Stäng
Meny

Arkiv

15 konserter

2021-10-17 18:00 Stora salen

Program


ALEXANDRE GUILMANT (1837-1911) UR ORGELSONAT NR 1 D-MOLL OP 42 Introduction et Allegro Guilmants åtta orgelsonater betraktas som hans främsta bidrag till orgellitteraturen. De tillkom mellan åren 1874 och 1906. Den första och sista finns också i versioner som Symfoni nr 1 och 2 för orgel och orkester. Guilmant betraktade i huvudsak genren symfoni som orkestral, och han använde den symfoniskt tänkta Cavaillé-Coll-orgeln som en stor enmansorkester. Han uruppförde den själv i november 1874. Sonaten har underrubriken Hommage Respectueux à Sa Majesté Léopold II ("Respektfull hyllning till Leopold II") kung av Belgien. Redan i introduktionen visar Guilmant hur viktig pedalspelet är när huvudtemat presenteras i ett kraftfullt pedalsolo. Alla Guilmants orgelsonater (undantagen nr 7) inleds med en sats i klassisk sonatform. Det kontrasterande sidotemat går i parallelltonarten F-dur och kan leda tankarna till Franck när de långa tonerna sprider ett visst lugn. Den välformade genomföringsdelen bjuder på kanons och vertikala motiv som mynnar ut i en briljant coda. STIG JACOBSSON


MARTIN HERCHENRÖDER (f 1961) NORTHEN LIGHTS Göteborgs Internationella Orgelfestivals beställningsverk Northern Lights: kraftfulla solpartiklar, solenergins osynliga budbärare, invaderar jordens atmosfär och stråk av förtrollat ljus blommar ut framför den mörka natthimlen. Ljus slungas ut från det kompakta mörkret, sprids, och färggranna former framträder. Kosmisk energi - spröd och massiv, osynlig och synlig, frånvarande och påtaglig: allt tillsammans. Northern Lights: oordnade ljudmassor och lysande, färggranna harmonier tränger in i varandra, lägger sig ovanpå och döljer varandra, och stundtals bryter värdefulla melodier fram ur denna blandning, ljusa budbärare av evig skönhet, som ett ögonblick senare försvinner i malströmmen av allt mäktigare energieruptioner. Northern Lights utforskar en stor konserthusorgels möjligheter. Stycket har sina rötter i det musikaliska avantgardet och följer dess konsekvenser i skenet av den aldrig tidigare upplevda orkestrala förmågan, färgrikedomen och det fullständigt nya, aldrig tidigare hörda dynamiska spektrumet hos den nya konserthusorgeln i Göteborgs Konserthus. Stycket komponerades våren 2021 på beställning av Göteborgs orgelakademi till invigningen av den nya orgeln. Det tillägnas Hans Davidsson. MARTIN HERCHENRÖDER Tyske Martin Herchenröder är organist, kompositör och musikvetare. Han har föreläst samt hållit workshops och mästarklasser i New York (Juilliard), Chicago och Peking samt vid ett flertal andra internationella institutioner. Han har varit gästprofessor i Vancouver och Köpenhamn och utsågs 2008 till gästprofessor i orgel och komposition vid Eastman School of Music i Rochester. Som konsertorganist framträder han regelbundet i Europa, Kanada och USA.


BENGT HAMBRAEUS (1928-2000) INTROITUS UR MISSA PRO ORGANO, IN MEMORIAM OLIVIER MESSIAEN 1992 Bengt Hambraeus fick sin skolning som organist av Alf Linder men hans stora fascination för klanger lockade honom att i allt högre grad göra sig ett namn som tonsättare. Han blev en av de första svenskar som besökte elektronmusikstudion i Köln, redan 1955, och han komponerade en rad elektroakustiska verk. Men han skrev också genom hela sin karriär en rad orgelverk där han utvecklade instrumentets möjligheter. "Orgeln är inte en, utan många". I själva verket dominerar orgelmusik hans digra verklista. Till hans mest omfattande orgelverk hör den femsatsiga Missa pro organo (1992), beställd av Malmö musikhögskola och skriven som ett rekviem till den just bortgångne Olivier Messiaen vars undervisning han följt bland annat i Darmstadt 1952. Tillsammans med malmöorganisten Hans Hellstrand tänkte han mycket på de orgelmässor som skrivits genom tiderna från Couperin och Frescobaldi fram till just Messiaen. Det blev totalt fem satser som hör ihop med den liturgiska mässans fem delar. För att kunna bli oftare spelad också på mindre orglar komponerade Hambraeus verket i två versioner, en längre med större dimensioner, och en kortare och enklare. STIG JACOBSSON


ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) CANTILENA Elfrida Andrée föddes i Visby och fick sina grundläggande musikkunskaper förmedlade av fadern. Hon avlade organistexamen som privatist vid musikkonservatoriet i Stockholm 1857. 1865 blev hon vår första kvinnliga telegrafist, och därmed öppnades en yrkeskarriär som åtskilliga kvinnor kom att nappa på. Dessutom blev hon efter en lagändring vår första kvinnliga domkyrkoorganist 1867. Hon anställdes i Göteborg och kom att stanna där till sin död. Hennes musikaliska insatser i denna stad är överväldigande. Hon verkade nämligen även som dirigent och ledde från 1897 inte mindre än 800 så kallade folkkonserter. Genom systern Fredrikas giftermål med Wilhelm Stenhammar kom hon in i musiklivets innersta kretsar. Vid sidan av denna imponerande gärning var hon också sin tids ledande kvinnliga tonsättare med studier för Niels W Gade och Ludvig Norman. Med kammarmusik, orkestersviter, orgelverk och en opera på sin verkförteckning är hennes produktion imponerande. Hon komponerade gärna i en sympatiskt lättflytande och charmerande stil, naturlig och inspirerad musik. Bland hennes verk finns en del orgelmusik. Det blev flersatsiga verk som två symfonier för orgel (den andra med bleckblåsorkester), men mestadels korta stämningsbilder, inte sällan hastigt nedskrivna och i olika bearbetningar. Hennes Cantilena är också känd som Andante och larghetto, ett mycket stillsamt och vackert verk som skrevs i januari 1893. STIG JACOBSSON


MADELEINE ISAKSSON (f 1956) SPAN Orgelsolot Span (engelskans ord för brovalv, båge,tidsspann) rör sig mellan det skyhöga och underjordiskt djupa. Musiken hänger och spänner däröver likt ett segel som sökande fångas upp av motstridiga rörelser. Den faller, landar ibland i stiltje, samlas till ivrig aktivitet, förs ibland till vilande våglängder, expanderar mot full vidd… alltjämt i sin obevekliga strävan uppåt, från och till det ogripbara - fästet. Span är tillägnat organisten Karin Nelson. MADELEINE ISAKSSON Madeleine Isaksson studerade piano och komposition vid Musikhögskolan i Stockholm med lärare som Gunnar Hallhagen och Mats Persson i piano, Eva Nordenfeldt i cembalo, Gunnar Bucht och Sven-David Sandström i komposition, Pär Lindgren i elektroakustik, Arne Mellnäs i instrumentation och Bo Wallner i teori/analys. Efter diplom som pianolärare och i komposition reste hon till Amsterdam för ett års studier med tonsättaren Louis Andriessen och vidare till Paris där hon alltsedan dess bor och verkar som tonsättare. Hennes musik är högkoncentrerad, kännetecknad av stor detaljrikedom och variation i utformandet av fraser och klanger, välintegrerade processer som hålls ihop av en nästan fysisk rörelse i föränderlig metrik. Utgångsramarna kan beskrivas som rum: intervall-, register- och tidsrum där materialet bearbetas genom olika tidslager och kontrasterande termer som ljust/mörkt, lätt/tungt. Återkommande melodiceller förminskas och förstoras vilka tillsammans bildar ett slagsmönstervävdärständigtnyaaspekterhållerspänningen uppe i nästan viktlösa tillstånd. Musiken är ofta relaterad till en förnimbar, ibland dold, töjbar puls. Denna realiseras genom en föränderlig metrik mellan (överlappande) till- och avtagande pulslängder. Bland hennes senaste kompositioner finns kammarmusikstycket Capsuled Time och orkesterverket Tornio (Flows), båda 2021.


GYÖRGY LIGETI (1923-2006) VOLUMINA Ungraren György Ligeti flydde från hemlandet i samband med Sovjetunionens invasion 1956. Han hade tills dess bara kunnat komponera i en folklig och traditionell anda, förutom de radikala försök han direkt stoppade i byrålådan i väntan på bättre tider. När han väl slagit sig ner i väst dröjde det inte länge förrän han kom att bli den mest avantgardistiska av alla. Han fick sitt genombrott i Köln 1960 och redan året därpå engagerades han som gästprofessor vid Musikhögskolan i Stockholm. Han kom att bli en känd gestalt i det svenska musiklivet och valdes in som ledamot av musikaliska akademin. Stockholmsoperan uruppförde hans enda opera, Den stora makabern. När han medverkade vid dagarna för ny musik i Darmstadt 1960 träffade han den svenske organisten och tonsättaren Karl-Erik Welin och de sågs på nytt i Stockholm, där Welin gav honom ingående kunskap om orglar, något som kom att resultera i kompositionen Volumina (1961-2, reviderad 1966) som inte liknar något tidigare orgelverk. Titeln kan tolkas som "ihåligheter", så som Ligeti kände sig vid tiden för flykten. Men han fyllde dessa håligheter med rikt innehåll. Det blev ett verk som också kräver en extra registrant, en som under organistens intensiva spel på manualerna och pedalen samtidigt kan dra i registerandragen. På så sätt kan man göra snabba växlingar i klangfärg och styrkegrad. Verket börjar med ett cluster där alla tangenter är nedtryckta och alla register utdragna. För att på detta sätt utnyttja hela orgeln måste man använda hela underarmarna. När Welin övade på den elektriska orgeln i Göteborgs domkyrka började en doft av bränt gummi kännas och man kunde konstatera att alla mekaniska detaljer av bly och tenn hade smält. Det blev överspänning. Någon hade tidigare ersatt en säkring med en böjd synål, och försäkringsbolaget vägrade därför stå för kostnaderna. Händelsen fick viss uppmärksamhet och resulterade i att några kyrkor vägrade att ställa sin orgel till förfogande för detta verk. Men det lugnade ner sig och Welin fick spela verket 100-tals gånger över hela världen, och lade därmed grunden för ett helt nytt sätt att se på orgelns möjligheter. STIG JACOBSSON



