Stäng
Meny

Arkiv

630 konserter

2019-05-17 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Den hyllade portugisiska dirigenten Joana Carneiro är chefdirigent för Portugals symfoniorkester och hos Teatro Sao Carlo i Lissabon. 2009-2018 var hon chefdirigent för Berkeley Symphony i Kalifornien där hon efterträdde Kent Nagano som den tredje chefdirigenten i orkesterns 40-åriga historia. Hon är också gästdirigent hos Gulbenkian-orkestern i Lissabon. Bland aktuella och kommande engagemang kan nämnas framträdanden med BBC Symphony, Kungliga filharmonikerna (som hon dirigerade vid Nobelprisutdelningen 2017), Sveriges Radios symfoniorkester, National Arts Centre Orchestra i Ottawa och BBC Philharmonic. I höstas dirigerade hon Leonard Bernsteins musikal It's a Wonderful Town på Det Kongelige i Köpenhamn och nästa säsong dirigerar hon en produktion av Bizets Carmen på Kungliga operan. Joana Carneiro är eftersökt som dirigent i den samtida repertoaren och har under senare år bland annat dirigerat John Adams The Gospel According to the Other Mary på English National Opera, Saariahos La Passion de Simone på Ojaifestivalen i Kalifornien och van der Aas Book of Disquiet med London Sinfonietta. Bland orkestrar hon samarbetat med finns Royal Liverpool Philharmonic Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Royal Philharmonic Orchestra, Prags filharmoniker, Spanska Nationalorkestern, Los Angeles Philharmonic, Detroit Symphony och São Paulos symfoniorkester. Joana Carneiro gjorde stor succé när hon debuterade med Göteborgs Symfoniker 2011 och i november 2012 skrev GP om "ett makalöst artisteri" efter hennes konserter. Hon dirigerade senast Göteborgs Symfoniker på Götaplatsen i augusti 2015. På programmet stod bland annat Beethovens femte symfoni samt operaarior och sånger med den sydafrikanska sopranen Pumeza Matshikiza.


"Bländande och kraftfull" (BBC3) Så beskrevs Henrik Måwe av ansedda BBC efter ett framträdande. Också andra recensioner har varit lyriska: "Personlig och poetisk...briljant!" (SvD), "Fullblodspianisten Henrik Måwe imponerar stort" (DN), "Okonstlad enkelhet" (The Artsdesk). Henrik Måwe hör till Sveriges främsta pianister med en karriär som redan tagit honom runt hela Europa samt USA, Sydafrika och Mellanöstern. Albumet The 50 Greatest Piano Pieces har blivit ett av de mest spelade pianoalbumen på musiktjänsten Spotify. 2015 kunde Henrik Måwe ses i SVTs direktsända konsertgala Playing for Life i samarbete med Radiohjälpen och dess insatser för människor på flykt i Europa. De senaste säsongerna har han förutom framträdanden runt om i Sverige spelat i bland annat USA, Storbritannien och Spanien. Höjdpunkter säsongen 2018-2019 var vid sidan av soloframträdanden med flera svenska orkestrar konserter i Washington och på Lincoln Center i New York. Henrik Måwe turnerar också med Chopin - en föreställning, en specialskriven enmanspjäs som gestaltar Frédéric Chopins liv och musikaliska skapande. Henrik Måwe framträder både som aktör och pianist och recensionerna har varit översvallande. Föreställningen gavs också i Stenhammarsalen i höstas med stor framgång.


Sopranen Hanna Husáhr har inlett säsongen med Céphise i Pygmalion (Rameau) på Drottningholms slottsteater, och i vår väntar Sophie i Werther (Massenet) på Nationaloperan i Bergen. Förra säsongen inkluderade Pamina i Trollflöjten (Mozart) vid Kungliga Operan i Stockholm följt av den kvinnliga titelrollen i Hans och Greta (Humperdinck) på Malmö Opera. 2017 turnerade hon med Bachs Johannespassion tillsammans med Les Musiciens du Louvre och Marc Minkowski. Hon sjöng även Xenia i konsertanta framföranden samt skivinspelning av Boris Godunov med Göteborgs Symfoniker under ledning av Kent Nagano. Hanna Husáhr har tidigare framträtt som Pat Nixon i John Adams opera Nixon in China på Kungliga Opera, Romilda i Xerxes (Händel) på operan i Versailles, Barbarina i Figaros Bröllop (Mozart) på Drottningholms Slottsteater med Marc Minkowski samt Helena i En midsommarnattsdröm (Britten) och Zerlina i Don Giovanni (Mozart), båda på Nationaloperan i Bergen. Hanna Husáhr är en flitigt anlitad konsertsångerska och hon har arbetat med dirigenter som Stefano Ranzani, Leif Segerstam, Pinchas Steinberg, Rinaldo Alessandrini, Mikko Franck, Jonathan Cohen och Tobias Ringborg. Bland höjdpunkterna kan nämnas Nielsens Symfoni nr 3 med Herbert Blomstedt, Bachs Johannespassionen med Daniel Harding och Leino Songs av Kaija Saariaho vid Polarprisutdelningen, framfört med Kungliga Filharmonikerna i Stockholms Konserthus.


Barytonsångaren Carl Ackerfeldt har en imponerande bredd såväl till omfång som repertoar. Han är en återkommande gäst på konserthus och operahus i och utanför Norden och är även flitigt engagerad runt om i landet som oratoriesångare. Han har bland annat sjungit barytonstämman i Lars Erik Larssons Förklädd gud, Mendelssohns Elias och Paulus, Brahms Ein deutsches Requiem, Faurés och Mozarts rekvier, Händels Messias, Haydns Årstiderna, Bachs Matteus- och Johannespassioner samt Juloratorium, Rolf Martinssons Lukaspassionen och ett tiotal andra oratorier/kantater av kompositörer som Schubert, Saint Saëns, Stravinsky, Rossini, Puccini, Duruflé och Stenhammar. Bland orkestrar han samarbetat med finns Sveriges Radios symfoniorkester, Malmö Symfoniorkester, Norrköpings symfoniorkester, Norrbotten Neo, Musica Vitae och ReBaroque. Carl Ackerfeldt har framträtt med Göteborgs Symfoniker vid flera tillfällen, senast 2015 när han sjöng vokalisen i Nielsens tredje symfoni, "Sinfonia espansiva".


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2019-05-16 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Den hyllade portugisiska dirigenten Joana Carneiro är chefdirigent för Portugals symfoniorkester och hos Teatro Sao Carlo i Lissabon. 2009-2018 var hon chefdirigent för Berkeley Symphony i Kalifornien där hon efterträdde Kent Nagano som den tredje chefdirigenten i orkesterns 40-åriga historia. Hon är också gästdirigent hos Gulbenkian-orkestern i Lissabon. Bland aktuella och kommande engagemang kan nämnas framträdanden med BBC Symphony, Kungliga filharmonikerna (som hon dirigerade vid Nobelprisutdelningen 2017), Sveriges Radios symfoniorkester, National Arts Centre Orchestra i Ottawa och BBC Philharmonic. I höstas dirigerade hon Leonard Bernsteins musikal It's a Wonderful Town på Det Kongelige i Köpenhamn och nästa säsong dirigerar hon en produktion av Bizets Carmen på Kungliga operan. Joana Carneiro är eftersökt som dirigent i den samtida repertoaren och har under senare år bland annat dirigerat John Adams The Gospel According to the Other Mary på English National Opera, Saariahos La Passion de Simone på Ojaifestivalen i Kalifornien och van der Aas Book of Disquiet med London Sinfonietta. Bland orkestrar hon samarbetat med finns Royal Liverpool Philharmonic Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Royal Philharmonic Orchestra, Prags filharmoniker, Spanska Nationalorkestern, Los Angeles Philharmonic, Detroit Symphony och São Paulos symfoniorkester. Joana Carneiro gjorde stor succé när hon debuterade med Göteborgs Symfoniker 2011 och i november 2012 skrev GP om "ett makalöst artisteri" efter hennes konserter. Hon dirigerade senast Göteborgs Symfoniker på Götaplatsen i augusti 2015. På programmet stod bland annat Beethovens femte symfoni samt operaarior och sånger med den sydafrikanska sopranen Pumeza Matshikiza.


"Bländande och kraftfull" (BBC3) Så beskrevs Henrik Måwe av ansedda BBC efter ett framträdande. Också andra recensioner har varit lyriska: "Personlig och poetisk...briljant!" (SvD), "Fullblodspianisten Henrik Måwe imponerar stort" (DN), "Okonstlad enkelhet" (The Artsdesk). Henrik Måwe hör till Sveriges främsta pianister med en karriär som redan tagit honom runt hela Europa samt USA, Sydafrika och Mellanöstern. Albumet The 50 Greatest Piano Pieces har blivit ett av de mest spelade pianoalbumen på musiktjänsten Spotify. 2015 kunde Henrik Måwe ses i SVTs direktsända konsertgala Playing for Life i samarbete med Radiohjälpen och dess insatser för människor på flykt i Europa. De senaste säsongerna har han förutom framträdanden runt om i Sverige spelat i bland annat USA, Storbritannien och Spanien. Höjdpunkter säsongen 2018-2019 var vid sidan av soloframträdanden med flera svenska orkestrar konserter i Washington och på Lincoln Center i New York. Henrik Måwe turnerar också med Chopin - en föreställning, en specialskriven enmanspjäs som gestaltar Frédéric Chopins liv och musikaliska skapande. Henrik Måwe framträder både som aktör och pianist och recensionerna har varit översvallande. Föreställningen gavs också i Stenhammarsalen i höstas med stor framgång.


Sopranen Hanna Husáhr har inlett säsongen med Céphise i Pygmalion (Rameau) på Drottningholms slottsteater, och i vår väntar Sophie i Werther (Massenet) på Nationaloperan i Bergen. Förra säsongen inkluderade Pamina i Trollflöjten (Mozart) vid Kungliga Operan i Stockholm följt av den kvinnliga titelrollen i Hans och Greta (Humperdinck) på Malmö Opera. 2017 turnerade hon med Bachs Johannespassion tillsammans med Les Musiciens du Louvre och Marc Minkowski. Hon sjöng även Xenia i konsertanta framföranden samt skivinspelning av Boris Godunov med Göteborgs Symfoniker under ledning av Kent Nagano. Hanna Husáhr har tidigare framträtt som Pat Nixon i John Adams opera Nixon in China på Kungliga Opera, Romilda i Xerxes (Händel) på operan i Versailles, Barbarina i Figaros Bröllop (Mozart) på Drottningholms Slottsteater med Marc Minkowski samt Helena i En midsommarnattsdröm (Britten) och Zerlina i Don Giovanni (Mozart), båda på Nationaloperan i Bergen. Hanna Husáhr är en flitigt anlitad konsertsångerska och hon har arbetat med dirigenter som Stefano Ranzani, Leif Segerstam, Pinchas Steinberg, Rinaldo Alessandrini, Mikko Franck, Jonathan Cohen och Tobias Ringborg. Bland höjdpunkterna kan nämnas Nielsens Symfoni nr 3 med Herbert Blomstedt, Bachs Johannespassionen med Daniel Harding och Leino Songs av Kaija Saariaho vid Polarprisutdelningen, framfört med Kungliga Filharmonikerna i Stockholms Konserthus.


Barytonsångaren Carl Ackerfeldt har en imponerande bredd såväl till omfång som repertoar. Han är en återkommande gäst på konserthus och operahus i och utanför Norden och är även flitigt engagerad runt om i landet som oratoriesångare. Han har bland annat sjungit barytonstämman i Lars Erik Larssons Förklädd gud, Mendelssohns Elias och Paulus, Brahms Ein deutsches Requiem, Faurés och Mozarts rekvier, Händels Messias, Haydns Årstiderna, Bachs Matteus- och Johannespassioner samt Juloratorium, Rolf Martinssons Lukaspassionen och ett tiotal andra oratorier/kantater av kompositörer som Schubert, Saint Saëns, Stravinsky, Rossini, Puccini, Duruflé och Stenhammar. Bland orkestrar han samarbetat med finns Sveriges Radios symfoniorkester, Malmö Symfoniorkester, Norrköpings symfoniorkester, Norrbotten Neo, Musica Vitae och ReBaroque. Carl Ackerfeldt har framträtt med Göteborgs Symfoniker vid flera tillfällen, senast 2015 när han sjöng vokalisen i Nielsens tredje symfoni, "Sinfonia espansiva".


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2019-04-13 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


CARL ORFF (1895-1982) CARMINA BURANA Fortuna imperatrix mundi I Primo vere II In taberna III Cour d'amours Blanziflor et Helena Fortuna imperatrix mundi Carl Orff var under 1930-talet en av de mest uppmärksammade tonsättarna i Tyskland. En stor del av hans berömmelse kom med Carmina burana som komponerades 1935-1936. Dess undertitel lyder "världsliga sånger för soli och kör till ackompanjemang av orkester och med magiska bilder" - en scenografi av medeltida slag där suggestiva målningar och dekorationer i samspel med den stora kören ger ett överväldigande intryck. Carmina burana uruppfördes i Frankfurt am Main 1937, gavs på La Scala 1942 och kort därpå även i Wien, men trots detta blev Orff först efter kriget mer allmänt känd som tonsättare. Musiken var inte lik något annat, den tedde sig originell och stod utanför samtidens riktningar och skolor. Hans musikaliska inspiration kan sägas ha sina rötter i det dramatiskt bildmässiga med den grekiska tragedin och den italienska barockoperan som två stora inspirationskällor. Musikaliskt finns det en mer näraliggande influens: Stravinskys dramatiska kantat Oidipus Rex och framförallt Les noces - rytmiskt präglad musik av medvetet enkelt slag med sparsmakad orkestersats (mycket slagverk) och kören som grundläggande element. Orffs verk växte ofta fram ur en samlad vision av det sceniska och det musikaliska - allt han skapat röjer en frodig, åskådlig fantasi. Det mesta han producerade är tänkt för scenen, också Carmina burana. Men verket har visat sin styrka också utan sceniska arrangemang och framförs lika ofta i konsertsalen med stor framgång. STEFAN NÄVERMYR


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har redan en internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och förste gästdirigent för Philharmonia Orchestra i London. Förra säsongen turnerade Santtu-Matias Rouvali framgångsrikt med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder och i februari 2019 åkte han med orkestern samt pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger på turné i Tyskland. Santtu-Matias Rouvali samarbetar regelbundet med ett flertal orkestrar i Europa och USA, bland dem Franska Radions filharmoniker, Oslo filharmoniker, Bambergs symfoniker, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Minnesota Orchestra och Detroit Symphony Orchestra. Denna säsong debuterar han med Berlins filharmoniker, New York Philharmonic och Concertgebouworkestern. Den första volymen av Sibelius kompletta symfonier med Santtu-Matias Rouvali och Göteborgs Symfoniker (Alpha) har hyllats av en enig kritikerkår. 2018 utkom en dubbel-cd där Santtu-Matias Rouvali dirigerar violinkonserter av Bernstein, Korngold och Rozsa med Baiba Skride som solist. Flera inspelade konserter med Santtu-Matias Rouvali och Göteborgs Symfoniker finns på gsoplay.se.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


Sopranen Ylva Stenberg tog sin Bachelorexamen vid Hochschule für Musik, Theater und Medien i Hannover 2016. Omedelbart efter sin examen anställdes hon på Operastudion/Junge Oper på operan i Hannover. Bland de roller hon sjungit på operan i Hannover kan nämnas Papagena i Trollflöjten (Mozart), Giannetta i Kärleksdrycken (Donizetti), Esmeralda i Brudköpet (Smetana) och Barbarina i Figaros Bröllop (Mozart). Ylva Stenberg är också en efterfrågad oratoriesångare och har en repertoar som inkluderar Mozarts Requiem, Bachs Johannespassionen, Mendelssohns Elias och även mindre kända verk som exempelvis Die letzten Dinge av Spohr och Das Weltgerich av Schneider. 2017 fick Ylva Stenberg Jenny Lind-stipendiet som, förutom äran, även medförde en konsertturné i Jenny Linds fotspår i USA och Sverige under sommaren samma år.


Olle Persson tillhör sedan många år de mest efterfrågade och engagerade svenska sångsolisterna i sin genre. Med en ovanligt bred repertoar, både inom opera- och konsertrepertoaren, har han framträtt på de flesta betydande scener i Norden. Därtill har han ofta engagerats för uruppföranden och nyare repertoar. På Folkoperan i Stockholm har Olle Persson sedan 1987 varit en regelbunden gästsolist med över tio huvudroller (bland dem Figaro, Posa, Jago, Scarpia, Don Giovanni). Utöver samarbetet med Folkoperan har Olle Persson medverkat i en rad uppsättningar på bland annat Kungliga Operan, GöteborgsOperan, Malmö Opera, Drottningholmsteatern och Norrlandsoperan. Olle Persson samarbetar regelbundet med gitarristen Mats Bergström vars gitarrtranskription av pianostämman till Schuberts Die schöne Müllerin gjort det möjligt för duon att framföra denna omtyckta sångcykel på en mängd platser, både i Sverige och utomlands. Han har gästat festivalen Vinterfest 2013 och medverkade vid uruppförandet av Sven-David Sandströms Requiem på Berwaldhallen i mars samma år. Olle Persson har senare medverkat vid ett uruppförande av Sandströms Matthäuspassion i Berlinfilharmonin samt i John Adams opera Nixon in China på Kungliga operan. Han har medverkat på ett stort antal skivinspelningar; senast Kurt Atterbergs Symfoni nr 9 med Göteborgs Symfoniker och Neeme Järvi. Olle Persson framförde Peter Maxwell-Davies Eight Songs for a Mad King - ett verk han särskilt uppmärksammats för - med Gävle symfoniorkester 2016. Samma verk framfördes i Stockholm och på en turné hösten 2018. Våren 2019 återvände Olle Persson till Folkoperan i det nya verket Usher (Debussy). Olle Persson har framträtt med Göteborgs Symfoniker åtskilliga gånger, bland annat hösten 2015 då han var solist i sånger av Sibelius orkestrerade av Rautavaara.


Den amerikanske tenoren Brett Sprague har hyllats för sin honungslena röst och nervkittlande, dramatiska tolkningar över hela USA. Hans operarepertoar överstiger 30 roller och spänner över de flesta musikstilar och perioder. Han är bekväm i såväl traditionell som modern repertoar och har fängslat publik och kritiker med sina gestaltningar av både klassiska och nya, utmanande roller. Han är också verksam som konsertsångare och har bland annat framträtt i Stern Auditorium i Carnegie Hall och den historiska amfiteatern i Chautauqua. Denna säsong gör Brett Sprague debut i Tyskland som en del av sin karriär i Europa. Vid sidan av sina framträdanden har han också börjat göra sig ett namn som regissör och coach för unga artister. Han fortsätter denna säsong som biträdande regissör vid Colorado-operans program för unga artister och inleder också ett arbete vid Hawaii Performing Arts Festival.


1985 bildades Brunnsbo Musikklasser som erbjuder barn i göteborgsområdet möjlighet att utveckla sitt musikintresse och bygga en grund för fortsatt musicerande. Att gå i musikklass innebär musik på schemat varje dag. Musiktimmarna ägnas åt sång och körsång, gehörslära, röstvård, musiklyssnande, musikhistoria och allmän musiklära. Brunnsbo Musikklasser har under åren medverkat i såväl opera, musikal och teateruppsättningar som tv och skivinspelningar. Kormästare: Kicki Rosén Bejstam och Patrik Wirefeldt.


2019-04-12 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


CARL ORFF (1895-1982) CARMINA BURANA Fortuna imperatrix mundi I Primo vere II In taberna III Cour d'amours Blanziflor et Helena Fortuna imperatrix mundi Carl Orff var under 1930-talet en av de mest uppmärksammade tonsättarna i Tyskland. En stor del av hans berömmelse kom med Carmina burana som komponerades 1935-1936. Dess undertitel lyder "världsliga sånger för soli och kör till ackompanjemang av orkester och med magiska bilder" - en scenografi av medeltida slag där suggestiva målningar och dekorationer i samspel med den stora kören ger ett överväldigande intryck. Carmina burana uruppfördes i Frankfurt am Main 1937, gavs på La Scala 1942 och kort därpå även i Wien, men trots detta blev Orff först efter kriget mer allmänt känd som tonsättare. Musiken var inte lik något annat, den tedde sig originell och stod utanför samtidens riktningar och skolor. Hans musikaliska inspiration kan sägas ha sina rötter i det dramatiskt bildmässiga med den grekiska tragedin och den italienska barockoperan som två stora inspirationskällor. Musikaliskt finns det en mer näraliggande influens: Stravinskys dramatiska kantat Oidipus Rex och framförallt Les noces - rytmiskt präglad musik av medvetet enkelt slag med sparsmakad orkestersats (mycket slagverk) och kören som grundläggande element. Orffs verk växte ofta fram ur en samlad vision av det sceniska och det musikaliska - allt han skapat röjer en frodig, åskådlig fantasi. Det mesta han producerade är tänkt för scenen, också Carmina burana. Men verket har visat sin styrka också utan sceniska arrangemang och framförs lika ofta i konsertsalen med stor framgång. STEFAN NÄVERMYR


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har redan en internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och förste gästdirigent för Philharmonia Orchestra i London. Förra säsongen turnerade Santtu-Matias Rouvali framgångsrikt med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder och i februari 2019 åkte han med orkestern samt pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger på turné i Tyskland. Santtu-Matias Rouvali samarbetar regelbundet med ett flertal orkestrar i Europa och USA, bland dem Franska Radions filharmoniker, Oslo filharmoniker, Bambergs symfoniker, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Minnesota Orchestra och Detroit Symphony Orchestra. Denna säsong debuterar han med Berlins filharmoniker, New York Philharmonic och Concertgebouworkestern. Den första volymen av Sibelius kompletta symfonier med Santtu-Matias Rouvali och Göteborgs Symfoniker (Alpha) har hyllats av en enig kritikerkår. 2018 utkom en dubbel-cd där Santtu-Matias Rouvali dirigerar violinkonserter av Bernstein, Korngold och Rozsa med Baiba Skride som solist. Flera inspelade konserter med Santtu-Matias Rouvali och Göteborgs Symfoniker finns på gsoplay.se.


Sopranen Ylva Stenberg tog sin Bachelorexamen vid Hochschule für Musik, Theater und Medien i Hannover 2016. Omedelbart efter sin examen anställdes hon på Operastudion/Junge Oper på operan i Hannover. Bland de roller hon sjungit på operan i Hannover kan nämnas Papagena i Trollflöjten (Mozart), Giannetta i Kärleksdrycken (Donizetti), Esmeralda i Brudköpet (Smetana) och Barbarina i Figaros Bröllop (Mozart). Ylva Stenberg är också en efterfrågad oratoriesångare och har en repertoar som inkluderar Mozarts Requiem, Bachs Johannespassionen, Mendelssohns Elias och även mindre kända verk som exempelvis Die letzten Dinge av Spohr och Das Weltgerich av Schneider. 2017 fick Ylva Stenberg Jenny Lind-stipendiet som, förutom äran, även medförde en konsertturné i Jenny Linds fotspår i USA och Sverige under sommaren samma år.


Den amerikanske tenoren Brett Sprague har hyllats för sin honungslena röst och nervkittlande, dramatiska tolkningar över hela USA. Hans operarepertoar överstiger 30 roller och spänner över de flesta musikstilar och perioder. Han är bekväm i såväl traditionell som modern repertoar och har fängslat publik och kritiker med sina gestaltningar av både klassiska och nya, utmanande roller. Han är också verksam som konsertsångare och har bland annat framträtt i Stern Auditorium i Carnegie Hall och den historiska amfiteatern i Chautauqua. Denna säsong gör Brett Sprague debut i Tyskland som en del av sin karriär i Europa. Vid sidan av sina framträdanden har han också börjat göra sig ett namn som regissör och coach för unga artister. Han fortsätter denna säsong som biträdande regissör vid Colorado-operans program för unga artister och inleder också ett arbete vid Hawaii Performing Arts Festival.


Olle Persson tillhör sedan många år de mest efterfrågade och engagerade svenska sångsolisterna i sin genre. Med en ovanligt bred repertoar, både inom opera- och konsertrepertoaren, har han framträtt på de flesta betydande scener i Norden. Därtill har han ofta engagerats för uruppföranden och nyare repertoar. På Folkoperan i Stockholm har Olle Persson sedan 1987 varit en regelbunden gästsolist med över tio huvudroller (bland dem Figaro, Posa, Jago, Scarpia, Don Giovanni). Utöver samarbetet med Folkoperan har Olle Persson medverkat i en rad uppsättningar på bland annat Kungliga Operan, GöteborgsOperan, Malmö Opera, Drottningholmsteatern och Norrlandsoperan. Olle Persson samarbetar regelbundet med gitarristen Mats Bergström vars gitarrtranskription av pianostämman till Schuberts Die schöne Müllerin gjort det möjligt för duon att framföra denna omtyckta sångcykel på en mängd platser, både i Sverige och utomlands. Han har gästat festivalen Vinterfest 2013 och medverkade vid uruppförandet av Sven-David Sandströms Requiem på Berwaldhallen i mars samma år. Olle Persson har senare medverkat vid ett uruppförande av Sandströms Matthäuspassion i Berlinfilharmonin samt i John Adams opera Nixon in China på Kungliga operan. Han har medverkat på ett stort antal skivinspelningar; senast Kurt Atterbergs Symfoni nr 9 med Göteborgs Symfoniker och Neeme Järvi. Olle Persson framförde Peter Maxwell-Davies Eight Songs for a Mad King - ett verk han särskilt uppmärksammats för - med Gävle symfoniorkester 2016. Samma verk framfördes i Stockholm och på en turné hösten 2018. Våren 2019 återvände Olle Persson till Folkoperan i det nya verket Usher (Debussy). Olle Persson har framträtt med Göteborgs Symfoniker åtskilliga gånger, bland annat hösten 2015 då han var solist i sånger av Sibelius orkestrerade av Rautavaara.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


1985 bildades Brunnsbo Musikklasser som erbjuder barn i göteborgsområdet möjlighet att utveckla sitt musikintresse och bygga en grund för fortsatt musicerande. Att gå i musikklass innebär musik på schemat varje dag. Musiktimmarna ägnas åt sång och körsång, gehörslära, röstvård, musiklyssnande, musikhistoria och allmän musiklära. Brunnsbo Musikklasser har under åren medverkat i såväl opera, musikal och teateruppsättningar som tv och skivinspelningar. Kormästare: Kicki Rosén Bejstam och Patrik Wirefeldt.


