Stäng
Meny

Arkiv

39 konserter

1997-12-08 19:00 Stora salen

Medverkande






Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.




På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.

















1997-12-07 16:30 Stora salen

Medverkande






Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.




På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.

















1997-12-06 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.





Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.




På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.

















1997-12-06 14:00 Stora salen

Medverkande






Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.




På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.

















1996-12-08 16:00 Stora salen

Medverkande




På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.



Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.




















1996-12-07 18:00 Stora salen

Medverkande




På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.



Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.




















1996-12-07 14:00 Stora salen

Medverkande




På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.



Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.




















1992-10-23 11:00 Stenhammarsalen

Medverkande
















På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.


1992-10-23 09:30 Stenhammarsalen

Medverkande
















På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.


1992-04-07 19:30 Stenhammarsalen

1992-02-21 11:00 Stenhammarsalen

1992-02-21 09:30 Stenhammarsalen

1991-10-19 15:00 Stenhammarsalen

1991-10-19 13:00 Stenhammarsalen

1991-05-04 13:00 Stenhammarsalen

1990-11-08 11:00 Stenhammarsalen

1990-11-08 09:30 Stenhammarsalen

1990-04-24 19:30 Stenhammarsalen

Medverkande












Knut Rise Solist


På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.




1989-09-29 11:15 Stenhammarsalen

1989-09-29 10:00 Stenhammarsalen

1989-02-07 18:00 Stenhammarsalen

Medverkande



På 1970-talet började Roger Carlsson vikariera i Göteborgs Symfoniker. Som den förste slagverkaren i Sverige tog han solistdiplom 1982 och samma år anställdes han i Göteborgs Symfoniker. Han har varit solist på olika nordiska festivaler och gästat flera symfoniorkestrar. Roger Carlsson är även en av de få i Sverige som spelar cimbalom - det ungerska stränginstrument som spelas med klubbor - och han framträder regelbundet som solist med olika orkestrar i Kodalys orkesterverk Háry János.


Ingemar Roos Dirigent















1988-11-26 15:00 Stora salen

1988-11-26 13:00 Stora salen

1987-10-24 15:00 Stenhammarsalen

1987-10-24 13:00 Stenhammarsalen

1986-06-17 19:30 Götaplatsfoajén

1984-10-02 19:30 Röhsska museet

1983-04-12 19:30 Stenhammarsalen

1982-11-19 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



DIMITRI SJOSTAKOVITJ ( 1906-1975) KONSERT NR 1 FÖR PIANO, TRUMPET OCH STRÅKORKESTER C-MOLL OP 35 Allegro moderato Lento Moderato Allegro brio (Satserna spelas utan avbrott) Det är omöjligt att inte förknippa Dimitri Sjostakovitj med den sovjetiska regimen och hans tvetydiga symfonier som försökte hålla sig på rätt sida av Stalins godtycke. Men vid den tid som han skrev sin första pianokonsert, 1933, var han ännu ung och hade bara fått en försmak av vad auktoriteterna krävde av en kompositör i rampljuset. Hans första symfoni hade startat en lovande karriär, men hans första satiriska opera Näsan kallades för "bourgeois decadence" och etter värre. Han började vackla mellan komponerandet och sin karriär som pianist. Han kunde ha gått åt endera hållet, men den första pianokonsertens stora framgång avgjorde saken och gav honom dessutom offentlig upprättelse. Efter det framträdde han bara som solist i sina egna verk och ofta i just denna konsert. Sjostakovitj blev tillfrågad om den "inre meningen" i pianokonserten, men svarade omsorgsfullt att han ville spegla samtiden som han uppfattade som "heroisk, kvick och lycklig". Han hade inledningsvis tänkt att det skulle bli en trumpetkonsert, men pianostämman tog allt mer plats, så till den grad att trumpeten fick en ackompanjerande roll. Obemärkt går den inte förbi, med sina utropspunkter, fanfarer och slängkyssar. Som symfoniker var Sjostakovitj nog så ryskt storslagen, men när han satte sig med konserter eller kammarverk - då trädde hans egenart fram än mer. För att vara en pianokonsert är den så atypisk som den kunde vara för sin tid. Stämmorna skalas ned till transparens, groteskerier tas fram (i Majakovskij och Gogols anda) och olika musikstilar slås samman till en elegant mångfald av röster. Modernt och rytmiskt - och omisskännligt Sjostakovitj - trots citat från Beethoven, Haydn, Rossini och Mahler. Öppningen med en kvick släng i piano och trumpet krockar med en melankolisk melodi och sätter tonen för en absurd musikalisk resa. Gränsen mellan skämt och tyngd, glädje och vemod, visar sig vara genomskinligt tunn. En rask första sats lämnar för ett allvarligt Lento som vandrar mellan behärskad mjukhet i stråkar och trumpet och utlevande drama i pianot. Två minuter långa Moderato är lite mer än ett förspel till finalen. Allegro brio - som för konserten till ett rent hysteriskt slut och oemotståndligt drar mungiporna uppåt, medan den drar undan marken under fötterna på konserten som genre. MOLLY TELEMAN