Medverkande


Magnus Kjellson är utbildad med diplomexamen vid Högskolan för scen och musik i Göteborg och vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam efter studier för Rune Wåhlberg, Hans Davidsson och Hans van Nieuwkoop. Han är organist i Christinae kyrka i Göteborg. 1995-2007 undervisade Magnus Kjellson i orgelinterpretation och liturgisk orgel vid Högskolan för Scen och Musik i Göteborg. Han engageras också som gästlärare vid internationella akademier och festivaler. Magnus Kjellson är initiativtagare till Göteborg Baroque och har sedan starten 2004 varit ensemblens konstnärlige och musikaliske ledare.


Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.


Hans Davidsson är internationellt verksam organist, kyrkomusiker, forskare, författare, konsult, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, lärare vid Ljungskile folkhögskola och sedan 2017 tillbaka i Göteborg som organist i Älvsborgs kyrka. Han verkade som professor i orgel och kyrkomusik vid Musikhögskolan vid Göteborgs universitet 1987-200, Eastman School of Music 2000-2012, Hochschule för Künste i Bremen 2006-2013 samt det Konglige Dansk Musikkonservatorium i Köpenhamn 2011-2018. Bland Hans Davidsson många inspelningar finns samtliga orgelverk av Matthias Weckman, Georg Böhm, Dietrich Buxtehude samt Felix Mendelssohns Sex sonater (Loft).


Hans-Ola Ericsson är en firad organist, internationellt verksam pedagog och samtida tonsättare. Han har varit professor i Piteå och var under flera år organist samt chef för kyrkomusiken vid McGill University i Montreal, Kanada. Han är känd för en repertoar som spänner från Messiaen, Cages och Ligeti till den ofrånkomlige Johann Sebastian Bach samt ett flertal andra tonsättare. Bland juvelerna i hans verksamhet finns Messiaens samlade verk och en serie Bachframföranden för orgel och kammarensemble.


2021-10-15 18:00 Stora salen

Program


OLIVIER MESSIAEN (1908-1992) APPARITION DE L'EGLISE ETERNELLE Olivier Messiaen var en av de banbrytande och mest inflytelserika modernistiska tonsättarna under andra hälften av 1900-talet. Redan i sin allra första publicerade komposition, orgelstycket Le banquet céleste, komponerat när tonsättaren var 18 år gammal, framträder han som en djupt originell tonsättarpersonlighet. Messiaen utforskade under hela sin långa verksamhet nya uttrycksmöjligheter: han utvecklade egna melodiska och harmoniska system (däribland sju skaltyper, "modi med begränsade transpositioner"), infogade rytmer från grekisk metrik och indisk musik och såg över huvud taget rytmen som det centrala elementet i musiken. Välkänt är hans bruk av fågelsång, återgiven med stor exakthet. Vissa aspekter av Messiaens tonspråk blev en inspirationskälla för efterkrigstidens unga avantgardistiska tonsättare. Mest centralt för Messiaens skapande var hans katolska tro: nästan alla hans verk har ett teologiskt innehåll. Vid sidan av Bengt Hambræus är han den ende av efterkrigstidens stora modernister för vilken orgeln var central i skapandet - även om han också komponerande många betydande verk i andra genrer. I över 60 år tjänstgjorde han söndagligen som organist i Sainte-Trinité-kyrkan i Paris, och under hela denna tid tillkom nya orgelkompositioner, de flesta i form av större verkcykler med titlar som "Frälsarens födelse", "Härlighetskropparna" "Pingstmässa" och "Meditationer över den heliga Treenigheten". Apparition de l'église éternelle ("Uppenbarelse av den eviga kyrkan") är ett av de tidiga verken (1932), komponerat ungefär samtidigt som den första verkcykeln, "Himmelsfärden". Stycket är Messiaens första orgelkomposition efter tillträdet som organist i Sainte-Trinité året innan. Verket är en vision av den himmelska kyrkan, som först skymtar i fjärran, sedan kommer allt närmare, för att sedan åter avlägsna sig. Stycket uppvisar drag som utifrån dagens perspektiv kan ses som minimalistiska. I sin egen kommentar till verket betonar Messiaen de enkla byggstenarna: rytmmönstren, de harmoniska färgerna som kontrasteras mot "hårda och kalla" tomma kvinter, och den först växande och sedan avtagande dynamiken. Messiaen fortsätter, med referens till en katolsk hymn: "mejsel, hammare, lidande och prövningar skär och polerar de utvalda, de levande stenarna i den andliga byggnaden (vilket uttrycks genom basens oupphörliga pulserande). Visionen är mycket enkel, på sin höjdpunkt nästan brutal. Den byggs upp långsamt och använder lång tid för att försvinna…" SVERKER JULLANDER