2019-01-12 19:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Efter sin examen från Kungliga Musikhögskolan har dirigenten Emil Eliasson kommit att fokusera alltmer på opera. De senaste åren har han dirigerat Rossinis Barberaren i Sevilla, Mozarts Figaros bröllop och Beethovens Fidelio på Wermland opera. Han har vidare assisterat Kungliga Operans chefdirigent Lawrence Renes under flera produktioner: Richard Wagners Valkyrian samt Salome och Rosenkavaljeren av Richard Strauss. Under sommaren 2017 dirigerade Emil Eliasson den direktsända galakonserten vid Copenhagen Opera Festival i dansk television, med Malmö Operas orkester. Hösten 2017 dirigerade han i Norrköping samt assisterade Simone Young vid Kungliga Operan i uppsättningen av Richard Strauss Elektra, vilket ledde till ytterligare uppdrag med henne vid Berliner Staatsoper. Emil Eliasson har dirigerat vid de flesta av Sveriges operahus men har även hunnit med att arbeta med ett stort antal orkestrar, däribland Svenska kammarorkestern, Nordiska kammarorkestern, symfoniorkestrarna i Norrköping, Gävle och Helsingborg, Marinens Musikkår samt symfoniorkestern vid Norrlandsoperan. Han har också samarbetat med Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester, med Wienfilharmonikerna och La Scala-orkestern i Milano. Efter sin mastersexamen har Emil Eliasson erbjudits att följa arbetet på Royal Opera House i London med Antonio Pappano och på Nationaloperan i Paris med Philippe Jordan.


Orvar Säfström Presentatör

Orvar Säfström är kanske mest känd som före detta programledare för Filmkrönikan, men han är verkligen en mångsysslare. Han är skribent, debattör och föreläsare om populärkultur. Han har tilldelats såväl videobranschens hederspris som SVEROKs "Årets spelare". Han har lett ett spelseminarium i Riksdagshuset, skrivit tre böcker om 1980- och 1990-talens rollspelsvåg i Sverige och driver nördbokförlaget Fandrake. I den symfoniska världen är Orvar Säfström Skandinaviens ledande producent av konserter med musik hämtad från populärkulturen.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2019-01-11 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Efter sin examen från Kungliga Musikhögskolan har dirigenten Emil Eliasson kommit att fokusera alltmer på opera. De senaste åren har han dirigerat Rossinis Barberaren i Sevilla, Mozarts Figaros bröllop och Beethovens Fidelio på Wermland opera. Han har vidare assisterat Kungliga Operans chefdirigent Lawrence Renes under flera produktioner: Richard Wagners Valkyrian samt Salome och Rosenkavaljeren av Richard Strauss. Under sommaren 2017 dirigerade Emil Eliasson den direktsända galakonserten vid Copenhagen Opera Festival i dansk television, med Malmö Operas orkester. Hösten 2017 dirigerade han i Norrköping samt assisterade Simone Young vid Kungliga Operan i uppsättningen av Richard Strauss Elektra, vilket ledde till ytterligare uppdrag med henne vid Berliner Staatsoper. Emil Eliasson har dirigerat vid de flesta av Sveriges operahus men har även hunnit med att arbeta med ett stort antal orkestrar, däribland Svenska kammarorkestern, Nordiska kammarorkestern, symfoniorkestrarna i Norrköping, Gävle och Helsingborg, Marinens Musikkår samt symfoniorkestern vid Norrlandsoperan. Han har också samarbetat med Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester, med Wienfilharmonikerna och La Scala-orkestern i Milano. Efter sin mastersexamen har Emil Eliasson erbjudits att följa arbetet på Royal Opera House i London med Antonio Pappano och på Nationaloperan i Paris med Philippe Jordan.


Orvar Säfström Presentatör

Orvar Säfström är kanske mest känd som före detta programledare för Filmkrönikan, men han är verkligen en mångsysslare. Han är skribent, debattör och föreläsare om populärkultur. Han har tilldelats såväl videobranschens hederspris som SVEROKs "Årets spelare". Han har lett ett spelseminarium i Riksdagshuset, skrivit tre böcker om 1980- och 1990-talens rollspelsvåg i Sverige och driver nördbokförlaget Fandrake. I den symfoniska världen är Orvar Säfström Skandinaviens ledande producent av konserter med musik hämtad från populärkulturen.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2019-01-10 19:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Efter sin examen från Kungliga Musikhögskolan har dirigenten Emil Eliasson kommit att fokusera alltmer på opera. De senaste åren har han dirigerat Rossinis Barberaren i Sevilla, Mozarts Figaros bröllop och Beethovens Fidelio på Wermland opera. Han har vidare assisterat Kungliga Operans chefdirigent Lawrence Renes under flera produktioner: Richard Wagners Valkyrian samt Salome och Rosenkavaljeren av Richard Strauss. Under sommaren 2017 dirigerade Emil Eliasson den direktsända galakonserten vid Copenhagen Opera Festival i dansk television, med Malmö Operas orkester. Hösten 2017 dirigerade han i Norrköping samt assisterade Simone Young vid Kungliga Operan i uppsättningen av Richard Strauss Elektra, vilket ledde till ytterligare uppdrag med henne vid Berliner Staatsoper. Emil Eliasson har dirigerat vid de flesta av Sveriges operahus men har även hunnit med att arbeta med ett stort antal orkestrar, däribland Svenska kammarorkestern, Nordiska kammarorkestern, symfoniorkestrarna i Norrköping, Gävle och Helsingborg, Marinens Musikkår samt symfoniorkestern vid Norrlandsoperan. Han har också samarbetat med Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester, med Wienfilharmonikerna och La Scala-orkestern i Milano. Efter sin mastersexamen har Emil Eliasson erbjudits att följa arbetet på Royal Opera House i London med Antonio Pappano och på Nationaloperan i Paris med Philippe Jordan.


Sopranen Sabina Zweiacker tog sin examen i klassisk sång vid Musikhögskolan i Malmö. Våren 2013 gjorde hon bejublad debut i spelmusiksammanhang på JOYSTICK 5.0 med Malmö Symfoniorkester och har sedan dess varit solist i en lång rad utsålda Underscore-produktioner med bland annat Göteborgs Symfoniker, Oslofilharmonin, Kungliga filharmonikerna, Sveriges Radios symfoniorkester och Åbos stadsorkester. Hon har också sjungit en av huvudrollerna i den svenska barnoperan Hion om Natten med Norrköpings symfoniorkester.


Orvar Säfström Presentatör

Orvar Säfström är kanske mest känd som före detta programledare för Filmkrönikan, men han är verkligen en mångsysslare. Han är skribent, debattör och föreläsare om populärkultur. Han har tilldelats såväl videobranschens hederspris som SVEROKs "Årets spelare". Han har lett ett spelseminarium i Riksdagshuset, skrivit tre böcker om 1980- och 1990-talens rollspelsvåg i Sverige och driver nördbokförlaget Fandrake. I den symfoniska världen är Orvar Säfström Skandinaviens ledande producent av konserter med musik hämtad från populärkulturen.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2018-12-16 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Sedan 2015 är Alexander Einarsson kormästare för Göteborgs Symfoniska Kör. Han är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


Fanny Kivimäki Presentatör

Frilansande dansaren, koreografen och improvisatören Fanny Kivimäki tog sitt första danssteg på som fyraåring på Kulturskolan i Kiruna där drömmarna om livet som prima ballerina tog fart. Sedan dess har hon dansat sig in på Kungliga Svenska Balettskolan, Dansens Hus och många andra scener i Sverige och världen över.


Svenska Balettskolan är Sveriges yrkesförberedande grundskola med elitutbildning i dans. Utbildningen består av en förberedande yrkesdansarutbildning i grundskolan (åk 4-9) och en yrkesdansarutbildning i gymnasieskolan. Antagningsproven sköts av Skolverket med hjälp av en internationell jury. Syftet med den förberedande yrkesdansarutbildningen i grundskolan är att eleverna ska få de tekniska färdigheter och den konstnärliga uttrycksförmåga som krävs för att kunna antas till en yrkesdansarutbildning. Eleverna läser även grundskolans teoriämnen och har möjlighet att söka till samtliga nationella program på gymnasienivå när de har gått ut årskurs 9. Utbildningen har riksintag och elever från hela regionen går på skolan. Svenska Balettskolan startade vid Stora Teaterns balett 1949 och firar nästa år 70 år. Den 21 & 22 december medverkar dansande barn från Svenska Balettskolan tillsammans med professionella dansare och karaktärsdansare i dansföreställningen Nötknäpparen på Lorensbergsteatern.


19-åriga Johanna Ander Ljung föddes i Stockholm och har studerat harpa sedan hon var sju år. Hon vann Polstjärnepriset 2018 då hon framträdde med Göteborgs Symfoniker och dirigenten Rumon Gamba. Som vinnare fick Johanna Ander Ljung representera Sverige i Eurovision Young Musicians. Hon har också framträtt som solist med Kungliga filharmonikerna vid Riksmötets öppnande.


En kör bestående av sångare från 10 år och uppåt. Härlanda diskantkör utvecklar sång och musikalitet med en bred repertoar samt sjunger i stämmor. Målet är en ren och vacker körklang. Kören medverkar i gudstjänster och konserter både i församlingen och på andra platser.


2018-12-16 12:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Sedan 2015 är Alexander Einarsson kormästare för Göteborgs Symfoniska Kör. Han är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


En kör bestående av sångare från 10 år och uppåt. Härlanda diskantkör utvecklar sång och musikalitet med en bred repertoar samt sjunger i stämmor. Målet är en ren och vacker körklang. Kören medverkar i gudstjänster och konserter både i församlingen och på andra platser.


Svenska Balettskolan är Sveriges yrkesförberedande grundskola med elitutbildning i dans. Utbildningen består av en förberedande yrkesdansarutbildning i grundskolan (åk 4-9) och en yrkesdansarutbildning i gymnasieskolan. Antagningsproven sköts av Skolverket med hjälp av en internationell jury. Syftet med den förberedande yrkesdansarutbildningen i grundskolan är att eleverna ska få de tekniska färdigheter och den konstnärliga uttrycksförmåga som krävs för att kunna antas till en yrkesdansarutbildning. Eleverna läser även grundskolans teoriämnen och har möjlighet att söka till samtliga nationella program på gymnasienivå när de har gått ut årskurs 9. Utbildningen har riksintag och elever från hela regionen går på skolan. Svenska Balettskolan startade vid Stora Teaterns balett 1949 och firar nästa år 70 år. Den 21 & 22 december medverkar dansande barn från Svenska Balettskolan tillsammans med professionella dansare och karaktärsdansare i dansföreställningen Nötknäpparen på Lorensbergsteatern.


19-åriga Johanna Ander Ljung föddes i Stockholm och har studerat harpa sedan hon var sju år. Hon vann Polstjärnepriset 2018 då hon framträdde med Göteborgs Symfoniker och dirigenten Rumon Gamba. Som vinnare fick Johanna Ander Ljung representera Sverige i Eurovision Young Musicians. Hon har också framträtt som solist med Kungliga filharmonikerna vid Riksmötets öppnande.


Fanny Kivimäki Presentatör

Frilansande dansaren, koreografen och improvisatören Fanny Kivimäki tog sitt första danssteg på som fyraåring på Kulturskolan i Kiruna där drömmarna om livet som prima ballerina tog fart. Sedan dess har hon dansat sig in på Kungliga Svenska Balettskolan, Dansens Hus och många andra scener i Sverige och världen över.


2018-11-09 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


FELIX MENDELSSOHN (1809-1847) ELIAS Ingen annan tonsättare - inklusive Mozart! - har skrivit så storslaget begåvad musik redan som barn. Felix Mendelssohn komponerade mellan elva och 15 års ålder 13 stråksymfonier, fyra sångspel, fem konserter och oräkneliga kammarmusikverk, förutom piano- och orgelstycken, solosånger och körer. En hel del av detta står fortfarande på standardrepertoaren världen över. Som 17-åring skrev han uvertyren En midsommarnattsdröm, ett odödligt mästerverk. Mendelssohn var redan från mycket unga år en lysande pianist. Han hade först undervisats av modern, och naturligtvis sporrats av att hans fyra år äldre syster Fanny redan var på väg att bli en mästare på instrumentet. Ludwig Berger, elev till den legendariske pianisten och pedagogen Muzio Clementi, hade tagit sig an den sjuårige Felix utbildning och därefter blev det studier i Paris och några veckor för Ignaz Moscheles hemma i Berlin. Han spelade även violin med den äran och hade en ofta omvittnad förmåga att spela à vista. Som tonsättare hade Mendelssohn tagit lektioner för Carl Zelter och i övningsböckerna kan man se gossens ytterst kompetenta övningar i trippelfugor och dubbel kontrapunkt. När Zelter i november 1825 skrev ett brev till sin vän, diktarkungen Goethe, nämnde han att den unge eleven just avslutat en oktett "som är mycket välskapt". Mendelssohn hade en trygg och skyddad uppväxt. Han var son till den förmögne bankiren Abraham i vars hem konstnärer och musiker var ständiga gäster. På söndagseftermiddagarna brukade bankiren anordna privata konserter i det stora huset. Musiker från hovkapellet och syskonen Felix och Fanny framträdde som solister och i publiken hittade man inte sällan filosofen Hegel eller vetenskapsmannen Humboldt. Dessa besökte nämligen gärna barnens farfar, den betydande filosofen Moses Mendelssohn. Hit kom ibland även Goethe och tonsättare som Weber, Paganini, Spontini och Spohr. I en sådan omgivning förvånar det inte att den begåvade Felix redan i pojkåren gjorde enorma framsteg. Det verkar som om gudarna log mot honom. Men det sägs ju också att den gudarna älskar dör ung, och det stämmer i Mendelssohns fall: han avled endast 38 år gammal med en fantastiskt rik produktion bakom sig. Symfonierna intar naturligtvis en viktig position i hans verkförteckning. När Mendelssohn var femton år gammal komponerade han sin första symfoni för full orkester - och då var han alltså redan synnerligen rutinerad. Den är fylld både av melodisk värme, klanglig variation och hantverksskicklighet. Ett verkligt mästarprov. Det offentliga uruppförandet ägde rum 1827 i Gewandhaus i Leipzig, men aldrig hade den unge mannen fått sådana ovationer som när musiken spelades av Royal Philharmonic Society i London 1829. Mendelssohn utsågs till hedersmedlem i sällskapet och fick en rivstart i karriären. I samband med Londonkonserterna passade han också på att besöka de norra delarna av öriket. Han landsteg på ögruppen Hebriderna och skrev 1830 en konsertuvertyr med det namnet efter att på ön Staffa ha besökt den märkliga urtidsformation som kallas Fingalsgrottan. Den 30 juli 1829 skrev Mendelssohn till familjen: "Jag tror jag idag funnit början till min skotska symfoni." Trots en entusiastisk start blev Symfoni nr 3 inte färdig förrän tolv år senare, 1842, och är därmed hans sista fullbordade symfoni. Numreringen av Mendelssohns symfonier är för övrigt missvisande. De fick sina nummer efter hand som de trycktes. Den stora symfoniska kantaten Lobgesang (Lovsång) blev symfoni nr 2, fullbordad 1840, medan hans "Italienska symfoni" fick nummer 4 trots att den fullbordades 1833, och hans symfoni nr 5 "Reformationssymfonin" var färdig 1830! Redan några år tidigare hade Mendelssohn börjat fundera på att komponera ett större sakralt verk när han träffade den jämnårige Julius Schubring som kommit till Berlin för att studera teologi. De blev goda vänner och förde djupa diskussioner om såväl musik som teologi. Det var bland annat för att bevisa för Schubring att Bachs musik var allt annat än bara matematik som Mendelssohn i Berlin 1829 lät framföra Matteuspassionen under en tid när ingen annan intresserade sig för Bachs musik. Mendelssohn hade länge lockats av gestalten Paulus och med Apostlagärningarna som huvudkälla började han och Schubring skissa på ett libretto. Mendelssohn drog paralleller mellan Pauli omvändelse och hans egen konvertering från judendom till kristendom. En annan inspirationskälla var ett besök i Vatikanen 1830. Uruppförandet av Paulus ägde rum i Düsseldorf den 22 maj 1836 och blev en enorm framgång. Inom ett och ett halvt år hade oratoriet framförts 50 gånger runt om i Tyskland, men också i Holland, Ryssland, USA, Sverige och inte minst i det land där oratorieformen sedan Händels dagar hållits i hävd: England. Det är väl ingen tvekan om att Händels engelska oratorier har stått modell. Några månader efter framförandena i England 1837 började Mendelssohn arbeta på ett nytt oratorium, Elias. Men det var först när han 1845 fick beställning på ett verk från Birmingham som han satte igång på allvar. Återigen blev det ett nära samarbete med ungdomsvännen Julius Schubring, den här gången med Konungaboken som inspirationskälla. Mendelssohns föräldrar konverterade från judendomen när han var liten gosse men såväl protestantism som judendom kom alltid att leva sida vid sida i hans skapande, inte minst när han i Elias levde sig in i en av hjältarna från gamla testamentet. Mendelssohn var konservativ och fruktade samhällets snara moraliska sammanbrott. Han menade att man behövde en allt igenom konsekvent profet som förkunnade den rätta läran, och iklädde delvis sig själv rollen som Elias. Elias krossar Baaldyrkarna, och Mendelssohn slår hårt mot det som han uppfattade som samtidens omoral. Elias uruppfördes den 26 augusti 1846 vid Great Britain Festival i Birmingham inför 2000 åhörare med sådan framgång att en rad arior och körer måste tas om. I The Times kunde man läsa: "Never was there a more complete triumph - never a more thorough and speedy recognition of a great work of art!". Verket framfördes inom kort ytterligare fem gånger i England innan det nådde Hamburg den 9 oktober 1847, och Wien den 14 november. Då hade Mendelssohn oväntat avlidit den 4 november. Framgångarna fortsatte ändå. Elias spelades flitigt över hela Europa och nådde ända till Boston. Endast Händels Messias har nått samma popularitet i England. I första delen agiterar Baaldyrkarna häftigt mot profeten Elias. Men han är lugn när han förbannar de otrogna och uppmanar sitt folk att be. Han, liksom Mendelssohn själv, slåss mot tvivlet. I andra delen möter vi en mer poetisk ton. Den inleds med sopranarian 'Hear ye, Israel' ('Höre, Israel, höre des Herrn Stimme!') som startar på höga Fiss - den ton som låg bäst till för Jenny Lind. Det var också denna svenska sångfågel Mendelssohn hade i tankarna när han komponerade sopranpartiet. Hon sjöng dock inte i Elias förrän efter Mendelssohns död. I andra delen hittar man dessutom Elias livfulla dialog med drottningen av Saba, men också en resignation inför döden innan den sprakande episoden med den eldstorm som svingar profeten upp i himlen, och den älskvärda änglatrion. Mendelssohn har i sin musik på ett för tiden ålderdomligt sätt skapat ett verk med total förening av melodi, harmoni och fantasifull orkestrering, men han har också förenat det sakrala med det dramatiska, det judiska med det reformerta. Elias blev en slutpunkt. Kanske skulle Mendelssohn ha överträffat sig själv i det påbörjade oratoriet Christus, men det verket stannade vid en torso. STIG JACOBSSON


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Dirigenten Masaaki Suzuki grundade Bach Collegium Japan 1990 och har sedan dess varit ensemblens dirigent och konstnärlige ledare. Han samarbetar även med andra framstående orkestrar inriktade på äldre musik. I allt större utsträckning har Masaaki Suzuki också tagit sig an musik av Brahms, Britten, Mahler, Mendelssohn och Stravinsky och bjuds in som gästdirigent av orkestrar som New York Philharmonic, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin och Danska Radions symfoniorkester. Den här säsongen gör han debut med bland andra Orchestre Philharmonique de Radio France och Göteborgs Symfoniker. Masaaki Suzuki föddes i Kobe och är förutom dirigent också utbildad i komposition och orgelspel vid universitetet för musik och konst i Tokyo, och i cembalospel för Ton Koopman vid Sweelinck-konservatoriet i Amsterdam. Hans omfattande diskografi rymmer alla betydande körverk och samtliga verk för cembalo av Bach. Han slutförde 2014 det gigantiska inspelningsprojektet av Bachs samtliga kyrkokantater, som tar 55 cd i anspråk.


Den engelska sopranen Carolyn Sampson gjorde sin operadebut på English National Opera i London som Amore i Monteverdis Poppeas kröning. Hon har sedan dess gjort en lång rad prisade rollgestaltningar, bland annat titelrollen i Händels Semele och Pamina i Mozarts Trollflöjten, båda i uppsättningar på Engelska Nationaloperan. Hon har också gestaltat flera roller i Purcells The Fairy Queen vid Glyndebournefestivalen. Carolyn Sampson och är en återkommande solist tillsammans med orkestrar som Concertgebouworkestern i Amsterdam, Santa Cecilia-orkestern i Rom och Gewandhausorkestern i Leipzig. Hon har också medverkat på ett stort antal inspelningar, bland annat som solist i Mozarts Requiem och i musik av Purcell. Just nu är Carolyn Sampson aktuell med turnéer tillsammans med Freiburgs barockorkester, Bach Collegium Japan och Orchestra of the Eighteenth Century, och även konserter med symfoniorkestrarna i Boston och Philadelphia samt Bayerska radioorkestern.


Maria Forsström Mezzosopran

Mezzosopranen Maria Forsström är lika hemma i venetiansk barockmusik som i romanser och kabaretsånger, men har främst skapat sig ett namn i repertoar av wientonsättarna Mozart och Mahler. Hennes röst hyllas regelbundet av kritikerna, varav några har jämfört henne med nordiska föregångare som Kirsten Flagstad och Birgit Nilsson. Maria gjorde sin professionella debut med dirigenten Teodor Currentzis orkester MusicaAeterna i rollen som Dorabella i Così fan tutte och medverkar på Currentzis hyllade inspelning av Figaros bröllop i rollen som Marcellina (Sony Classical). Hon har också framträtt med Mahler Chamber Orchestra under samme dirigent. Maria Forsström är ofta efterfrågad som solist i Mahlers orkestersånger samt liknande verk av Brahms, Britten, Ravel och Sibelius. Hon har en uppmärksammad koloraturteknik och hennes operarepertoar inkluderar roller som Carmen och Isabella i Italienskan i Alger. Hon har bland annat framträtt med Warszawafilharmonin, Orchestra d'Accademia di Santa Cecilia, Nagoya Philharmonic Orchestra, Helsingborgs Symfoniorkester, Svenska Kammarorkestern och sjöng altsolot i Gustav Mahlers Symfoni nr 3 med Malmö Symfoniker i maj i år."


Sångaren James Gilchrist är en av Storbritanniens ledande tenorer och en förgrundsfigur inom romanssången. Han är känd för att presentera intressanta, överraskande och utmanande program. Hans repertoar är också omfattande och sträcker sig från barock till nyskriven musik. Han har medverkat i föreställningar och konserter med ensembler som Stuttgarts Bachakademi, Concerto Köln, Bach Collegium Japan, Basels kammarorkester och med dirigenter som Sir John Eliot Gardiner, Sir Roger Norrington, Harry Christophers och Masaaki Suzuki. Tillsammans med pianisten Anna Tilbrook, som han 2017 firade ett 20-årigt samarbete med, har han också beställt och uruppfört musik av Sally Beamish, Julian Philips och Jonathan Dove som framfördes i Wigmore Hall tillsammans med musik av Robert Schumann. James Gilchrist har också en imponerade diskografi som omfattar bland annat Bachs Johannespassion, musik av Vaughan Williams och elisabetanska sånger.


Barytonsångaren Peter Mattei har de senaste säsongerna framträtt i titelrollen i Shishkov i Janáceks Döda huset på Opéra National de Paris och Tjajkovskijs Eugen Onegin på Opernhaus Zürich och i våras gjorde han rollen som Amfortas i Wagners Parsifal, både på Metropolitan Opera och på Opéra National de Paris. Han har framträtt med Göteborgs Symfoniker 18 gånger sedan 1991 och var senast på besök i september och sjöng Schuberts Winterreise med pianisten Lars David Nilsson. Med framträdanden på prestigefyllda scener som Metropolitan i New York, Teatro alla Scala i Milano, Covent Garden i London, Opéra National de Paris och Salzburger Festspiele har Peter Mattei etablerat sig i toppskiktet av internationellt verksamma sångare. Sedan det internationella genombrottet som Don Giovanni i Peter Brooks produktion i Aix-en-Provence har Peter Mattei gjort bejublade framträdanden i denna roll på scener som Metropolitan, Kungliga Operan, Den Norske Opera, Scottish Opera, Opéra National de Paris (regi Michael Haneke), Staatsoper Berlin, Teatro alla Scala, Wiener Staatsoper och Opernhaus Zürich. Våren 2013 gjorde Peter Mattei en sensationell rolldebut som Amfortas i Parsifal på Metropolitan Opera och säsongen efter gjorde han ytterligare succé i Wagnerfacket då han sjöng Wolfram i Tannhäuser på Staatsoper Berlin under ledning av Barenboim, en roll som han senare framträtt i både på Metropolitan och La Scala. Peter Mattei har synts i en mängd roller såsom Greven i Figaros Bröllop (Metropolitan, Wiener Staatsoper, La Monnaie, Salzburg, Lyric Opera Chicago, San Francisco, Bayerische Staatsoper München, Metropolitan och Paris), Figaro i Figaros Bröllop (Kungliga Operan, Glyndebourne Festival), Figaro i Barberaren i Sevilla (GöteborgsOperan, Aix-en-Provence, Metropolitan) och Eugen Onegin (La Monnaie, Aix-en-Provence, Salzburg, Wiener Staatsoper, Metropolitan, Paris).


