja Wangs musikaliska cirkuskonster på klaviaturen. STEFAN NÄVERMYR


JEAN SIBELIUS (1865-1957) SYMFONI NR 3 C-DUR OP 52 Allegro moderato Andantino con moto quasi allegretto Moderato. Allegro (ma non tanto) Få tonsättare har lyckats skapa en så betydelsefull och varierad serie symfonier som Jean Sibelius. Ingen av symfonierna är den andra lik, men tvärtemot Beethovens nio symfonier strävar inte Sibelius sju från klassicism till romantik, utan snarare tvärt om. Den tredje symfonin påbörjades 1904, strax efter det att Sibelius flyttat in i villan Ainola i Järvenpää där han skulle komma att bo resten av sitt liv - i över 50 år. Men trots att symfonin är ljus och solig krävde den ett omfattande och intensivt arbete, och den kunde inte spelas förrän i september 1907 med tonsättaren som dirigent i Helsingfors. Dessa år utgör en mycket kreativ period då flera stora verk såg dagens ljus och då Sibelius även började bli uppskattad utomlands. De orkestrala resurserna är knapphändiga och symfonin har bara tre satser (fast finalen kan sägas motsvara både scherzo och final-allegro). Han hade just avslutat sin violinkonsert och vem kunde efter detta överdådiga verk tro att Sibelius nu skulle vika av från den storslaget romantiska banan till förmån för en mer klassisk och kammarmusikaliskt stram tonkonst. Samma egenskaper utmärker för övrigt även fjärde symfonin, men i motsats till den symfonins inåtvända, asketiska grubblande är trean en ren och solig idyll. För att uppnå sina syften behövde han bara använda en relativt liten orkester jämfört med de enorma orkesterresurser hans samtida Strauss, Mahler och Reger använde till sina orkesterorgier. Sibelius använder blecket sparsamt, utom i den stora stegringen i finalen. I denna musik har han klivit fram ur Kalevala-mystikens dunkel, men han syftar inte till någon neoklassicism eller pastischmusik. Han strävar bara efter en ren musik med total behärskning av formspråket. Musiken går dessutom i C-dur, men kanske inte alldeles renodlat… Stråkarnas ständigt skiftande sextondelsfigurer bildar bakgrunden till första satsens utveckling, där rytmiskt markanta motiv dyker upp i olika instrumentgrupper. Satsen har en perfekt proportionerad sonatform, och den utvecklas mycket organiskt. I den något melankoliska andra satsen intonerar flöjterna en folkligt enkel melodi, vilken efter hand tämligen oförändrad dyker upp i olika instrument. Finalen är tvådelad och de båda delarna skiljer sig markant från varandra. Först kommer ett scherzoparti, sedan en energisk avdelning som utvecklas till en kraftfull slutstegring. Sibelius liknade själv musiken vid "Tankens utkristallisering ur kaos". STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland.


Yuja Wang är en av de absolut mest efterfrågade pianosolisterna i världen i dag. Med sin formidabla teknik och fantastiska musikalitet har hyllats av både kritiker och publik världen över. Hennes karisma och scennärvaro har också fängslat åhörare i alla åldrar. Hon återkommer här till Göteborgs Symfoniker och Santtu-Matias Rouvali som hon hade ett så fint samarbete med vid sitt första besök 2017. "Bravurspelet får tonkaskaderna att lysa" konstaterade Magnus Haglund i GP.


2021-09-08 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


CARL NIELSEN (1865-1931) SAGA-DRØM OP 39 Även Danmarks store tonsättare Carl Nielsen hade perioder av skaparkris. När han fullbordat sin härliga opera Maskarade skrev han mellan åren 1906 och 1910 just inga verk av stor betydelse, mest jubileumskantater, skådespelsmusik och sånger. Men ett verk sticker ut: den runt tio minuter långa symfoniska dikten Saga-Drøm som han arbetade med 1907-1908 och tillägnade den svenske tonsättarkollegan och vännen Bror Beckman. Viktig information om vad stycket handlar om kunde man få av den tryckta upplagan från 1920. På ett löst ark kunde man läsa följande motto från Njals saga: "Nu drömmer Gunnar; lad ham nyde sin Dröm i fred." Nielsen hade stort intresse för isländska sagor och just vid den här tiden hade han fascinerats av äventyren i Njals saga, speciellt hade han fängslats av den episod där Gunnar på Hlidarende red österut med sina bröder och rodde över Tjorsån på väg genom Norge. När de kommit ett stycke från älven överväldigades de av trötthet. De steg av hästarna och Gunnar föll i sömn. Att han snart fick en våldsam dröm märkte bröderna, men Hjort och Kolskägg lät honom drömma färdigt, som det ju också står i Nielsens motto. När han genomsvettig vaknade, frågade de vad han drömt, och på typiskt lakoniskt saga-manér svarade han att om han drömt denna dröm innan de gett sig i väg skulle han inte ha ridit med så få män i sitt följe. Han hade drömt om att de förföljts av vargar som anfallit från alla håll och som han bekämpat i en hård strid med båge och svärd. Det skulle visa sig att det var en profetisk dröm. Han skulle bli tvungen att utkämpa många stridigheter. Musiken börjar med nordisk naturmystik i Sibelius anda, ett stilla andante tranquillo, medan en dimmig koral försöker tränga fram, men avbryts av ett fugato som blir alltmer rörligt. Naturens alla röster kommer till tals i form av flöjt, oboe, klarinett, fagott, klockspel, och mot slutet kommer koralen i fokus innan stycket avslutas stilla och lugnt. Carl Nielsen dirigerade själv Musikforeningen vid uruppförandet av Saga-Drøm den 6 april 1908, bara fem dagar efter fullbordandet. STIG JACOBSSON


