Stäng
Meny

Arkiv

6 konserter

1989-12-05 19:30 Stora salen

1986-09-25 19:30 Stora salen

1986-05-13 19:30 Stora salen

1980-02-05 19:30 Stora salen

1977-02-24 20:00 Stora salen

Program





ARNOLD SCHÖNBERG (1874-1951) FRIEDE AUF ERDEN OP 13 Schönberg såg sig som en naturlig fortsättning på den framgångsrika Wien-traditionen Mozart-Beethoven-Brahms. Det var aldrig hans avsikt att revolutionera eller nyskapa. Men när han vid seklets början lanserade sin tolvtonsteknik blev det ramaskri. Med tiden har denna metod att på ett demokratiskt sätt låta den kromatiska skalans alla tolv toner få lika stort utrymme blivit en ofta använd kompositionsteknik, och tonsättarna har strävat efter att låta den bli ett verktyg som inte lyssnaren lägger märke till. Texten till Friede auf Erden trycktes för första gången i en schweizisk jultidning 1886. Författaren är Conrad Ferdinand Meyer och hans fyra strofer handlar först om herdarna nära Maria och det nyfödda Jesusbarnet, då också änglarna bär fram sitt fredsbudskap. Men tiderna förändras och i andra strofen håller deras önskan om fred på att överröstas av mänsklighetens ständiga krig och konflikter. Kanske anar man i tredje strofen ändå ett hopp om ljus - och i sista strofen målas en hoppingivande vision om ett fredligt paradis upp. Dessvärre skulle drömmarna snart slås i spillror. Första världskriget var inte långt borta. Och långt senare kunde Schönberg själv konstatera att "min Fred på jorden är en illusion för blandad kör - en illusion, vet jag i dag, medan jag 1906 när jag arbetade på den, trodde att en sådan ren harmoni mellan människor var uppnåelig… Sedan dess har jag lärt mig att medge, och har förstått, att fred på jorden bara är möjlig när man så noga som möjligt observerar harmonin". Genom tiderna har D-dur fått representera hopp och glädje, och det är också i den tonarten jubeltonerna till "Friede auf Erden" klingar, även om det ofta blir stora utvikningar från tonarten i resten av verket. Det är fråga om ett tidigt verk av Schönberg, fullbordat 1907. Han har ännu inte lämnat den traditionella, tonala musiken, men samtiden upplevde det ändå som synnerligen avancerat, och så svårsjunget att han till uruppförandet med Filharmoniska kören i Wien, dirigerad av Franz Schreker, 1911 tvingades skriva till instrumentala stämmor för att hjälpa sångarna hitta rätt. Verket finns alltså i två versioner. STIG JACOBSSON




1967-11-13 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program




ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) SYMFONI NR 9 E-MOLL OP 95 "FRÅN DEN NYA VÄRLDEN" Adagio. Allegro molto Largo Scherzo: Molto vivace Allegro con fuoco Antonín Dvorák krönte 1891 sin musikerbana med att acceptera posten som professor i komposition i New York. Det var sannerligen en imponerande karriär den fattige slaktarsonen från en liten böhmisk lantby hade gjort. Det nyöppnade konservatoriet i New York nöjde sig inte med någon annan än den mest uppmärksammade av tidens alla tonsättare och nu stod Dvorák onekligen på toppen av sin förmåga. Åren innan hade han arbetat på sin åttonde symfoni (fullbordad 8 november 1889) och i februari året därpå dirigerade han uruppförandet i Prag. Därefter gick symfonin segrande fram i London och Frankfurt. Ryktet nådde New York och man bestämde sig för att detta var den tonsättare som skulle hjälpa till att skapa en amerikansk musik! Dvoráks år i Amerika fylldes dessvärre mest av hemlängtan. Han trivdes bäst när han befann sig bland exiltjecker i den lilla tjeckiska enklaven Spillville. Likafullt kunde han inte låta bli att fascineras av den amerikanska naturen lika mycket som av folklivet i de stora städerna. Allt detta går igen i de kompositioner han komponerade "over there", och det är fråga om flera av hans bästa och mest kända stycken: Stråkkvartett nr 12, "Den amerikanska", nionde symfonin och större delen av den stora cellokonserten. Hur mycket amerikanskt det nu finns i nionde symfonin kan man diskutera, och det har man gjort alltsedan uruppförandet i New York 1893 under Anton Seidls ledning. Man har tyckt sig höra spirituals, pionjärsånger, storstädernas puls och mycket annat. Andra har bara hört hemlängtan och insett att det är minnen från det älskade Böhmen som tränger sig fram och format musiken. Några säkra svar finns inte. Men ett är helt säkert: symfonin är överväldigande i sin rikedom på geniala melodier och bländande orkestrala prakt. Få symfonier har en mer gastkramande intensitet och samtidigt en så lyrisk skönhet. STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.





Gunnar Eriksson Instudering


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!