Gossopranen Kevin Johansson upptäckte sitt starka intresse för klassisk musik och opera när han var sju år och har sedan dess tagit varje tillfälle att sjunga. Han övar sång minst 15 timmar i veckan. Kevin Johansson utbildas sedan 2015 i Adolf Fredriks musikklasser. Han har också deltagit i Juilliard Summer Performing Arts Program i Genève, Schweiz. Tidigare har han studerat sång vid GEMS World Academy i Dubai, Förenade Arabemiraten, samt privat för Paul Bester i Dubai. Sedan 2015 studerar han för mezzosopranen Paula Hoffman i Stockholm. Kevin Johansson är svensk men föddes i Indien och har med familjen varit bosatt i sex olika länder. Han är yngst av fyra syskon och tycker om att spela piano, golf, tennis och basket.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2018-11-08 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


FELIX MENDELSSOHN (1809-1847) ELIAS Ingen annan tonsättare - inklusive Mozart! - har skrivit så storslaget begåvad musik redan som barn. Felix Mendelssohn komponerade mellan elva och 15 års ålder 13 stråksymfonier, fyra sångspel, fem konserter och oräkneliga kammarmusikverk, förutom piano- och orgelstycken, solosånger och körer. En hel del av detta står fortfarande på standardrepertoaren världen över. Som 17-åring skrev han uvertyren En midsommarnattsdröm, ett odödligt mästerverk. Mendelssohn var redan från mycket unga år en lysande pianist. Han hade först undervisats av modern, och naturligtvis sporrats av att hans fyra år äldre syster Fanny redan var på väg att bli en mästare på instrumentet. Ludwig Berger, elev till den legendariske pianisten och pedagogen Muzio Clementi, hade tagit sig an den sjuårige Felix utbildning och därefter blev det studier i Paris och några veckor för Ignaz Moscheles hemma i Berlin. Han spelade även violin med den äran och hade en ofta omvittnad förmåga att spela à vista. Som tonsättare hade Mendelssohn tagit lektioner för Carl Zelter och i övningsböckerna kan man se gossens ytterst kompetenta övningar i trippelfugor och dubbel kontrapunkt. När Zelter i november 1825 skrev ett brev till sin vän, diktarkungen Goethe, nämnde han att den unge eleven just avslutat en oktett "som är mycket välskapt". Mendelssohn hade en trygg och skyddad uppväxt. Han var son till den förmögne bankiren Abraham i vars hem konstnärer och musiker var ständiga gäster. På söndagseftermiddagarna brukade bankiren anordna privata konserter i det stora huset. Musiker från hovkapellet och syskonen Felix och Fanny framträdde som solister och i publiken hittade man inte sällan filosofen Hegel eller vetenskapsmannen Humboldt. Dessa besökte nämligen gärna barnens farfar, den betydande filosofen Moses Mendelssohn. Hit kom ibland även Goethe och tonsättare som Weber, Paganini, Spontini och Spohr. I en sådan omgivning förvånar det inte att den begåvade Felix redan i pojkåren gjorde enorma framsteg. Det verkar som om gudarna log mot honom. Men det sägs ju också att den gudarna älskar dör ung, och det stämmer i Mendelssohns fall: han avled endast 38 år gammal med en fantastiskt rik produktion bakom sig. Symfonierna intar naturligtvis en viktig position i hans verkförteckning. När Mendelssohn var femton år gammal komponerade han sin första symfoni för full orkester - och då var han alltså redan synnerligen rutinerad. Den är fylld både av melodisk värme, klanglig variation och hantverksskicklighet. Ett verkligt mästarprov. Det offentliga uruppförandet ägde rum 1827 i Gewandhaus i Leipzig, men aldrig hade den unge mannen fått sådana ovationer som när musiken spelades av Royal Philharmonic Society i London 1829. Mendelssohn utsågs till hedersmedlem i sällskapet och fick en rivstart i karriären. I samband med Londonkonserterna passade han också på att besöka de norra delarna av öriket. Han landsteg på ögruppen Hebriderna och skrev 1830 en konsertuvertyr med det namnet efter att på ön Staffa ha besökt den märkliga urtidsformation som kallas Fingalsgrottan. Den 30 juli 1829 skrev Mendelssohn till familjen: "Jag tror jag idag funnit början till min skotska symfoni." Trots en entusiastisk start blev Symfoni nr 3 inte färdig förrän tolv år senare, 1842, och är därmed hans sista fullbordade symfoni. Numreringen av Mendelssohns symfonier är för övrigt missvisande. De fick sina nummer efter hand som de trycktes. Den stora symfoniska kantaten Lobgesang (Lovsång) blev symfoni nr 2, fullbordad 1840, medan hans "Italienska symfoni" fick nummer 4 trots att den fullbordades 1833, och hans symfoni nr 5 "Reformationssymfonin" var färdig 1830! Redan några år tidigare hade Mendelssohn börjat fundera på att komponera ett större sakralt verk när han träffade den jämnårige Julius Schubring som kommit till Berlin för att studera teologi. De blev goda vänner och förde djupa diskussioner om såväl musik som teologi. Det var bland annat för att bevisa för Schubring att Bachs musik var allt annat än bara matematik som Mendelssohn i Berlin 1829 lät framföra Matteuspassionen under en tid när ingen annan intresserade sig för Bachs musik. Mendelssohn hade länge lockats av gestalten Paulus och med Apostlagärningarna som huvudkälla började han och Schubring skissa på ett libretto. Mendelssohn drog paralleller mellan Pauli omvändelse och hans egen konvertering från judendom till kristendom. En annan inspirationskälla var ett besök i Vatikanen 1830. Uruppförandet av Paulus ägde rum i Düsseldorf den 22 maj 1836 och blev en enorm framgång. Inom ett och ett halvt år hade oratoriet framförts 50 gånger runt om i Tyskland, men också i Holland, Ryssland, USA, Sverige och inte minst i det land där oratorieformen sedan Händels dagar hållits i hävd: England. Det är väl ingen tvekan om att Händels engelska oratorier har stått modell. Några månader efter framförandena i England 1837 började Mendelssohn arbeta på ett nytt oratorium, Elias. Men det var först när han 1845 fick beställning på ett verk från Birmingham som han satte igång på allvar. Återigen blev det ett nära samarbete med ungdomsvännen Julius Schubring, den här gången med Konungaboken som inspirationskälla. Mendelssohns föräldrar konverterade från judendomen när han var liten gosse men såväl protestantism som judendom kom alltid att leva sida vid sida i hans skapande, inte minst när han i Elias levde sig in i en av hjältarna från gamla testamentet. Mendelssohn var konservativ och fruktade samhällets snara moraliska sammanbrott. Han menade att man behövde en allt igenom konsekvent profet som förkunnade den rätta läran, och iklädde delvis sig själv rollen som Elias. Elias krossar Baaldyrkarna, och Mendelssohn slår hårt mot det som han uppfattade som samtidens omoral. Elias uruppfördes den 26 augusti 1846 vid Great Britain Festival i Birmingham inför 2000 åhörare med sådan framgång att en rad arior och körer måste tas om. I The Times kunde man läsa: "Never was there a more complete triumph - never a more thorough and speedy recognition of a great work of art!". Verket framfördes inom kort ytterligare fem gånger i England innan det nådde Hamburg den 9 oktober 1847, och Wien den 14 november. Då hade Mendelssohn oväntat avlidit den 4 november. Framgångarna fortsatte ändå. Elias spelades flitigt över hela Europa och nådde ända till Boston. Endast Händels Messias har nått samma popularitet i England. I första delen agiterar Baaldyrkarna häftigt mot profeten Elias. Men han är lugn när han förbannar de otrogna och uppmanar sitt folk att be. Han, liksom Mendelssohn själv, slåss mot tvivlet. I andra delen möter vi en mer poetisk ton. Den inleds med sopranarian 'Hear ye, Israel' ('Höre, Israel, höre des Herrn Stimme!') som startar på höga Fiss - den ton som låg bäst till för Jenny Lind. Det var också denna svenska sångfågel Mendelssohn hade i tankarna när han komponerade sopranpartiet. Hon sjöng dock inte i Elias förrän efter Mendelssohns död. I andra delen hittar man dessutom Elias livfulla dialog med drottningen av Saba, men också en resignation inför döden innan den sprakande episoden med den eldstorm som svingar profeten upp i himlen, och den älskvärda änglatrion. Mendelssohn har i sin musik på ett för tiden ålderdomligt sätt skapat ett verk med total förening av melodi, harmoni och fantasifull orkestrering, men han har också förenat det sakrala med det dramatiska, det judiska med det reformerta. Elias blev en slutpunkt. Kanske skulle Mendelssohn ha överträffat sig själv i det påbörjade oratoriet Christus, men det verket stannade vid en torso. STIG JACOBSSON


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Dirigenten Masaaki Suzuki grundade Bach Collegium Japan 1990 och har sedan dess varit ensemblens dirigent och konstnärlige ledare. Han samarbetar även med andra framstående orkestrar inriktade på äldre musik. I allt större utsträckning har Masaaki Suzuki också tagit sig an musik av Brahms, Britten, Mahler, Mendelssohn och Stravinsky och bjuds in som gästdirigent av orkestrar som New York Philharmonic, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin och Danska Radions symfoniorkester. Den här säsongen gör han debut med bland andra Orchestre Philharmonique de Radio France och Göteborgs Symfoniker. Masaaki Suzuki föddes i Kobe och är förutom dirigent också utbildad i komposition och orgelspel vid universitetet för musik och konst i Tokyo, och i cembalospel för Ton Koopman vid Sweelinck-konservatoriet i Amsterdam. Hans omfattande diskografi rymmer alla betydande körverk och samtliga verk för cembalo av Bach. Han slutförde 2014 det gigantiska inspelningsprojektet av Bachs samtliga kyrkokantater, som tar 55 cd i anspråk.


Den engelska sopranen Carolyn Sampson gjorde sin operadebut på English National Opera i London som Amore i Monteverdis Poppeas kröning. Hon har sedan dess gjort en lång rad prisade rollgestaltningar, bland annat titelrollen i Händels Semele och Pamina i Mozarts Trollflöjten, båda i uppsättningar på Engelska Nationaloperan. Hon har också gestaltat flera roller i Purcells The Fairy Queen vid Glyndebournefestivalen. Carolyn Sampson och är en återkommande solist tillsammans med orkestrar som Concertgebouworkestern i Amsterdam, Santa Cecilia-orkestern i Rom och Gewandhausorkestern i Leipzig. Hon har också medverkat på ett stort antal inspelningar, bland annat som solist i Mozarts Requiem och i musik av Purcell. Just nu är Carolyn Sampson aktuell med turnéer tillsammans med Freiburgs barockorkester, Bach Collegium Japan och Orchestra of the Eighteenth Century, och även konserter med symfoniorkestrarna i Boston och Philadelphia samt Bayerska radioorkestern.


Maria Forsström Mezzosopran

Mezzosopranen Maria Forsström är lika hemma i venetiansk barockmusik som i romanser och kabaretsånger, men har främst skapat sig ett namn i repertoar av wientonsättarna Mozart och Mahler. Hennes röst hyllas regelbundet av kritikerna, varav några har jämfört henne med nordiska föregångare som Kirsten Flagstad och Birgit Nilsson. Maria gjorde sin professionella debut med dirigenten Teodor Currentzis orkester MusicaAeterna i rollen som Dorabella i Così fan tutte och medverkar på Currentzis hyllade inspelning av Figaros bröllop i rollen som Marcellina (Sony Classical). Hon har också framträtt med Mahler Chamber Orchestra under samme dirigent. Maria Forsström är ofta efterfrågad som solist i Mahlers orkestersånger samt liknande verk av Brahms, Britten, Ravel och Sibelius. Hon har en uppmärksammad koloraturteknik och hennes operarepertoar inkluderar roller som Carmen och Isabella i Italienskan i Alger. Hon har bland annat framträtt med Warszawafilharmonin, Orchestra d'Accademia di Santa Cecilia, Nagoya Philharmonic Orchestra, Helsingborgs Symfoniorkester, Svenska Kammarorkestern och sjöng altsolot i Gustav Mahlers Symfoni nr 3 med Malmö Symfoniker i maj i år."


Sångaren James Gilchrist är en av Storbritanniens ledande tenorer och en förgrundsfigur inom romanssången. Han är känd för att presentera intressanta, överraskande och utmanande program. Hans repertoar är också omfattande och sträcker sig från barock till nyskriven musik. Han har medverkat i föreställningar och konserter med ensembler som Stuttgarts Bachakademi, Concerto Köln, Bach Collegium Japan, Basels kammarorkester och med dirigenter som Sir John Eliot Gardiner, Sir Roger Norrington, Harry Christophers och Masaaki Suzuki. Tillsammans med pianisten Anna Tilbrook, som han 2017 firade ett 20-årigt samarbete med, har han också beställt och uruppfört musik av Sally Beamish, Julian Philips och Jonathan Dove som framfördes i Wigmore Hall tillsammans med musik av Robert Schumann. James Gilchrist har också en imponerade diskografi som omfattar bland annat Bachs Johannespassion, musik av Vaughan Williams och elisabetanska sånger.


Barytonsångaren Peter Mattei har de senaste säsongerna framträtt i titelrollen i Shishkov i Janáceks Döda huset på Opéra National de Paris och Tjajkovskijs Eugen Onegin på Opernhaus Zürich och i våras gjorde han rollen som Amfortas i Wagners Parsifal, både på Metropolitan Opera och på Opéra National de Paris. Han har framträtt med Göteborgs Symfoniker 18 gånger sedan 1991 och var senast på besök i september och sjöng Schuberts Winterreise med pianisten Lars David Nilsson. Med framträdanden på prestigefyllda scener som Metropolitan i New York, Teatro alla Scala i Milano, Covent Garden i London, Opéra National de Paris och Salzburger Festspiele har Peter Mattei etablerat sig i toppskiktet av internationellt verksamma sångare. Sedan det internationella genombrottet som Don Giovanni i Peter Brooks produktion i Aix-en-Provence har Peter Mattei gjort bejublade framträdanden i denna roll på scener som Metropolitan, Kungliga Operan, Den Norske Opera, Scottish Opera, Opéra National de Paris (regi Michael Haneke), Staatsoper Berlin, Teatro alla Scala, Wiener Staatsoper och Opernhaus Zürich. Våren 2013 gjorde Peter Mattei en sensationell rolldebut som Amfortas i Parsifal på Metropolitan Opera och säsongen efter gjorde han ytterligare succé i Wagnerfacket då han sjöng Wolfram i Tannhäuser på Staatsoper Berlin under ledning av Barenboim, en roll som han senare framträtt i både på Metropolitan och La Scala. Peter Mattei har synts i en mängd roller såsom Greven i Figaros Bröllop (Metropolitan, Wiener Staatsoper, La Monnaie, Salzburg, Lyric Opera Chicago, San Francisco, Bayerische Staatsoper München, Metropolitan och Paris), Figaro i Figaros Bröllop (Kungliga Operan, Glyndebourne Festival), Figaro i Barberaren i Sevilla (GöteborgsOperan, Aix-en-Provence, Metropolitan) och Eugen Onegin (La Monnaie, Aix-en-Provence, Salzburg, Wiener Staatsoper, Metropolitan, Paris).


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


Gossopranen Kevin Johansson upptäckte sitt starka intresse för klassisk musik och opera när han var sju år och har sedan dess tagit varje tillfälle att sjunga. Han övar sång minst 15 timmar i veckan. Kevin Johansson utbildas sedan 2015 i Adolf Fredriks musikklasser. Han har också deltagit i Juilliard Summer Performing Arts Program i Genève, Schweiz. Tidigare har han studerat sång vid GEMS World Academy i Dubai, Förenade Arabemiraten, samt privat för Paul Bester i Dubai. Sedan 2015 studerar han för mezzosopranen Paula Hoffman i Stockholm. Kevin Johansson är svensk men föddes i Indien och har med familjen varit bosatt i sex olika länder. Han är yngst av fyra syskon och tycker om att spela piano, golf, tennis och basket.


2018-06-06 14:00 Slottsskogen

Göteborgs Symfoniker

Program








ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) SYMFONI NR 8 G-DUR OP 88 Allegro con brio Adagio Allegretto grazioso Allegro ma non troppo Antonín Dvorák krönte sin karriär med att 1892 utses till kompositionsprofessor i New York. Han hade onekligen gjort en imponerande konstnärlig karriär: han föddes som son till en slaktare i den lilla böhmiska lantbyn Nelahozeves, och skulle enligt traditionen följa i faderns fotspår. Trots alla senare framgångar behöll han en jordnära inställning till sitt liv och sin konst. Under senare delen av 1880-talet arbetade han målmedvetet med en strävan som resulterade i flera brett upplagda verk. Förutom en sjunde symfoni skrev han operan Dmitrij samt oratorierna Spökbruden och Sankta Ludmila. Så småningom tyckte han sig se framgångar och tillät sig att slappna av i mer lyriskt intima verk av mindre format. Då kom den andra serien av slaviska danser, pianokvintetten i A-dur och ett flertal sånger. Något år före avfärden till Amerika växte den åttonde symfonin (skissad 6-23 september, fullbordad 8 november 1889) fram under långa promenader i skog och mark. Han kände hur hans kreativa kraft växte och förenades med ökande hantverksskicklighet. Han kände sig tryggare i sin konst och med naturens hjälp ljusnade hans musik. Man har ibland betecknat symfonin som "friluftsmusik", som tonsättarens tack för livets och naturens underbara gåvor. Han befann sig för tillfället i sin lantgård vid Vysoká, där han också ägnade sig åt trädgårdsodling och vandringar i naturen. Han kände frid och andlig vitalitet. Åttonde symfonin är resultatet av ett medvetet sökande efter lugn och harmoni. När stormen ibland ändå ryter för kontrastens skull, blåser den bara bort de torra löven och för med sig frisk luft. Det är en lyckligt leende musik, en enkel, folklig spelmansmusik som avviker från de strikt symfoniska traditionerna. Han hade föresatt sig att skapa en symfoni olik alla andra. Men även om han lyckades på så sätt att han behandlar sitt material på nya sätt, så har symfonin ändå en klassiskt traditionell form med satser i sonat och rondoform. Första satsen börjar med ett klangfullt cellotema som sedan återkommer två gånger under satsens lopp; i inledningen till genomföringen och vid reprisen. Satsen följer noga sonatformen trots att känslo-växlingarna är stora. Den långsamma satsen är ett adagio i c-moll som är uppbyggt av ett pärlband vackra episoder. Så följer en både graciös och elastisk vals innan finalen åter presenterar en liten introduktion bestående av ett trumpetsolo. Även detta solo återkommer några gånger, bland annat som ackompanjemang i pianissimo till soloflöjt och spelat av trumpeter och horn. En riktigt utåtriktad coda avslutar symfonin. Den 2 februari 1890 uruppfördes denna G-dur-symfoni med tonsättaren själv som dirigent för Nationalteaterns orkester i Prag, och han ledde strax därpå även framföranden i London och Frankfurt. Symfonin skulle snart gå segrande över världen, och den blev vid sidan av den i Amerika skrivna nionde symfonin (Från nya världen) den mest älskade av hans symfonier. Symfonin tillägnades "Den böhmiska Franz Joseph-akademin för främjandet av konst och litteratur", som tack för att Dvorák blivit dess hedersledamot. STIG JACOBSSON







Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.




Alva Holm Violin


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


Petra Kloo Vik Presentatör


2018-03-03 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) REVERENZA OP 31 Wilhelm Stenhammar är Sveriges första stora mästare under 1900-talet. Han var en lysande pianist som spelade Beethovens och Mozarts konserter som solist, och han turnerade runt hela landet med pianoaftnar eller som kammarmusiker. Han var också en av tidens främsta svenska dirigenter och som sådan chef för Göteborgssymfonikerna under många år. Dessutom var han en romantisk tonsättare med ett klassiskt och klart tonspråk. Hans båda symfonier och pianokonserter, serenaden för orkester, körverk, stråkkvartetter, sånger och pianostycken hör till den mest älskade svenska standardrepertoaren. Han var mycket självkritisk, och efter att ha lyssnat till kollegan och vännen Jean Sibelius andra symfoni, ville han inte längre höra talas om sin egen första - och han väntade i decennier innan han vågade sig på sin andra. Stycket Reverenza har en säregen bakgrund. "Jag vill dikta så vackert och vekt om södern som bara en nordbo kan", skrev Stenhammar i ett brev. Han vill skriva om "flöjter och oboer som kvintilerar som trastar", om "långa sugande stråkfraser" om "något på samma gång sensuellt och förandligat, om stark blomdoft i ren solluft". Han befann sig i Florens när han i mars 1907 började tänka på Serenad för orkester. Det blev en krävande uppgift och först vid nyåret 1914 var den då sexsatsiga serenaden fullbordad och dedicerad "Till min hustru". Musiken uruppfördes den 20 januari samma år men han drog genast in verket för revidering, och var inte klar med den förrän fem år senare - den nya versionen uruppfördes den 3 mars 1920. Då hade han tagit bort den ursprungligen andra satsen eftersom han kände att Serenaden blev för lång. Men denna strålande sats kom att leva ett eget liv under namnet Reverenza, Den spelas numera inte sällan som ett fristående stycke, en sorts menuettpastisch, om man inte väljer att låta den klinga på sin ursprungliga plats vid framföranden av Serenaden. STIG JACOBSSON


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) ROMEO JULIA, SVIT (bearbetning Hilding Rosenberg) 1922 fick Wilhelm Stenhammar uppdraget att skriva musik till Lorensbergsteaterns uppsättning av Shakespeares Romeo och Julia. Han hade tidigare komponerat musikinslag till fem Shakespeare-pjäser på göteborgsteatern. Till föreställningen av Romeo och Julia skrev Stenhammar en musik som i mycket erinrar om Som ni behagar, dock i mer slutna former. Det blev därför ganska lätt att senare få fram en konsertsvit ur partituret. I början av den första akten fick man höra en pastoral för kammarorkester som framförallt i sin andra del har en ljus och luftig klang som man vill föreställa sig smälte väl samman med dekoren. Till olika episoder i den första akten med alla dess inslag av uppträdanden och fester skrev han också en svit med danser. Samtliga danser står mycket nära stilstudien och pastischen, betydligt mer än tonspråket i exempelvis Griegs Holbergssvit. BO WALLNER


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) SENTIMENTAL ROMANS NR 1 A-DUR OP 28 SENTIMENTAL ROMANS NR 2 F-MOLL OP 28 Även om Stenhammars tonspråk oftast är klart och samlat står han i några verk mycket nära nationalromantiken, och tydligast märks detta kanske i de två sentimentala romanserna för violin och orkester. Det är musik som genomsyras av skira midsommarminnen med en tydlig nordisk känsla. Ordet sentimental har med tiden skiftat i betydelse, här ska det snarast tolkas som känslig och ömsint. Dessa små läckerheter komponerades 1910 och hör sannerligen till den svenska violinromantikens omistliga guldkorn. STIG JACOBSSON


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) SENTIMENTAL ROMANS NR 1 A-DUR OP 28 SENTIMENTAL ROMANS NR 2 F-MOLL OP 28 Även om Stenhammars tonspråk oftast är klart och samlat står han i några verk mycket nära nationalromantiken, och tydligast märks detta kanske i de två sentimentala romanserna för violin och orkester. Det är musik som genomsyras av skira midsommarminnen med en tydlig nordisk känsla. Ordet sentimental har med tiden skiftat i betydelse, här ska det snarast tolkas som känslig och ömsint. Dessa små läckerheter komponerades 1910 och hör sannerligen till den svenska violinromantikens omistliga guldkorn. STIG JACOBSSON


25 min


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) SÅNGEN, SYMFONISK KANTAT FÖR SOLI, KÖRER OCH ORKESTER OP 44 Del I Tempo Andante, poco rubato Del II Molto adagio, solenne I början av 1920 var det dags för Kungliga musikaliska akademin i Stockholm att börja tänka på sitt 150-årsjubileum som inträffade året därpå. Man gav Wilhelm Stenhammar uppdraget att komponera festmusik, och av tradition borde det bli en kantat med lämplig text. Det var Stenhammar som något överraskande föreslog att hans kollega, tonsättaren Ture Rangström, skulle erbjudas att författa texten. Denne hade ju själv skrivit texterna till åtskilliga av sina romanser och visat sig vara en lyhörd poet. Resultatet av deras ansträngningar blev den ambitiösa kantaten Sången vars båda delar åtskiljs av ett innerligt och koralbetonat adagio. Stenhammar berättar i ett brev till Rangström: "När jag föreslog dig som textförfattare, bestämdes jag av två skäl. Det ena var övertygelsen, att du vad innehållet beträffar skulle kunna prestera en verkligt musiknyttig, musikeggande text. Härvidlag har du ej heller svikit mina förväntningar. Men jag trodde också, att du såsom själv tonsättare skulle ha ett finare och mer förstående öra för eventuella formella invändningar och önskemål från komponistens sida än en vanlig "diktare"." Det finns en rik korrespondens mellan vännerna bevarad när det gäller verkets framväxt - men Stenhammar skrev i augusti att han behövt flera dagar "för att sansa sig efter den första förskräckelsen. Förskräckelsen, ja! I första ögonblicket, som förresten var ett mycket långt ögonblick - på minst 24 timmar, var jag bara överväldigad av en förlamande tanke: omöjligt!" Och så vidtar det tålmodiga arbetet på det som inte blev en tredje symfoni för röster och instrument, men väl en tvådelad kantat. Stenhammar sätter igång det hela dramatiskt och patetiskt, med intensiva arioson och orkesterfanfarer. Nog finns här en del storsvenska drömmar om man så vill. Och för att balansera detta mot andra delens enklare och mer friskt musikantiska stämning behövdes ett mellanspel, det innerliga och koralbetonade adagio som under namnet Mellanspel har blivit en älskad och ofta separat spelad meditation. Kantaten Sången kom att kräva stora resurser och detta förde i sin tur med sig att akademin tvingades skjuta upp första framförandet en månad - nu gick det av stapeln den 18 december 1921. Många av kritikerna reagerade surt på Rangströms alltför högtravande text, andra var förvånade över att Stenhammar anammat ett som de tyckte modernare tonspråk än som var lämpligt i sammanhanget. Vad som än är skälet måste man dessvärre erkänna att kantaten inte kommit att framföras speciellt ofta - långt ifrån så ofta som detta centrala verk i svensk repertoar för kör och orkester förtjänar. STIG JACOBSSON


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sedan 2002 är Sara Trobäck förste konsertmästare i Göteborgs Symfoniker. Hon har studerat för Tibor Fülep på Musikhögskolan i Göteborg och för György Pauk på Royal Academy of Music i London. I samband med sin examenskonsert 2001 erhöll hon akademins prestigefyllda Professional Diploma och Dove-priset. Sara Trobäck har även deltagit i mästarkurser för Lord Yehudi Menuhin, Ruggiero Ricci och Joshua Bell och brittisk tv filmade ett spännande musikaliskt möte mellan henne och den ryske violinvirtuosen Maxim Vengerov. Som solist har hon bland annat framträtt med Göteborgs Symfoniker, Svenska kammarorkestern, Stockholm sinfonietta och Helsingborgs symfoniorkester. 2010 uruppförde hon en violinkonsert av Johannes Jansson som tillägnats henne och Göteborgs Symfoniker. Londondebuten skedde sommaren 1999 då hon framförde Tjajkovskijs violinkonsert med London Soloists i St Martin-in-the-Fields. Sara Trobäck har även konserterat i Skottland, Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal och Kina. 2002 bildade Sara tillsammans med solocellisten Claes Gunnarsson och pianisten Per Lundberg Trio Poseidon. Trion har spelat in två cd varav en med Göteborgs Symfoniker och Neeme Järvi, Beethovens trippelkonsert. Sara Trobäck spelar på en Giovanni Battista Guadagnini som lånas ut av Järnåkerfonden.