FRANZ LISZT (1811-1886) PIANOKONSERT NR 1 ESS-DUR Allegro maestoso Quasi adagio. Allegretto vivace Allegro marziale animato (satserna framförs i en följd) Viss musik ska ses lika mycket som höras. Det visste Franz Liszt, världens främste pianovirtuos under 1800-talet. Han turnerade Europa runt och varthän han kom samlades jublande folkmassor för att hyllade sin beundrade idol. Och han älskade det. Liszt var vad man förr kallade "en sammansatt människa". Han förenade vad man vid en första anblick kan uppfatta som motstridiga sidor. Jan Ling har sammanfattat det bra i sin bok Liszt och 1800-talets konstmusik: "Han är en unik representant för 1800-talet och dess musik i sin egenskap av pianist, tonsättare, dirigent, musikskribent och musikadministratör. Han var en humanist med stort hjärta för andra människor, kombinerat med ego och en fåfänga av enorma mått. Hans känsloliv var oändligt rikt och ständigt växlande. Hans arbetskapacitet var otrolig från de tidigare pianiststudierna till eget komponerande och transkriberande av andras verk som han därmed generöst lanserade." Liszt blandade högt och lågt, med teman som vandrade från religiös mystik till preussiska hyllningsmarscher, men man vet aldrig riktigt var allvaret slutar och ironin tar vid. Eller är det helt enkelt en barnslig förtjusning, lika oskuldsfull som ohejdbar? Samtida bedömare utnämnde honom efter tidens normer till geni (vilket man ska vara försiktig med - det är nästan alltid medelmåttor som utser genier). Liszt hade allt: han var bildskön, spelade som en gud, älskades i societeten och hyllades av kolleger och kulturelit. Liszts båda pianokonserter är formidabla uppvisningsstycken. Självsäkra och uppkäftiga, med en palett av pianistiska finesser. Och han skulle ses, hans spel var en akrobatisk show där hela han uttryckte sig i kroppens, armarnas, händernas och fingrarnas spel. Så är det också i första pianokonserten med händernas rasande framfart i ackordens dundrande klangmassor, i de överbryggande passagernas nonchalanta melodivirvlar samt fingrarnas kittlande och klösande i högsta diskanten. Han rundar av det hela med en rasande final där en blasé triangel inflikar sina av- mätta kommentarer mellan de omåttliga klangkaskaderna. Jag gratulerar alla som lyckats få en plats där man kan se Yuja Wangs musikaliska cirkuskonster på klaviaturen. STEFAN NÄVERMYR


