Stäng
Meny

Arkiv

64 konserter

2017-04-29 11:00 Götaplatsfoajén

2017-03-25 11:00 Götaplatsfoajén

Program




JOHANNES BRAHMS (1833-1897) TRIO FÖR KLARINETT, CELLO OCH PIANO A-MOLL OP 114 Allegro Adagio Andantino grazioso Allegro När Johannes Brahms skrivit sin stråkkvintett op 111 bestämde han sig för att inte publicera fler verk. Nu var det dags för ungdomarna att ta över. Detta var ett så lyckligt beslut att oanade skaparkrafter frigjordes. Ytterligare en omständighet spelade in: han hade blivit bekant med den klarinettist som spelade i hertigen av Meiningens ensemble, Richard Mühlfeld. Inspirationen flödade och i början av 1890-talet resulterade detta i att fyra lysande kammarmusikverk för "fröken klarinett" hamnade på notpapperet. Det var ett instrument som Brahms tidigare inte alls ägnat något större intresse men nu hade han upptäckt klarinettens möjligheter och alla de nya verken är skapelser av högsta fulländning. Det blev en trio op 114, en kvintett op 115 och två sonater op 120 (1894). Trion för piano, klarinett och cello (för att använda den ordning som tonsättaren skrev på titelbladet) går i a-moll och skrevs 1891 i Bad Ischl, en av de vackra och stillsamma platser som Brahms under somrarna uppsökte för att få arbeta i lugn och ro. Cellon inleder verket med huvudtemat, och klarinetten tar över och utvidgar, medan pianot lägger till rytmiska idéer. I adagiot inleder klarinetten med ett elegiskt tema som cellon hittar en fortsättning på i gavottliknande rytm. Den tredje satsen är varken ett scherzo eller ett intermezzo, utan en ganska glad vals, vars mellandel utgörs av en folklig Ländler-melodi. I finalen dyker det upp ungerska färger. Trion uruppfördes i Berlin den 12 december 1891 med Mühlfeld som klarinettist, Robert Hausmann som cellist och med tonsättaren själv vid pianot. Vid samma konsert uruppfördes också den samtidigt skrivna klarinettkvintetten. STIG JACOBSSON


2014-09-27 11:00 Götaplatsfoajén

2014-03-09 18:00 Stenhammarsalen

Medverkande



Norske Ernst Simon Glaser (f 1975) är solocellist i Göteborgs Symfoniker. Han har bland annat varit solist i Tommie Haglunds cellokonsert Flaminis aura med dirigenten David Afkham (2012), inspelad på BIS), samt i Svendsens cellokonsert under ledning av Neeme Järvi (2015). Ernst Simon Glaser föddes i Ålesund och när han var sex år flyttade han med familjen till England där han växte upp. Efter avslutade studier för Ralph Kirshbaum i Manchester återvände han som 22-åring till Norge för att bli alternerande solocellist i Trondheim Symfoniorkester. Ernst Simon Glaser har också varit solocellist hos Den Norske Opera i tio år. Efter att ha utsetts till "Årets unga solist 2002" av Rikskonsertene i Norge spelade Ernst Simon Glaser in sin debut-cd med musik av Schubert och Schumann för skivbolaget Simax. 2004 erhöll han också Musikkens Venners debutantpris. Hans senaste inspelning innehåller konserter för cello och blåsorkester. Ernst Simon Glaser har samarbetat med en rad framstående musiker och dirigenter, bland dem Schlomo Mintz, Iskandar Widjaja, Leif Ove Andsnes, Nikolaj Znaider, Christian Zacharias och Liv Glaser. Som kammarmusiker och solist har han spelat med de flesta norska orkestrar samt framträtt i Europa, Kanada, Israel och Kina. Ernst Simon Glaser spelar på en cello av Francesco Ruggeri, byggd kring 1680, som lånats ut av det norska företaget Dextra Musica.