Martina Dike Mezzosopran

Mezzosopranen Martina Dike är internationellt etablerad i det dramatiska facket. Bland hennes roller finns Brangäne i Tristan och Isolde, Fricka i Rhenguldet och Valkyrian (samtliga Wagner), huvudrollen i Bizets Carmen och Eboli i Verdis Don Carlos, alla framförda på Kungliga operan. Hon har också framträtt på Frankfurtoperan och festspelen i Bayreuth i flera Wagner-roller samt på operascener som Aix-en Provence och La Monnaie i Bryssel. Bland dirigenter hon arbetat med finns René Jacobs, Kent Nagano, Christian Thielemann och Manfred Honeck. På konsertscenen har Martina Dike sjungit verk som Mahlers andra symfoni, Wagners Tristan och Isolde, Beethovens Symfoni nr 9, Verdis och Mozarts rekvier, Bachs Juloratorium och Stravinskys Oedipus Rex. Martina Dike medverkar på flera inspelningar, bland annat Rhenguldet och Valkyrian från Frankfurtoperan och Ringen i Bayreuth. Hon har framträtt med Göteborgs Symfoniker åtskilliga gånger, senast 2012 i Wagners Ragnarök med Kent Nagano.



Som en av Sveriges främsta barytonsångare har Fredrik Zetterström varit engagerad vid flertalet skandinaviska operahus: Drottningholms slottsteater, Kungliga operan, Malmö opera, Göteborgsoperan, Folkoperan, Det Kongelige Teater i Köpenhamn, Den Jyske Opera, Norrlandsoperan, Värmland Opera och Trönderoperan i Trondheim. Han har även framträtt vid Brooklyn Academy of Music i New York och Chicago Opera Theater. Bland roller Fredrik Zetterström gjort kan nämnas Enrico i Lucia di Lammermoor (Donizetti), Figaro i Barberaren i Sevilla (Rossini), Germont i La Traviata (Verdi), Greven i Figaros Bröllop (Mozart), Leporello i Don Giovanni (Mozart), Marcel och Schaunard i La Bohème (Puccini), Valentin i Faust (Gounod), Harlekin i Ariadne på Naxos (R Strauss), Don Pizarro i Fidelio (Beethoven), Jago i Otello (Verdi), Escamillo i Carmen (Bizet), Pantalone i Kärleken till de tre apelsinerna (Prokofjev) och titelrollen i Tjajkovskijs Eugen Onegin. Fredrik Zetterström har konserterat med orkestrar som Sveriges Radios symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker, Norska radioorkestern, Trondheims symfoniorkester, Norrköpings symfoniorkester, Norrlandsoperans symfoniorkester, Helsingborgs symfoniorkester och Nordiska kammarorkestern. Hans konsertrepertoar innefattar bland annat Mahlers Rückert-lieder, Rangströms Kung Eriks visor, Stenhammars Florez och Blanzeflor samt de flesta oratorierna ur standardrepertoaren. Han har arbetat med dirigenter som Raymond Leppard, Alexander Vedernikov, Leif Segerstam, Jane Glover, Jacques Delacôte, Pierre Giorgio Morandi, Joseph Swensen, Henrik Schaefer, Pietro Rizzo, Thierry Fischer samt de flesta av de nu verksamma svenska dirigenterna. Fredrik Zetterströms stora vokala omfång har gjort honom till en framstående och uppskattad uttolkare av nya vokalverk. Han har medverkat vid flera uruppföranden av verk skrivna av Daniel Börtz, Thomas Jennefelt, Sven-David Sandström, Knut Nystedt, Karin Rehnqvist och Lars Ekström.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.



2018-03-01 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) REVERENZA OP 31 Wilhelm Stenhammar är Sveriges första stora mästare under 1900-talet. Han var en lysande pianist som spelade Beethovens och Mozarts konserter som solist, och han turnerade runt hela landet med pianoaftnar eller som kammarmusiker. Han var också en av tidens främsta svenska dirigenter och som sådan chef för Göteborgssymfonikerna under många år. Dessutom var han en romantisk tonsättare med ett klassiskt och klart tonspråk. Hans båda symfonier och pianokonserter, serenaden för orkester, körverk, stråkkvartetter, sånger och pianostycken hör till den mest älskade svenska standardrepertoaren. Han var mycket självkritisk, och efter att ha lyssnat till kollegan och vännen Jean Sibelius andra symfoni, ville han inte längre höra talas om sin egen första - och han väntade i decennier innan han vågade sig på sin andra. Stycket Reverenza har en säregen bakgrund. "Jag vill dikta så vackert och vekt om södern som bara en nordbo kan", skrev Stenhammar i ett brev. Han vill skriva om "flöjter och oboer som kvintilerar som trastar", om "långa sugande stråkfraser" om "något på samma gång sensuellt och förandligat, om stark blomdoft i ren solluft". Han befann sig i Florens när han i mars 1907 började tänka på Serenad för orkester. Det blev en krävande uppgift och först vid nyåret 1914 var den då sexsatsiga serenaden fullbordad och dedicerad "Till min hustru". Musiken uruppfördes den 20 januari samma år men han drog genast in verket för revidering, och var inte klar med den förrän fem år senare - den nya versionen uruppfördes den 3 mars 1920. Då hade han tagit bort den ursprungligen andra satsen eftersom han kände att Serenaden blev för lång. Men denna strålande sats kom att leva ett eget liv under namnet Reverenza, Den spelas numera inte sällan som ett fristående stycke, en sorts menuettpastisch, om man inte väljer att låta den klinga på sin ursprungliga plats vid framföranden av Serenaden. STIG JACOBSSON


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) ROMEO JULIA, SVIT (bearbetning Hilding Rosenberg) 1922 fick Wilhelm Stenhammar uppdraget att skriva musik till Lorensbergsteaterns uppsättning av Shakespeares Romeo och Julia. Han hade tidigare komponerat musikinslag till fem Shakespeare-pjäser på göteborgsteatern. Till föreställningen av Romeo och Julia skrev Stenhammar en musik som i mycket erinrar om Som ni behagar, dock i mer slutna former. Det blev därför ganska lätt att senare få fram en konsertsvit ur partituret. I början av den första akten fick man höra en pastoral för kammarorkester som framförallt i sin andra del har en ljus och luftig klang som man vill föreställa sig smälte väl samman med dekoren. Till olika episoder i den första akten med alla dess inslag av uppträdanden och fester skrev han också en svit med danser. Samtliga danser står mycket nära stilstudien och pastischen, betydligt mer än tonspråket i exempelvis Griegs Holbergssvit. BO WALLNER


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) SENTIMENTAL ROMANS NR 1 A-DUR OP 28 SENTIMENTAL ROMANS NR 2 F-MOLL OP 28 Även om Stenhammars tonspråk oftast är klart och samlat står han i några verk mycket nära nationalromantiken, och tydligast märks detta kanske i de två sentimentala romanserna för violin och orkester. Det är musik som genomsyras av skira midsommarminnen med en tydlig nordisk känsla. Ordet sentimental har med tiden skiftat i betydelse, här ska det snarast tolkas som känslig och ömsint. Dessa små läckerheter komponerades 1910 och hör sannerligen till den svenska violinromantikens omistliga guldkorn. STIG JACOBSSON


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) SENTIMENTAL ROMANS NR 1 A-DUR OP 28 SENTIMENTAL ROMANS NR 2 F-MOLL OP 28 Även om Stenhammars tonspråk oftast är klart och samlat står han i några verk mycket nära nationalromantiken, och tydligast märks detta kanske i de två sentimentala romanserna för violin och orkester. Det är musik som genomsyras av skira midsommarminnen med en tydlig nordisk känsla. Ordet sentimental har med tiden skiftat i betydelse, här ska det snarast tolkas som känslig och ömsint. Dessa små läckerheter komponerades 1910 och hör sannerligen till den svenska violinromantikens omistliga guldkorn. STIG JACOBSSON


25 min


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) SÅNGEN, SYMFONISK KANTAT FÖR SOLI, KÖRER OCH ORKESTER OP 44 Del I Tempo Andante, poco rubato Del II Molto adagio, solenne I början av 1920 var det dags för Kungliga musikaliska akademin i Stockholm att börja tänka på sitt 150-årsjubileum som inträffade året därpå. Man gav Wilhelm Stenhammar uppdraget att komponera festmusik, och av tradition borde det bli en kantat med lämplig text. Det var Stenhammar som något överraskande föreslog att hans kollega, tonsättaren Ture Rangström, skulle erbjudas att författa texten. Denne hade ju själv skrivit texterna till åtskilliga av sina romanser och visat sig vara en lyhörd poet. Resultatet av deras ansträngningar blev den ambitiösa kantaten Sången vars båda delar åtskiljs av ett innerligt och koralbetonat adagio. Stenhammar berättar i ett brev till Rangström: "När jag föreslog dig som textförfattare, bestämdes jag av två skäl. Det ena var övertygelsen, att du vad innehållet beträffar skulle kunna prestera en verkligt musiknyttig, musikeggande text. Härvidlag har du ej heller svikit mina förväntningar. Men jag trodde också, att du såsom själv tonsättare skulle ha ett finare och mer förstående öra för eventuella formella invändningar och önskemål från komponistens sida än en vanlig "diktare"." Det finns en rik korrespondens mellan vännerna bevarad när det gäller verkets framväxt - men Stenhammar skrev i augusti att han behövt flera dagar "för att sansa sig efter den första förskräckelsen. Förskräckelsen, ja! I första ögonblicket, som förresten var ett mycket långt ögonblick - på minst 24 timmar, var jag bara överväldigad av en förlamande tanke: omöjligt!" Och så vidtar det tålmodiga arbetet på det som inte blev en tredje symfoni för röster och instrument, men väl en tvådelad kantat. Stenhammar sätter igång det hela dramatiskt och patetiskt, med intensiva arioson och orkesterfanfarer. Nog finns här en del storsvenska drömmar om man så vill. Och för att balansera detta mot andra delens enklare och mer friskt musikantiska stämning behövdes ett mellanspel, det innerliga och koralbetonade adagio som under namnet Mellanspel har blivit en älskad och ofta separat spelad meditation. Kantaten Sången kom att kräva stora resurser och detta förde i sin tur med sig att akademin tvingades skjuta upp första framförandet en månad - nu gick det av stapeln den 18 december 1921. Många av kritikerna reagerade surt på Rangströms alltför högtravande text, andra var förvånade över att Stenhammar anammat ett som de tyckte modernare tonspråk än som var lämpligt i sammanhanget. Vad som än är skälet måste man dessvärre erkänna att kantaten inte kommit att framföras speciellt ofta - långt ifrån så ofta som detta centrala verk i svensk repertoar för kör och orkester förtjänar. STIG JACOBSSON


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sedan 2002 är Sara Trobäck förste konsertmästare i Göteborgs Symfoniker. Hon har studerat för Tibor Fülep på Musikhögskolan i Göteborg och för György Pauk på Royal Academy of Music i London. I samband med sin examenskonsert 2001 erhöll hon akademins prestigefyllda Professional Diploma och Dove-priset. Sara Trobäck har även deltagit i mästarkurser för Lord Yehudi Menuhin, Ruggiero Ricci och Joshua Bell och brittisk tv filmade ett spännande musikaliskt möte mellan henne och den ryske violinvirtuosen Maxim Vengerov. Som solist har hon bland annat framträtt med Göteborgs Symfoniker, Svenska kammarorkestern, Stockholm sinfonietta och Helsingborgs symfoniorkester. 2010 uruppförde hon en violinkonsert av Johannes Jansson som tillägnats henne och Göteborgs Symfoniker. Londondebuten skedde sommaren 1999 då hon framförde Tjajkovskijs violinkonsert med London Soloists i St Martin-in-the-Fields. Sara Trobäck har även konserterat i Skottland, Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal och Kina. 2002 bildade Sara tillsammans med solocellisten Claes Gunnarsson och pianisten Per Lundberg Trio Poseidon. Trion har spelat in två cd varav en med Göteborgs Symfoniker och Neeme Järvi, Beethovens trippelkonsert. Sara Trobäck spelar på en Giovanni Battista Guadagnini som lånas ut av Järnåkerfonden.



Martina Dike Mezzosopran

Mezzosopranen Martina Dike är internationellt etablerad i det dramatiska facket. Bland hennes roller finns Brangäne i Tristan och Isolde, Fricka i Rhenguldet och Valkyrian (samtliga Wagner), huvudrollen i Bizets Carmen och Eboli i Verdis Don Carlos, alla framförda på Kungliga operan. Hon har också framträtt på Frankfurtoperan och festspelen i Bayreuth i flera Wagner-roller samt på operascener som Aix-en Provence och La Monnaie i Bryssel. Bland dirigenter hon arbetat med finns René Jacobs, Kent Nagano, Christian Thielemann och Manfred Honeck. På konsertscenen har Martina Dike sjungit verk som Mahlers andra symfoni, Wagners Tristan och Isolde, Beethovens Symfoni nr 9, Verdis och Mozarts rekvier, Bachs Juloratorium och Stravinskys Oedipus Rex. Martina Dike medverkar på flera inspelningar, bland annat Rhenguldet och Valkyrian från Frankfurtoperan och Ringen i Bayreuth. Hon har framträtt med Göteborgs Symfoniker åtskilliga gånger, senast 2012 i Wagners Ragnarök med Kent Nagano.



Som en av Sveriges främsta barytonsångare har Fredrik Zetterström varit engagerad vid flertalet skandinaviska operahus: Drottningholms slottsteater, Kungliga operan, Malmö opera, Göteborgsoperan, Folkoperan, Det Kongelige Teater i Köpenhamn, Den Jyske Opera, Norrlandsoperan, Värmland Opera och Trönderoperan i Trondheim. Han har även framträtt vid Brooklyn Academy of Music i New York och Chicago Opera Theater. Bland roller Fredrik Zetterström gjort kan nämnas Enrico i Lucia di Lammermoor (Donizetti), Figaro i Barberaren i Sevilla (Rossini), Germont i La Traviata (Verdi), Greven i Figaros Bröllop (Mozart), Leporello i Don Giovanni (Mozart), Marcel och Schaunard i La Bohème (Puccini), Valentin i Faust (Gounod), Harlekin i Ariadne på Naxos (R Strauss), Don Pizarro i Fidelio (Beethoven), Jago i Otello (Verdi), Escamillo i Carmen (Bizet), Pantalone i Kärleken till de tre apelsinerna (Prokofjev) och titelrollen i Tjajkovskijs Eugen Onegin. Fredrik Zetterström har konserterat med orkestrar som Sveriges Radios symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker, Norska radioorkestern, Trondheims symfoniorkester, Norrköpings symfoniorkester, Norrlandsoperans symfoniorkester, Helsingborgs symfoniorkester och Nordiska kammarorkestern. Hans konsertrepertoar innefattar bland annat Mahlers Rückert-lieder, Rangströms Kung Eriks visor, Stenhammars Florez och Blanzeflor samt de flesta oratorierna ur standardrepertoaren. Han har arbetat med dirigenter som Raymond Leppard, Alexander Vedernikov, Leif Segerstam, Jane Glover, Jacques Delacôte, Pierre Giorgio Morandi, Joseph Swensen, Henrik Schaefer, Pietro Rizzo, Thierry Fischer samt de flesta av de nu verksamma svenska dirigenterna. Fredrik Zetterströms stora vokala omfång har gjort honom till en framstående och uppskattad uttolkare av nya vokalverk. Han har medverkat vid flera uruppföranden av verk skrivna av Daniel Börtz, Thomas Jennefelt, Sven-David Sandström, Knut Nystedt, Karin Rehnqvist och Lars Ekström.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.



2017-12-16 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


2 t 5 min

GEORGE FRIEDRICH HÄNDEL (1685-1789) MESSIAS, oratorium i tre delar "Antingen är ett oratorium en religiös akt eller också inte. Om det är en religiös akt frågar jag om teatern är templet att framföra det i, och om en skådespelartrupp är lämplig som Ordets tjänare, ty det är vad man gör den till. I den judiska gudstjänsten var det endast leviterna som fick komma nära och sköta tabernaklets gudstjänst; ingen vanlig människa fick så mycket som snudda vid förbundsarken. Är gudstjänsten mindre helig nu? Vilken förolämpning måste det inte vara för en jude att höra Guds sanna och heliga namn sjungas - om inte på en lättfärdig melodi (förmodar jag, eftersom Mr Handel är kompositören) - men ändå sjungen av ett lag människor högst illa lämpade att handha en så högtidlig gudstjänst. David sade: "Huru skulle vi kunna sjunga Herrens sång i främmande land?" Säkert skulle han ha funnit det ännu mycket egendomligare att höra den sjungen på teatern…" Så stod det i en lång insändare, tryckt i Londontidningen Universal Spectator den 19 mars 1743. Den anonyme skribenten hade hört ryktas att Händel denna gång skulle presentera ett oratorium om Messias, vilket ju var etter värre; det hade kommit märkliga rapporter från uruppförandet i Dublin ett år tidigare. I London hade Händel rätt nyligen börjat ge oratorier på teatern. Det var en kommersiell verksamhet med engelska texter, som tagit över när hans italienska operor inte längre var lönsamma. I Dublin hade han hållit till i en nybyggd musiklokal på Fiskegränd. Han kolliderade med ingen mindre än Jonathan Swift (Gullivers resor), som bestämde över sångarna i sin kyrka. De skulle minsann inte få samarbeta med några songsters, fiddlers, pipers, trumpeters, drummers, and drum-majors, som han skrev; det var strax innan den gamle mannen gick in i mörker. Dublin kunde förstås inte jämföras med London som var världens huvudstad när det gällde att göra pengar på musik, men visst fanns det en överklasspublik även där. Händel vågade sig på ett halvårs gästspel 1741-1742. Han hade med sig en storsångerska, signora Avolio, och han råkade dessutom på mrs Cibber i Dublin, en sjungande skådespelerska som flytt från London och sin hiskelige lagvigde. (Det finns riktigt smaskiga rättegångsprotokoll att tillgå!) Dessa båda damer hade han glädje av i sina oratorieserier"for that generous and polite Nation" - Händel beskrev irländarna så i en Dublin-rapport till Charles Jennens, mannen som ställt samman bibeltexterna till Messias: "Signora Avolio gör stor lycka. Jag har lärt upp en ny tenor, mycket framgångsrik. De båda basarna och kontratenorerna är utmärkta, och de övriga körsångarna - som jag instruerar - sköter sig fint. Instrumentalisterna är förträffliga, eftersom Mr Dubourgh anför dem, och musiken klingar förträffligt i denna trevliga lokal. Allt detta, plus min goda hälsa stimulerar mig så att jag mödar mig på orgeln med extra framgång." Händel ledde sina oratorier från en liten orgel. Mellan akterna kunde han begå orgelkonserter med några musikanter - eller soloimprovisationer. Man föreställe sig icke horder av sångare (inklusive gosskorister - inga kvinnor!) och spelare. Han hade skrivit Messias på 24 dagar (22 augusti till 14 september 1741). Noterna fanns förstås med bland all den övriga musiken i kappsäcken när han kom till Dublin, men han sparade på just det verket till april 1742. I tidningarna kunde man läsa: "Förvaltarna för the Charitable Musical Society anhåller att Damerna måtte komma utan krinolin i afton till Musick Hall på Fishamble Street. Herrar ombedes komma utan värja. Idag framföres Mr Händels nya stora oratorium, Messias." Detta var nog en utmanande anhållan. Att synas offentligt utan värja kändes smått skamligt, och nog måste en riktig dam få breda ut sig ordentligt. Det var faktiskt just precis vad det handlade om. Lokalen rymde 600 normalt uppklädda lyssnare. Om man krympte dem gick det in 700, vilket var extra angeläget när det nu var en välgörenhetstillställning. Det framgår i klartext av "recensionen" som inflöt i Dublin Journal den 17 april. Där står det att de bästa konstdomare menade att det var ett fulländat stycke musik de hört och att Händel visat prov på mänsklig omtanke: "Rätt skall vederfaras Mr Händel, i det att världen skall veta att han frikostigt skänkte förtjänsten av detta stora framförande att delas lika mellan Sällskapet för fångars frigivande, the Charitable Infirmary och Mercers sjukhus; de skall ständigt med tacksamhet minnas hans namn… Ungefär 700 personer kom, och inkomsten från denna nobla och fromma verksamhet uppgick till 400 pund, av vilka 127 pund tillfaller vart och ett av de värda sällskapen. Idag är det naturligt att tro att Messias är ett färdigt verk. Så såg inte Händel och hans tid på "verkbegreppet". Det där som han komponerat på 24 dagar ändrade han i redan före första föreställningen. Det berodde bland annat på den märkliga Mrs Cibber, tonsättaren Thomas Arnes syster, som visserligen kunde sjunga men som i första hand ändå var en uppburen aktris. Det blev nödvändigt att jobba extra med henne: "Hennes röst och hennes sätt mildrade hans irritation över hennes musikaliska brister" berättade doktor Burney i sin musikhistoria. Händel transponerade också ned He shall feed his flock och If God be for us till hennes röstläge. Vi vet verkligen inte mycket om hur Händels sångare lät och hur de tolkade hans musik. Att röstidealen låg långt från dem i vårt sekel kan man visserligen lugnt utgå från men vad gjorde denna frejdade skådespelerska av nummer där det fanns plats att ta ut svängarna, till exempel I know that my Redeemer liveth? Det kan vi bara spekulera i… Händels Messias måste vara ett av de första verk i musikhistorien som inte behövt "återuppväckas". Det finns en obruten linje framföranden som går tillbaka ända till Dublin 1742. Det blev rätt snart ett stort antal framföranden i London där han 1749 startade en lång serie välgörenhetskonserter i regi av Thomas Coram och hans Foundling Hospital, ett slags Rädda Barnenskola i Bloomsbury utanför London. Där blev det många olika versioner genom åren beroende på vilka sångare han fick tag i. De blev förstås ännu fler när oratoriet - ganska snart - nådde kontinenten, bland dem Mozarts variant i Wien 1789. Ett särskilt kapitel utgörs av "monsterframföranden" för hundratals sångare och musikanter. Det första av dem ägde rum 1784 i ett ombyggt Westminster Abbey när man i nationell yra menade att man firade hundraåringen Händel (i själva verket född 1685). Under 1800-talet blev det tradition att "samla massorna kring verket". Sedan dess has det säkert slagits världsrekord ett antal gånger… Sist och slutligen: det har funnits lika många Messias som det funnits sångare, musiker och lyssnare - i 264 år. INGEMAR VON HEIJNE


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Den franska dirigenten och sångaren Nathalie Stutzmann är med sina parallella karriärer som altsolist och dirigent en musikpersonlighet utöver det vanliga. Hon är sedan 2018 chefdirigent för Kristiansands symfoniorkester i Norge och sedan 2017 förste gästdirigent för RTÉ National Symphony Orchestra i Dublin, Irland. Hon är också regelbunden gästdirigent hos symfoniorkestern i São Paulo, Brasilien. I december 2017 dirigerade hon första gången Göteborgs Symfoniker i tre uppmärksammade konserter med Händels Messias och i februari 2019 var hon dirigent för Kungliga filharmonikerna vid deras gästspel i Göteborg. Nathalie Stutzmann dirigerar orkestrar som Philadelphia Orchestra, Rotterdams filharmoniker, Royal Liverpool Philharmonic och National Symphony Orchestra i Washington där hon förra säsongen genomförde en serie med sex konserter. Denna säsong ger hon sina första konserter med London Symphony Orchestra och Los Angeles Philharmonic Orchestra. Som operadirigent har hon på senare tid lett uppmärksammade föreställningar vid Chorégies d'Orange-festivalen i Provence och på operan i Monte Carlo. Nathalie Stutzmann studerade dirigering för Jorma Panula i Helsingfors och har haft Sir Simon Rattle och Seiji Ozawa som mentorer. År 2009 grundade hon sin egen kammarorkester, Orfeo 55, som var verksam fram till 2019. Som sångerska har Nathalie Stutzmann kallats "världens bästa alt" (BR Klassik) och har hyllats för sina tolkningar av Mahler, Brahms och Schubert med världsledande orkestrar och dirigenter. Hennes nära samarbete med pianisten Inger Södergren har resulterat i fler än 300 konserter samt inspelningar av sångcykler av Schubert, Schumann, Brahms, Poulenc och Chausson.