EDOUARD BATISTE (1820-1876) OFFERTORIUM TILL SANKTA CECILIA, NR 4 Edouard Batiste var under sin livstid en mycket känd, uppskattad och mångsidig musikpersonlighet: kördirigent och organist, pedagog och kompositör. Redan vid 8 års ålder antogs han som elev vid Pariskonservatoriet och nio år senare blev han lärare vid samma institution, där han undervisade i solfège (en metod för undervisning i musik- och gehörslära) och flera andra ämnen. 1854 utnämndes han till organist i en av de största Pariskyrkorna, Saint-Eustache, och fick där ansvaret för den praktfulla nya orgeln, byggd av den belgisk-franska firman Merklin, som vid sidan av Cavaillé-Coll räknades som tidens främste orgelbyggare. Han blev ryktbar långt utanför Frankrikes gränser, i synnerhet i Storbritannien och USA, där merparten av hans orgelverk publicerades. Batiste levde i en brytningstid då den mondäna parisiska, operainfluerade orgelmusiken med inriktning på spelteknisk briljans och klangliga effekter utmanades av en mer "seriös" stil, influerad av gregoriansk sång, äldre polyfoni och J.S. Bach, som från mitten av seklet lanserades av bland andra den belgiske organisten Jacques-Nicolas Lemmens och fick prominenta företrädare bland yngre ledande Parisorganister, bland dem Alexandre Guilmant och Charles-Marie Widor. Batiste förblev däremot en utpräglad företrädare för den mer "världsliga" stilen, med påföljd att hans kompositioner föll i glömska relativt kort tid efter hans död. Batistes orgelmusik må ha ansetts "okyrklig" utifrån stilistiska kriterier, men inte desto mindre är de allra flesta av hans kompositioner uttryckligen avsedda för gudstjänsten - den tidens katolska liturgi lämnade åtskilligt utrymme för självständig orgelmusik. En av Batistes favoritgenrer var offertoriet, den del av mässan då nattvardselementen (bröd och vin) placeras på altaret. Detta liturgiska moment har ända sedan 1600-talet inspirerat franska organister till stort upplagda kompositioner, och i Batistes produktion ingår närmare 30 sådana. Det offertorium av Batiste som står på dagens program är det sista i en serie av fyra som är tillägnade musikens skyddshelgon S:ta Cecilia. Två tematiska idéer växlar i styckets olika avsnitt: en lugn pastoralartad melodi i 9/8-takt, och en livfull tonslinga som dominerar i de mer dramatiska partierna. I stycket utnyttjas både orgelns lyriska potential, med soli för oboe- och flöjtstämmor, och dess kapacitet för monumentala stegringar, fram till de pompösa sluttakterna. SVERKER JULLANDER


ALEXANDRE GUILMANT (1837-1911) LAMENTATION OP 45 NR 1 Alexandre Guilmant var en av 1800-talets ledande orgelvirtuoser och flitigaste konsertgivare. Hans verksamhet som utövande organist, med tjänst både i Pariskyrkan Sainte-Trinité och i Trocadéro-palatset, och därtill långa turnéer med framträdanden i mängder av kyrkor och konserthus i Europa och USA, hindrade honom dock inte från att också vara en mycket produktiv tonsättare och dessutom lärare i orgel vid ett flertal institutioner, däribland Pariskonservatoriet. Hos läromästaren Lemmens tillägnade han sig en solid spelteknik och ett intresse för gregoriansk sång och tidig musik, vilket avspeglade sig i hans egna kompositioner. Guilmant hade en mycket bred repertoar och odlade ett stort intresse för musik från olika historiska epoker och nationella traditioner. Han gav flera konserter med enbart skandinavisk musik och svarade också för uruppförandet av Emil Sjögrens viktigaste orgelverk, Preludium och fuga i a-moll. Hörnstenen i Guilmants orgelproduktion är de åtta symfoniskt anlagda orgelsonaterna, men därutöver komponerade han flera hundra mindre stycken, de flesta samlade i volymer med titlar som "Den praktiske organisten", "Den liturgiske organisten" och "Stycken i olika stilarter". I denna del av sin tonsättarverksamhet visade han stor insikt i den "vanlige" kyrkoorganistens behov av en varierad men inte alltför lång eller tekniskt krävande gudstjänstrepertoar. Lamentation (Klagosång) komponerad 1875, ingår i det tolfte av de 18 häftena i Pièces dans différents styles. Stycket är skrivet till minne av en vän till Guilmant, prästen Henri Gros, som tjänstgjorde som frivillig fältpräst i en armébataljon nära Paris under fransk-tyska kriget och dödades av en granatskärva i december 1870. Som överskrift står några rader på latin ur Davids klagosång över kung Sauls och sin vän Jonatans död i Andra Samuelsboken 1: "Betrakta, Israel, dessa som har dött på dina höjder…Jag sörjer dig, min broder…På höjderna har han fallit…ej mer smord med olja". Inledningen är mörk, med dova, droppande pedaltoner som ackompanjerar en kromatiskt sjunkande tonföljd. Efter några tunga ackord inträder det elegiska sångtemat med sina fallande fraser, nästan schubertskt i sin växling mellan dur- och mollklanger. En ödesmättad stegring landar i en orgelpunkt, och inledningens dropptoner återkommer. Stycket avslutas stilla i dur, med en gregoriansk koral: "Jerusalem, Jerusalem, omvänd dig till din Herre och Gud", som ingår i den katolska liturgin för Stilla veckan. Titeln Lamentation anspelar på de gammaltestamentliga Klagovisorna (latin: Lamentationes), varifrån texterna till denna liturgi är hämtade. SVERKER JULLANDER


