Stäng
Meny

Arkiv

15 konserter

2006-01-21 08:00 Götaplatsfoajén

2005-10-08 11:00 Götaplatsfoajén

2005-03-05 11:00 Götaplatsfoajén

2004-10-09 11:00 Götaplatsfoajén

Program


JOHANNES BRAHMS (1833-1897) TRIO FÖR KLARINETT, CELLO OCH PIANO A-MOLL OP 114 Allegro Adagio Andantino grazioso Allegro När Johannes Brahms skrivit sin stråkkvintett op 111 bestämde han sig för att inte publicera fler verk. Nu var det dags för ungdomarna att ta över. Detta var ett så lyckligt beslut att oanade skaparkrafter frigjordes. Ytterligare en omständighet spelade in: han hade blivit bekant med den klarinettist som spelade i hertigen av Meiningens ensemble, Richard Mühlfeld. Inspirationen flödade och i början av 1890-talet resulterade detta i att fyra lysande kammarmusikverk för "fröken klarinett" hamnade på notpapperet. Det var ett instrument som Brahms tidigare inte alls ägnat något större intresse men nu hade han upptäckt klarinettens möjligheter och alla de nya verken är skapelser av högsta fulländning. Det blev en trio op 114, en kvintett op 115 och två sonater op 120 (1894). Trion för piano, klarinett och cello (för att använda den ordning som tonsättaren skrev på titelbladet) går i a-moll och skrevs 1891 i Bad Ischl, en av de vackra och stillsamma platser som Brahms under somrarna uppsökte för att få arbeta i lugn och ro. Cellon inleder verket med huvudtemat, och klarinetten tar över och utvidgar, medan pianot lägger till rytmiska idéer. I adagiot inleder klarinetten med ett elegiskt tema som cellon hittar en fortsättning på i gavottliknande rytm. Den tredje satsen är varken ett scherzo eller ett intermezzo, utan en ganska glad vals, vars mellandel utgörs av en folklig Ländler-melodi. I finalen dyker det upp ungerska färger. Trion uruppfördes i Berlin den 12 december 1891 med Mühlfeld som klarinettist, Robert Hausmann som cellist och med tonsättaren själv vid pianot. Vid samma konsert uruppfördes också den samtidigt skrivna klarinettkvintetten. STIG JACOBSSON



2003-01-25 11:00 Götaplatsfoajén

Program




WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) PIANOKVARTETT nr 1 G-MOLL K 478 Allegro Andante Rondo: Allegro moderato Många har skrivit mycket om "g-moll-Mozart". Han återfinns i symfonierna nr 25 och nr 40, i en stråkkvintett, i kvällens pianokvartett, i den förtvivlade Paminas stora aria ur Trollflöjten, och i diverse andra, korta men laddade ögonblick. Mozart ägde tonhöjdsminne, "absolut gehör" som det brukar heta. Så tonarten g-moll fanns tryggt placerad i hans hjärna. Inte våra dagars g-moll - tonhöjden har skiftat åtskilliga gånger på två sekler. Det får man finna sig i. Betydde g-moll något särskilt för Mozart? "Det låter så" har alltså många sagt genom åren. Och så har de försökt sätta ord på sina egna upplevelser. Och då råkar man som bekant i allvarliga svårigheter. Musiken envisas med att sätta orden på plats. Musiken smiter systematiskt förbi orden. Alltid. I alla tonarter. Även utan tonarter. För några år sedan skrev Steven B Jan en grundlig bok: Aspects of Mozart's Music in G minor. Han struntade i de maktlösa orden och försökte i stället analysera Mozarts "g-mollstrukturer". Vad förbinder de olika g-mollverken? Är det alls mätbart? Att läsa hans bok kräver tålamod. Att lyssna till g-mollkvartetten, verkligen lyssna, kräver något annat. Låt musiken tala! INGEMAR VON HEIJNE