2013-09-28 11:00 Götaplatsfoajén

2012-10-20 11:00 Götaplatsfoajén

2012-09-29 11:00 Götaplatsfoajén

2009-11-21 11:00 Götaplatsfoajén

Göteborgs Symfoniker

Program













BEDRICH SMETANA (1824-1884) PIANOTRIO G-MOLL Moderato assai Scherzo Finale Bedrich Smetana är egentligen en verkligt nationalistisk tjeckisk tonsättare med många ämnen hämtade från Tjeckoslovakien. Men det tog flera år innan han till fullo kunde ägna sig åt den tjeckiska musikens inflytande. Han var mycket god vän med Liszt, Berlioz och Robert och Clara Schumann och hade redan i mycket unga år spelat violin och ägnat sig mest åt Mozarts, Haydns och Liszts kompositioner för violin och från sex års ålder också piano. Mellan 1840 och 1843 gick han i skola i Pilsen och där blev han god vän med familjen Kolar som han känt redan på 1830-talet och hade spelat duetter med dottern Katerina som han nu, vid 19 års ålder förälskade sig i. Tack vare hennes mor kunde han ta lektioner på kredit för den skickligaste pianoläraren i Prag, Josef Proksch. Och när Smetana hade det som värst i Prag föreslog J B Kittl, direktören för konservatoriet honom att vara en inneboende musiklärare hos greve Leopold Thun och hans familj och det var positivt för honom eftersom han kunde vara både i Prag och på sommaren på deras olika landställen. 1848 lämnade han Thuns och öppnade på Liszts rekommendation en privat musikskola i Prag. Han gifte sig också 1849 med Katerina som blev hans efterträdare hos Thuns. 1855 avled deras äldsta dotter och med anledning av detta skrev Smetana sin Pianotrio i g-moll, ärlig och elegisk musik till den döda femåriga dottern, som redan visat så stora musikaliska talanger. Den är i tre satser, Moderato assai, Scherzo och Finale. Den sista satsen slutar med Grave, quasi marcia över en orgelpunkt på D, sista avskedet av dottern. 1856 tog han ett arbete som ledare för Harmoniska Sällskapet i Göteborg, med stor frihet att komponera och dirigera, där han stannade till 1861. Katerina följde med honom året efter, men hon blev allt svagare, mycket beroende på de kalla vintrarna och när hon beslutade sig för att resa hem till Tjeckoslovakien avled hon i Dresden 1859. Året efter hennes död gifte Smetana om sig med en annan tjeckiska, Barbara Fernandi. Men båda tröttnade på Sverige och två år senare reste de tillbaka till Tjeckoslovakien, där Smetanas tonsättarkarriär tog fart med framförallt flera operor bl a Brudköpet från 1866 som blev något av en tjeckisk nationalopera. Han skrev 1874 sitt mest kända orkesterverk, de sex symfoniska dikterna Mitt fosterland, där Moldau ingår. Smetana blev allt dövare och sämre i nerverna och hamnade till slut på sinnessjukhus, där han avled 1884. GUNILLA PETERSÉN


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.











2008-12-06 15:00 Stenhammarsalen

2008-12-06 13:00 Stenhammarsalen

2008-10-11 11:00 Götaplatsfoajén

2008-05-24 11:00 Götaplatsfoajén

2008-04-12 15:00 Stenhammarsalen

Program





ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) PIANOTRIO G-MOLL Allegro agitato Andante con espressione Finale, Rondo: Allegro risoluto Så blev Elfrida Andrée den först anställda kvinnliga organisten i Sverige 1861, i Finska kyrkan, efter privatstudier då organistutbildningen vid Musikaliska akademin var stängd för kvinnor. Hon blev den första telegrafistutbildade kvinnan i Sverige 1865, den första kvinnliga domkyrkoorganisten 1867, den första kvinnliga professionella tonsättaren efter studier för Ludvig Norman vid akademins nya kompositionsutbildning, och den första kvinnliga orkesterdirigenten. Sin domkyrkotjänst i Göteborg behöll hon i 62 år samtidigt som hon skrev över 100 verk - bland annat två symfonier, en opera, körverk, solosånger, orgelmusik och kammarmusik. Hon ordnade över 800 så kallade "folkkonserter" som hon ofta själv dirigerade, ledde körer, undervisade i sång och komposition. Dessutom var hon piano- och harpsolist och en betydande lärare. Som enda kvinnliga tonsättare valdes hon och hennes elev Sara Wennerberg-Reuter in i Föreningen svenska tonsättare 1921. Hon var känd som tonsättare och organist i USA, England, Tyskland och Frankrike. Elfrida Andrées kamp gällde också framföranden av egna verk. Många gånger fick hon positiva reaktioner för sin musik som också publicerades. Men den spelades inte. 1883 började Elfrida Andrée komponera sin andra pianotrio som blev färdig i manuskript 1884. Den trycktes 1887 i 550 exemplar, det sista av hennes tonsatta verk som gavs ut av Musikaliska konstföreningen. Den första satsen har ett lugnare sidotema, lyriskt och varmt melodiöst, efter ett energiskt huvudtema. Andra satsen är komponerad över två olika motiv och tredje satsen har en mellandel som avslöjar att hon levde i en miljö där bland annat Smetanas kammarmusik regelbundet framfördes. GUNILLA PETERSÉN