JEAN SIBELIUS (1865-1957) SYMFONI NR 3 C-DUR OP 52 Allegro moderato Andantino con moto quasi allegretto Moderato. Allegro (ma non tanto) Få tonsättare har lyckats skapa en så betydelsefull och varierad serie symfonier som Jean Sibelius. Ingen av symfonierna är den andra lik, men tvärtemot Beethovens nio symfonier strävar inte Sibelius sju från klassicism till romantik, utan snarare tvärt om. Den tredje symfonin påbörjades 1904, strax efter det att Sibelius flyttat in i villan Ainola i Järvenpää där han skulle komma att bo resten av sitt liv - i över 50 år. Men trots att symfonin är ljus och solig krävde den ett omfattande och intensivt arbete, och den kunde inte spelas förrän i september 1907 med tonsättaren som dirigent i Helsingfors. Dessa år utgör en mycket kreativ period då flera stora verk såg dagens ljus och då Sibelius även började bli uppskattad utomlands. De orkestrala resurserna är knapphändiga och symfonin har bara tre satser (fast finalen kan sägas motsvara både scherzo och final-allegro). Han hade just avslutat sin violinkonsert och vem kunde efter detta överdådiga verk tro att Sibelius nu skulle vika av från den storslaget romantiska banan till förmån för en mer klassisk och kammarmusikaliskt stram tonkonst. Samma egenskaper utmärker för övrigt även fjärde symfonin, men i motsats till den symfonins inåtvända, asketiska grubblande är trean en ren och solig idyll. För att uppnå sina syften behövde han bara använda en relativt liten orkester jämfört med de enorma orkesterresurser hans samtida Strauss, Mahler och Reger använde till sina orkesterorgier. Sibelius använder blecket sparsamt, utom i den stora stegringen i finalen. I denna musik har han klivit fram ur Kalevala-mystikens dunkel, men han syftar inte till någon neoklassicism eller pastischmusik. Han strävar bara efter en ren musik med total behärskning av formspråket. Musiken går dessutom i C-dur, men kanske inte alldeles renodlat… Stråkarnas ständigt skiftande sextondelsfigurer bildar bakgrunden till första satsens utveckling, där rytmiskt markanta motiv dyker upp i olika instrumentgrupper. Satsen har en perfekt proportionerad sonatform, och den utvecklas mycket organiskt. I den något melankoliska andra satsen intonerar flöjterna en folkligt enkel melodi, vilken efter hand tämligen oförändrad dyker upp i olika instrument. Finalen är tvådelad och de båda delarna skiljer sig markant från varandra. Först kommer ett scherzoparti, sedan en energisk avdelning som utvecklas till en kraftfull slutstegring. Sibelius liknade själv musiken vid "Tankens utkristallisering ur kaos". STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland.


Yuja Wang är en av de absolut mest efterfrågade pianosolisterna i världen i dag. Med sin formidabla teknik och fantastiska musikalitet har hyllats av både kritiker och publik världen över. Hennes karisma och scennärvaro har också fängslat åhörare i alla åldrar. Hon återkommer här till Göteborgs Symfoniker och Santtu-Matias Rouvali som hon hade ett så fint samarbete med vid sitt första besök 2017. "Bravurspelet får tonkaskaderna att lysa" konstaterade Magnus Haglund i GP.


2021-09-03 19:00 Bohus Fästning, Kungälv

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.





2021-09-02 19:00 Bohus Fästning, Kungälv

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.





2021-08-27 19:00 Bohus Fästning, Kungälv

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Dirigenten Johannes Gustavsson är uppvuxen i Arvika och inledde sin musikaliska bana som violaspelare. Han tog sitt dirigentdiplom på Norges musikhögskola efter studier för Lars Anders Tomter, Ole Kristian Ruud och Olav Anton Thommessen. Därefter kompletterade han med studier för Simon Streatfeild och Jorma Panula. Nu är han en av Sveriges ledande unga dirigenter. Han förfogar över ett brett register och dirigerar både symfonisk repertoar och operarepertoar tillsammans med flera av de ledande skandinaviska orkestrarna och operahusen. Han dirigerar regelbundet orkestrar över hela Sverige, Norge och Finland. Som ivrare för nutida musik har Johannes Gustavsson dirigerat över 30 uruppföranden av nyskrivna nordiska orkesterverk. Johannes Gustavsson är chefdirigent hos Wermland Opera och för Uleåborgs Symfoniorkester samt konstnärlig ledare för Norska Ungdomssymfonikerne. Tidigare har han varit Västerås sinfoniettas förste gästdirigent, konstnärlig rådgivare för Nordiska kammarorkestern i Sundsvall samt en av Österbottens kammarorkesters huvuddirigenter. Johannes Gustavsson har mottagit flera utnämningar och priser. Han var den förste mottagaren av både Svenska dirigentpriset och Herbert Blomstedts stipendium. Han har även vunnit priser i Soltitävlingen samt Frankfurt- och Toscaninitävlingarna i Parma och Taormina i Italien.