DMITRIJ SJOSTAKOVITJ (1906-1975) SYMFONI NR 5 D-MOLL OP 47 Moderato Allegretto Largo Allegro non troppo Den 28 januari 1936 var Dmitrij Sjostakovitj i Arkangelsk för att spela sin cellosonat tillsammans med cellisten Viktor Kubatskij. Strax före konserten fick han se dagens Pravda och en artikel, rubricerad "Kaos istället för musik", som handlade om hans opera Lady Macbeth från Mtsensk. Verket kritiserades för disharmoni, ett kaotiskt sammelsurium av melodiska brottstycken och fraser utan sammanhang, för skrik i stället för sång och för vanvettiga rytmer istället för uttryckskraft. Nio dagar senare kom Pravda med ännu ett angrepp, denna gång mot baletten Den klara bäcken, och snart haglade attackerna för formalism även över verk som hans pianokonsert och pianopreludier. Under loppet av 1936 skrev Sjostakovitj sin fjärde symfoni, men dirigenten Fritz Stiedry - som några år tidigare uruppfört pianokonserten - ställde sig under repetitionerna ytterst tveksam. Sjostakovitj drog tillbaka symfonin som inte uruppfördes förrän 1961. Under sommarmånaderna 1937 tog han istället itu med sin femte symfoni. Arbetet gick fort - symfonin var klar redan efter tre månader. Många teman kom till honom i sömnen. Uruppförandet ägde rum i Leningrad den 21 november 1937, detta Moskvaprocessernas år, och till 20-årsminnet av ryska revolutionen. Leningrad-filharmonikernas framförande under Jevgenij Mravinskij blev en enastående framgång: "Människor som i sitt allra bästa humör kom till konserten för att lyssna på femman grät… Nu säger alla: "Vi visste inte, vi förstod inte, vi trodde på Stalin, vi blev lurade." Jag känner vrede mot sådana människor. Vem förstod inte, vem blev lurad? Det var fråga om bildade människor - författare, tonsättare, skådespelare. Folk som applåderade min femte symfoni. Naturligtvis hade de förstått. De förstod väl vad som hände omkring dem och de förstod vad den femte rörde sig om." Men hur var det då med den artikel i Sjostakovitjs namn som publicerades den 25 januari 1938 och där han kallade femte symfonin "En sovjetkonstnärs praktiska svar på berättigad kritik" och där han sade sig i finalen ha strävat efter att "lösa upp första satsens tragiska motiv i livsbejakande optimism"? Idag vet vi att Sjostakovitj ofta inte ens själv fick läsa dessa artiklar som publicerades i hans namn. I självbiografin säger han på tal om den så kallade jubelfinalen: "Glädjen är påtvingad, skapad under hot, precis som i Boris Godunov. Det är som om någon slår dig med en käpp samtidigt som han säger: du ska vara glad, du ska vara glad; du reser dig och går darrande din väg muttrande "vi ska vara glada, vi ska vara glada". Vad är det för en apoteos? Man skall vara en fullkomlig idiot för att inte höra det." ROLF HAGLUND