Medverkande





Bo Eklund Kontrabas










Sedan 2002 är Sara Trobäck förste konsertmästare i Göteborgs Symfoniker. Hon har studerat för Tibor Fülep på Musikhögskolan i Göteborg och för György Pauk på Royal Academy of Music i London. I samband med sin examenskonsert 2001 erhöll hon akademins prestigefyllda Professional Diploma och Dove-priset. Sara Trobäck har även deltagit i mästarkurser för Lord Yehudi Menuhin, Ruggiero Ricci och Joshua Bell och brittisk tv filmade ett spännande musikaliskt möte mellan henne och den ryske violinvirtuosen Maxim Vengerov. Som solist har hon bland annat framträtt med Göteborgs Symfoniker, Svenska kammarorkestern, Stockholm sinfonietta och Helsingborgs symfoniorkester. 2010 uruppförde hon en violinkonsert av Johannes Jansson som tillägnats henne och Göteborgs Symfoniker. Londondebuten skedde sommaren 1999 då hon framförde Tjajkovskijs violinkonsert med London Soloists i St Martin-in-the-Fields. Sara Trobäck har även konserterat i Skottland, Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal och Kina. 2002 bildade Sara tillsammans med solocellisten Claes Gunnarsson och pianisten Per Lundberg Trio Poseidon. Trion har spelat in två cd varav en med Göteborgs Symfoniker och Neeme Järvi, Beethovens trippelkonsert. Sara Trobäck spelar på en Giovanni Battista Guadagnini som lånas ut av Järnåkerfonden.


1991-11-14 12:00

1987-05-03 18:00 Stora salen

Medverkande







Håkan Sjönnemo Orkestermedlem



Bengt Gustafsson Orkestermedlem


Dag Styrenius Orkestermedlem


Lars Hedborg Orkestermedlem


Helga Hussels Orkestermedlem


Jan Lindahl Orkestermedlem


Per Owe Jonsson Orkestermedlem


Birgitta Styrenius Orkestermedlem


Kerstin Karlsson Orkestermedlem


Bo Olsson Orkestermedlem


Thomas Hansen Orkestermedlem


Laszlo Sziranyi Orkestermedlem


Peter Svenson Orkestermedlem


Karin Knutson Orkestermedlem


Erik Hammarberg Orkestermedlem


Jan Alm Orkestermedlem


Sven-Erik Hansson Orkestermedlem


Björn Bohlin Orkestermedlem

Symfonikernas oboist Björn Bohlin spelar framförallt engelskt horn. Han började spela oboe när han var åtta år och fortsatte studierna på kommunala musikskolan i Trollhättan. Under tonåren tog han privatlektioner för Wincent Lindgren (Göteborgs Symfoniker) och därefter började han på Musikhögskolan i Göteborg. 19 år gammal provspelade han för Göteborgs Symfoniker och började i orkestern 1975. Björn Bohlin har även studerat i Chicago för Ray Still och i Philadelphia för Richard Woodhams. I mitten av 1980-talet blev engelskt horn hans första instrument. Björn Bohlin har också ett stort intresse för ursprunglig folkmusik och spelar didgeridoo och navajoflöjter. Som solist med Göteborgs Symfoniker har Björn Bohlin bland annat spelat Mozarts Sinfonia concertante och Honeggers Concerto da camera för engelskt horn, flöjt och stråkorkester samt Romans konsert för oboe d'amore, stråkar och generalbas.