2021-08-26 19:00 Bohus Fästning, Kungälv

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Dirigenten Johannes Gustavsson är uppvuxen i Arvika och inledde sin musikaliska bana som violaspelare. Han tog sitt dirigentdiplom på Norges musikhögskola efter studier för Lars Anders Tomter, Ole Kristian Ruud och Olav Anton Thommessen. Därefter kompletterade han med studier för Simon Streatfeild och Jorma Panula. Nu är han en av Sveriges ledande unga dirigenter. Han förfogar över ett brett register och dirigerar både symfonisk repertoar och operarepertoar tillsammans med flera av de ledande skandinaviska orkestrarna och operahusen. Han dirigerar regelbundet orkestrar över hela Sverige, Norge och Finland. Som ivrare för nutida musik har Johannes Gustavsson dirigerat över 30 uruppföranden av nyskrivna nordiska orkesterverk. Johannes Gustavsson är chefdirigent hos Wermland Opera och för Uleåborgs Symfoniorkester samt konstnärlig ledare för Norska Ungdomssymfonikerne. Tidigare har han varit Västerås sinfoniettas förste gästdirigent, konstnärlig rådgivare för Nordiska kammarorkestern i Sundsvall samt en av Österbottens kammarorkesters huvuddirigenter. Johannes Gustavsson har mottagit flera utnämningar och priser. Han var den förste mottagaren av både Svenska dirigentpriset och Herbert Blomstedts stipendium. Han har även vunnit priser i Soltitävlingen samt Frankfurt- och Toscaninitävlingarna i Parma och Taormina i Italien.





2021-08-25 19:00 Bohus Fästning, Kungälv

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Dirigenten Johannes Gustavsson är uppvuxen i Arvika och inledde sin musikaliska bana som violaspelare. Han tog sitt dirigentdiplom på Norges musikhögskola efter studier för Lars Anders Tomter, Ole Kristian Ruud och Olav Anton Thommessen. Därefter kompletterade han med studier för Simon Streatfeild och Jorma Panula. Nu är han en av Sveriges ledande unga dirigenter. Han förfogar över ett brett register och dirigerar både symfonisk repertoar och operarepertoar tillsammans med flera av de ledande skandinaviska orkestrarna och operahusen. Han dirigerar regelbundet orkestrar över hela Sverige, Norge och Finland. Som ivrare för nutida musik har Johannes Gustavsson dirigerat över 30 uruppföranden av nyskrivna nordiska orkesterverk. Johannes Gustavsson är chefdirigent hos Wermland Opera och för Uleåborgs Symfoniorkester samt konstnärlig ledare för Norska Ungdomssymfonikerne. Tidigare har han varit Västerås sinfoniettas förste gästdirigent, konstnärlig rådgivare för Nordiska kammarorkestern i Sundsvall samt en av Österbottens kammarorkesters huvuddirigenter. Johannes Gustavsson har mottagit flera utnämningar och priser. Han var den förste mottagaren av både Svenska dirigentpriset och Herbert Blomstedts stipendium. Han har även vunnit priser i Soltitävlingen samt Frankfurt- och Toscaninitävlingarna i Parma och Taormina i Italien.





2021-08-21 14:00 Bohus Fästning, Kungälv

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Sigrid Östenberg Presentatör


Bina Flensner Presentatör


Jakob Utter Presentatör


2021-08-20 19:00 Bohus Fästning, Kungälv

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Sigrid Östenberg Presentatör


Jakob Utter Presentatör


2021-06-06 14:00 Endast GSOPlay

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland.


