Stäng
Meny

Arkiv

401 konserter

2021-04-19 16:45 Elite Park Aveny

2021-03-19 11:00 Stenhammarsalen

2021-03-19 09:00 Stenhammarsalen

2021-03-18 11:00 Stenhammarsalen

2021-03-18 09:00 Stenhammarsalen

2021-03-17 11:00 Stenhammarsalen

2021-03-17 09:00 Stenhammarsalen

2021-03-16 11:00 Stenhammarsalen

2021-03-16 09:00 Stenhammarsalen

2021-02-23 13:00 Stora salen

2021-02-16 10:00 Stora salen

2021-02-05 14:00 Götaplatsfoajén

2020-12-10 10:00 Stora salen

2020-12-01 13:00 Stora salen

2020-12-01 10:00 Stora salen

Program



Medverkande



Norske Terje Skomedal är stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Han studerade vid Barratt-Due Musikinstitutt i Oslo och för Giuliano Carmignola i Luzern där han tog solistdiplom. Terje Skomedal har arbetat som konsertmästare i Norrandsoperans orkester i Umeå och i norska orkestrar. Han har bred erfarenhet som kammarmusiker och har turnerat internationellt med kammarorkestrarna Oslo Camerata och Spira Mirabilis samt framträtt som solist med flera norska och utländska orkestrar.



Tove Lund Violin






Cellisten Antonio Hallongren har blivit uppmärksammad i nationell och internationell press för sitt "ovanligt vackra och uttrycksfulla spel". Efter examen vid The Juilliard School i New York etablerade Antonio Hallongren en solo- och kammarmusikkarriär i USA där han bland annat utsågs till Artist in Residence hos Montgomery Symphony Orchestra och debuterade som solist i Carnegie Hall och Lincoln Center. Som kammarmusiker blir Antonio Hallongren regelbundet inbjuden till prestigefulla festivaler som Music@Menlo i Kalifornien och Kronbergfestivalen i Tyskland.


2020-11-26 10:00 Stora salen

Medverkande



Roger Carlsson Liten trumma



Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har redan en internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och blir 2021 chefdirigent för Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland. Santtu-Matias Rouvali samarbetar regelbundet med ett flertal orkestrar i Europa och USA, bland dem Franska Radions filharmoniker, Oslo filharmoniker, Bambergs symfoniker, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Minnesota Orchestra och Detroit Symphony Orchestra. Denna säsong debuterar han med Berlins filharmoniker, New York Philharmonic och Concertgebouworkestern. Den första två volymerna av Sibelius kompletta symfonier med Santtu-Matias Rouvali och Göteborgs Symfoniker (Alpha) har hyllats av en enig kritikerkår. Bland priserna de erhållit finns Gramophones Editor's Choice award, tChoc de Classica, Tyska kritikerpriset och Diapason d'Or "Decouverte". 2018 utkom en dubbel-cd där Santtu-Matias Rouvali dirigerar violinkonserter av Bernstein, Korngold och Rozsa med Baiba Skride som solist. Flera inspelade konserter med Santtu-Matias Rouvali och Göteborgs Symfoniker finns på gsoplay.se.



2020-11-24 08:00 Stora salen

2020-10-02 12:00 Stora salen

Medverkande




Sopranen och dirigenten Barbara Hannigan är från och med denna säsong förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker, en titel hon delar med Christoph Eschenbach. Hon besökte senast Göteborg i december 2018 för tre framföranden av Stravinskys opera Rucklarens väg i regi av Linus Fellbom - en föreställning som höjdes till skyarna av recensenterna: "Ett lika spänstigt som svängigt och oavbrutet njutbart musicerande" (Martin Nyström, DN). Det var också invigningsproduktionen för Barbara Hannigans mentorprojekt Equilibrium Mentoring Initiative som ger unga artister möjlighet att framträda med framstående orkestrar på ledande scener världen runt. Barbara Hannigan gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som dirigent är hon aktuell med engagemang hos London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Cleveland Orchestra, Ludwig-orkestern, Toronto Symphony Orchestra, Danska Radions symfoniorkester och Münchens filharmoniker. Som sångerska samarbetar Barbara Hannigan med världens ledande orkestrar och dirigenter som Sir Simon Rattle, Kent Nagano, Esa-Pekka Salonen, Andris Nelsons, David Zinman och Antonio Pappano. Hennes starka engagemang i vår tids musik har också lett till samarbeten med tonsättare som Pierre Boulez, Henri Dutilleux, György Ligeti, Karlheinz Stockhausen, Salvatore Sciarrino och Hans Abrahamsen. Hon har gjort över 85 uruppföranden. Bland Barbara Hannigans oförglömliga rollgestaltningar på operascenen finns titelrollen i Alban Bergs opera Lulu på Hamburgoperan och La Monnaie i Bryssel. Omtalad är också rollen som Marie i Berndt Alois Zimmermanns Die Soldaten på Bayerska statsoperan i München, för vilken hon belönades med det tyska teaterpriset Der Faust. Hon har också framträtt på Lincoln Center i New York och Covent Garden i London. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och fick både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum. Hon har tidigare fått en rad utmärkelser för sina inspelningar, bland annat Gramophone och Edison award och Victoires de la Musique. Barbara Hannigan är ledamot av Kungliga musikaliska akademin i Stockholm och erhöll 2018 det stora Rolf Schock-priset.