Anders Ekholm Orkestermedlem


Sören Hermansson Orkestermedlem


Malcolm Page Orkestermedlem



1986-12-04 19:00 Uddevalla Folkets hus

Medverkande



Ingrid Sjönnemo Konsertmästare


Håkan Sjönnemo Orkestermedlem



Elsie Börjes Orkestermedlem


Dag Styrenius Orkestermedlem


Vaclav Herclik Orkestermedlem


Helga Hussels Orkestermedlem


Jan Lindahl Orkestermedlem


Per Owe Jonsson Orkestermedlem


Birgitta Styrenius Orkestermedlem


Lars Hedborg Orkestermedlem


Bo Olsson Orkestermedlem


Jan Åkerlund Orkestermedlem


Magnus Lundén Orkestermedlem


Peter Svenson Orkestermedlem


Karin Knutson Orkestermedlem


Jan Alm Orkestermedlem





1986-11-23 18:00 Stora salen

Medverkande



Ingrid Sjönnemo Konsertmästare


Håkan Sjönnemo Orkestermedlem



Elsie Börjes Orkestermedlem


Dag Styrenius Orkestermedlem


Vaclav Herclik Orkestermedlem


Helga Hussels Orkestermedlem


Jan Lindahl Orkestermedlem


Per Owe Jonsson Orkestermedlem


Birgitta Styrenius Orkestermedlem


Lars Hedborg Orkestermedlem


Bo Olsson Orkestermedlem


Jan Åkerlund Orkestermedlem


Magnus Lundén Orkestermedlem


Peter Svenson Orkestermedlem


Karin Knutson Orkestermedlem


Jan Alm Orkestermedlem





1984-03-30 12:10 Stora salen

1984-03-03 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program





RICHARD STRAUSS (1864-1949) DON JUAN OP 20 Richard Strauss skrev sin första symfoni som 16-åring och den andra följde bara något år senare. Han var alltså väl förberedd när han 22 år gammal började skriva den imponerande serie symfoniska dikter som inleddes med Aus Italien och fortsatte med Don Juan, Macbeth, Tod und Verklärung, Till Eulenspiegel och andra. Han fick den första idén till orkesterdikten Don Juan när han i juli 1885 i Frankfurt såg Paul Heyses drama Don Juans Ende, men den direkta inspirationen kom när han läste Nikolaus Lenaus diktdrama Don Juan från 1844. Musiken komponerade Strauss mellan hösten 1887 och sommaren 1888 och han uruppförde själv sitt verk som dirigent under en konsert i Weimar den 11 november 1889. I ett brev meddelade den nöjde 24-åringen sin far att det hela var "jättekul". Strauss hade redan hittat den stil och den överdådiga instrumentationskonst som skulle utmärka resten av hans rika produktion. Men frågan är om han någonsin överträffat vitaliteten och styrkan i detta verk. De tidigare verken Aus Italien och Macbeth är klart distanserade, och senare kan bara Till Eulenspiegel mäta sig med den virtuosa briljansen. När Don Juan trycktes 1890 citerade Strauss tre längre avsnitt ur Lenaus dikt i partituret och dessa rader önskade han skulle vara verkets enda presentation i programbladen. Men även dessa citat tyckte han senare var överflödiga. Och visst kan man ta till sig musiken utan att någonsin ha läst en rad av Lenau, eller veta något om Don Juan. Strauss ville "ut och iväg till nya erövringar så länge ungdomens heta puls slår". Redan 1886 hade han utsetts till tredjedirigent vid operan i München, men den unge och otålige tonsättaren kände sig instängd. Han längtade efter att befrias från stadens borgerliga pryderi och tog i sitt musikverk chansen att uttrycka en passionens höga visa. Lenaus Don Juan är dock inte en omoralisk libertin utan en frustrerad idealist som söker ett ouppnåeligt ideal i den drömkvinna i vilken allt som är ädlast och mest åtråvärt samlats. Han känner ömhet likaväl som uppsluppenhet och hans cynism rör inte bara erövringen utan hela livet. Mot slutet är han trött på ett liv utan mening eller frid, och när han slutligen utmanas på duell låter han sig genomborras till döds. Strauss, som tidigt i stycket bjudit på många heroiska avsnitt, skildrar det tragiska slutet utan några stora gester - han låter det bara ske. Don Juan är egentligen inte programmusik för det går inte att följa någon berättelse i detalj. Formen är ett fritt rondo som fantasifullt kombinerats med sonatform, och det viktigaste är musikens glänsande uttryckskraft. Stig Jacobsson


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.






1976-03-28 15:00 Stora salen

1975-12-09 20:00 Stora salen

1974-04-02 19:30 Stora salen

1972-05-15 20:00 Stora salen

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!