Sopranen Malin Christensson har prisats för sin klara, höga röst och en melodisk rörlighet som är särskilt framträdande i hennes koloraturer. Bland aktuella engagemang kan nämnas Susanna i Mozarts Figaros bröllop med Los Angeles Philharmonic dirigerad av Gustavo Dudamel, Zerlina i Mozarts Don Giovanni på Houston Grand Opera och Helsingforsfestivalen, Bachs Juloratorium med Gewandhausorkestern ledd av Trevor Pinnock, Bachs Matteuspassion med Philadelphia Orchestra och Yannick Nézet-Séguin, Mozarts c-mollmässa med City of Birmingham Symphony Orchestra och Andris Nelsons samt Beethovens nionde symfoni med Sveriges Radios symfoniorkester och Herbert Blomstedt. Särskilda höjdpunkter inom opera i övrigt är Barbarina i Figaros bröllop vid Salzburgfestivalen, Susanna i Aix-en-Provence och i Santiago di Chile, Sophie i Massenets Werther i Baden-Baden, Miss Wordsworth i Brittens Albert Herring på Glyndebourneoperan, Marcellina i Beethovens Fidelio vid Beethovenfestivalen i Warszawa, Blomsterflicka i Wagners Parsifal på Covent Garden, Drusilla i Monteverdis Poppeas Kröning på Drottningholms Slottsteater och Papagena i Trollflöjten i Montpellier och Wien. Malin Christensson har också framträtt vid BBC Proms med London Symphony Orchestra och Daniel Harding, BBC Symphony Orchestra och Jiri Belohlávek samt Orchestra of the Age of Enlightenment och René Jacobs, Bernard Labadie respektive Gustav Leonhardt. Vidare kan nämnas engagemang för Philharmonia Orchestra och John Wilson, Gävle Symfoniorkester och Thomas Søndergård, Royal Scottish National Orchestra och Stéphane Denève samt Scottish Chamber Orchestra och Robin Ticciati. Malin Christensson samarbetar också med pianisterna Simon Lepper, Malcolm Martineau och Roger Vignoles och framträder med romanskonserter i Wigmore Hall i London, Laeiszhalle i Hamburg, Tonhalle i Zürich samt vid Baths Mozartfestival och Oxford Lieder Festival.


Mezzosopranen Kristina Hammarström framträder ofta på operahus som La Scala, Staatsoper Wien, Theater an der Wien, Paris Nationalopera, Théâtre des Champs Elysées, La Monnaie, Nederländska Nationaloperan, Staatsoper Berlin, Kungliga operan samt festivaler som Aix-en-Provence och Innsbrucker Festwochen. Bland hennes operaroller finns Charlotte i Werther (Massenet), Octavian i Rosenkavaljeren (Richard Strauss), Rosina i Barberaren i Sevilla (Rossini), Marguerite i Fausts fördömelse (Berlioz) samt ett flertal roller i operor av Mozart, Händel och Vivaldi. Kristina Hammarström har samarbetat med dirigenter som Herbert Blomstedt, William Christie, Jesús López Cobos, Alan Curtis, Marc Minkowski, Alan Gilbert, Emmanuelle Haïm, Philippe Herreweghe, René Jacobs och Yannick Nézet-Séguin. Hon är också efterfrågad som konsertsångare och framträder i i konserthus och på festivaler i Europa och Asien. Hennes repertoar inkluderar Berlioz Sommarnätter, Mahlers Kindertotenlieder, Lieder eines fahrenden Gesellen, Des Knaben Wunderhorn och Das Lied von der Erde, Brahms Altrapsodi, Elgars Sea Pictures, Beethovens Symfoni nr 9 och Missa solemnis samt en rad mässor och oratorier. Bland hennes många inspelningar finns Händels Giulio Cesare och Alessandro Severo, Mozarts Idomeneo och Requiem, Bachs Juloratorium och Händels Messias.


Den norske tenoren Bror Magnus Tødenes, född 1993, är en av de största naturbegåvningar som kommit fram bland sångare i Norden de senaste decennierna. Han har redan spelat in ett album som belönats med Spellemanpriset och framträtt vid påsk och sommarfestivalerna i Salzburg. Bror Magnus Tødenes inledde sin musikerbana som pianist och gick över till elgitarr innan hans utomordentliga röst upptäcktes. Han studerade vid musikinstitutet i Trondheim och senare i Santa Cecilia-akademin i Rom, för Elizabeth Norberg-Schulz. Bror Magnus Tødenes har haft flera framgångar i internationella tävlingar. 2015 vann han både förstapriset och publikens pris vid Renata Tebaldi-tävlingen och samma år bjöds han in till det prestigefyllda "Unga artister-programmet" vid Salzburgs påskfestival. 2016 återvände han till Salzburg i rollen som Rodrigo i Verdis Otello med Christian Thielemann som dirigent. Förra säsongen var Bror Magnus Tødenes solist med Oslofilharmonin, Trondheims symfoniorkester och Stavangers symfoniorkester. Han framträdde också vid Festspelen i Bergen och vid operafestivalen i Köpenhamn 2016 där han var en av de utvalda artisterna och deltog i öppningskonserten. Han hade också rollen som Styrman i Det Kongelige Kapels konsertanta framförande av Wagners Den flygande holländaren med Jun Märkl som dirigent. Denna säsong är han stipendiat vid Wiens statsopera.


Barytonsångaren Leon Kosavic tog sin masterexamen i Zagreb och deltar i Drottning Elisabeth-utbildningen i Belgien med José van Dam som handledare. 2011 erhöll Leon Kosavic förstapriset vid Kroatiens nationella tävling för studenter och debuterade som Moralès i Bizets Carmen i en produktion vid landets musikaliska akademi. Samma år blev han medlem i ensemblen vid Kroatiens Nationalteater där han bland annat sjungit Papageno i Mozarts Trollflöjten samt Masetto och senare titelrollen i samme tonsättares Don Giovanni. Leon Kosavic har även sjungit i Bachs Johannes-passion i Finland, medverkat vid en galakonsert i Dubrovnik samt framträtt som Dottore Malatesta i Donizettis Don Pasquale på Finska Nationaloperan. På senare tid har Leon Kosavic framträtt med Kroatiska radio- och tv-orkestern samt sjungit i Mozarts c-mollmässa med Bergens filharmoniker och dirigenten Nathalie Stutzmann. Han har även framträtt med Royal Liverpool Philharmonic Orchestra i Bachs Matteuspassion med Nathalie Stutzmann. Bland kommande engagemang finns Don Giovanni i Stuttgart, Figaros bröllop i Liège och konserter med Nathalie Stutzmann i Oslo och Dublin.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2017-12-15 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


2 t 5 min

GEORGE FRIEDRICH HÄNDEL (1685-1789) MESSIAS, oratorium i tre delar "Antingen är ett oratorium en religiös akt eller också inte. Om det är en religiös akt frågar jag om teatern är templet att framföra det i, och om en skådespelartrupp är lämplig som Ordets tjänare, ty det är vad man gör den till. I den judiska gudstjänsten var det endast leviterna som fick komma nära och sköta tabernaklets gudstjänst; ingen vanlig människa fick så mycket som snudda vid förbundsarken. Är gudstjänsten mindre helig nu? Vilken förolämpning måste det inte vara för en jude att höra Guds sanna och heliga namn sjungas - om inte på en lättfärdig melodi (förmodar jag, eftersom Mr Handel är kompositören) - men ändå sjungen av ett lag människor högst illa lämpade att handha en så högtidlig gudstjänst. David sade: "Huru skulle vi kunna sjunga Herrens sång i främmande land?" Säkert skulle han ha funnit det ännu mycket egendomligare att höra den sjungen på teatern…" Så stod det i en lång insändare, tryckt i Londontidningen Universal Spectator den 19 mars 1743. Den anonyme skribenten hade hört ryktas att Händel denna gång skulle presentera ett oratorium om Messias, vilket ju var etter värre; det hade kommit märkliga rapporter från uruppförandet i Dublin ett år tidigare. I London hade Händel rätt nyligen börjat ge oratorier på teatern. Det var en kommersiell verksamhet med engelska texter, som tagit över när hans italienska operor inte längre var lönsamma. I Dublin hade han hållit till i en nybyggd musiklokal på Fiskegränd. Han kolliderade med ingen mindre än Jonathan Swift (Gullivers resor), som bestämde över sångarna i sin kyrka. De skulle minsann inte få samarbeta med några songsters, fiddlers, pipers, trumpeters, drummers, and drum-majors, som han skrev; det var strax innan den gamle mannen gick in i mörker. Dublin kunde förstås inte jämföras med London som var världens huvudstad när det gällde att göra pengar på musik, men visst fanns det en överklasspublik även där. Händel vågade sig på ett halvårs gästspel 1741-1742. Han hade med sig en storsångerska, signora Avolio, och han råkade dessutom på mrs Cibber i Dublin, en sjungande skådespelerska som flytt från London och sin hiskelige lagvigde. (Det finns riktigt smaskiga rättegångsprotokoll att tillgå!) Dessa båda damer hade han glädje av i sina oratorieserier"for that generous and polite Nation" - Händel beskrev irländarna så i en Dublin-rapport till Charles Jennens, mannen som ställt samman bibeltexterna till Messias: "Signora Avolio gör stor lycka. Jag har lärt upp en ny tenor, mycket framgångsrik. De båda basarna och kontratenorerna är utmärkta, och de övriga körsångarna - som jag instruerar - sköter sig fint. Instrumentalisterna är förträffliga, eftersom Mr Dubourgh anför dem, och musiken klingar förträffligt i denna trevliga lokal. Allt detta, plus min goda hälsa stimulerar mig så att jag mödar mig på orgeln med extra framgång." Händel ledde sina oratorier från en liten orgel. Mellan akterna kunde han begå orgelkonserter med några musikanter - eller soloimprovisationer. Man föreställe sig icke horder av sångare (inklusive gosskorister - inga kvinnor!) och spelare. Han hade skrivit Messias på 24 dagar (22 augusti till 14 september 1741). Noterna fanns förstås med bland all den övriga musiken i kappsäcken när han kom till Dublin, men han sparade på just det verket till april 1742. I tidningarna kunde man läsa: "Förvaltarna för the Charitable Musical Society anhåller att Damerna måtte komma utan krinolin i afton till Musick Hall på Fishamble Street. Herrar ombedes komma utan värja. Idag framföres Mr Händels nya stora oratorium, Messias." Detta var nog en utmanande anhållan. Att synas offentligt utan värja kändes smått skamligt, och nog måste en riktig dam få breda ut sig ordentligt. Det var faktiskt just precis vad det handlade om. Lokalen rymde 600 normalt uppklädda lyssnare. Om man krympte dem gick det in 700, vilket var extra angeläget när det nu var en välgörenhetstillställning. Det framgår i klartext av "recensionen" som inflöt i Dublin Journal den 17 april. Där står det att de bästa konstdomare menade att det var ett fulländat stycke musik de hört och att Händel visat prov på mänsklig omtanke: "Rätt skall vederfaras Mr Händel, i det att världen skall veta att han frikostigt skänkte förtjänsten av detta stora framförande att delas lika mellan Sällskapet för fångars frigivande, the Charitable Infirmary och Mercers sjukhus; de skall ständigt med tacksamhet minnas hans namn… Ungefär 700 personer kom, och inkomsten från denna nobla och fromma verksamhet uppgick till 400 pund, av vilka 127 pund tillfaller vart och ett av de värda sällskapen. Idag är det naturligt att tro att Messias är ett färdigt verk. Så såg inte Händel och hans tid på "verkbegreppet". Det där som han komponerat på 24 dagar ändrade han i redan före första föreställningen. Det berodde bland annat på den märkliga Mrs Cibber, tonsättaren Thomas Arnes syster, som visserligen kunde sjunga men som i första hand ändå var en uppburen aktris. Det blev nödvändigt att jobba extra med henne: "Hennes röst och hennes sätt mildrade hans irritation över hennes musikaliska brister" berättade doktor Burney i sin musikhistoria. Händel transponerade också ned He shall feed his flock och If God be for us till hennes röstläge. Vi vet verkligen inte mycket om hur Händels sångare lät och hur de tolkade hans musik. Att röstidealen låg långt från dem i vårt sekel kan man visserligen lugnt utgå från men vad gjorde denna frejdade skådespelerska av nummer där det fanns plats att ta ut svängarna, till exempel I know that my Redeemer liveth? Det kan vi bara spekulera i… Händels Messias måste vara ett av de första verk i musikhistorien som inte behövt "återuppväckas". Det finns en obruten linje framföranden som går tillbaka ända till Dublin 1742. Det blev rätt snart ett stort antal framföranden i London där han 1749 startade en lång serie välgörenhetskonserter i regi av Thomas Coram och hans Foundling Hospital, ett slags Rädda Barnenskola i Bloomsbury utanför London. Där blev det många olika versioner genom åren beroende på vilka sångare han fick tag i. De blev förstås ännu fler när oratoriet - ganska snart - nådde kontinenten, bland dem Mozarts variant i Wien 1789. Ett särskilt kapitel utgörs av "monsterframföranden" för hundratals sångare och musikanter. Det första av dem ägde rum 1784 i ett ombyggt Westminster Abbey när man i nationell yra menade att man firade hundraåringen Händel (i själva verket född 1685). Under 1800-talet blev det tradition att "samla massorna kring verket". Sedan dess has det säkert slagits världsrekord ett antal gånger… Sist och slutligen: det har funnits lika många Messias som det funnits sångare, musiker och lyssnare - i 264 år. INGEMAR VON HEIJNE


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Den franska dirigenten och sångaren Nathalie Stutzmann är med sina parallella karriärer som altsolist och dirigent en musikpersonlighet utöver det vanliga. Hon är sedan 2018 chefdirigent för Kristiansands symfoniorkester i Norge och sedan 2017 förste gästdirigent för RTÉ National Symphony Orchestra i Dublin, Irland. Hon är också regelbunden gästdirigent hos symfoniorkestern i São Paulo, Brasilien. I december 2017 dirigerade hon första gången Göteborgs Symfoniker i tre uppmärksammade konserter med Händels Messias och i februari 2019 var hon dirigent för Kungliga filharmonikerna vid deras gästspel i Göteborg. Nathalie Stutzmann dirigerar orkestrar som Philadelphia Orchestra, Rotterdams filharmoniker, Royal Liverpool Philharmonic och National Symphony Orchestra i Washington där hon förra säsongen genomförde en serie med sex konserter. Denna säsong ger hon sina första konserter med London Symphony Orchestra och Los Angeles Philharmonic Orchestra. Som operadirigent har hon på senare tid lett uppmärksammade föreställningar vid Chorégies d'Orange-festivalen i Provence och på operan i Monte Carlo. Nathalie Stutzmann studerade dirigering för Jorma Panula i Helsingfors och har haft Sir Simon Rattle och Seiji Ozawa som mentorer. År 2009 grundade hon sin egen kammarorkester, Orfeo 55, som var verksam fram till 2019. Som sångerska har Nathalie Stutzmann kallats "världens bästa alt" (BR Klassik) och har hyllats för sina tolkningar av Mahler, Brahms och Schubert med världsledande orkestrar och dirigenter. Hennes nära samarbete med pianisten Inger Södergren har resulterat i fler än 300 konserter samt inspelningar av sångcykler av Schubert, Schumann, Brahms, Poulenc och Chausson.


Barytonsångaren Leon Kosavic tog sin masterexamen i Zagreb och deltar i Drottning Elisabeth-utbildningen i Belgien med José van Dam som handledare. 2011 erhöll Leon Kosavic förstapriset vid Kroatiens nationella tävling för studenter och debuterade som Moralès i Bizets Carmen i en produktion vid landets musikaliska akademi. Samma år blev han medlem i ensemblen vid Kroatiens Nationalteater där han bland annat sjungit Papageno i Mozarts Trollflöjten samt Masetto och senare titelrollen i samme tonsättares Don Giovanni. Leon Kosavic har även sjungit i Bachs Johannes-passion i Finland, medverkat vid en galakonsert i Dubrovnik samt framträtt som Dottore Malatesta i Donizettis Don Pasquale på Finska Nationaloperan. På senare tid har Leon Kosavic framträtt med Kroatiska radio- och tv-orkestern samt sjungit i Mozarts c-mollmässa med Bergens filharmoniker och dirigenten Nathalie Stutzmann. Han har även framträtt med Royal Liverpool Philharmonic Orchestra i Bachs Matteuspassion med Nathalie Stutzmann. Bland kommande engagemang finns Don Giovanni i Stuttgart, Figaros bröllop i Liège och konserter med Nathalie Stutzmann i Oslo och Dublin.


Den norske tenoren Bror Magnus Tødenes, född 1993, är en av de största naturbegåvningar som kommit fram bland sångare i Norden de senaste decennierna. Han har redan spelat in ett album som belönats med Spellemanpriset och framträtt vid påsk och sommarfestivalerna i Salzburg. Bror Magnus Tødenes inledde sin musikerbana som pianist och gick över till elgitarr innan hans utomordentliga röst upptäcktes. Han studerade vid musikinstitutet i Trondheim och senare i Santa Cecilia-akademin i Rom, för Elizabeth Norberg-Schulz. Bror Magnus Tødenes har haft flera framgångar i internationella tävlingar. 2015 vann han både förstapriset och publikens pris vid Renata Tebaldi-tävlingen och samma år bjöds han in till det prestigefyllda "Unga artister-programmet" vid Salzburgs påskfestival. 2016 återvände han till Salzburg i rollen som Rodrigo i Verdis Otello med Christian Thielemann som dirigent. Förra säsongen var Bror Magnus Tødenes solist med Oslofilharmonin, Trondheims symfoniorkester och Stavangers symfoniorkester. Han framträdde också vid Festspelen i Bergen och vid operafestivalen i Köpenhamn 2016 där han var en av de utvalda artisterna och deltog i öppningskonserten. Han hade också rollen som Styrman i Det Kongelige Kapels konsertanta framförande av Wagners Den flygande holländaren med Jun Märkl som dirigent. Denna säsong är han stipendiat vid Wiens statsopera.


Mezzosopranen Kristina Hammarström framträder ofta på operahus som La Scala, Staatsoper Wien, Theater an der Wien, Paris Nationalopera, Théâtre des Champs Elysées, La Monnaie, Nederländska Nationaloperan, Staatsoper Berlin, Kungliga operan samt festivaler som Aix-en-Provence och Innsbrucker Festwochen. Bland hennes operaroller finns Charlotte i Werther (Massenet), Octavian i Rosenkavaljeren (Richard Strauss), Rosina i Barberaren i Sevilla (Rossini), Marguerite i Fausts fördömelse (Berlioz) samt ett flertal roller i operor av Mozart, Händel och Vivaldi. Kristina Hammarström har samarbetat med dirigenter som Herbert Blomstedt, William Christie, Jesús López Cobos, Alan Curtis, Marc Minkowski, Alan Gilbert, Emmanuelle Haïm, Philippe Herreweghe, René Jacobs och Yannick Nézet-Séguin. Hon är också efterfrågad som konsertsångare och framträder i i konserthus och på festivaler i Europa och Asien. Hennes repertoar inkluderar Berlioz Sommarnätter, Mahlers Kindertotenlieder, Lieder eines fahrenden Gesellen, Des Knaben Wunderhorn och Das Lied von der Erde, Brahms Altrapsodi, Elgars Sea Pictures, Beethovens Symfoni nr 9 och Missa solemnis samt en rad mässor och oratorier. Bland hennes många inspelningar finns Händels Giulio Cesare och Alessandro Severo, Mozarts Idomeneo och Requiem, Bachs Juloratorium och Händels Messias.


Sopranen Malin Christensson har prisats för sin klara, höga röst och en melodisk rörlighet som är särskilt framträdande i hennes koloraturer. Bland aktuella engagemang kan nämnas Susanna i Mozarts Figaros bröllop med Los Angeles Philharmonic dirigerad av Gustavo Dudamel, Zerlina i Mozarts Don Giovanni på Houston Grand Opera och Helsingforsfestivalen, Bachs Juloratorium med Gewandhausorkestern ledd av Trevor Pinnock, Bachs Matteuspassion med Philadelphia Orchestra och Yannick Nézet-Séguin, Mozarts c-mollmässa med City of Birmingham Symphony Orchestra och Andris Nelsons samt Beethovens nionde symfoni med Sveriges Radios symfoniorkester och Herbert Blomstedt. Särskilda höjdpunkter inom opera i övrigt är Barbarina i Figaros bröllop vid Salzburgfestivalen, Susanna i Aix-en-Provence och i Santiago di Chile, Sophie i Massenets Werther i Baden-Baden, Miss Wordsworth i Brittens Albert Herring på Glyndebourneoperan, Marcellina i Beethovens Fidelio vid Beethovenfestivalen i Warszawa, Blomsterflicka i Wagners Parsifal på Covent Garden, Drusilla i Monteverdis Poppeas Kröning på Drottningholms Slottsteater och Papagena i Trollflöjten i Montpellier och Wien. Malin Christensson har också framträtt vid BBC Proms med London Symphony Orchestra och Daniel Harding, BBC Symphony Orchestra och Jiri Belohlávek samt Orchestra of the Age of Enlightenment och René Jacobs, Bernard Labadie respektive Gustav Leonhardt. Vidare kan nämnas engagemang för Philharmonia Orchestra och John Wilson, Gävle Symfoniorkester och Thomas Søndergård, Royal Scottish National Orchestra och Stéphane Denève samt Scottish Chamber Orchestra och Robin Ticciati. Malin Christensson samarbetar också med pianisterna Simon Lepper, Malcolm Martineau och Roger Vignoles och framträder med romanskonserter i Wigmore Hall i London, Laeiszhalle i Hamburg, Tonhalle i Zürich samt vid Baths Mozartfestival och Oxford Lieder Festival.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2017-12-14 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


