Stäng
Meny

Arkiv

39 konserter

2011-03-13 18:00 Stenhammarsalen

Medverkande


Ensemblen bildades 1995 och arbetar med att utforska och göra den nutida kammarmusiken mer tillgänglig. Som en av de viktigaste aktörerna i Musiksverige uppskattas ensemblen för att på ett lustfyllt och nyfiket sätt tolka dagens musik på högsta tekniska och konstnärliga nivå. Gruppen samarbetar regelbundet med svenska och internationella gäster som Peter Eötvös, H K Gruber och Pierre-André Valade. Förutom konserter i Sverige har ensemblen turnerat i bland annat Ryssland och Danmark samt gästspelat på Lange Nacht der Neuen Klänge i Wiens konserthus.




2005-05-14 11:00 Götaplatsfoajén

2004-11-06 15:10 Stenhammarsalen

Program









ANDRÉ JOLIVET (1906-1974) KONSERTSVIT FÖR FLÖJT OCH SLAGVERK Modéré. Frémissant Stabile Hardiment Calme. Véloce. Apaisé André Jolivet levde hela sitt liv i Paris. Han växte upp i ett hem där många kulturella verksamheter odlades. Hans far var målare och hans mor musiker - och själv tvekade unge André länge om han skulle ägna sig åt måleri, litteratur, drama eller musik. För säkerhets skull utbildade han sig till skollärare. Jolivet var tillsammans med Olivier Messiaen en av grundarna av den franska tonsättargruppen "La jeune France" vars manifest han var med att formulera 1936. Medlemmarna i "Det unga Frankrike" strävade efter att återföra musiken till naturens och människorna urkällor, och i Jolivets fall innebar det att han ville ge musiken tillbaka de magiska och mystiska krafter den ofta hade hos naturfolken, och betona musikens rituella kvaliteter. Det förvånar därför inte att han ofta kom att använda uråldriga klangkällor som flöjt och slagverk. Men Jolivet hade många strängar på sin lyra. Han skrev gärna solokonserter, bland annat för flöjt, cello, fagott och det elektroniska instrumentet Ondes Martenot. I sitt skapande förenade han gärna exotiska tongångar med västerländsk avantgardism. Mellan 1959 och 1962 var Jolivet rådgivare till kulturdepartementet och mellan 1965 och 1970 kompositionsprofessor vid Pariskonservatoriet. 1965 komponerade han Suite en concert för flöjt och fyra slagverkare - ett verk som i partituret även kallas 2e Concerto pour Flûte och som tillägnades Jean-Pierre Rampal, vilken hade spelat den första flöjtkonserten så många gånger att han ville ha en ny. Han svarade också för uruppförandet i fransk radio den 23 februari 1966. Solisten frigör sig, med sina tekniskt krävande arabesker och drillar, ur det virtuosa ensemblespelet, som snart sagt kräver det omöjliga av var och en av de fyra slagverkarna. Det måste till en ytterligt välutvecklad lyhördhet och underkastelse för att musiken ska falla rätt i alla lägen. I andra satsen byts den vanliga tvärflöjten ut mot den mörkare och besvärjande altflöjten, med ett stillsamt och gripande klangspel som resultat. En oerhörd kontrast bidrar den följande satsens frenetiska slagverksutbrott med. Irrationella rytmer, raffinerade klanger och en kraftfull energisk laddning kännetecknar denna konsertanta svit, och Jolivets musik överhuvudtaget. Han bar livet igenom samma övertygelse som när han på 1930-talet slog ner som en bomb i det parisiska musiklivet: musik betyder inte kadenser och sonatform, utan andeutdrivning och förtrollning. STIG JACOBSSON




2004-11-06 13:00 Stenhammarsalen

Program









ANDRÉ JOLIVET (1906-1974) KONSERTSVIT FÖR FLÖJT OCH SLAGVERK Modéré. Frémissant Stabile Hardiment Calme. Véloce. Apaisé André Jolivet levde hela sitt liv i Paris. Han växte upp i ett hem där många kulturella verksamheter odlades. Hans far var målare och hans mor musiker - och själv tvekade unge André länge om han skulle ägna sig åt måleri, litteratur, drama eller musik. För säkerhets skull utbildade han sig till skollärare. Jolivet var tillsammans med Olivier Messiaen en av grundarna av den franska tonsättargruppen "La jeune France" vars manifest han var med att formulera 1936. Medlemmarna i "Det unga Frankrike" strävade efter att återföra musiken till naturens och människorna urkällor, och i Jolivets fall innebar det att han ville ge musiken tillbaka de magiska och mystiska krafter den ofta hade hos naturfolken, och betona musikens rituella kvaliteter. Det förvånar därför inte att han ofta kom att använda uråldriga klangkällor som flöjt och slagverk. Men Jolivet hade många strängar på sin lyra. Han skrev gärna solokonserter, bland annat för flöjt, cello, fagott och det elektroniska instrumentet Ondes Martenot. I sitt skapande förenade han gärna exotiska tongångar med västerländsk avantgardism. Mellan 1959 och 1962 var Jolivet rådgivare till kulturdepartementet och mellan 1965 och 1970 kompositionsprofessor vid Pariskonservatoriet. 1965 komponerade han Suite en concert för flöjt och fyra slagverkare - ett verk som i partituret även kallas 2e Concerto pour Flûte och som tillägnades Jean-Pierre Rampal, vilken hade spelat den första flöjtkonserten så många gånger att han ville ha en ny. Han svarade också för uruppförandet i fransk radio den 23 februari 1966. Solisten frigör sig, med sina tekniskt krävande arabesker och drillar, ur det virtuosa ensemblespelet, som snart sagt kräver det omöjliga av var och en av de fyra slagverkarna. Det måste till en ytterligt välutvecklad lyhördhet och underkastelse för att musiken ska falla rätt i alla lägen. I andra satsen byts den vanliga tvärflöjten ut mot den mörkare och besvärjande altflöjten, med ett stillsamt och gripande klangspel som resultat. En oerhörd kontrast bidrar den följande satsens frenetiska slagverksutbrott med. Irrationella rytmer, raffinerade klanger och en kraftfull energisk laddning kännetecknar denna konsertanta svit, och Jolivets musik överhuvudtaget. Han bar livet igenom samma övertygelse som när han på 1930-talet slog ner som en bomb i det parisiska musiklivet: musik betyder inte kadenser och sonatform, utan andeutdrivning och förtrollning. STIG JACOBSSON