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Rolf Tilly Trumpet



1982-11-18 19:30 Jönköping, Pingstkyrkan

Göteborgs Symfoniker

Program



DIMITRI SJOSTAKOVITJ ( 1906-1975) KONSERT NR 1 FÖR PIANO, TRUMPET OCH STRÅKORKESTER C-MOLL OP 35 Allegro moderato Lento Moderato Allegro brio (Satserna spelas utan avbrott) Det är omöjligt att inte förknippa Dimitri Sjostakovitj med den sovjetiska regimen och hans tvetydiga symfonier som försökte hålla sig på rätt sida av Stalins godtycke. Men vid den tid som han skrev sin första pianokonsert, 1933, var han ännu ung och hade bara fått en försmak av vad auktoriteterna krävde av en kompositör i rampljuset. Hans första symfoni hade startat en lovande karriär, men hans första satiriska opera Näsan kallades för "bourgeois decadence" och etter värre. Han började vackla mellan komponerandet och sin karriär som pianist. Han kunde ha gått åt endera hållet, men den första pianokonsertens stora framgång avgjorde saken och gav honom dessutom offentlig upprättelse. Efter det framträdde han bara som solist i sina egna verk och ofta i just denna konsert. Sjostakovitj blev tillfrågad om den "inre meningen" i pianokonserten, men svarade omsorgsfullt att han ville spegla samtiden som han uppfattade som "heroisk, kvick och lycklig". Han hade inledningsvis tänkt att det skulle bli en trumpetkonsert, men pianostämman tog allt mer plats, så till den grad att trumpeten fick en ackompanjerande roll. Obemärkt går den inte förbi, med sina utropspunkter, fanfarer och slängkyssar. Som symfoniker var Sjostakovitj nog så ryskt storslagen, men när han satte sig med konserter eller kammarverk - då trädde hans egenart fram än mer. För att vara en pianokonsert är den så atypisk som den kunde vara för sin tid. Stämmorna skalas ned till transparens, groteskerier tas fram (i Majakovskij och Gogols anda) och olika musikstilar slås samman till en elegant mångfald av röster. Modernt och rytmiskt - och omisskännligt Sjostakovitj - trots citat från Beethoven, Haydn, Rossini och Mahler. Öppningen med en kvick släng i piano och trumpet krockar med en melankolisk melodi och sätter tonen för en absurd musikalisk resa. Gränsen mellan skämt och tyngd, glädje och vemod, visar sig vara genomskinligt tunn. En rask första sats lämnar för ett allvarligt Lento som vandrar mellan behärskad mjukhet i stråkar och trumpet och utlevande drama i pianot. Två minuter långa Moderato är lite mer än ett förspel till finalen. Allegro brio - som för konserten till ett rent hysteriskt slut och oemotståndligt drar mungiporna uppåt, medan den drar undan marken under fötterna på konserten som genre. MOLLY TELEMAN


DMITRIJ SJOSTAKOVITJ (1906-1975) SYMFONI NR 5 D-MOLL OP 47 Moderato Allegretto Largo Allegro non troppo Den 28 januari 1936 var Dmitrij Sjostakovitj i Arkangelsk för att spela sin cellosonat tillsammans med cellisten Viktor Kubatskij. Strax före konserten fick han se dagens Pravda och en artikel, rubricerad "Kaos istället för musik", som handlade om hans opera Lady Macbeth från Mtsensk. Verket kritiserades för disharmoni, ett kaotiskt sammelsurium av melodiska brottstycken och fraser utan sammanhang, för skrik i stället för sång och för vanvettiga rytmer istället för uttryckskraft. Nio dagar senare kom Pravda med ännu ett angrepp, denna gång mot baletten Den klara bäcken, och snart haglade attackerna för formalism även över verk som hans pianokonsert och pianopreludier. Under loppet av 1936 skrev Sjostakovitj sin fjärde symfoni, men dirigenten Fritz Stiedry - som några år tidigare uruppfört pianokonserten - ställde sig under repetitionerna ytterst tveksam. Sjostakovitj drog tillbaka symfonin som inte uruppfördes förrän 1961. Under sommarmånaderna 1937 tog han istället itu med sin femte symfoni. Arbetet gick fort - symfonin var klar redan efter tre månader. Många teman kom till honom i sömnen. Uruppförandet ägde rum i Leningrad den 21 november 1937, detta Moskvaprocessernas år, och till 20-årsminnet av ryska revolutionen. Leningrad-filharmonikernas framförande under Jevgenij Mravinskij blev en enastående framgång: "Människor som i sitt allra bästa humör kom till konserten för att lyssna på femman grät… Nu säger alla: "Vi visste inte, vi förstod inte, vi trodde på Stalin, vi blev lurade." Jag känner vrede mot sådana människor. Vem förstod inte, vem blev lurad? Det var fråga om bildade människor - författare, tonsättare, skådespelare. Folk som applåderade min femte symfoni. Naturligtvis hade de förstått. De förstod väl vad som hände omkring dem och de förstod vad den femte rörde sig om." Men hur var det då med den artikel i Sjostakovitjs namn som publicerades den 25 januari 1938 och där han kallade femte symfonin "En sovjetkonstnärs praktiska svar på berättigad kritik" och där han sade sig i finalen ha strävat efter att "lösa upp första satsens tragiska motiv i livsbejakande optimism"? Idag vet vi att Sjostakovitj ofta inte ens själv fick läsa dessa artiklar som publicerades i hans namn. I självbiografin säger han på tal om den så kallade jubelfinalen: "Glädjen är påtvingad, skapad under hot, precis som i Boris Godunov. Det är som om någon slår dig med en käpp samtidigt som han säger: du ska vara glad, du ska vara glad; du reser dig och går darrande din väg muttrande "vi ska vara glada, vi ska vara glada". Vad är det för en apoteos? Man skall vara en fullkomlig idiot för att inte höra det." ROLF HAGLUND


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Rolf Tilly Trumpet



Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!