Stäng
Meny

Arkiv

36 konserter

2006-10-28 11:00 Götaplatsfoajén

2003-11-01 11:00 Götaplatsfoajén

1998-05-10 18:00 Stora salen

1996-04-02 19:30 Stenhammarsalen

1994-05-10 19:30 Stenhammarsalen

1993-11-19 12:10 Stora salen

1993-02-12 12:30 Götaplatsfoajén

1993-02-09 21:15 Stenhammar foajé

Medverkande


Eva Flyborg Olson Mezzosopran





1992-02-25 19:30 Stenhammarsalen

1991-01-22 18:00 Stenhammarsalen

1988-10-18 18:00 Stenhammarsalen

1988-02-02 19:30 Stenhammarsalen

Program


ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) PIANOTRIO G-MOLL Allegro agitato Andante con espressione Rondo. Finale: Allegro risoluto Få svenska tonsättare har varit så banbrytande som Elfrida Andrée. Hon var även dirigent, domkyrkoorganist och konsertarrangör. Det Sverige hon föddes i saknade yttrandefrihet och allmän rösträtt, musikkonservatoriets flesta klasser var stängda för kvinnor. Andrés föräldrar var bildade människor som uppskattade hälsofrämjande aktiviteter. Hemmets övervåning fungerade som gymnastiksal och fadern, som var läkare, ordinerade gärna medicinska bad, stärkande, retande, uppmjukande bad och giktbad. Kammarmusiksällskapet "De badande vännerna" grundades av hennes far som stöttade sin dotter och skrev till kungs för att få en lagändring så att även kvinnor skulle kunna bli organister. Dessvärre blev det avslag. Som argument användes Pauluscitatet "Kvinnan tige i församlingen". Ändå fick hon tjänsten bara 26 år gammal, tack vare att Göteborgs politiker ville markera staden som mer framstegsvänlig än Stockholm. Berömd är historien om när Elfrida då gick upp på domkyrkans orgelläktare, drog ut samtliga registerdrag och brassade på för fulla bälgar: "Där fick du, Paulus lille!" Pianotrion är också som ett stärkande bad, ett dopp i romantiska klanger, kanske i Slätta Damm? Dammen anlades som en möjlighet för den göteborgske tidningsmannen S A Hedlund (Handelstidningen) att kunna simma med sina gäster på sommarnöjet i Bjurslätt på Hisingen. En av gästerna var Elfrida Andrée som ofta vistades där och fick möjlighet att arbeta ostört. Där skrev hon sin vackra pianokvintett Sommarminnen från Bjurslätt. Även pianotrion låter som vatten, starka simtag, näckrosstjälkar, dansande trollsländor. Som organist är Andrée van att hantera klangfärger och balanserar de tre instrumenten vackert mot varandra. Det är harmoniskt och även om hon drar på med starka nyanser dyker inga åskmoln upp. Det blir den sorts sommar som det var förr: blåsigt, soligt och friskt. KATARINA A KARLSSON




1986-10-28 18:00 Stenhammarsalen

1986-03-18 19:30 Stenhammarsalen

1986-01-24 12:10 Stora salen

Program



1985-04-23 19:30 Stenhammarsalen

1985-03-05 19:30 Stenhammarsalen

Medverkande




1984-05-29 19:30 Götaplatsfoajén

Program


ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) PIANOTRIO G-MOLL Allegro agitato Andante con espressione Rondo. Finale: Allegro risoluto Få svenska tonsättare har varit så banbrytande som Elfrida Andrée. Hon var även dirigent, domkyrkoorganist och konsertarrangör. Det Sverige hon föddes i saknade yttrandefrihet och allmän rösträtt, musikkonservatoriets flesta klasser var stängda för kvinnor. Andrés föräldrar var bildade människor som uppskattade hälsofrämjande aktiviteter. Hemmets övervåning fungerade som gymnastiksal och fadern, som var läkare, ordinerade gärna medicinska bad, stärkande, retande, uppmjukande bad och giktbad. Kammarmusiksällskapet "De badande vännerna" grundades av hennes far som stöttade sin dotter och skrev till kungs för att få en lagändring så att även kvinnor skulle kunna bli organister. Dessvärre blev det avslag. Som argument användes Pauluscitatet "Kvinnan tige i församlingen". Ändå fick hon tjänsten bara 26 år gammal, tack vare att Göteborgs politiker ville markera staden som mer framstegsvänlig än Stockholm. Berömd är historien om när Elfrida då gick upp på domkyrkans orgelläktare, drog ut samtliga registerdrag och brassade på för fulla bälgar: "Där fick du, Paulus lille!" Pianotrion är också som ett stärkande bad, ett dopp i romantiska klanger, kanske i Slätta Damm? Dammen anlades som en möjlighet för den göteborgske tidningsmannen S A Hedlund (Handelstidningen) att kunna simma med sina gäster på sommarnöjet i Bjurslätt på Hisingen. En av gästerna var Elfrida Andrée som ofta vistades där och fick möjlighet att arbeta ostört. Där skrev hon sin vackra pianokvintett Sommarminnen från Bjurslätt. Även pianotrion låter som vatten, starka simtag, näckrosstjälkar, dansande trollsländor. Som organist är Andrée van att hantera klangfärger och balanserar de tre instrumenten vackert mot varandra. Det är harmoniskt och även om hon drar på med starka nyanser dyker inga åskmoln upp. Det blir den sorts sommar som det var förr: blåsigt, soligt och friskt. KATARINA A KARLSSON




