Stäng
Meny

Arkiv

1 konserter

1967-09-29 20:00 Stora salen

Program




ANTON BRUCKNER (824-1896) SYMFONI NR 3 D-MOLL "WAGNER-SYMFONIN" Gemässigt, misterioso Adagio: Feierlich Scherzo: Ziemlich schnell Finale Tredje symfonin skulle bli en av de centrala bland Bruckners nio. Själv skulle han alltid kalla den sin "Wagner-symfoni". Den finns idag i sex olika omarbetningar. Den första låg klar nyårshelgen 1873 sedan Bruckner i september först visat den för Richard Wagner i Bayreuth för att fråga om han fick dedicera symfonin till denne (den eller Symfoni nr 2). Wagner valde tveklöst trean. Men omarbetningar i rader följde. Den andra uruppförde Bruckner i Wien 16 december 1877, men då utan alla först inlagda Wagner-citat. En tredje version tillkom 1888/89 och uruppfördes i Wien 21 december 1890 av Hans Richter. Bearbetningen av Wien-musikologen Leopold Nowak (1904-1991) gjordes för det internationella Bruckner-sällskapets slutliga rekonstruerade utgåvor, version 1958. Bruckner och Wagner hade funnit varandra på ett för båda bestående sätt men tredje symfonins väg blev knagglig sedan Wienfilharmonikerna tre gånger om vägrat att spela den. I stället hade dirigenten och tonsättaren Johann von Herbeck - som uruppfört Schuberts "ofullbordade" - förberett ett framförande men han dog dessförinnan, 45 år gammal, dubbelt oturligt. I stället fick Bruckner själv avslöja sina brister som dirigent, tyvärr med resultatet att publik under konsertens gång strömmade ut ur salen. Bruckner kom i vanrykte i hela sju års tid. Vändningen skulle komma med Symfoni nr 7 under Arthur Nikischs ledning, och trean följde med av bara farten, med sex framföranden 1885 varav ett i New York. I viss mån banbrytande för vår tids syn på symfonin blev Dieter Schnebels analys i essäsamlingen Musik-Konzepte nr 23/24 (1982) med den talande rubriken "Den treeniga klangen, eller skapandet av en musik för liv, själ och ande". Eller med andra ord "klassisk mystik i musik". Schnebel hävdar: "En sådan känsloladdning finns tidigare kanske bara hos Schubert. Som i all mystik handlar det här om conjunctio, ja om coincidentia oppossitorum, alltså i sista ändan om försoning." Schnebel går i sin kommentar in i den musikaliska strukturens minsta detaljer. Vad han kallar bland det vackraste i Bruckners hela symfoniska konst finner han treans final, där en polka står jämsides med en koral: "Världsligt och andligt, livsglädje och fromhet, verklighetstillvänt och innerligt, samhällsöppet och individuellt, natur och människa." Sinnligt/själsligt och andligt hör här ihop, "eftersom bara på detta sätt rikedomen i det ena och mångfaldens helhet förmår komma människan till godo". Det vi ofta kallat Bruckners naivitet jämsides med hans konstant usla självförtroende visade sig till sist vara grogrunden för hans ständiga revisioner av symfonierna, något som kanske för alltid kan drabba oss som en visionär kraft. Det inser vi inte minst när musiken som här ställs jämsides med ett lika märkligt verk från nästa sekel, Szymanowskis första violinkonsert. ROLF HAGLUND


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!