2 t 5 min

GEORGE FRIEDRICH HÄNDEL (1685-1789) MESSIAS, oratorium i tre delar "Antingen är ett oratorium en religiös akt eller också inte. Om det är en religiös akt frågar jag om teatern är templet att framföra det i, och om en skådespelartrupp är lämplig som Ordets tjänare, ty det är vad man gör den till. I den judiska gudstjänsten var det endast leviterna som fick komma nära och sköta tabernaklets gudstjänst; ingen vanlig människa fick så mycket som snudda vid förbundsarken. Är gudstjänsten mindre helig nu? Vilken förolämpning måste det inte vara för en jude att höra Guds sanna och heliga namn sjungas - om inte på en lättfärdig melodi (förmodar jag, eftersom Mr Handel är kompositören) - men ändå sjungen av ett lag människor högst illa lämpade att handha en så högtidlig gudstjänst. David sade: "Huru skulle vi kunna sjunga Herrens sång i främmande land?" Säkert skulle han ha funnit det ännu mycket egendomligare att höra den sjungen på teatern…" Så stod det i en lång insändare, tryckt i Londontidningen Universal Spectator den 19 mars 1743. Den anonyme skribenten hade hört ryktas att Händel denna gång skulle presentera ett oratorium om Messias, vilket ju var etter värre; det hade kommit märkliga rapporter från uruppförandet i Dublin ett år tidigare. I London hade Händel rätt nyligen börjat ge oratorier på teatern. Det var en kommersiell verksamhet med engelska texter, som tagit över när hans italienska operor inte längre var lönsamma. I Dublin hade han hållit till i en nybyggd musiklokal på Fiskegränd. Han kolliderade med ingen mindre än Jonathan Swift (Gullivers resor), som bestämde över sångarna i sin kyrka. De skulle minsann inte få samarbeta med några songsters, fiddlers, pipers, trumpeters, drummers, and drum-majors, som han skrev; det var strax innan den gamle mannen gick in i mörker. Dublin kunde förstås inte jämföras med London som var världens huvudstad när det gällde att göra pengar på musik, men visst fanns det en överklasspublik även där. Händel vågade sig på ett halvårs gästspel 1741-1742. Han hade med sig en storsångerska, signora Avolio, och han råkade dessutom på mrs Cibber i Dublin, en sjungande skådespelerska som flytt från London och sin hiskelige lagvigde. (Det finns riktigt smaskiga rättegångsprotokoll att tillgå!) Dessa båda damer hade han glädje av i sina oratorieserier"for that generous and polite Nation" - Händel beskrev irländarna så i en Dublin-rapport till Charles Jennens, mannen som ställt samman bibeltexterna till Messias: "Signora Avolio gör stor lycka. Jag har lärt upp en ny tenor, mycket framgångsrik. De båda basarna och kontratenorerna är utmärkta, och de övriga körsångarna - som jag instruerar - sköter sig fint. Instrumentalisterna är förträffliga, eftersom Mr Dubourgh anför dem, och musiken klingar förträffligt i denna trevliga lokal. Allt detta, plus min goda hälsa stimulerar mig så att jag mödar mig på orgeln med extra framgång." Händel ledde sina oratorier från en liten orgel. Mellan akterna kunde han begå orgelkonserter med några musikanter - eller soloimprovisationer. Man föreställe sig icke horder av sångare (inklusive gosskorister - inga kvinnor!) och spelare. Han hade skrivit Messias på 24 dagar (22 augusti till 14 september 1741). Noterna fanns förstås med bland all den övriga musiken i kappsäcken när han kom till Dublin, men han sparade på just det verket till april 1742. I tidningarna kunde man läsa: "Förvaltarna för the Charitable Musical Society anhåller att Damerna måtte komma utan krinolin i afton till Musick Hall på Fishamble Street. Herrar ombedes komma utan värja. Idag framföres Mr Händels nya stora oratorium, Messias." Detta var nog en utmanande anhållan. Att synas offentligt utan värja kändes smått skamligt, och nog måste en riktig dam få breda ut sig ordentligt. Det var faktiskt just precis vad det handlade om. Lokalen rymde 600 normalt uppklädda lyssnare. Om man krympte dem gick det in 700, vilket var extra angeläget när det nu var en välgörenhetstillställning. Det framgår i klartext av "recensionen" som inflöt i Dublin Journal den 17 april. Där står det att de bästa konstdomare menade att det var ett fulländat stycke musik de hört och att Händel visat prov på mänsklig omtanke: "Rätt skall vederfaras Mr Händel, i det att världen skall veta att han frikostigt skänkte förtjänsten av detta stora framförande att delas lika mellan Sällskapet för fångars frigivande, the Charitable Infirmary och Mercers sjukhus; de skall ständigt med tacksamhet minnas hans namn… Ungefär 700 personer kom, och inkomsten från denna nobla och fromma verksamhet uppgick till 400 pund, av vilka 127 pund tillfaller vart och ett av de värda sällskapen. Idag är det naturligt att tro att Messias är ett färdigt verk. Så såg inte Händel och hans tid på "verkbegreppet". Det där som han komponerat på 24 dagar ändrade han i redan före första föreställningen. Det berodde bland annat på den märkliga Mrs Cibber, tonsättaren Thomas Arnes syster, som visserligen kunde sjunga men som i första hand ändå var en uppburen aktris. Det blev nödvändigt att jobba extra med henne: "Hennes röst och hennes sätt mildrade hans irritation över hennes musikaliska brister" berättade doktor Burney i sin musikhistoria. Händel transponerade också ned He shall feed his flock och If God be for us till hennes röstläge. Vi vet verkligen inte mycket om hur Händels sångare lät och hur de tolkade hans musik. Att röstidealen låg långt från dem i vårt sekel kan man visserligen lugnt utgå från men vad gjorde denna frejdade skådespelerska av nummer där det fanns plats att ta ut svängarna, till exempel I know that my Redeemer liveth? Det kan vi bara spekulera i… Händels Messias måste vara ett av de första verk i musikhistorien som inte behövt "återuppväckas". Det finns en obruten linje framföranden som går tillbaka ända till Dublin 1742. Det blev rätt snart ett stort antal framföranden i London där han 1749 startade en lång serie välgörenhetskonserter i regi av Thomas Coram och hans Foundling Hospital, ett slags Rädda Barnenskola i Bloomsbury utanför London. Där blev det många olika versioner genom åren beroende på vilka sångare han fick tag i. De blev förstås ännu fler när oratoriet - ganska snart - nådde kontinenten, bland dem Mozarts variant i Wien 1789. Ett särskilt kapitel utgörs av "monsterframföranden" för hundratals sångare och musikanter. Det första av dem ägde rum 1784 i ett ombyggt Westminster Abbey när man i nationell yra menade att man firade hundraåringen Händel (i själva verket född 1685). Under 1800-talet blev det tradition att "samla massorna kring verket". Sedan dess has det säkert slagits världsrekord ett antal gånger… Sist och slutligen: det har funnits lika många Messias som det funnits sångare, musiker och lyssnare - i 264 år. INGEMAR VON HEIJNE


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Den franska dirigenten och sångaren Nathalie Stutzmann är med sina parallella karriärer som altsolist och dirigent en musikpersonlighet utöver det vanliga. Hon är sedan 2018 chefdirigent för Kristiansands symfoniorkester i Norge och sedan 2017 förste gästdirigent för RTÉ National Symphony Orchestra i Dublin, Irland. Hon är också regelbunden gästdirigent hos symfoniorkestern i São Paulo, Brasilien. I december 2017 dirigerade hon första gången Göteborgs Symfoniker i tre uppmärksammade konserter med Händels Messias och i februari 2019 var hon dirigent för Kungliga filharmonikerna vid deras gästspel i Göteborg. Nathalie Stutzmann dirigerar orkestrar som Philadelphia Orchestra, Rotterdams filharmoniker, Royal Liverpool Philharmonic och National Symphony Orchestra i Washington där hon förra säsongen genomförde en serie med sex konserter. Denna säsong ger hon sina första konserter med London Symphony Orchestra och Los Angeles Philharmonic Orchestra. Som operadirigent har hon på senare tid lett uppmärksammade föreställningar vid Chorégies d'Orange-festivalen i Provence och på operan i Monte Carlo. Nathalie Stutzmann studerade dirigering för Jorma Panula i Helsingfors och har haft Sir Simon Rattle och Seiji Ozawa som mentorer. År 2009 grundade hon sin egen kammarorkester, Orfeo 55, som var verksam fram till 2019. Som sångerska har Nathalie Stutzmann kallats "världens bästa alt" (BR Klassik) och har hyllats för sina tolkningar av Mahler, Brahms och Schubert med världsledande orkestrar och dirigenter. Hennes nära samarbete med pianisten Inger Södergren har resulterat i fler än 300 konserter samt inspelningar av sångcykler av Schubert, Schumann, Brahms, Poulenc och Chausson.


Sopranen Malin Christensson har prisats för sin klara, höga röst och en melodisk rörlighet som är särskilt framträdande i hennes koloraturer. Bland aktuella engagemang kan nämnas Susanna i Mozarts Figaros bröllop med Los Angeles Philharmonic dirigerad av Gustavo Dudamel, Zerlina i Mozarts Don Giovanni på Houston Grand Opera och Helsingforsfestivalen, Bachs Juloratorium med Gewandhausorkestern ledd av Trevor Pinnock, Bachs Matteuspassion med Philadelphia Orchestra och Yannick Nézet-Séguin, Mozarts c-mollmässa med City of Birmingham Symphony Orchestra och Andris Nelsons samt Beethovens nionde symfoni med Sveriges Radios symfoniorkester och Herbert Blomstedt. Särskilda höjdpunkter inom opera i övrigt är Barbarina i Figaros bröllop vid Salzburgfestivalen, Susanna i Aix-en-Provence och i Santiago di Chile, Sophie i Massenets Werther i Baden-Baden, Miss Wordsworth i Brittens Albert Herring på Glyndebourneoperan, Marcellina i Beethovens Fidelio vid Beethovenfestivalen i Warszawa, Blomsterflicka i Wagners Parsifal på Covent Garden, Drusilla i Monteverdis Poppeas Kröning på Drottningholms Slottsteater och Papagena i Trollflöjten i Montpellier och Wien. Malin Christensson har också framträtt vid BBC Proms med London Symphony Orchestra och Daniel Harding, BBC Symphony Orchestra och Jiri Belohlávek samt Orchestra of the Age of Enlightenment och René Jacobs, Bernard Labadie respektive Gustav Leonhardt. Vidare kan nämnas engagemang för Philharmonia Orchestra och John Wilson, Gävle Symfoniorkester och Thomas Søndergård, Royal Scottish National Orchestra och Stéphane Denève samt Scottish Chamber Orchestra och Robin Ticciati. Malin Christensson samarbetar också med pianisterna Simon Lepper, Malcolm Martineau och Roger Vignoles och framträder med romanskonserter i Wigmore Hall i London, Laeiszhalle i Hamburg, Tonhalle i Zürich samt vid Baths Mozartfestival och Oxford Lieder Festival.


Mezzosopranen Kristina Hammarström framträder ofta på operahus som La Scala, Staatsoper Wien, Theater an der Wien, Paris Nationalopera, Théâtre des Champs Elysées, La Monnaie, Nederländska Nationaloperan, Staatsoper Berlin, Kungliga operan samt festivaler som Aix-en-Provence och Innsbrucker Festwochen. Bland hennes operaroller finns Charlotte i Werther (Massenet), Octavian i Rosenkavaljeren (Richard Strauss), Rosina i Barberaren i Sevilla (Rossini), Marguerite i Fausts fördömelse (Berlioz) samt ett flertal roller i operor av Mozart, Händel och Vivaldi. Kristina Hammarström har samarbetat med dirigenter som Herbert Blomstedt, William Christie, Jesús López Cobos, Alan Curtis, Marc Minkowski, Alan Gilbert, Emmanuelle Haïm, Philippe Herreweghe, René Jacobs och Yannick Nézet-Séguin. Hon är också efterfrågad som konsertsångare och framträder i i konserthus och på festivaler i Europa och Asien. Hennes repertoar inkluderar Berlioz Sommarnätter, Mahlers Kindertotenlieder, Lieder eines fahrenden Gesellen, Des Knaben Wunderhorn och Das Lied von der Erde, Brahms Altrapsodi, Elgars Sea Pictures, Beethovens Symfoni nr 9 och Missa solemnis samt en rad mässor och oratorier. Bland hennes många inspelningar finns Händels Giulio Cesare och Alessandro Severo, Mozarts Idomeneo och Requiem, Bachs Juloratorium och Händels Messias.


Den norske tenoren Bror Magnus Tødenes, född 1993, är en av de största naturbegåvningar som kommit fram bland sångare i Norden de senaste decennierna. Han har redan spelat in ett album som belönats med Spellemanpriset och framträtt vid påsk och sommarfestivalerna i Salzburg. Bror Magnus Tødenes inledde sin musikerbana som pianist och gick över till elgitarr innan hans utomordentliga röst upptäcktes. Han studerade vid musikinstitutet i Trondheim och senare i Santa Cecilia-akademin i Rom, för Elizabeth Norberg-Schulz. Bror Magnus Tødenes har haft flera framgångar i internationella tävlingar. 2015 vann han både förstapriset och publikens pris vid Renata Tebaldi-tävlingen och samma år bjöds han in till det prestigefyllda "Unga artister-programmet" vid Salzburgs påskfestival. 2016 återvände han till Salzburg i rollen som Rodrigo i Verdis Otello med Christian Thielemann som dirigent. Förra säsongen var Bror Magnus Tødenes solist med Oslofilharmonin, Trondheims symfoniorkester och Stavangers symfoniorkester. Han framträdde också vid Festspelen i Bergen och vid operafestivalen i Köpenhamn 2016 där han var en av de utvalda artisterna och deltog i öppningskonserten. Han hade också rollen som Styrman i Det Kongelige Kapels konsertanta framförande av Wagners Den flygande holländaren med Jun Märkl som dirigent. Denna säsong är han stipendiat vid Wiens statsopera.


Barytonsångaren Leon Kosavic tog sin masterexamen i Zagreb och deltar i Drottning Elisabeth-utbildningen i Belgien med José van Dam som handledare. 2011 erhöll Leon Kosavic förstapriset vid Kroatiens nationella tävling för studenter och debuterade som Moralès i Bizets Carmen i en produktion vid landets musikaliska akademi. Samma år blev han medlem i ensemblen vid Kroatiens Nationalteater där han bland annat sjungit Papageno i Mozarts Trollflöjten samt Masetto och senare titelrollen i samme tonsättares Don Giovanni. Leon Kosavic har även sjungit i Bachs Johannes-passion i Finland, medverkat vid en galakonsert i Dubrovnik samt framträtt som Dottore Malatesta i Donizettis Don Pasquale på Finska Nationaloperan. På senare tid har Leon Kosavic framträtt med Kroatiska radio- och tv-orkestern samt sjungit i Mozarts c-mollmässa med Bergens filharmoniker och dirigenten Nathalie Stutzmann. Han har även framträtt med Royal Liverpool Philharmonic Orchestra i Bachs Matteuspassion med Nathalie Stutzmann. Bland kommande engagemang finns Don Giovanni i Stuttgart, Figaros bröllop i Liège och konserter med Nathalie Stutzmann i Oslo och Dublin.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2017-12-08 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) UVERTYR TILL FIGAROS BRÖLLOP K 492 Den sedvanliga italienska uvertyren indelning var snabb-långsam-snabb, men Mozarts uvertyr till Figaros bröllop från 1786 kan närmast karaktäriseras som snabb-snabb-snabb. Det verkar kanske konstigt, men Mozart arbetar i stället med dynamiken: stråkarnas snabba puls i botten accentueras mer eller mindre, och kompletterande långsamma rörelser i träblåset ger variation och kontrast åt det hetsiga flödet. En uvertyrs uppgift är att skapa förväntan och spänning och ge en föraning om operans dramatiska skeende. Sedan kan det ju också vara bra för musikerna att få en ordentlig uppvärmning innan sångarna kommer in på scenen. Mozart signalerar med det höga tempot glädje och komik, men de mörklagda klangerna låter oss också ana att detta är en opera buffa med allvarliga inslag. Ramhandlingen hör till de allra vanligaste på Mozarts tid: Kampen mellan herren - greven - och betjänten, där den senare till slut drar det längsta strået. När uvertyrens brummande humleflykt väl nått sitt slut går ridån upp och vi möter tjänaren Figaro och hans fästmö Susana i full färd med att hitta bästa platsen för deras nya säng - de ska inom kort gifta sig. STEFAN NÄVERMYR



JOHANNES BRAHMS (1833-1897) RAPSODI FÖR ALTSOLO, MANSKÖR OCH ORKESTER OP 53 Under 1860- och 1870-talen intresserade sig Brahms mycket för körmusik till orkesterackompanjemang. 1868 var han färdig med sitt storslagna Ein deutsches Requiem där han för första gången kombinerade soloröster (sopran och baryton), kör och orkester. Verkets framgångar lockade honom att fortsätta med kantaten Rinaldo (tenor), och därpå vara det också dags för altsolo - en rapsodi över en text ur det stora diktverk Johann Wolfgang Goethe skrev 1777: Harzreise im Winter. Brahms var mycket förtjust i Goethes diktning, men bara fem av hans många solosånger är tonsättningar av Goethes dikter. Brahms kände förmodligen att den tyske diktarfursten krävde större dimensioner och uttryckskraft än det en enkel sång kunde rymma, och rapsodin kom att bli hans kärleksförklaring till Goethe. Men inte bara till honom, som vi ska se. Orkestern inleder med ett öde vinterlandskap i form av ett c-molladagio och sedan kommer altrösten, ensam till att börja med. I andra delen förenar sig manskören med solisten i en av romantikens vackraste klangberusningar. Tonarten har då också skiftat till renaste C-dur. Det är frälsning genom en kvinnas kärlek som tolkas - något som tonsättaren själv förgäves längtade efter. Men i slutet av september 1869 skrev Clara Schumann i sin dagbok: "Johannes visade mig för ett par dagar sedan ett underbart verk för alt, manskör och orkester. Han kallade det sin bröllopssång. Det skakade mig med sin djupt kända smärta i ord och musik, så att jag inte kan erinra mig ha hört något så uttrycksfullt på länge." I detta ligger en gripande tragisk ironi. Bruden Brahms syftade på var nämligen Claras 24-åriga dotter Julie som den olyckliga tonsättaren i all hemlighet förälskat sig i utan hennes vetskap. Hon förlovade sig kort därefter med en greve Marmorito. STIG JACOBSSON


ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) MORGONSTJÄRNAN Elfrida Andrée föddes i Visby och fick sina grundläggande musikkunskaper förmedlade av fadern. Hon avlade organistexamen som privatist vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1857. 1865 blev hon vår första kvinnliga telegrafist och öppnade därmed en yrkeskarriär som åtskilliga kvinnor kom att nappa på. Dessutom blev hon efter en lagändring vår första kvinnliga domkyrkoorganist 1867. Hon anställdes i Göteborg och kom att stanna där till sin död. Hennes musikaliska insatser i denna stad är överväldigande. Hon verkade nämligen även som dirigent och ledde från 1897 inte mindre än 800 så kallade folkkonserter. Hon komponerade flitigt: pianostycken, kammarmusik, orkesterverk, sånger, körer och en opera. Genom systern Fredrikas giftermål med Wilhelm Stenhammar kom hon in i musiklivets innersta kretsar, inte minst det i Göteborg. 1871 komponerade hon ett helt kort verk för kör och orkester till den tyske poeten Karl Theodor Körners dikt Morgonstjärnan, och verket uruppfördes i Göteborg redan året därpå. Musikforskaren Eva Öhrström har in sin omfattande biografi över Elfrida Andrée på ett levande och insiktsfullt sätt berättat om Andrées samarbete med det just nyvaknande Harmoniska sällskapet i Göteborg, till vars styrelse hon valdes in. Ungefär samtidigt hade hon sommaren 1870 börjat komponera Der Morgenstern. Under den följande våren hade hon låtit kören provsjunga den och vintern 1872 var hon klar med orkestersatsen. Därpå skrev hon ett brev till Fredrika där hon berättar om ett möte med styrelsen, och om Joseph Czapek, Smetanas vän och landsman, som betydde så mycket i Göteborgs musikliv, men som aldrig kunde arbeta bort sitt stammande och sin kraftiga brytning, vilket klart framgår av brevet, som här återges i lämpliga delar och med modern stavning. "Jag har instrumenterat Der Morgenstern, vilken jag visade för min snälle vän Czapek. Han uttalade sitt gillande både av innehåll och instrumentering samt föreslog dessutom vid ett sammanträde med Harmoniska Sällskapets direktion att den måtte givas på nästa konsert. Herr Bratt såg betänklig ut och Herr Pineus ena mungipa drog sig något nedåt. En liten betecknande tystnad inträdde. Men vännen Czapek är ej den som släpper en tanke, som fått fast fot i hans hjärna. Han upphov således åter sin röst och sade: "Jag föreslår att vi ger mamsäll Andrées k-kär." Åter samma vältaliga tystnad. "Men k-kären är micke pra, micke vacker, jag ansvarar för att den k-kommer att ta sig pra ut." "Jag betvivlar visst inte det, betvivlar visst inte det", inföll Herr Bratt "men är det någon orkester därtill?" "Ja, pevars vad det är orkester till den", och så blev med något vidare ordande om stämmors utskrivning min "k-kär" antagen till uppförande i Göteborgs stora börssal, där väggarna är av spegelglas och golvet av mosaik." Uruppförandet ägde rum vid en soaré i Stora Börssalen vid Gustaf Adolfs torg den 8 februari 1872. STIG JACOBSSON


WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) VÅRNATT OP 30:2 Wilhelm Stenhammar var tveklöst sin tids mest betydande musikpersonlighet i Sverige. Han var en lysande pianist som gärna spelade den klassiska repertoaren, han var en mångsidig men självkritisk tonsättare samt en ledande dirigent - mellan 1907 och 1922 chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. En diktare som Stenhammar gärna tonsatte var Oskar Levertin. De två verken Florez och Blanzeflor och Ithaka för röst och orkester hör till dessa tonsättningar. Mellan den femte stråkkvartetten op 29 och orkesterserenaden op 31 komponerade Stenhammar 1912 Två dikter av Oskar Levertin för blandad kör och orkester: den dramatiska Folket i Nifelhem och den lyriska stämningsbilden Vårnatt. Båda styckena uruppfördes av Göteborgs Symfoniker under tonsättarens ledning den 24 februari 1913. I kväll framförs den ljusa och delikata Vårnatt. Efter ett stillsamt förspel för orkester hör vi damkören, först okomplicerat men efter hand alltmer intrikat. Den andra delen inleds med liknande stämning men nu med en fyrstämmig blandad kör vars insatser blir mer dramatiska och rytmiskt omväxlande med dynamiska accenter. Musiken utvecklas i enlighet med textens innehåll. Slutet är bortdöende. Stenhammar lät orkesterpartituret till Vårnatt stanna vid en blyertskopia som även användes när Carl Nielsen framförde styckena i Köpenhamn 1918 och 1919. Därefter har dessa stycken mestadels framförts i den tryckta versionen för kör och piano, men inför ett framförande i Helsingfors 1970 såg Stig Rybrant till att orkestersatsen renskrevs. STIG JACOBSSON






Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


Maria Forsström Mezzosopran

Mezzosopranen Maria Forsström är lika hemma i venetiansk barockmusik som i romanser och kabaretsånger, men har främst skapat sig ett namn i repertoar av wientonsättarna Mozart och Mahler. Hennes röst hyllas regelbundet av kritikerna, varav några har jämfört henne med nordiska föregångare som Kirsten Flagstad och Birgit Nilsson. Maria gjorde sin professionella debut med dirigenten Teodor Currentzis orkester MusicaAeterna i rollen som Dorabella i Così fan tutte och medverkar på Currentzis hyllade inspelning av Figaros bröllop i rollen som Marcellina (Sony Classical). Hon har också framträtt med Mahler Chamber Orchestra under samme dirigent. Maria Forsström är ofta efterfrågad som solist i Mahlers orkestersånger samt liknande verk av Brahms, Britten, Ravel och Sibelius. Hon har en uppmärksammad koloraturteknik och hennes operarepertoar inkluderar roller som Carmen och Isabella i Italienskan i Alger. Hon har bland annat framträtt med Warszawafilharmonin, Orchestra d'Accademia di Santa Cecilia, Nagoya Philharmonic Orchestra, Helsingborgs Symfoniorkester, Svenska Kammarorkestern och sjöng altsolot i Gustav Mahlers Symfoni nr 3 med Malmö Symfoniker i maj i år."


Peter Schéle Presentatör


2017-10-21 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


1 t 26 min

GIUSEPPE VERDI (1813-1901) MISSA DA REQUIEM Requiem et Kyrie Dies irae Offertorio Sanctus Agnus Dei Lux aeterna Libera me Giuseppe Verdi har gått till historien som en av de allra främsta operatonsättarna - han komponerade 28 operor och många av dem hör ännu till operahusens standardrepertoar. Utöver dessa storslagna sceniska verk skrev han en stråkkvartett, några romanser och ett tiotal kyrkliga verk med kör. Men Verdi var definitivt inte en kyrkans man, tvärtom var han som fritänkande revolutionär starkt kritisk till den katolska kyrkans politiska och ekonomiska inflytande, och inte minst till prästerskapet. Att han ändå komponerade kyrkomusik hör snarare ihop med att han känt andliga behov eller velat hylla älskade medmänniskor. Vid sidan av Verdi är Rossini en av de allra främsta italienska operatonsättarna. De beundrade varandra men var alltför olika i sinnelaget för att bli goda vänner. Trots att Rossini som tonsättare varit tyst i årtionden när han avled 1868 insåg Verdi att världen nu blivit betydligt fattigare. För att hylla sin föregångare föreslog Verdi att man bland Italiens alla tonsättare skulle lotta ut uppdraget att komponera varsin sats till ett rekviem, en dödsmässa. Idén mottogs med entusiasm men dessvärre föll lotten bara på andra och tredje klassens tonsättare, kompositörer som idag är helt bortglömda. Enda undantaget var Verdi själv, och han komponerade finalen Libera me - musik som höjer sig skyhögt över de andra bidragen. Projektet fick ingen bra start och blev till slut så fyllt av intriger och svårigheter att Verdi drog sig ur för att i stället påbörja arbetet med Aida. Men han tyckte att Libera me-satsen var alltför bra för att falla i glömska. Utan särskilt mål i sikte började han därför skriva på en egen dödsmässas första och andra avsnitt. 1873 avled en av de personer Verdi beundrade allra mest: diktaren, statsmannen och humanisten Alessandro Manzoni, 88 år gammal. Han beundrades också av Lord Byron, Goethe, Balzac och många andra. Verdi hade inte vågat närma sig idolen, men ställdes genom hustruns listiga ingripande en gång öga mot öga med honom och han blev överväldigad av mötet. Manzoni låg på lit de parade i stadshuset i Milano i flera dagar och förärades en statsmanna-begravning. Verdi förmådde inte bevista begravningen men fann nu anledning att fullborda sin påbörjade dödsmässa. Han erbjöd kommunledningen i Milano att utan ersättning komponera, trycka och leda framförandet av verket - och på årsdagen av diktarens bortgång (22 maj 1874) dirigerade Verdi sin mässa i Markus-kyrkan i Milano med så stor framgång att det redan tre dagar senare framfördes på nytt, men då i La Scala-operan. Sedan följde slag i slag ytterligare tre framföranden i Milano, sju på Théâtre-Italien i Paris, fyra på Hofoper i Wien och tre i Royal Albert Hall i London - alla dirigerade av Verdi själv. Publiken var i allmänhet överförtjust och till renläriga katolikers stora förtret hurrade och applåderade man framträdandena. Många menade att operan tagit ett alltför stort insteg i detta verk, och därmed in i kyrkan. Ja, man antydde att detta var en av Verdis bästa operor! Andra hävdade motsatsen. Ett är klart: det är ett synnerligen dramatiskt verk Verdi skrivit och han har behandlat den liturgiska texten med stor frihet. Samtidigt avslöjar han också stor lärdom i sina anspelningar till äldre italiensk kyrkomusik, ända tillbaks till den gregorianska sången. Verket inleds lågmält och innerligt med Requiem, "vila", innan dödsmässans centrala sats, Dies irae, tar vid med sina domedagsbasuner och vredesutbrott. Offertoriet framförs av solistkvartetten och Sanctus är en åttastämmig dubbelfuga. Många betraktar Agnus Dei som mässans hjärtpunkt och Lux aeterna är en ljust strålande bön som föregriper den avslutande Libera me som sopranen svarar för. Verdis Requiem är ett av de mest storslagna och gripande verken i sin genre, och det har bibehållit sin popularitet i långt över ett sekel. STIG JACOBSSON


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Mångsidige Roberto Rizzi Brignoli studerade piano, komposition och dirigering vid Verdi-konservatoriet i Milano. På La Scala samarbetade han med Riccardo Muti och fick dirigera flera operaproduktioner, bland dem succéerna Lucrezia Borgia av Donizetti och Adriana Lecouvreur av Cilea vilka också gav eko internationellt. I hans repertoar finns framförallt italiensk och fransk opera liksom klassisk och romantisk symfonisk musik. I hemlandet har han bland annat dirigerat symfoniorkestrar i Verona, Rom, Genua och Milano. Han har också samarbetat med Deutsche Oper Berlin, Radioorkestern i Amsterdam, Lyonoperans orkester, Tokyos filharmoniker och Franska Nationalorkestern. Roberto Rizzi Brignoli har lett framföranden av de stora operatonsättarna, som Bellini, Verdi och Puccini, på flera av de stora operahusen och festivalerna i Italien, Spanien, Frankrike, Japan, Schweiz och USA. 2010 gjorde han hyllad debut på Metropolitan i New York med Puccinis La bohème. Bland kommande höjdpunkter finns flera gästuppdrag vid Deutsche Oper Berlin (bland dem Verdis Trubaduren och Don Carlos) och Rossinis Barberaren i Sevilla och Donizettis Maria Stuarda vid operan i Marseille. Roberto Rizzi Brignoli har gjort inspelningar för Sony Classical och Warner Classics och uppsättningarna av Cileas Adriana Lecouvreur på La Scala och Puccinis La Rondine på Deutsche Oper Berlin har givits ut på dvd.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.