2020-09-19 15:00 Stora salen

2020-05-19 14:30 Chalmerska huset

2020-05-07 20:00 Stora salen

Program



ANTONIN DVORÁK (1841-1904) SERENAD FÖR STRÅKORKESTER E-DUR OP 22 Moderato Tempo di valse Scherzo: Vivace Larghetto Finale: Allegro vivace Stråkserenaden tillkom under 1870-talet, ett lyckosamt decennium för Dvorák. År 1875 hade han blivit tilldelad en statlig konstnärslön, mycket tack vare rekommendationer från livslånga tonsättarvännen Johannes Brahms och musikkritikern Eduard Hanslick. Dvorák kunde alltså ägna sig helt åt att komponera och behövde inte längre ha anställning vid stadens olika orkestrar för att försörja sin familj. Han hade 1873 gift sig med sångerskan Anna Cermáková som var solist vid Nationalteatern i Prag och han hade haft stora framgångar som operakompositör, bland annat 1874 med Kungen och Kolaren. I slutet av 1870-talet kom den första samlingen Slaviska danser som förde Dvoráks namn ut över världen. Han inbjöds till England, komponerade sina främsta körverk för körer i Birmingham och Leeds. Han blev hedersdoktor vid universitetet i Cambridge. Han inbjöds att dirigera i Ryssland, han verkade som dirigentlärare i New York under några år i mitten av 1890-talet. Den sistnämnda vistelsen gav honom inspiration till symfonin "Från nya världen". Prag var från 1860 ett viktigt musikaliskt centrum för opera, symfonikonserter och kammarmusik. Tyska teatern gav operor på tyska. Tjeckerna var mäkta stolta över sin nya Nationalteater där man varvade Mozartoperor med stora patriotiska verk av bland andra Smetana - som faktiskt än i dag i Prag hyllas i större utsträckning än Dvorák. Det sjudande musiklivet i Prag omgärdade honom och alla de skiftande intrycken smältes samman till ett personligt tonspråk där inte minst dansanta folkmusikinslag är betydande. Stråkserenaden skrevs 1875 och uruppfördes året därpå av Prags filharmoniker som utgjordes av musiker från både den tyska och den tjeckiska operan. Dirigent var Adolf Cech. Första satsen anger stämningsläget för hela verket, mjukt och lättsamt med ett mellanparti av rytmisk spänst. Andra satsen är en av Dvoráks mest älskvärda valser, med inslag av mazurkarytmer. Tredje satsen är livlig och sprudlar av livsglädje även om mellanpartiet manar en aning till eftertänksamhet. Den långsamma larghettosatsen kontrasterar med sitt lugna vemod men känns ändå i grunden sommarljus. Finalen är den sats som får oss att bli litet omskakade eftersom den ofta känns aggressiv och litet påträngande intensiv. Det hela rundas emellertid av med återknytande till första satsens lugna inledning och därpå en slutspurt i triumf. LENNART DEHN


