Stäng
Meny

Arkiv

15 konserter

2006-01-21 08:00 Götaplatsfoajén

2005-10-08 11:00 Götaplatsfoajén

2005-03-05 11:00 Götaplatsfoajén

2004-10-09 11:00 Götaplatsfoajén

2003-01-25 11:00 Götaplatsfoajén

Program




WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) PIANOKVARTETT nr 1 G-MOLL K 478 Allegro Andante Rondo: Allegro moderato Många har skrivit mycket om "g-moll-Mozart". Han återfinns i symfonierna nr 25 och nr 40, i en stråkkvintett, i kvällens pianokvartett, i den förtvivlade Paminas stora aria ur Trollflöjten, och i diverse andra, korta men laddade ögonblick. Mozart ägde tonhöjdsminne, "absolut gehör" som det brukar heta. Så tonarten g-moll fanns tryggt placerad i hans hjärna. Inte våra dagars g-moll - tonhöjden har skiftat åtskilliga gånger på två sekler. Det får man finna sig i. Betydde g-moll något särskilt för Mozart? "Det låter så" har alltså många sagt genom åren. Och så har de försökt sätta ord på sina egna upplevelser. Och då råkar man som bekant i allvarliga svårigheter. Musiken envisas med att sätta orden på plats. Musiken smiter systematiskt förbi orden. Alltid. I alla tonarter. Även utan tonarter. För några år sedan skrev Steven B Jan en grundlig bok: Aspects of Mozart's Music in G minor. Han struntade i de maktlösa orden och försökte i stället analysera Mozarts "g-mollstrukturer". Vad förbinder de olika g-mollverken? Är det alls mätbart? Att läsa hans bok kräver tålamod. Att lyssna till g-mollkvartetten, verkligen lyssna, kräver något annat. Låt musiken tala! INGEMAR VON HEIJNE


1991-11-14 12:00

1987-05-03 18:00 Stora salen

Medverkande







Håkan Sjönnemo Orkestermedlem



Bengt Gustafsson Orkestermedlem


Dag Styrenius Orkestermedlem


Lars Hedborg Orkestermedlem


Helga Hussels Orkestermedlem


Jan Lindahl Orkestermedlem


Per Owe Jonsson Orkestermedlem


Birgitta Styrenius Orkestermedlem


Kerstin Karlsson Orkestermedlem


Bo Olsson Orkestermedlem


Thomas Hansen Orkestermedlem


Laszlo Sziranyi Orkestermedlem


Peter Svenson Orkestermedlem


Karin Knutson Orkestermedlem


Erik Hammarberg Orkestermedlem


Jan Alm Orkestermedlem


Sven-Erik Hansson Orkestermedlem


Björn Bohlin Orkestermedlem


Anders Ekholm Orkestermedlem


Sören Hermansson Orkestermedlem


Malcolm Page Orkestermedlem



1986-12-04 19:00 Uddevalla Folkets hus

Medverkande



Ingrid Sjönnemo Konsertmästare


Håkan Sjönnemo Orkestermedlem



Elsie Börjes Orkestermedlem


Dag Styrenius Orkestermedlem


Vaclav Herclik Orkestermedlem


Helga Hussels Orkestermedlem


Jan Lindahl Orkestermedlem


Per Owe Jonsson Orkestermedlem


Birgitta Styrenius Orkestermedlem


Lars Hedborg Orkestermedlem


Bo Olsson Orkestermedlem


Jan Åkerlund Orkestermedlem


Magnus Lundén Orkestermedlem


Peter Svenson Orkestermedlem


Karin Knutson Orkestermedlem


Jan Alm Orkestermedlem





1986-11-23 18:00 Stora salen

Medverkande



Ingrid Sjönnemo Konsertmästare


Håkan Sjönnemo Orkestermedlem



Elsie Börjes Orkestermedlem


Dag Styrenius Orkestermedlem


Vaclav Herclik Orkestermedlem


Helga Hussels Orkestermedlem


Jan Lindahl Orkestermedlem


Per Owe Jonsson Orkestermedlem


Birgitta Styrenius Orkestermedlem


Lars Hedborg Orkestermedlem


Bo Olsson Orkestermedlem


Jan Åkerlund Orkestermedlem


Magnus Lundén Orkestermedlem


Peter Svenson Orkestermedlem


Karin Knutson Orkestermedlem


Jan Alm Orkestermedlem





1984-03-30 12:10 Stora salen

1984-03-03 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program





RICHARD STRAUSS (1864-1949) DON JUAN OP 20 Richard Strauss skrev sin första symfoni som 16-åring och den andra följde bara något år senare. Han var alltså väl förberedd när han 22 år gammal började skriva den imponerande serie symfoniska dikter som inleddes med Aus Italien och fortsatte med Don Juan, Macbeth, Tod und Verklärung, Till Eulenspiegel och andra. Han fick den första idén till orkesterdikten Don Juan när han i juli 1885 i Frankfurt såg Paul Heyses drama Don Juans Ende, men den direkta inspirationen kom när han läste Nikolaus Lenaus diktdrama Don Juan från 1844. Musiken komponerade Strauss mellan hösten 1887 och sommaren 1888 och han uruppförde själv sitt verk som dirigent under en konsert i Weimar den 11 november 1889. I ett brev meddelade den nöjde 24-åringen sin far att det hela var "jättekul". Strauss hade redan hittat den stil och den överdådiga instrumentationskonst som skulle utmärka resten av hans rika produktion. Men frågan är om han någonsin överträffat vitaliteten och styrkan i detta verk. De tidigare verken Aus Italien och Macbeth är klart distanserade, och senare kan bara Till Eulenspiegel mäta sig med den virtuosa briljansen. När Don Juan trycktes 1890 citerade Strauss tre längre avsnitt ur Lenaus dikt i partituret och dessa rader önskade han skulle vara verkets enda presentation i programbladen. Men även dessa citat tyckte han senare var överflödiga. Och visst kan man ta till sig musiken utan att någonsin ha läst en rad av Lenau, eller veta något om Don Juan. Strauss ville "ut och iväg till nya erövringar så länge ungdomens heta puls slår". Redan 1886 hade han utsetts till tredjedirigent vid operan i München, men den unge och otålige tonsättaren kände sig instängd. Han längtade efter att befrias från stadens borgerliga pryderi och tog i sitt musikverk chansen att uttrycka en passionens höga visa. Lenaus Don Juan är dock inte en omoralisk libertin utan en frustrerad idealist som söker ett ouppnåeligt ideal i den drömkvinna i vilken allt som är ädlast och mest åtråvärt samlats. Han känner ömhet likaväl som uppsluppenhet och hans cynism rör inte bara erövringen utan hela livet. Mot slutet är han trött på ett liv utan mening eller frid, och när han slutligen utmanas på duell låter han sig genomborras till döds. Strauss, som tidigt i stycket bjudit på många heroiska avsnitt, skildrar det tragiska slutet utan några stora gester - han låter det bara ske. Don Juan är egentligen inte programmusik för det går inte att följa någon berättelse i detalj. Formen är ett fritt rondo som fantasifullt kombinerats med sonatform, och det viktigaste är musikens glänsande uttryckskraft. Stig Jacobsson


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.






1976-03-28 15:00 Stora salen

1975-12-09 20:00 Stora salen

1974-04-02 19:30 Stora salen

1972-05-15 20:00 Stora salen

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!