Maria Möller Presentatör








2021-03-18 11:00 Endast GSOPlay

Göteborgs Symfoniker

Program



RICHARD WAGNER (1813-1883) WESENDONCKSÅNGER Der Engel Stehe still! Im Treibhaus Schmerzen Träume 20 min Sedan 1849 bodde Richard Wagner och hans hustru Minna i Zürich, Schweiz. Wagner hade tvingats i landsflykt på grund av sin medverkan i Dresdenrevolutionen. Han hade börjat skriva texten till sin operatetralogi Nibelungens ring, men gjorde avbrott, när han bokstavligen drabbades av Gottfried von Strassburgs dikt om Tristan och Isolde från början av 1200-talet, som i sin tur byggde på tidigare franska förlagor och en försvunnen keltisk text. Wagners äktenskap var inte lyckligt. Minna befann sig ständigt på kurort av hälsoskäl. "Då jag aldrig fått njuta av riktig kärlek i mitt liv, tänker jag nu uppresa ett monument till den härligaste av alla drömmar, ett verk där kärleken verkligen ska få sin fullbordan från början till slut: I mitt huvud har jag frambringat en Tristan och Isolde" skrev han 1854 till vännen Franz Liszt och beklagade sig över hur mycket han fått uppoffra för sin hustrus skull. Samtidigt umgicks han alltmera med paret Otto och Mathilde Wesendonck, som han träffat 1852 i samband med sina dirigentuppdrag för Zürichs Musiksällskap. Minna och Richard fick till och med bosätta sig i ett hus som Wesendonck hyrde för deras räkning nära sitt eget. Wagner kallade det "Asylen". Mathilde blev oerhört påverkad av den store tonsättaren och bad att få bli hans elev. Och han njöt av hennes dyrkan och intresse för både hans konst och teorier, som nu alltmera tog intryck av Arthur Schopenhauers filosofi. I deras korrespondens och dagböcker framkommer att deras känslor för varandra blev allt starkare. Hon blev hans själsfrände och musa. I ett skaparrus skrev Wagner 1857-1858 både prosautkastet och en del av partituret till operan Tristan och Isolde samt tonsatte fem dikter av Mathilde Wesendonck för en kvinnoröst. Det är ett av få tillfällen Wagner skrev musik till andra texter än sina egna. Mathildes dikter är inga storverk, men ärliga uttryck för hennes omtumlande känsloliv och hennes insikt i de filosofiska spörsmål hon diskuterat med Wagner. Till dennes musik blev de storartade romanser, med flera förebud om operan Tristan och Isoldes nyskapande intrikata kromatik och emotionella intensitet i pianosatsen och med en sångstämma som flyter ovanpå likt en av Wagners "oändliga melodier". Sångerna Im Treibhaus och Träume fick också underrubrikerna "en studie till Tristan och Isolde". I Der Engel kan man höra Lohengrinmelodik och i Stehe still! finns en aning av Ringenmotiv. Schopenhauers tes att man måste försaka och lida för att nå befrielse, lade ytterligare en dimension till Wagners och fru Wesendoncks livssituation, till dikterna och musiken. Wagner skrev Wesendoncksångerna för en kvinnoröst och piano. Senare arrangerade han den sista, Träume, för soloviolin och kammarorkester. Hans elev Felix Mottl arrangerade de fyra övriga för sång och orkester. GUNILLA PETERSÉN


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Dirigenten Johannes Gustavsson är uppvuxen i Arvika och inledde sin musikaliska bana som violaspelare. Han tog sitt dirigentdiplom på Norges musikhögskola efter studier för Lars Anders Tomter, Ole Kristian Ruud och Olav Anton Thommessen. Därefter kompletterade han med studier för Simon Streatfeild och Jorma Panula. Nu är han en av Sveriges ledande unga dirigenter. Han förfogar över ett brett register och dirigerar både symfonisk repertoar och operarepertoar tillsammans med flera av de ledande skandinaviska orkestrarna och operahusen. Han dirigerar regelbundet orkestrar över hela Sverige, Norge och Finland. Som ivrare för nutida musik har Johannes Gustavsson dirigerat över 30 uruppföranden av nyskrivna nordiska orkesterverk. Johannes Gustavsson är chefdirigent hos Wermland Opera och för Uleåborgs Symfoniorkester samt konstnärlig ledare för Norska Ungdomssymfonikerne. Tidigare har han varit Västerås sinfoniettas förste gästdirigent, konstnärlig rådgivare för Nordiska kammarorkestern i Sundsvall samt en av Österbottens kammarorkesters huvuddirigenter. Johannes Gustavsson har mottagit flera utnämningar och priser. Han var den förste mottagaren av både Svenska dirigentpriset och Herbert Blomstedts stipendium. Han har även vunnit priser i Soltitävlingen samt Frankfurt- och Toscaninitävlingarna i Parma och Taormina i Italien.



2021-02-25 10:00 Endast GSOPlay

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Norske Terje Skomedal är stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Han studerade vid Barratt-Due Musikinstitutt i Oslo och för Giuliano Carmignola i Luzern där han tog solistdiplom. Terje Skomedal har arbetat som konsertmästare i Norrandsoperans orkester i Umeå och i norska orkestrar. Han har bred erfarenhet som kammarmusiker och har turnerat internationellt med kammarorkestrarna Oslo Camerata och Spira Mirabilis samt framträtt som solist med flera norska och utländska orkestrar.





2021-02-18 14:00 Endast GSOPlay

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.







2021-02-11 10:00 Endast GSOPlay

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


2020-12-08 10:30 Endast GSOPlay

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2020-12-03 10:00 Endast GSOPlay

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland.







Norske Terje Skomedal är stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Han studerade vid Barratt-Due Musikinstitutt i Oslo och för Giuliano Carmignola i Luzern där han tog solistdiplom. Terje Skomedal har arbetat som konsertmästare i Norrandsoperans orkester i Umeå och i norska orkestrar. Han har bred erfarenhet som kammarmusiker och har turnerat internationellt med kammarorkestrarna Oslo Camerata och Spira Mirabilis samt framträtt som solist med flera norska och utländska orkestrar.



2020-11-19 20:00 Endast GSOPlay

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!