1983-06-21 19:30 Götaplatsfoajén

Medverkande




1983-03-08 19:30 Stenhammarsalen

1982-12-03 12:10 Stora salen

Medverkande





1982-09-10 12:10 Stora salen

1982-08-24 19:30 Götaplatsfoajén

1982-03-30 19:30 Stenhammarsalen

1981-10-23 12:10 Stora salen

1981-08-12 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



JEAN SIBELIUS (1865-1957) SYMFONI NR 4 A-MOLL OP 63 Tempo molto moderato, quasi adagio Allegro molto vivace Il tempo largo Allegro Jean Sibelius fjärde symfoni skrevs mellan 1910 och 1911 och är en hudlös redogörelse för inåtvändhetens många facetter. Den kom till under en period i tonsättarens liv som får betecknas som svår. Efter att ha överlevt en cancertumör plågades han av en ihållande skräck för återfall. Europa befann sig därtill i en övergångsfas, den så optimistiska starten på seklet hade börjat fördunklas av krigsskrammel och militärisk oro. Så inleds också konserten i a-moll med en avskalad och avig melodislinga - en ensam fagott mot mullrande trögt, basstråk. Tempot är långsamt, quasi adagio som angivet i partituret. Sibelius har lämnat de pampiga, flödande fraserna bakom sig. Modernist är han inte, men heller inte den glödande wagnerian han en gång varit. I stället leker han med det på en gång gäckande och frånstötande tritonus-språnget som han redan utforskat i tredje symfonin, (också kallat för djävulsintervallet). Det är en snårig, långsam första sats som inte ger sig till lyssnaren riktigt, men som slår an en djupt personlig ton. Inte minst i de avskalade, nästan solistiska partierna - ett grepp som i princip bara Mahler ägnar sig åt vid den här tiden. Efter den första satsens olycksbådande tillkännagivande, piggnar verket till i den korta andra satsen. Allegrots inledande flöjtlek öppnar förhoppningsfullt men snart börjar orkestern, även här, att kvalfullt vrida sig inåt. Satsen avslutar sig själv tvärt i en nedtonad stråksorti, som kom den på andra tankar. Det är effektivt, och liknar till formen ett inre väderomslag. En känslomässig kollaps, närmast. Den tredje satsen (largot i ciss-moll) är kanske symfonins mest signifikanta. Tonspråket arbetar bokstavligen i en bipolär anda, slänger sig mellan stram återhållenhet och smäktande partier à la Parsifal. Det är musik som öppnar och sluter sig. Fångar in och stöter bort. Som på allvar försöker gestalta det som rör sig på insidan. Och inte i meningen ledsen-glad-arg-upplivad, utan i en mer subtil riktning. Jean Sibelius egen bror var en av de första utbildade psykoterapeuterna i Finland och tonsättaren var djupt inspirerad av denna nya vetenskap. Verket knyts ihop i en sista elegant uppvisning, den fjärde satsen (allegrot i A-dur) där symfonins alla särdrag - tritonusleken, den moderna orkestreringen, de nyckfulla tempoväxlingarna - ges fullt spelutrymme. Inledningen spritter av klassicistisk energi och ges färg av klockspelet. Men också här är osäkerheten ständigt inskriven i partituret. Slutligen som för att ge den olycksbådande starten av verket rätt, klingar satsen och verket ut i ett emblematiskt förslutande a-moll-ackord. EDITH SÖDERSTRÖM


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1981-03-21 15:00 Stenhammarsalen

1980-11-21 12:10

Medverkande




1980-10-07 19:30 Stenhammarsalen

1980-05-27 19:30 Götaplatsfoajén

Medverkande





Rolf Tilly Trumpet


Peter McKinnon Bastrombon






Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!