MOLLY KIEN (f 1979) ARCTICIDAE Det var en speciell känsla att sitta hemma vid köksbordet mitt under en pandemi och skriva ett stycke för orgel, det största instrument som finns och som kan bara upplevas på plats, när man knappt hade lämnat hemmet på flera månader, för att inte tala om att gå på konsert. För inspiration lyssnade jag på Messiaens stora orgelverk, Apparition de l'église éternelle. Jag blev överväldigad när musiken blev så stark (på inspelningen) att det kändes som att salen skakade, och jag fick rysningar och längtade till att få höra livemusik igen. Med den känslan i bakhuvudet började jag komponera mitt eget verk för orgel, där jag har, med mycket hjälp av organisterna Hans Davidsson och Mattias Wager, försökt bygga upp klanger på samma sätt som man gör när man skriver ett orkesterverk. Jag ville gärna fylla hela salen med dramatiska ackord, och även experimentera med lekfulla partier. Jag blev överlycklig när jag fick reda på att Göteborgs nya konserthusorgel har pipor som sitter under salen så att den skakar när de spelas, precis på samma sätt som jag hade föreställt mig att den gjorde med Messiaens musik! Arcticidae* är en indirekt referens till min dotter Hafrún, som föddes mitt under kompositionsprocessen. MOLLY KIEN *Islandsmussla. Den amerikanska tonsättaren Molly Kien har en Bachelor of Arts från Indiana University i Bloomington och en masterexamen från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon kom till Sverige 2002 för att studera för Sven-David Sandström vid Gotlands Tonsättarskola och fortsatte sina studier för denne i Bloomington. Hennes verk har framförts av ledande svenska orkestrar och kammarensembler. Hon har varit Composer in Residence hos Västerås Sinfonietta och skrev på beställning av Stockholms Konserthus ett stycke för klarinettisten och Echo Rising Starvinnaren Magnus Holmander som framfördes vid flera konserthus i Europa säsongen 2019-2020. Molly Kien har också ett stort intresse för amerikansk folkmusik. Hon sjunger och spelar banjo, hackbräde och ukulele i det egna old-time-bandet Molly Moses and the Country Cousins.