2020-04-02 11:30 Stora salen

Program



2020-02-23 18:00 Stenhammarsalen

Program


AMANDA MAIER-RÖNTGEN (1853-1894) PIANOKVARTETT E-MOLL Allegro Andante. Più lento. Tempo I (Minnen från Hardanger) Presto con fuoco. Poco lento. Tempo I. Prestissimo Finale: Largo espressivo. Allegro vivace. Più lento. Presto Hade man rört sig i de rätta kulturkretsarna i Amsterdam under de sista årtiondena av 1800-talet, då hade man kanske blivit inbjuden till makarna Röntgens populära musiksalong. Väl där kunde man springa på både Edvard Grieg, Clara Schumann och Johannes Brahms om man hade tur. Alla var där! Tyvärr var chansen att få höra den begåvade Amanda Röntgen spela violin inte så stor. Som så många andra kvinnor vid den här tiden slutade hon spela officiellt efter att hon hade gift sig och blivit mamma, men hon kunde redan som 27-åring se tillbaka på en strålande karriär. 1879 förlovade hon sig med pianisten och tonsättaren Julius Röntgen. Efter att paret gift sig bosatte de sig i Amsterdam, och fick två söner. Amanda Maier-Röntgens hälsa började vackla efter andra sonens födelse men hon fortsatte ändå att komponera och undervisade också sönerna i musik. En dag i juli 1894 avled hon, 41 år gammal. En stilla död, som maken beskrev det. Bara några timmar tidigare hade hon givit pojkarna en lektion, och hon hade inte klagat över någon smärta. Pianokvartetten skrevs 1891 och blev klar julafton samma år. Vill man kunna mäta kvaliteten på Amanda Maier-Röntgens tonsättargärning kan man med fördel använda detta verk som underlag, som genom fyra satser bjuder på smäktande melodier och folkligt kryddade slingor med medryckande rytmik. Hon påbörjade arbetet med pianokvartetten under ett besök hos sin gode vän och store beundrare Edvard Grieg i Norge under sommaren. I noterna står att läsa "Minnen från Hardanger" och kanske är verket tänkt som en hyllning till Grieg. En av de första gångerna stycket verkar ha spelats var i samband med en tillställning i Hoffmans pianofabrik i Stockholm drygt två år efter tonsättarens bortgång, men det skulle dröja ända till 2006 innan kvartetten trycktes och gavs ut. Som underlag användes då det material som maken Julius Röntgen sammanställt utifrån Amanda Maier-Röntgens autograf. I slutet av partituret lade han till orden "Non omnis moriar", ett citat från den romerske poeten Horatius som kan översättas med "Hela jag ska inte dö". ANNA NYHLIN


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) PIANOKVARTETT NR 2 ESS-DUR K 493 Allegro Larghetto Allegretto Wolfgang Amadeus Mozart var 30 år när han skrev sin andra pianokvartett. Vem hade inte velat möta en 30-årig Mozart? Särskilt om han verkligen var sådan som filmmakaren Milos Forman framställde honom i filmen Amadeus 1984; en skrattande, fisande, lekande man som älskade practical jokes. Innan dess hade historikerna försökt gömma undan hans brev och skabrösa texter för att hylla mästaren. Numera är det snarare den hårt arbetande tonsättaren Mozart som behöver återupprättas. Han var en av de mest produktiva tonsättarna genom tiderna. Originalmanuskripten har få korrigeringar, det verkar som om musiken rann rakt ur hjärnan ner på papperet. Hans elever, bland dem tonsättaren Johann Nepomuk Hummel som var inneboende hos familjen Mozart under den tid pianokvartett nr 2 komponerades, vittnar också om en enastående självdisciplin. Det var meningen att Mozart skulle skriva tre pianokvartetter för den kommersiella marknaden av amatörer som köpte noter för att spela hemma. Denna information kommer från Georg Nissen, den förste som skrev om Mozart. Han gifte sig med Mozarts änka Constanze och tack vare dessa två bevarades musik och information om Mozart för eftervärlden. Pianokvartett nr 1 blev dock för svår, så beställningen avbröts. Mozart fick betalt ändå, men troligen låg idéerna redan klara i huvudet färdiga att skriva ner. Melodierna rinner som bäckar, allt verkar så enkelt, det är ren glädje. Mozart hade en oerhörd förståelse för vad som låter bäst för varje instrument och röst och det är kanske en del av hemligheten med varför det alltid låter vackert. Han kunde uttrycka både smärta och humor, men aldrig utan skönhet. Framför allt är det pianot som excellerar. Långsamma melodier borde egentligen inte kunna spelas riktigt flödande av ett piano eftersom varje ton klingar av så fort den slås an. Mozarts långsamma melodier sätter pianisten på prov. Det som låter enkelt är i själva verket inget mindre än att fingertopparna vet exakt vad de ska göra för att örat ska nås av den musikaliska idén, att pianisten övervinner de 85 delar som skiljer finger från sträng i ett piano. "När tonen blir mindre, lyssna den större!", som den framlidna pianopedagogen Karin Boesen sa. KATARINA A KARLSSON


25 min



2020-02-02 14:00 Garderobshallen

2020-02-02 11:00 Garderobshallen

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!