Tuija Knihtilä Mezzosopran

Den finska mezzosopranen Tuija Knihtilä studerade vid Sibeliusakademin i Helsingfors, Konstuniversitetet i Berlin och Operastudion i Zürich. Fram till 2010 var hon engagerad som solist vid Finska Nationaloperan där hon sjöng i produktioner som Mozarts Così fan tutte, Verdis Rigoletto och Bizets Carmen. Hon hyllades särskilt för sin gestaltning av Amneris i Verdis Aida. Tuija Knihtilä har också framträtt vid festspelen i Savonlinna samt på operorna i Oslo, Weimar, Köpenhamn, Malmö och Venedig där hon sjöng på Teatro la Fenice med Myung-Whun Chung som dirigent. Hon har också haft operaengagemang i Brasilien, USA och Tyskland. Tuija Knihtilä är också efterfrågad som konsertsångare. Hon samarbetar regelbundet med dirigenter som Leif Segerstam, Jukka-Pekka Saraste och Micko Franck samt ledande orkestrar i Norden och övriga Europa. Bland aktuella engagemang finns rollen Laura i Ponchielli La Gioconda samt världspremiären av Aulis Sallinens opera Slottet i vattnet i Savonlinna.


Säsongen 2017-2018 framträder tenoren Barry Banks vid öppningskonserten med Mozarteumorkestern I Salzburg under Riccardo Minasis ledning. Bland andra höjdpunkter kan nämnas Mahlers Symfoni nr 8 med Taiwans Nationalorkester och Lan Shui, Brittens War Requiem med Baldur Brönniman i Porto, Portugal, Händels Messias med Cincinnati Symphony Orchestra och Juanjo Mena samt Rimskij-Korsakovs Den gyllene tuppen i Concertgebouw med Vasily Petrenko. Barry Banks enastående framträdanden i operor av Bellini, Rossini och Donizetti har fört honom till världens ledande operahus. Nyligen gjorde han debut på Theater an der Wien som Norfolk i Rossinis opera Elisabetta, Regina d'Inghilterra och han kommer också att sjunga rollen som Hertigen av Mantua i Verdis Rigoletto vid operan i Portland.


Musikvärlden är på väg att upptäcka en ny, stor bassångare som kännetecknas av sin starka scenpersonlighet och imponerande klang. Henning von Schulman är utbildad vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn där han tog examen våren 2013. Han har framträtt i roller som Figaro i Figaros bröllop, Leporello i Don Giovanni, Sarastro i Trollflöjten och La voce i Idomeneo (samtliga Mozart), Lodovico i Otello och Banco i Macbeth (båda Verdi), Colline i La bohème (Puccini) samt Raimondo i Lucia di Lammermoor (Donizetti). Senast den svenske basen sjöng i Göteborg gjorde han ett sent inhopp i Verdis Requiem 2015 med Joana Carneiro som dirigent. Efter ett antal år som uppskattad sångare i den fasta ensemblen i Köpenhamn har Henning von Schulman inlett en frilanskarriär. I dag är han en mycket framgångsrik bas på operascenerna och efterfrågad solist i verk som Händels Messias, Mozarts, Verdis och Faures rekvier samt andra oratorier. Henning von Schulman har vunnit priser och fått utmärkelser för sin sång i och utanför Sverige: direkt efter sin examen 2013 vann han som förste svenske sångare den prestigefyllda Otto Edelmann-tävlingen i Wien. Sommaren 2014 tilldelades han andrapris i den internationella Wilhelm Stenhammar-tävlingen i Norrköping och sjöng konsertserien Ung svensk solist vid Scenmusik i Sörmland. Under sommaren 2014 medverkade Henning von Schulman i unga kommande stjärnor i Vattnäs konsertlada samt på Tivoli i Köpenhamn i Bellinis opera Puritanerna. Sångarkarriären påbörjades tidigt som gossopran i Visby och fortsatte efter gymnasiet och flytten till Uppsala i manskören Orphei Drängar. Studier tog vid på Vadstena Folkhögskola samt Musik-högskolan i Malmö och därefter operastudier i Köpenhamn. Under säsongen 2017-2018 medverkar Henning von Schulman i ett flertal produktioner på Det Kongelige, Malmö Opera, operan i Köln samt operan i Oslo där han är återinbjuden i rollen som Sarastro i Trollflöjten.


2017-10-20 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


1 t 26 min

GIUSEPPE VERDI (1813-1901) MISSA DA REQUIEM Requiem et Kyrie Dies irae Offertorio Sanctus Agnus Dei Lux aeterna Libera me Giuseppe Verdi har gått till historien som en av de allra främsta operatonsättarna - han komponerade 28 operor och många av dem hör ännu till operahusens standardrepertoar. Utöver dessa storslagna sceniska verk skrev han en stråkkvartett, några romanser och ett tiotal kyrkliga verk med kör. Men Verdi var definitivt inte en kyrkans man, tvärtom var han som fritänkande revolutionär starkt kritisk till den katolska kyrkans politiska och ekonomiska inflytande, och inte minst till prästerskapet. Att han ändå komponerade kyrkomusik hör snarare ihop med att han känt andliga behov eller velat hylla älskade medmänniskor. Vid sidan av Verdi är Rossini en av de allra främsta italienska operatonsättarna. De beundrade varandra men var alltför olika i sinnelaget för att bli goda vänner. Trots att Rossini som tonsättare varit tyst i årtionden när han avled 1868 insåg Verdi att världen nu blivit betydligt fattigare. För att hylla sin föregångare föreslog Verdi att man bland Italiens alla tonsättare skulle lotta ut uppdraget att komponera varsin sats till ett rekviem, en dödsmässa. Idén mottogs med entusiasm men dessvärre föll lotten bara på andra och tredje klassens tonsättare, kompositörer som idag är helt bortglömda. Enda undantaget var Verdi själv, och han komponerade finalen Libera me - musik som höjer sig skyhögt över de andra bidragen. Projektet fick ingen bra start och blev till slut så fyllt av intriger och svårigheter att Verdi drog sig ur för att i stället påbörja arbetet med Aida. Men han tyckte att Libera me-satsen var alltför bra för att falla i glömska. Utan särskilt mål i sikte började han därför skriva på en egen dödsmässas första och andra avsnitt. 1873 avled en av de personer Verdi beundrade allra mest: diktaren, statsmannen och humanisten Alessandro Manzoni, 88 år gammal. Han beundrades också av Lord Byron, Goethe, Balzac och många andra. Verdi hade inte vågat närma sig idolen, men ställdes genom hustruns listiga ingripande en gång öga mot öga med honom och han blev överväldigad av mötet. Manzoni låg på lit de parade i stadshuset i Milano i flera dagar och förärades en statsmanna-begravning. Verdi förmådde inte bevista begravningen men fann nu anledning att fullborda sin påbörjade dödsmässa. Han erbjöd kommunledningen i Milano att utan ersättning komponera, trycka och leda framförandet av verket - och på årsdagen av diktarens bortgång (22 maj 1874) dirigerade Verdi sin mässa i Markus-kyrkan i Milano med så stor framgång att det redan tre dagar senare framfördes på nytt, men då i La Scala-operan. Sedan följde slag i slag ytterligare tre framföranden i Milano, sju på Théâtre-Italien i Paris, fyra på Hofoper i Wien och tre i Royal Albert Hall i London - alla dirigerade av Verdi själv. Publiken var i allmänhet överförtjust och till renläriga katolikers stora förtret hurrade och applåderade man framträdandena. Många menade att operan tagit ett alltför stort insteg i detta verk, och därmed in i kyrkan. Ja, man antydde att detta var en av Verdis bästa operor! Andra hävdade motsatsen. Ett är klart: det är ett synnerligen dramatiskt verk Verdi skrivit och han har behandlat den liturgiska texten med stor frihet. Samtidigt avslöjar han också stor lärdom i sina anspelningar till äldre italiensk kyrkomusik, ända tillbaks till den gregorianska sången. Verket inleds lågmält och innerligt med Requiem, "vila", innan dödsmässans centrala sats, Dies irae, tar vid med sina domedagsbasuner och vredesutbrott. Offertoriet framförs av solistkvartetten och Sanctus är en åttastämmig dubbelfuga. Många betraktar Agnus Dei som mässans hjärtpunkt och Lux aeterna är en ljust strålande bön som föregriper den avslutande Libera me som sopranen svarar för. Verdis Requiem är ett av de mest storslagna och gripande verken i sin genre, och det har bibehållit sin popularitet i långt över ett sekel. STIG JACOBSSON


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Mångsidige Roberto Rizzi Brignoli studerade piano, komposition och dirigering vid Verdi-konservatoriet i Milano. På La Scala samarbetade han med Riccardo Muti och fick dirigera flera operaproduktioner, bland dem succéerna Lucrezia Borgia av Donizetti och Adriana Lecouvreur av Cilea vilka också gav eko internationellt. I hans repertoar finns framförallt italiensk och fransk opera liksom klassisk och romantisk symfonisk musik. I hemlandet har han bland annat dirigerat symfoniorkestrar i Verona, Rom, Genua och Milano. Han har också samarbetat med Deutsche Oper Berlin, Radioorkestern i Amsterdam, Lyonoperans orkester, Tokyos filharmoniker och Franska Nationalorkestern. Roberto Rizzi Brignoli har lett framföranden av de stora operatonsättarna, som Bellini, Verdi och Puccini, på flera av de stora operahusen och festivalerna i Italien, Spanien, Frankrike, Japan, Schweiz och USA. 2010 gjorde han hyllad debut på Metropolitan i New York med Puccinis La bohème. Bland kommande höjdpunkter finns flera gästuppdrag vid Deutsche Oper Berlin (bland dem Verdis Trubaduren och Don Carlos) och Rossinis Barberaren i Sevilla och Donizettis Maria Stuarda vid operan i Marseille. Roberto Rizzi Brignoli har gjort inspelningar för Sony Classical och Warner Classics och uppsättningarna av Cileas Adriana Lecouvreur på La Scala och Puccinis La Rondine på Deutsche Oper Berlin har givits ut på dvd.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.



Tuija Knihtilä Mezzosopran

Den finska mezzosopranen Tuija Knihtilä studerade vid Sibeliusakademin i Helsingfors, Konstuniversitetet i Berlin och Operastudion i Zürich. Fram till 2010 var hon engagerad som solist vid Finska Nationaloperan där hon sjöng i produktioner som Mozarts Così fan tutte, Verdis Rigoletto och Bizets Carmen. Hon hyllades särskilt för sin gestaltning av Amneris i Verdis Aida. Tuija Knihtilä har också framträtt vid festspelen i Savonlinna samt på operorna i Oslo, Weimar, Köpenhamn, Malmö och Venedig där hon sjöng på Teatro la Fenice med Myung-Whun Chung som dirigent. Hon har också haft operaengagemang i Brasilien, USA och Tyskland. Tuija Knihtilä är också efterfrågad som konsertsångare. Hon samarbetar regelbundet med dirigenter som Leif Segerstam, Jukka-Pekka Saraste och Micko Franck samt ledande orkestrar i Norden och övriga Europa. Bland aktuella engagemang finns rollen Laura i Ponchielli La Gioconda samt världspremiären av Aulis Sallinens opera Slottet i vattnet i Savonlinna.


Säsongen 2017-2018 framträder tenoren Barry Banks vid öppningskonserten med Mozarteumorkestern I Salzburg under Riccardo Minasis ledning. Bland andra höjdpunkter kan nämnas Mahlers Symfoni nr 8 med Taiwans Nationalorkester och Lan Shui, Brittens War Requiem med Baldur Brönniman i Porto, Portugal, Händels Messias med Cincinnati Symphony Orchestra och Juanjo Mena samt Rimskij-Korsakovs Den gyllene tuppen i Concertgebouw med Vasily Petrenko. Barry Banks enastående framträdanden i operor av Bellini, Rossini och Donizetti har fört honom till världens ledande operahus. Nyligen gjorde han debut på Theater an der Wien som Norfolk i Rossinis opera Elisabetta, Regina d'Inghilterra och han kommer också att sjunga rollen som Hertigen av Mantua i Verdis Rigoletto vid operan i Portland.


Musikvärlden är på väg att upptäcka en ny, stor bassångare som kännetecknas av sin starka scenpersonlighet och imponerande klang. Henning von Schulman är utbildad vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn där han tog examen våren 2013. Han har framträtt i roller som Figaro i Figaros bröllop, Leporello i Don Giovanni, Sarastro i Trollflöjten och La voce i Idomeneo (samtliga Mozart), Lodovico i Otello och Banco i Macbeth (båda Verdi), Colline i La bohème (Puccini) samt Raimondo i Lucia di Lammermoor (Donizetti). Senast den svenske basen sjöng i Göteborg gjorde han ett sent inhopp i Verdis Requiem 2015 med Joana Carneiro som dirigent. Efter ett antal år som uppskattad sångare i den fasta ensemblen i Köpenhamn har Henning von Schulman inlett en frilanskarriär. I dag är han en mycket framgångsrik bas på operascenerna och efterfrågad solist i verk som Händels Messias, Mozarts, Verdis och Faures rekvier samt andra oratorier. Henning von Schulman har vunnit priser och fått utmärkelser för sin sång i och utanför Sverige: direkt efter sin examen 2013 vann han som förste svenske sångare den prestigefyllda Otto Edelmann-tävlingen i Wien. Sommaren 2014 tilldelades han andrapris i den internationella Wilhelm Stenhammar-tävlingen i Norrköping och sjöng konsertserien Ung svensk solist vid Scenmusik i Sörmland. Under sommaren 2014 medverkade Henning von Schulman i unga kommande stjärnor i Vattnäs konsertlada samt på Tivoli i Köpenhamn i Bellinis opera Puritanerna. Sångarkarriären påbörjades tidigt som gossopran i Visby och fortsatte efter gymnasiet och flytten till Uppsala i manskören Orphei Drängar. Studier tog vid på Vadstena Folkhögskola samt Musik-högskolan i Malmö och därefter operastudier i Köpenhamn. Under säsongen 2017-2018 medverkar Henning von Schulman i ett flertal produktioner på Det Kongelige, Malmö Opera, operan i Köln samt operan i Oslo där han är återinbjuden i rollen som Sarastro i Trollflöjten.


2017-06-02 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Dirigenten Cristian Macelaru har uppmärksammats för sina spännande och genomtänkta tolkningar och sin elegans och energi på podiet. Nyligen utsågs han till Music Director för Cabrillo Festival of Contemporary Music, Amerikas äldsta ännu verksamma festival för samtida orkestermusik. Cristian Macelaru uppmärksammades av en större publik 2012 då han ersatte Pierre Boulez för konserter med Chicago Symphony Orchestra som blev stora framgångar. 2013 utsågs han till Conductor in Residence hos Philadelphia Orchestra som han återvänder till varje säsong. Denna säsong dirigerar han bland annat National Symphony Orchestra och symfoniorkestrarna i St Louis, Milwaukee och Detroit. I Europa besöker han Staatskapelle Dresden, Bayerska Radions symfoniorkester, Rotterdams filharmoniker, City of Birming-ham Symphony Orchestra och Hallé Orchestra. Bland gästuppdragen finns också konserter med New Japan Philharmonic och violinisten Anne-Sophie Mutter. I somras framträdde han vid Raviniafestivalen med Chicago Symphony samt i Hollywood Bowl med Los Angeles Philharmonic.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2017-06-01 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Dirigenten Cristian Macelaru har uppmärksammats för sina spännande och genomtänkta tolkningar och sin elegans och energi på podiet. Nyligen utsågs han till Music Director för Cabrillo Festival of Contemporary Music, Amerikas äldsta ännu verksamma festival för samtida orkestermusik. Cristian Macelaru uppmärksammades av en större publik 2012 då han ersatte Pierre Boulez för konserter med Chicago Symphony Orchestra som blev stora framgångar. 2013 utsågs han till Conductor in Residence hos Philadelphia Orchestra som han återvänder till varje säsong. Denna säsong dirigerar han bland annat National Symphony Orchestra och symfoniorkestrarna i St Louis, Milwaukee och Detroit. I Europa besöker han Staatskapelle Dresden, Bayerska Radions symfoniorkester, Rotterdams filharmoniker, City of Birming-ham Symphony Orchestra och Hallé Orchestra. Bland gästuppdragen finns också konserter med New Japan Philharmonic och violinisten Anne-Sophie Mutter. I somras framträdde han vid Raviniafestivalen med Chicago Symphony samt i Hollywood Bowl med Los Angeles Philharmonic.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2017-04-01 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Agunda Kulaeva Mezzosopran


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2017-03-31 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Agunda Kulaeva Mezzosopran


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2016-12-10 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) JULORATORIET (BWV 248) KANTATER NR 1-3 1. Jauchzet, frohlocket! 2. Und es waren Hirten in der selben Gegen 3. Herrscher des Himmels Det börjar med pukor och trumpeter! Men så ska det ju också vara glädje och fest i musik avsedd för julen. "Jublen, lovsjungen, giv ära åt Herran!" Jubelkören försätter genast åhöraren i den rätta stämningen. Men fader Bach har inte glömt den nordeuropeiska adventstidens mörker och kyla och han skapar därför en vinterstämning vi kan identifiera oss med genom ensamma slag på pukan. Sedan kommer snabba löpningar i stråkarna: det är brådskan att komma fram till Betlehem i tid som illustreras så påtagligt! I den tredelade körsatsens andra avsnitt blir orkestern mindre, musiken mer lyrisk och stämningen kontemplativ. Evangelisten presenterar sig med de kända orden: "Och vid denna tid begav det sig, att ifrån kejsar Augustus ett påbud utgick, att hela världen skulle beskattas… Och när de voro där, så kom den tiden, att hon skulle föda." Texterna till Bachs juloratorium är, som man kan förstå, till största delen hämtade från Lukas 2:1-21 och Matteus 2:1-12, men sammanställda av Christian Friedrich Henrici, känd som Picander, vilken också bidragit med nya texter. Han skrev också texten till några andra av Bachs kantater och till Matteus-passionen. Vi behöver inte bekymra oss om olika översättningar för verket framförs på originalspråket, tyska. Härpå kommer ett recitativ och en altaria som stannar upp för att betrakta det under som ska ske, och sångerskan ackompanjeras av en oboe d'amore. "Bered Dig, o Sion, med kärlekens längtan…" uppmanar hon, och kören (folket) svarar undrande "Hur skall mitt hjärtas längtan väl rätt välkomna dig?", och det märkliga är att de gör det till den kända koralmelodi vi oftare förknippar med texten "O huvud blodigt sårat". Naturligtvis var detta ett mycket medvetet melodival och Bach visste att hans åhörare mycket väl kände till denna originaltext. På detta vis gav han redan nu, när Jesusbarnet ännu låg i krubban, en liten antydan om hans kommande öde - törnekronan han fick bära på korset. I barockens stora verk hittar man ofta sådana finurliga, dolda budskap, inte alltid så lätta att klura ut. Redan av detta kan man i alla fall förstå att Bachs juloratorium egentligen är ett mycket lärt verk. Men Bach delade, med bland andra Shakespeare, det ovanliga genidrag som innebar att han kunde uttrycka det djupt tänkta på ett både folkligt och enkelt sätt. Här kunde såväl menigheten som akademikerna hitta något värdefullt. Detta har bidragit till att Juloratoriet blivit ett av de mest älskade kyrkomusikaliska verken från barocken. Till skillnad från Bachs Johannes- och Matteus-passionerna är Juloratoriet däremot inte ett speciellt enhetligt verk. I själva verket består detta omfattande oratorium i sin fullständiga form av sex fristående kantater avsedda att framföras på juldagen, annandag jul, tredjedag jul, nyårsdagen, söndagen efter nyår respektive trettondagen. I dag är det emellertid praxis att man framför de tre första kantaterna vid ett och samma tillfälle. De tre avslutande kantaterna bildar tillsammans cirka sjuttio minuter av lika högkvalitativ musik som de tre första delarna, men gör detta mästerverk till en alltför omfattande manifestation för jäktade nutidsmänniskor, i synnerhet i juletid. Varje kantat står på egna ben och kan framföras separat, men de har en "handling" som löper genom alla sex kantater. Det är också intressant att notera att Bach inte gjorde någon skillnad mellan profan och sakral musik, och att han inte alls drog sig för att använda ursprungligen världsligt tänkt musik ens i sitt juloratorium. Redan den inledande jubelkören är exempel på detta. Bach lånade nämligen denna festligt majestätiska musik ur ett verk med världslig text: "Tönet ihr Pauken! Erschallet Trompeten!" avsett att hylla drottning Maria Josefa av Polen-Sachsen på hennes födelsedag. "Bered dig, o Sion …" hämtade Bach ur sin världsliga kantat Herkules vid Skiljevägen. Den första avdelningen (kantaten) avslutas med den ståtliga basarian Konung, Herre i det höga och en riktigt älsklig julkoral i vars tyska originaltext några diminutiver (Jesulein, Bettlein…) används för att visa hur obetydligt ett barns födelse kan vara ur jordiskt perspektiv - men i orkestermellanspelet är synsättet ett helt annat: där blir det åter pukor och trumpeter som får frammana bilden av en konung i krubban. I den andra kantaten är orkesterklangen annorlunda, här framhålls träblåsarna medan pukor och trumpeter får vila. Den inledande orkestersinfonian anger stämningen: "Och där voro några herdar i den samma ängden …" Flöjt och violiner spelar ett "änglamotiv", medan oboe d'amore och engelskt horn frammanar herdarnas musik. Tenorarian "Fromma herdar, skynden snarligt" är nästan extatisk i sin iver att egga herdarna att snabbt ta sig fram till Betlehem, och i koralen "Så märken nu det tecknet rätt!" betraktar de med häpenhet underverket i skyn. Den stora körsatsen "Ära ske Gud uti höjden" symboliserar den jublande änglakören, och i den avslutande koralen "Vi sjunger för dig i din här av all kraft lov, pris och ära" anslöt sig på Bachs tid hela församlingen i lovsången. Den tredje kantaten inleds på nytt festligt med körsatsen "Himlens härskare, hör mumlet", och i den glatt upprymda körsatsen "Låtom oss nu vandra till Betlehem" uppbådar Bach entusiastiskt all sin kompositionsfantasi för att illustrera allas vilja att skynda fram till krubban: ett målande tema dyker ständigt upp i alla stämmor, det kan spelas rättvänt eller spegelvänt, bara för att visa den förvirrade ivern och brådskan. I basen finns ett typiskt promenadmotiv, medan violiner och flöjter bidrar med snabbare löpningar. Till slut kommer de fram till målet och Evangelisten berättar kantatens innerligaste ingivelse: "Och de gingo hastigt och funno båda, Maria och Josef, och barnet nederlagt i krubban". Den följande altarian "Slut, o mitt hjärta, det saliga undret uti tro och kärlek in!" är naturligtvis också en underbar melodisk skapelse. Så slutar tredje delen med att dess inledande körsats tas om på nytt. STIG JACOBSSON



25 min



Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.







Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2016-12-09 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) JULORATORIET (BWV 248) KANTATER NR 1-3 1. Jauchzet, frohlocket! 2. Und es waren Hirten in der selben Gegen 3. Herrscher des Himmels Det börjar med pukor och trumpeter! Men så ska det ju också vara glädje och fest i musik avsedd för julen. "Jublen, lovsjungen, giv ära åt Herran!" Jubelkören försätter genast åhöraren i den rätta stämningen. Men fader Bach har inte glömt den nordeuropeiska adventstidens mörker och kyla och han skapar därför en vinterstämning vi kan identifiera oss med genom ensamma slag på pukan. Sedan kommer snabba löpningar i stråkarna: det är brådskan att komma fram till Betlehem i tid som illustreras så påtagligt! I den tredelade körsatsens andra avsnitt blir orkestern mindre, musiken mer lyrisk och stämningen kontemplativ. Evangelisten presenterar sig med de kända orden: "Och vid denna tid begav det sig, att ifrån kejsar Augustus ett påbud utgick, att hela världen skulle beskattas… Och när de voro där, så kom den tiden, att hon skulle föda." Texterna till Bachs juloratorium är, som man kan förstå, till största delen hämtade från Lukas 2:1-21 och Matteus 2:1-12, men sammanställda av Christian Friedrich Henrici, känd som Picander, vilken också bidragit med nya texter. Han skrev också texten till några andra av Bachs kantater och till Matteus-passionen. Vi behöver inte bekymra oss om olika översättningar för verket framförs på originalspråket, tyska. Härpå kommer ett recitativ och en altaria som stannar upp för att betrakta det under som ska ske, och sångerskan ackompanjeras av en oboe d'amore. "Bered Dig, o Sion, med kärlekens längtan…" uppmanar hon, och kören (folket) svarar undrande "Hur skall mitt hjärtas längtan väl rätt välkomna dig?", och det märkliga är att de gör det till den kända koralmelodi vi oftare förknippar med texten "O huvud blodigt sårat". Naturligtvis var detta ett mycket medvetet melodival och Bach visste att hans åhörare mycket väl kände till denna originaltext. På detta vis gav han redan nu, när Jesusbarnet ännu låg i krubban, en liten antydan om hans kommande öde - törnekronan han fick bära på korset. I barockens stora verk hittar man ofta sådana finurliga, dolda budskap, inte alltid så lätta att klura ut. Redan av detta kan man i alla fall förstå att Bachs juloratorium egentligen är ett mycket lärt verk. Men Bach delade, med bland andra Shakespeare, det ovanliga genidrag som innebar att han kunde uttrycka det djupt tänkta på ett både folkligt och enkelt sätt. Här kunde såväl menigheten som akademikerna hitta något värdefullt. Detta har bidragit till att Juloratoriet blivit ett av de mest älskade kyrkomusikaliska verken från barocken. Till skillnad från Bachs Johannes- och Matteus-passionerna är Juloratoriet däremot inte ett speciellt enhetligt verk. I själva verket består detta omfattande oratorium i sin fullständiga form av sex fristående kantater avsedda att framföras på juldagen, annandag jul, tredjedag jul, nyårsdagen, söndagen efter nyår respektive trettondagen. I dag är det emellertid praxis att man framför de tre första kantaterna vid ett och samma tillfälle. De tre avslutande kantaterna bildar tillsammans cirka sjuttio minuter av lika högkvalitativ musik som de tre första delarna, men gör detta mästerverk till en alltför omfattande manifestation för jäktade nutidsmänniskor, i synnerhet i juletid. Varje kantat står på egna ben och kan framföras separat, men de har en "handling" som löper genom alla sex kantater. Det är också intressant att notera att Bach inte gjorde någon skillnad mellan profan och sakral musik, och att han inte alls drog sig för att använda ursprungligen världsligt tänkt musik ens i sitt juloratorium. Redan den inledande jubelkören är exempel på detta. Bach lånade nämligen denna festligt majestätiska musik ur ett verk med världslig text: "Tönet ihr Pauken! Erschallet Trompeten!" avsett att hylla drottning Maria Josefa av Polen-Sachsen på hennes födelsedag. "Bered dig, o Sion …" hämtade Bach ur sin världsliga kantat Herkules vid Skiljevägen. Den första avdelningen (kantaten) avslutas med den ståtliga basarian Konung, Herre i det höga och en riktigt älsklig julkoral i vars tyska originaltext några diminutiver (Jesulein, Bettlein…) används för att visa hur obetydligt ett barns födelse kan vara ur jordiskt perspektiv - men i orkestermellanspelet är synsättet ett helt annat: där blir det åter pukor och trumpeter som får frammana bilden av en konung i krubban. I den andra kantaten är orkesterklangen annorlunda, här framhålls träblåsarna medan pukor och trumpeter får vila. Den inledande orkestersinfonian anger stämningen: "Och där voro några herdar i den samma ängden …" Flöjt och violiner spelar ett "änglamotiv", medan oboe d'amore och engelskt horn frammanar herdarnas musik. Tenorarian "Fromma herdar, skynden snarligt" är nästan extatisk i sin iver att egga herdarna att snabbt ta sig fram till Betlehem, och i koralen "Så märken nu det tecknet rätt!" betraktar de med häpenhet underverket i skyn. Den stora körsatsen "Ära ske Gud uti höjden" symboliserar den jublande änglakören, och i den avslutande koralen "Vi sjunger för dig i din här av all kraft lov, pris och ära" anslöt sig på Bachs tid hela församlingen i lovsången. Den tredje kantaten inleds på nytt festligt med körsatsen "Himlens härskare, hör mumlet", och i den glatt upprymda körsatsen "Låtom oss nu vandra till Betlehem" uppbådar Bach entusiastiskt all sin kompositionsfantasi för att illustrera allas vilja att skynda fram till krubban: ett målande tema dyker ständigt upp i alla stämmor, det kan spelas rättvänt eller spegelvänt, bara för att visa den förvirrade ivern och brådskan. I basen finns ett typiskt promenadmotiv, medan violiner och flöjter bidrar med snabbare löpningar. Till slut kommer de fram till målet och Evangelisten berättar kantatens innerligaste ingivelse: "Och de gingo hastigt och funno båda, Maria och Josef, och barnet nederlagt i krubban". Den följande altarian "Slut, o mitt hjärta, det saliga undret uti tro och kärlek in!" är naturligtvis också en underbar melodisk skapelse. Så slutar tredje delen med att dess inledande körsats tas om på nytt. STIG JACOBSSON



25 min



Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.







Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2016-12-08 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) JULORATORIET (BWV 248) KANTATER NR 1-3 1. Jauchzet, frohlocket! 2. Und es waren Hirten in der selben Gegen 3. Herrscher des Himmels Det börjar med pukor och trumpeter! Men så ska det ju också vara glädje och fest i musik avsedd för julen. "Jublen, lovsjungen, giv ära åt Herran!" Jubelkören försätter genast åhöraren i den rätta stämningen. Men fader Bach har inte glömt den nordeuropeiska adventstidens mörker och kyla och han skapar därför en vinterstämning vi kan identifiera oss med genom ensamma slag på pukan. Sedan kommer snabba löpningar i stråkarna: det är brådskan att komma fram till Betlehem i tid som illustreras så påtagligt! I den tredelade körsatsens andra avsnitt blir orkestern mindre, musiken mer lyrisk och stämningen kontemplativ. Evangelisten presenterar sig med de kända orden: "Och vid denna tid begav det sig, att ifrån kejsar Augustus ett påbud utgick, att hela världen skulle beskattas… Och när de voro där, så kom den tiden, att hon skulle föda." Texterna till Bachs juloratorium är, som man kan förstå, till största delen hämtade från Lukas 2:1-21 och Matteus 2:1-12, men sammanställda av Christian Friedrich Henrici, känd som Picander, vilken också bidragit med nya texter. Han skrev också texten till några andra av Bachs kantater och till Matteus-passionen. Vi behöver inte bekymra oss om olika översättningar för verket framförs på originalspråket, tyska. Härpå kommer ett recitativ och en altaria som stannar upp för att betrakta det under som ska ske, och sångerskan ackompanjeras av en oboe d'amore. "Bered Dig, o Sion, med kärlekens längtan…" uppmanar hon, och kören (folket) svarar undrande "Hur skall mitt hjärtas längtan väl rätt välkomna dig?", och det märkliga är att de gör det till den kända koralmelodi vi oftare förknippar med texten "O huvud blodigt sårat". Naturligtvis var detta ett mycket medvetet melodival och Bach visste att hans åhörare mycket väl kände till denna originaltext. På detta vis gav han redan nu, när Jesusbarnet ännu låg i krubban, en liten antydan om hans kommande öde - törnekronan han fick bära på korset. I barockens stora verk hittar man ofta sådana finurliga, dolda budskap, inte alltid så lätta att klura ut. Redan av detta kan man i alla fall förstå att Bachs juloratorium egentligen är ett mycket lärt verk. Men Bach delade, med bland andra Shakespeare, det ovanliga genidrag som innebar att han kunde uttrycka det djupt tänkta på ett både folkligt och enkelt sätt. Här kunde såväl menigheten som akademikerna hitta något värdefullt. Detta har bidragit till att Juloratoriet blivit ett av de mest älskade kyrkomusikaliska verken från barocken. Till skillnad från Bachs Johannes- och Matteus-passionerna är Juloratoriet däremot inte ett speciellt enhetligt verk. I själva verket består detta omfattande oratorium i sin fullständiga form av sex fristående kantater avsedda att framföras på juldagen, annandag jul, tredjedag jul, nyårsdagen, söndagen efter nyår respektive trettondagen. I dag är det emellertid praxis att man framför de tre första kantaterna vid ett och samma tillfälle. De tre avslutande kantaterna bildar tillsammans cirka sjuttio minuter av lika högkvalitativ musik som de tre första delarna, men gör detta mästerverk till en alltför omfattande manifestation för jäktade nutidsmänniskor, i synnerhet i juletid. Varje kantat står på egna ben och kan framföras separat, men de har en "handling" som löper genom alla sex kantater. Det är också intressant att notera att Bach inte gjorde någon skillnad mellan profan och sakral musik, och att han inte alls drog sig för att använda ursprungligen världsligt tänkt musik ens i sitt juloratorium. Redan den inledande jubelkören är exempel på detta. Bach lånade nämligen denna festligt majestätiska musik ur ett verk med världslig text: "Tönet ihr Pauken! Erschallet Trompeten!" avsett att hylla drottning Maria Josefa av Polen-Sachsen på hennes födelsedag. "Bered dig, o Sion …" hämtade Bach ur sin världsliga kantat Herkules vid Skiljevägen. Den första avdelningen (kantaten) avslutas med den ståtliga basarian Konung, Herre i det höga och en riktigt älsklig julkoral i vars tyska originaltext några diminutiver (Jesulein, Bettlein…) används för att visa hur obetydligt ett barns födelse kan vara ur jordiskt perspektiv - men i orkestermellanspelet är synsättet ett helt annat: där blir det åter pukor och trumpeter som får frammana bilden av en konung i krubban. I den andra kantaten är orkesterklangen annorlunda, här framhålls träblåsarna medan pukor och trumpeter får vila. Den inledande orkestersinfonian anger stämningen: "Och där voro några herdar i den samma ängden …" Flöjt och violiner spelar ett "änglamotiv", medan oboe d'amore och engelskt horn frammanar herdarnas musik. Tenorarian "Fromma herdar, skynden snarligt" är nästan extatisk i sin iver att egga herdarna att snabbt ta sig fram till Betlehem, och i koralen "Så märken nu det tecknet rätt!" betraktar de med häpenhet underverket i skyn. Den stora körsatsen "Ära ske Gud uti höjden" symboliserar den jublande änglakören, och i den avslutande koralen "Vi sjunger för dig i din här av all kraft lov, pris och ära" anslöt sig på Bachs tid hela församlingen i lovsången. Den tredje kantaten inleds på nytt festligt med körsatsen "Himlens härskare, hör mumlet", och i den glatt upprymda körsatsen "Låtom oss nu vandra till Betlehem" uppbådar Bach entusiastiskt all sin kompositionsfantasi för att illustrera allas vilja att skynda fram till krubban: ett målande tema dyker ständigt upp i alla stämmor, det kan spelas rättvänt eller spegelvänt, bara för att visa den förvirrade ivern och brådskan. I basen finns ett typiskt promenadmotiv, medan violiner och flöjter bidrar med snabbare löpningar. Till slut kommer de fram till målet och Evangelisten berättar kantatens innerligaste ingivelse: "Och de gingo hastigt och funno båda, Maria och Josef, och barnet nederlagt i krubban". Den följande altarian "Slut, o mitt hjärta, det saliga undret uti tro och kärlek in!" är naturligtvis också en underbar melodisk skapelse. Så slutar tredje delen med att dess inledande körsats tas om på nytt. STIG JACOBSSON



25 min



Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.







Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


2016-10-22 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Sedan flera år hör Simone Young till vår tids mer betydande dirigenter. Hon studerade i hemstaden Sydney och visade sådan begåvning att hon erhöll ett stipendium för studier vid Kölnoperan där hon snart framträdde som kapellmästare. Därefter engagerades hon vid Staatsoper unter den Linden i Berlin av Daniel Barenboim. Vid samma tid grundlade hon också en internationell karriär som inom några år förde henne till världens ledande operahus och symfoniorkestrar. 2001-2003 var hon chefdirigent för Australiensiska operan och dirigerade både i Sydneys och Melbournes operahus. 1998-2002 var hon chefdirigent för Bergens filharmoniska orkester och 2007-2012 förste gästdirigent för Gulbenkianorkestern i Lissabon. 2005-2015 var hon chefdirigent för statsoperan i Hamburg och för Hamburgs filharmoniker, en uppgift som tog det mesta av hennes tid i anspråk. Hon dirigerade en bred repertoar med musik från Mozart, Verdi, Puccini, Wagner och Richard Strauss till Hindemith, Britten och Henze. Tyska uruppföranden och världspremiärer förekom regelbundet under hennes tid i Hamburg. Efter att ha fullbordat sitt tioåriga åtagande i Hamburg är Simone Young en regelbunden gästdirigent vid operahusen i München, Berlin, Wien, Dresden och Zürich. Under sin karriär har Simone Young samarbetat med ledande orkestrar som Wiens och Berlins filharmoniker, London Philharmonic Orchestra och New York Philharmonic Orchestra. Bland aktuella orkesterengagemang finns framträdanden med Wiens symfoniker, Lausannes kammarorkester, Cincinnati Symphony Orchestra, Dresdens filharmoniker och Deutsches Symphonie-Orchester Berlin. Bland hennes många inspelningar finns Bruckners symfonier i originalversion, Brahms symfonier och symfonier av Mahler (Oehms Classics) samt dvd-utgåvor av Pfitzners Palestrina och Poulencs Karmelitsystrarna.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.



Katija Dragojevic Mezzosopran

Mezzosopranen Katija Dragojevic har den senaste säsongen varit aktuell som Carmen i Bizets opera med samma namn, följt av Dorabella i Mozarts Così fan tutte, båda vid Kungliga Operan i Stockholm. Dessförinnan har hon bland annat sjungit i operor av Mozart och Händel på Drottningholms Slottsteater och på Kungliga Operan. De senaste säsongerna har innefattat rollen som Zerlina i Mozarts Don Giovanni i Baden-Baden under ledning av Thomas Hengelbrock i en stjärnspäckad uppsättning med Anna Netrebko. Hon har sjungit Dorabella konsertant på Theater an der Wien under ledning av Nikolaus Harnoncourt samt vid framträdanden vid La Scala i Milano ledda av Daniel Barenboim. Katija Dragojevic har även framträtt i rollen som Sextus i Mozarts Titus mildhet på Drottningholms slottsteater och som Lichas i Händels Hercules med William Christie och Les Arts Florissants i New York och London. Katija Dragojevic har även framträtt vid festspelen i Salzburg, på Den norske opera, Finlands Nationalopera, Covent Garden, Bastiljoperan i Paris, Göteborgsoperan, Scottish Opera, Welsh National Opera och Opera North. Hon gestaltar Zerlina i Kasper Holtens uppmärksammade film Juan baserad på Mozarts Don Giovanni. Som konsertsångerska har Katija Dragojevic framträtt med orkestrar som Sveriges Radios symfoniorkester, Malmö symfoniorkester, Gulbenkianorkestern i Lissabon, NDR-orkestern i Hamburg och Bayerska Radions symfoniorkester i München i verk som Bachs Magnificat, Mozarts c-mollmässa och Mahlers Des Knaben Wunderhorn. Hon har samarbetat med dirigenter som Ivor Bolton, Daniel Harding, Andris Nelsons, Thomas Hengelbrock, Manfred Honeck och Robin Ticciati. I mars 2013 uruppförde hon Sven-David Sandströms Requiem med Sveriges Radios Symfoniorkester. Katija Dragojevic har spelat in Michael Haydns Missa Sancti Hieronymi och Temete Dominum på BIS. Hon är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, samt vid Guildhall School of Music and Drama i London och debuterade år 2000 som Krista i Janaceks Fallet Makropulos vid La Monnaie i Bryssel.




2016-10-21 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Sedan flera år hör Simone Young till vår tids mer betydande dirigenter. Hon studerade i hemstaden Sydney och visade sådan begåvning att hon erhöll ett stipendium för studier vid Kölnoperan där hon snart framträdde som kapellmästare. Därefter engagerades hon vid Staatsoper unter den Linden i Berlin av Daniel Barenboim. Vid samma tid grundlade hon också en internationell karriär som inom några år förde henne till världens ledande operahus och symfoniorkestrar. 2001-2003 var hon chefdirigent för Australiensiska operan och dirigerade både i Sydneys och Melbournes operahus. 1998-2002 var hon chefdirigent för Bergens filharmoniska orkester och 2007-2012 förste gästdirigent för Gulbenkianorkestern i Lissabon. 2005-2015 var hon chefdirigent för statsoperan i Hamburg och för Hamburgs filharmoniker, en uppgift som tog det mesta av hennes tid i anspråk. Hon dirigerade en bred repertoar med musik från Mozart, Verdi, Puccini, Wagner och Richard Strauss till Hindemith, Britten och Henze. Tyska uruppföranden och världspremiärer förekom regelbundet under hennes tid i Hamburg. Efter att ha fullbordat sitt tioåriga åtagande i Hamburg är Simone Young en regelbunden gästdirigent vid operahusen i München, Berlin, Wien, Dresden och Zürich. Under sin karriär har Simone Young samarbetat med ledande orkestrar som Wiens och Berlins filharmoniker, London Philharmonic Orchestra och New York Philharmonic Orchestra. Bland aktuella orkesterengagemang finns framträdanden med Wiens symfoniker, Lausannes kammarorkester, Cincinnati Symphony Orchestra, Dresdens filharmoniker och Deutsches Symphonie-Orchester Berlin. Bland hennes många inspelningar finns Bruckners symfonier i originalversion, Brahms symfonier och symfonier av Mahler (Oehms Classics) samt dvd-utgåvor av Pfitzners Palestrina och Poulencs Karmelitsystrarna.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.



Katija Dragojevic Mezzosopran

Mezzosopranen Katija Dragojevic har den senaste säsongen varit aktuell som Carmen i Bizets opera med samma namn, följt av Dorabella i Mozarts Così fan tutte, båda vid Kungliga Operan i Stockholm. Dessförinnan har hon bland annat sjungit i operor av Mozart och Händel på Drottningholms Slottsteater och på Kungliga Operan. De senaste säsongerna har innefattat rollen som Zerlina i Mozarts Don Giovanni i Baden-Baden under ledning av Thomas Hengelbrock i en stjärnspäckad uppsättning med Anna Netrebko. Hon har sjungit Dorabella konsertant på Theater an der Wien under ledning av Nikolaus Harnoncourt samt vid framträdanden vid La Scala i Milano ledda av Daniel Barenboim. Katija Dragojevic har även framträtt i rollen som Sextus i Mozarts Titus mildhet på Drottningholms slottsteater och som Lichas i Händels Hercules med William Christie och Les Arts Florissants i New York och London. Katija Dragojevic har även framträtt vid festspelen i Salzburg, på Den norske opera, Finlands Nationalopera, Covent Garden, Bastiljoperan i Paris, Göteborgsoperan, Scottish Opera, Welsh National Opera och Opera North. Hon gestaltar Zerlina i Kasper Holtens uppmärksammade film Juan baserad på Mozarts Don Giovanni. Som konsertsångerska har Katija Dragojevic framträtt med orkestrar som Sveriges Radios symfoniorkester, Malmö symfoniorkester, Gulbenkianorkestern i Lissabon, NDR-orkestern i Hamburg och Bayerska Radions symfoniorkester i München i verk som Bachs Magnificat, Mozarts c-mollmässa och Mahlers Des Knaben Wunderhorn. Hon har samarbetat med dirigenter som Ivor Bolton, Daniel Harding, Andris Nelsons, Thomas Hengelbrock, Manfred Honeck och Robin Ticciati. I mars 2013 uruppförde hon Sven-David Sandströms Requiem med Sveriges Radios Symfoniorkester. Katija Dragojevic har spelat in Michael Haydns Missa Sancti Hieronymi och Temete Dominum på BIS. Hon är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, samt vid Guildhall School of Music and Drama i London och debuterade år 2000 som Krista i Janaceks Fallet Makropulos vid La Monnaie i Bryssel.




2016-10-08 19:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Hans Ek Dirigent

Genom sin förmåga att göra musiken giltig i vår tid, oavsett ursprung och genre, har Hans Ek skaffat sig en alldeles särskild ställning i svenskt musikliv. Det har lett till fruktbara samarbeten med artister som Laleh, Veronica Maggio, The Metropole Orchestra, Michael Nyman, Reneé Fleming och många fler. I flera år var Hans Ek ansvarig för musiken vid Polarprisutdelningen. 2016 ledde han Norrköpings symfoniorkester på Bråvalla i Dance Music Symphony, klassiska versioner av elektronisk dansmusik och under 2016-2017 har han turnerat med konsertproduktionen Bowie in Berlin. Hans Ek har också arrangerat och dirigerat musiken till filmer som Låt den rätte komma in i regi av Tomas Alfredson, Susanne Biers Oscarbelönade Hämnden och den norska storfilmen Kon-Tiki. Med sin ensemble Modern Fantazias arbetar han konsekvent med musik som betytt mycket för honom: i projektet Trans Europe Express tog han avstamp i den legendariska synthgruppen Kraftwerk och han har också gjort tonsättarporträtt av Brian Eno och John Cage. Senast Hans Ek framträdde i Konserthuset var vid konserten Kosmische Musik i oktober 2018.


Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.



I början av 2017 gavs Jennie Abrahamsons femte album Reverseries ut och hyllades näst intill unisont av kritikerna, med bland annat full pott (10/10) i Sonic Magazine. Under året som följt har hon turnerat med sitt band i Europa varvat med engagemang i Hans Eks orkestersatsning Bowie in Berlin, framträdande på Polarprisgalan och turné med Loney Dear. Vårvintern 2018 startar bra - med Reverseries har Jennie Abrahamson nominerats till Årets Pop på P3 Guld, hon kommer att släppa ny musik i spännande samarbeten och i april är det dags för turné igen. Tidigare har Jennie Abrahamson turnerat med Peter Gabriel (2013) och varit med på världsturnén Rock Paper Scissors Tour med Peter Gabriel och Sting (2016). I Göteborg har hon gjort en uppskattad Popicalkonsert med musiker ur Symfonikerna samt medverkat i Hans Eks Bowie-projekt (båda 2016).


Moto Boy Solist

Moto Boy (Oskar Humlebo) har kallats den omisskänliga romantikern med den "makalösa rösten" (SONIC). När Moto Boy dök upp på den Svenska musikscenen 2006 med sin sakrala sång och självklara utstrålning lämnade han få oberörda. Hans första skivor Moto Boy (2008) och Lost in the Call (2010) togs emot väl av musikrecensenterna. Hans tredje skiva Keep Your Darkness Secret (2014) spelades in i Berlin med österrikiska producenten Niko Stoessl (SlikNik) och tog ett steg i en mer elektronisk, mörkare riktning. 2017 släpptes skivan New Music i samarbete med artister som Nina Persson, Berlin-baserade duon GRAU, electronika-artisten Pikko och trummisen Christian Eigner (Depeche Mode, Dave Gahan). Under åren har Moto Boy också turnerat internationellt, öppnat åt artister som Whitney Houston och Smashing Pumpkins, komponerat musik till olika uppsättningar och själv medverkat i bland mycket annat Lubiewo - kärleksön" på Göteborgs Stadsteater och den hyllade föreställningen The Feeling of Going på Malmö Opera. Man har också kunnat se Moto Boy som livegitarrist med band som The Cardigans och The Ark på turné i hela världen. I april åker Moto Boy ut på turné med nya albumet Min stora kärlek.


Jonas Östholm Keyboards



Niklas Lind Trummor

Musikern och låtskrivaren Niklas Lind från Stockholm har Sveriges hela artistelit på sitt CV. Musiken har alltid spelat en självklar roll i Niklas liv. Redan som elvaåring fick han vikariera för sin pappa som är jazzmusiker. Han debuterade som soloartist med Singel på Grammisgalan 2014. Samma år blev En strålande jul den mest spelade nya jullåten på P4 och de kommersiella radiostationerna. Om fullängdaren Gammal kärlek som kom 2016 skrev Jan Gradvall i DI Weekend: "En röst som skiljer sig från allt annat i dagens musikvärld. Niklas Lind är samma andas barn som Olle Adolphson och gör nattliga promenader i Stockholm i fotspåren efter Beppe Wolgers och Monica Z." Som soloartist varken vill eller kan Niklas Lind binda sig vid en genre utan gör den musik han älskar och inspireras av för tillfället. Med senaste singeln Revolt landade Niklas i ett mer modernt, poputtryck och med den releasen Sekunder/Dansen som kommer i dagarna fortsätter han på den inslagna vägen. Niklas Lind har tidigare framträtt med Rebecka Törnqvist vid en Popicalkonsert i Stenhammarsalen samt spelat Mixer/Dudamel med Johanna Westman & Mixer.


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!