CÉSAR FRANCK (1822-1890) KORAL NR 1 E-DUR Det framhålls ofta att César Franck mognade sent som tonsättare. Visserligen vann han tidigt berömmelse för några pianotrior, men därefter uteblev framgångarna, och periodvis lade han i stort sett ner sin kompositionsverksamhet. I stället kom han att försörja sig som lärare, samtidigt som han upptäckte orgeln som konstnärligt medium - han fick tidigt rykte som en lysande improvisatör. När han 1853 tillträdde sin första tjänst som "titulärorganist", i Pariskyrkan Saint-Jean-Saint-François där huvudorgeln var byggd av mästaren Cavaillé-Coll, lär han förtjust ha utbrustit: "Min nya orgel - det är en orkester!" Några år senare, 1858, blev han organist i den då nybyggda kyrkan Saint-Clotilde och det är främst orgeln i denna kyrka - även den av Cavaillé-Coll - som inspirerade till de stora orgelverken. "Om ni visste vad jag älskar denna orgel! Den är så smidig under mina fingrar och så följsam mot mina tankar!", sa han en gång till sin kyrkoherde. Franck var personligen tillbakadragen men blev ändå kontroversiell; åsikterna om hans musik var minst sagt delade och han fick dessutom kritik för sin undervisning som orgelprofessor vid Pariskonservatoriet. Det lär mer ha handlat om kompositionsseminarier än egentliga spellektioner. I de mogna mästerverken, alla komponerade efter fyllda 50 år - däribland pianokvintetten i f-moll, de symfoniska variationerna för piano och orkester, violinsonaten, d-mollsymfonin och slutligen de tre koralerna för orgel - framträder hans tonspråk i full blom med sin djupt personliga harmonik. En koral är hos Franck inte en kyrkovisa utan en (instrumental) melodi som har vissa drag gemensamma med koraler: lugnt tempo och jämn rytm med ackordbyte på varje meloditon. Första gången ordet "choral" dyker upp i en verktitel är i pianotriptyken Preludium, koral och fuga från 1884. Här är koralen närmast en episod mellan de övriga delarna (även om koraltemat återkommer i slutet av fugan). I Tre koraler för orgel från 1890 blir koraltemat däremot kärnan i en större komposition. Men i dessa verk finns också många andra motiv - några av dem med koralliknande drag - vilket kan verka förvirrande för den som väntar sig en traditionell inledande koralpresentation. Det är som att Franck söker sig fram innan han når den "riktiga" koralen. I ett brev betecknade Franck den första koralen, i E-dur, som "ett stort stycke för orgel som jag har gett titeln koral; det är en koral men med mycken fantasi", och till sin elev Vincent d'Indy sa han, något kryptiskt: "Ni förstår, den verkliga koralen är inte koralen; den kommer till under styckets förlopp". E-durkoralen kan beskrivas som ett variationsverk men det som varieras är inte koralmelodin utan ett större temablock där koralen kommer in i slutet. Efter ett dramatiskt mellanspel följer en friare variation som utmynnar i en stegring upp till fullt verk. Här framträder koralen i ensamt majestät, i kanon mellan sopran och bas, "befriad" från övriga motiv, förutom i sluttakternas återklanger av den första variationens inledning. SVERKER JULLANDER


KARIN NELSON (f 1960) IMPROVISATION Konsten att improvisera, att komponera vid instrumentet, har i dag en blygsam roll i det västerländska klassiska musikutövandet; i någon mån lever den kvar i de kadenser som solisten i framför allt wienklassiska solokonserter förutsätts extemporera (eller komponera). Men ännu vid mitten av 1800-talet var det vanligt att improvisationer, eller "fantasier" som det ofta hette, ingick i program för soloaftnar med pianister. För orgelns del har bruket att spela egna improvisationer vid konserter levt kvar till våra dagar, kanske som en följd av att de flesta organister tjänstgör i gudstjänster och därmed förutsätts ha färdighet i improvisation, som också är en självklar del i utbildningen av kyrkomusiker. En konsertimprovisation bygger ofta på vad man brukar kalla ett "givet tema", som kan vara en mer eller mindre känd existerande melodi, eller ett för tillfället komponerat tema, som vanligen ges till improvisatören en stund före konsertens början. Improvisationen kan vara hållen i en given klassisk form, som till exempel sonat eller preludium och fuga - att avsluta en improvisation med en fuga är av tradition mycket vanligt - men det kan också vara så att improvisatören ges helt fria tyglar, utan att vara bunden av vare sig ett tema eller en given formtyp. SVERKER JULLANDER


JOHANNES BRAHMS (1833-1897) AKADEMISK FESTUVERTYR OP 80 Johannes Brahms komponerade med förkärlek musikverk parvis: 1860 skrev han de båda orkesterserenaderna, 1863 de båda pianokvartetterna, 1877-1878 de två första symfonierna, 1873 de båda stråkkvartetterna op 51 och 1895 de båda klarinettsonaterna op 120. Att dessa par dessutom ofta representerar varsin ytterlighet visas särskilt tydligt av hans båda orkesteruvertyrer, skrivna 1881: Akademisk festuvertyr op 80 och Tragisk uvertyr op 81. Vid 60 års ålder ansågs Brahms allmänt vara den störste levande tonsättaren. Han blev hedersmedborgare i födelsestaden Hamburg, hyllades med en minnesmedalj från Gesellschaft der Musikfreunde i Wien. Han kallades till Cambridge för att mottaga ett hedersdoktorat vid universitetet, men Brahms var inte svag för den här sortens utmärkelser så han avböjde. Det var lättare för honom att acceptera ett motsvarande erbjudande från det något anonymare Breslau, och som tack skrev han Akademisk festuvertyr, byggd på kända tyska studentsånger. Det hela börjar i sorgesam c-moll och sedan följer sångerna "Wir hatten gebaut ein stattliches Haus", "Landesvaters", "Fuchslieder" och slutligen den även här hemma välkända "Gaudeamus igitur". Brahms har knappast blivit känd som någon jubeltonsättare, och ingenstans i hans produktion hittar man mer uppsluppen C-durstämning än i den här uvertyrens glänsande sluttakter. STIG JACOBSSON


Medverkande


Hans-Ola Ericsson är en firad organist, internationellt verksam pedagog och samtida tonsättare. Han har varit professor i Piteå och var under flera år organist samt chef för kyrkomusiken vid McGill University i Montreal, Kanada. Han är känd för en repertoar som spänner från Messiaen, Cages och Ligeti till den ofrånkomlige Johann Sebastian Bach samt ett flertal andra tonsättare. Bland juvelerna i hans verksamhet finns Messiaens samlade verk och en serie Bachframföranden för orgel och kammarensemble.