2008-04-12 13:00 Stenhammarsalen

Program





ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) PIANOTRIO G-MOLL Allegro agitato Andante con espressione Finale, Rondo: Allegro risoluto Så blev Elfrida Andrée den först anställda kvinnliga organisten i Sverige 1861, i Finska kyrkan, efter privatstudier då organistutbildningen vid Musikaliska akademin var stängd för kvinnor. Hon blev den första telegrafistutbildade kvinnan i Sverige 1865, den första kvinnliga domkyrkoorganisten 1867, den första kvinnliga professionella tonsättaren efter studier för Ludvig Norman vid akademins nya kompositionsutbildning, och den första kvinnliga orkesterdirigenten. Sin domkyrkotjänst i Göteborg behöll hon i 62 år samtidigt som hon skrev över 100 verk - bland annat två symfonier, en opera, körverk, solosånger, orgelmusik och kammarmusik. Hon ordnade över 800 så kallade "folkkonserter" som hon ofta själv dirigerade, ledde körer, undervisade i sång och komposition. Dessutom var hon piano- och harpsolist och en betydande lärare. Som enda kvinnliga tonsättare valdes hon och hennes elev Sara Wennerberg-Reuter in i Föreningen svenska tonsättare 1921. Hon var känd som tonsättare och organist i USA, England, Tyskland och Frankrike. Elfrida Andrées kamp gällde också framföranden av egna verk. Många gånger fick hon positiva reaktioner för sin musik som också publicerades. Men den spelades inte. 1883 började Elfrida Andrée komponera sin andra pianotrio som blev färdig i manuskript 1884. Den trycktes 1887 i 550 exemplar, det sista av hennes tonsatta verk som gavs ut av Musikaliska konstföreningen. Den första satsen har ett lugnare sidotema, lyriskt och varmt melodiöst, efter ett energiskt huvudtema. Andra satsen är komponerad över två olika motiv och tredje satsen har en mellandel som avslöjar att hon levde i en miljö där bland annat Smetanas kammarmusik regelbundet framfördes. GUNILLA PETERSÉN



2008-04-12 11:00 Stenhammarsalen

Program





ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) PIANOTRIO G-MOLL Allegro agitato Andante con espressione Finale, Rondo: Allegro risoluto Så blev Elfrida Andrée den först anställda kvinnliga organisten i Sverige 1861, i Finska kyrkan, efter privatstudier då organistutbildningen vid Musikaliska akademin var stängd för kvinnor. Hon blev den första telegrafistutbildade kvinnan i Sverige 1865, den första kvinnliga domkyrkoorganisten 1867, den första kvinnliga professionella tonsättaren efter studier för Ludvig Norman vid akademins nya kompositionsutbildning, och den första kvinnliga orkesterdirigenten. Sin domkyrkotjänst i Göteborg behöll hon i 62 år samtidigt som hon skrev över 100 verk - bland annat två symfonier, en opera, körverk, solosånger, orgelmusik och kammarmusik. Hon ordnade över 800 så kallade "folkkonserter" som hon ofta själv dirigerade, ledde körer, undervisade i sång och komposition. Dessutom var hon piano- och harpsolist och en betydande lärare. Som enda kvinnliga tonsättare valdes hon och hennes elev Sara Wennerberg-Reuter in i Föreningen svenska tonsättare 1921. Hon var känd som tonsättare och organist i USA, England, Tyskland och Frankrike. Elfrida Andrées kamp gällde också framföranden av egna verk. Många gånger fick hon positiva reaktioner för sin musik som också publicerades. Men den spelades inte. 1883 började Elfrida Andrée komponera sin andra pianotrio som blev färdig i manuskript 1884. Den trycktes 1887 i 550 exemplar, det sista av hennes tonsatta verk som gavs ut av Musikaliska konstföreningen. Den första satsen har ett lugnare sidotema, lyriskt och varmt melodiöst, efter ett energiskt huvudtema. Andra satsen är komponerad över två olika motiv och tredje satsen har en mellandel som avslöjar att hon levde i en miljö där bland annat Smetanas kammarmusik regelbundet framfördes. GUNILLA PETERSÉN



2007-03-31 15:00 Stenhammarsalen

2007-03-31 13:00 Stenhammarsalen

2007-03-31 11:00 Stenhammarsalen

2006-09-16 11:00 Götaplatsfoajén

2006-04-22 15:00 Stenhammarsalen

2006-04-22 13:00 Stenhammarsalen

2006-04-22 11:00 Stenhammarsalen

2006-01-21 08:00 Götaplatsfoajén

2005-10-22 11:00 Götaplatsfoajén

2005-04-02 15:00 Stenhammarsalen

2005-04-02 13:00 Stenhammarsalen

2005-04-02 11:00 Stenhammarsalen

2005-02-05 11:00 Götaplatsfoajén

2004-12-18 11:00 Götaplatsfoajén

2004-08-28 11:00 Götaplatsfoajén

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!