Magnus Kjellson är utbildad med diplomexamen vid Högskolan för scen och musik i Göteborg och vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam efter studier för Rune Wåhlberg, Hans Davidsson och Hans van Nieuwkoop. Han är organist i Christinae kyrka i Göteborg. 1995-2007 undervisade Magnus Kjellson i orgelinterpretation och liturgisk orgel vid Högskolan för Scen och Musik i Göteborg. Han engageras också som gästlärare vid internationella akademier och festivaler. Magnus Kjellson är initiativtagare till Göteborg Baroque och har sedan starten 2004 varit ensemblens konstnärlige och musikaliske ledare.


Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.


Den belgiske organisten och musikvetaren Joris Verdin är lärare i orgel vid Antwerpens kungliga konservatorium och professor vid Universitetet i Leuven, Belgien. Han återupptäcker lika gärna bortglömd musik som han skapar ny i egna kompositioner. Han har spelat in över 40 cd med musik som spänner över många olika eror och stilar. Mångsysslaren Joris Verdin ger också mästarklasser, ansvarar för notutgåvor, skriver artiklar och ger ut böcker, bland dem den första handboken i att spela harmonium. Bland hans många skivpriser finns Diapason d'Or och Preis der deutschen Schallplattenkritik.


Hans Davidsson är internationellt verksam organist, kyrkomusiker, forskare, författare, konsult, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, lärare vid Ljungskile folkhögskola och sedan 2017 tillbaka i Göteborg som organist i Älvsborgs kyrka. Han verkade som professor i orgel och kyrkomusik vid Musikhögskolan vid Göteborgs universitet 1987-200, Eastman School of Music 2000-2012, Hochschule för Künste i Bremen 2006-2013 samt det Konglige Dansk Musikkonservatorium i Köpenhamn 2011-2018. Bland Hans Davidsson många inspelningar finns samtliga orgelverk av Matthias Weckman, Georg Böhm, Dietrich Buxtehude samt Felix Mendelssohns Sex sonater (Loft).


Amerikanske organisten Nathan Laube är en ledande musiker och pedagog med beundrare över hela världen. Han har framträtt på fyra kontinenter i prestigefyllda konserthus som Elbfilharmonin i Hamburg, Berlinfilharmonin, Walt Disney Concert Hall i Los Angeles och Wiens Konserthus samt i berömda kyrkor som Notre-Dame i Paris, St Paul-katedralen i London och Berlins domkyrka. Nathan Laube var också med vid invigningen av den restaurerade orgeln i Vasakyrkan i Göteborg. Han är även verksam vid musikhögskolan i Stuttgart och var tidigare knuten till Eastman School of Music i Rochester, USA.


1992-10-09 22:00 Stora salen

Medverkande


Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.



Sven Fridolfsson Sopransaxofon


1992-10-09 12:10 Stora salen

Medverkande


Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.


1991-11-29 12:10 Stora salen

Medverkande



Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.


Sven Fridolfsson Sopransaxofon


1991-06-12 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.


1990-11-02 12:10 Stora salen

Medverkande


Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.


1990-10-05 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.


1990-10-04 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.


1990-04-06 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.






Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.




1990-04-05 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.






Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.




1989-05-11 19:30 Stora salen

Program


ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) SYMFONI NR 9 E-MOLL OP 95 "FRÅN DEN NYA VÄRLDEN" Adagio. Allegro molto Largo Scherzo: Molto vivace Allegro con fuoco Antonín Dvorák krönte 1891 sin musikerbana med att acceptera posten som professor i komposition i New York. Det var sannerligen en imponerande karriär den fattige slaktarsonen från en liten böhmisk lantby hade gjort. Det nyöppnade konservatoriet i New York nöjde sig inte med någon annan än den mest uppmärksammade av tidens alla tonsättare och nu stod Dvorák onekligen på toppen av sin förmåga. Åren innan hade han arbetat på sin åttonde symfoni (fullbordad 8 november 1889) och i februari året därpå dirigerade han uruppförandet i Prag. Därefter gick symfonin segrande fram i London och Frankfurt. Ryktet nådde New York och man bestämde sig för att detta var den tonsättare som skulle hjälpa till att skapa en amerikansk musik! Dvoráks år i Amerika fylldes dessvärre mest av hemlängtan. Han trivdes bäst när han befann sig bland exiltjecker i den lilla tjeckiska enklaven Spillville. Likafullt kunde han inte låta bli att fascineras av den amerikanska naturen lika mycket som av folklivet i de stora städerna. Allt detta går igen i de kompositioner han komponerade "over there", och det är fråga om flera av hans bästa och mest kända stycken: Stråkkvartett nr 12, "Den amerikanska", nionde symfonin och större delen av den stora cellokonserten. Hur mycket amerikanskt det nu finns i nionde symfonin kan man diskutera, och det har man gjort alltsedan uruppförandet i New York 1893 under Anton Seidls ledning. Man har tyckt sig höra spirituals, pionjärsånger, storstädernas puls och mycket annat. Andra har bara hört hemlängtan och insett att det är minnen från det älskade Böhmen som tränger sig fram och format musiken. Några säkra svar finns inte. Men ett är helt säkert: symfonin är överväldigande i sin rikedom på geniala melodier och bländande orkestrala prakt. Få symfonier har en mer gastkramande intensitet och samtidigt en så lyrisk skönhet. STIG JACOBSSON



Medverkande




Urban Agnas Trumpet



Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.









Göteborgs Symfoniker Symfoniorkester

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


1989-05-10 19:30 Stora salen

Program


ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) SYMFONI NR 9 E-MOLL OP 95 "FRÅN DEN NYA VÄRLDEN" Adagio. Allegro molto Largo Scherzo: Molto vivace Allegro con fuoco Antonín Dvorák krönte 1891 sin musikerbana med att acceptera posten som professor i komposition i New York. Det var sannerligen en imponerande karriär den fattige slaktarsonen från en liten böhmisk lantby hade gjort. Det nyöppnade konservatoriet i New York nöjde sig inte med någon annan än den mest uppmärksammade av tidens alla tonsättare och nu stod Dvorák onekligen på toppen av sin förmåga. Åren innan hade han arbetat på sin åttonde symfoni (fullbordad 8 november 1889) och i februari året därpå dirigerade han uruppförandet i Prag. Därefter gick symfonin segrande fram i London och Frankfurt. Ryktet nådde New York och man bestämde sig för att detta var den tonsättare som skulle hjälpa till att skapa en amerikansk musik! Dvoráks år i Amerika fylldes dessvärre mest av hemlängtan. Han trivdes bäst när han befann sig bland exiltjecker i den lilla tjeckiska enklaven Spillville. Likafullt kunde han inte låta bli att fascineras av den amerikanska naturen lika mycket som av folklivet i de stora städerna. Allt detta går igen i de kompositioner han komponerade "over there", och det är fråga om flera av hans bästa och mest kända stycken: Stråkkvartett nr 12, "Den amerikanska", nionde symfonin och större delen av den stora cellokonserten. Hur mycket amerikanskt det nu finns i nionde symfonin kan man diskutera, och det har man gjort alltsedan uruppförandet i New York 1893 under Anton Seidls ledning. Man har tyckt sig höra spirituals, pionjärsånger, storstädernas puls och mycket annat. Andra har bara hört hemlängtan och insett att det är minnen från det älskade Böhmen som tränger sig fram och format musiken. Några säkra svar finns inte. Men ett är helt säkert: symfonin är överväldigande i sin rikedom på geniala melodier och bländande orkestrala prakt. Få symfonier har en mer gastkramande intensitet och samtidigt en så lyrisk skönhet. STIG JACOBSSON



Medverkande




Urban Agnas Trumpet



Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.









Göteborgs Symfoniker Symfoniorkester

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


1988-03-11 19:30 Stora salen

Program



BENJAMIN BRITTEN (1913-1976) THE BALLAD OF LITTLE MUSGRAVE AND LADY BARNARD Balladen om Little Musgrave och Lady Barnard är en mycket känd folkvisa som Britten 1943 använde som grund för ett manskörstycke. Verket tillägnade han sin vän, sångaren Richard Wood, som satt krigsfånge i södra Tyskland. Noterna smugglades på mikrofilm in i lägret med Röda korsets hjälp och framfördes vid den musikfestival som Wood organiserade. Historien berättar om en otrogen fru, Lady Barnard, och hennes älskare Lille Musgrave. De upptäcks på bar gärning och båda mördas av den bedragne maken. ANDREAS KONVICKA





Medverkande




Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.



Anonym Gossalt


1988-03-10 19:30 Stora salen

Program



BENJAMIN BRITTEN (1913-1976) THE BALLAD OF LITTLE MUSGRAVE AND LADY BARNARD Balladen om Little Musgrave och Lady Barnard är en mycket känd folkvisa som Britten 1943 använde som grund för ett manskörstycke. Verket tillägnade han sin vän, sångaren Richard Wood, som satt krigsfånge i södra Tyskland. Noterna smugglades på mikrofilm in i lägret med Röda korsets hjälp och framfördes vid den musikfestival som Wood organiserade. Historien berättar om en otrogen fru, Lady Barnard, och hennes älskare Lille Musgrave. De upptäcks på bar gärning och båda mördas av den bedragne maken. ANDREAS KONVICKA





Medverkande




Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.



Anonym Gossalt


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!