2004-11-06 11:00 Stenhammarsalen

Program









ANDRÉ JOLIVET (1906-1974) KONSERTSVIT FÖR FLÖJT OCH SLAGVERK Modéré. Frémissant Stabile Hardiment Calme. Véloce. Apaisé André Jolivet levde hela sitt liv i Paris. Han växte upp i ett hem där många kulturella verksamheter odlades. Hans far var målare och hans mor musiker - och själv tvekade unge André länge om han skulle ägna sig åt måleri, litteratur, drama eller musik. För säkerhets skull utbildade han sig till skollärare. Jolivet var tillsammans med Olivier Messiaen en av grundarna av den franska tonsättargruppen "La jeune France" vars manifest han var med att formulera 1936. Medlemmarna i "Det unga Frankrike" strävade efter att återföra musiken till naturens och människorna urkällor, och i Jolivets fall innebar det att han ville ge musiken tillbaka de magiska och mystiska krafter den ofta hade hos naturfolken, och betona musikens rituella kvaliteter. Det förvånar därför inte att han ofta kom att använda uråldriga klangkällor som flöjt och slagverk. Men Jolivet hade många strängar på sin lyra. Han skrev gärna solokonserter, bland annat för flöjt, cello, fagott och det elektroniska instrumentet Ondes Martenot. I sitt skapande förenade han gärna exotiska tongångar med västerländsk avantgardism. Mellan 1959 och 1962 var Jolivet rådgivare till kulturdepartementet och mellan 1965 och 1970 kompositionsprofessor vid Pariskonservatoriet. 1965 komponerade han Suite en concert för flöjt och fyra slagverkare - ett verk som i partituret även kallas 2e Concerto pour Flûte och som tillägnades Jean-Pierre Rampal, vilken hade spelat den första flöjtkonserten så många gånger att han ville ha en ny. Han svarade också för uruppförandet i fransk radio den 23 februari 1966. Solisten frigör sig, med sina tekniskt krävande arabesker och drillar, ur det virtuosa ensemblespelet, som snart sagt kräver det omöjliga av var och en av de fyra slagverkarna. Det måste till en ytterligt välutvecklad lyhördhet och underkastelse för att musiken ska falla rätt i alla lägen. I andra satsen byts den vanliga tvärflöjten ut mot den mörkare och besvärjande altflöjten, med ett stillsamt och gripande klangspel som resultat. En oerhörd kontrast bidrar den följande satsens frenetiska slagverksutbrott med. Irrationella rytmer, raffinerade klanger och en kraftfull energisk laddning kännetecknar denna konsertanta svit, och Jolivets musik överhuvudtaget. Han bar livet igenom samma övertygelse som när han på 1930-talet slog ner som en bomb i det parisiska musiklivet: musik betyder inte kadenser och sonatform, utan andeutdrivning och förtrollning. STIG JACOBSSON




2004-01-18 18:00 Stenhammarsalen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.






2003-11-08 15:00 Stenhammarsalen

2003-11-08 13:00 Stenhammarsalen

2003-03-01 15:00 Stenhammarsalen

2003-03-01 13:00 Stenhammarsalen

2002-02-23 15:00 Stenhammarsalen

2002-02-23 13:00 Stenhammarsalen

2001-10-05 22:00 Stora salen

2001-10-05 09:30 Stora salen

2001-10-04 09:30 Stora salen

2001-10-03 13:00 Stora salen

2001-10-03 11:00 Stora salen

2001-10-03 09:30 Stora salen

2001-10-02 13:00 Stora salen

2001-10-02 11:00 Stora salen

2001-10-02 09:30 Stora salen

2000-11-26 18:00 Stenhammarsalen

Program




ANDRÉ JOLIVET (1906-1974) HEPTADE FÖR TRUMPET OCH SLAGVERK Allegro. Vivo-Cantate-Veemente-Maestoso-Sempre stringendo-Vivo e ritmico Heptade är som titeln antyder ett sjusatsigt stycke för trumpet och en slagverkare som André Jolivet komponerade 1970 med tanke på den framstående franske trumpetaren Maurice André. Uruppförande ägde rum två år senare i Paris. Detta är musik med stora kontraster och som tänjer gränserna för vad som är möjligt att spela, och som samtidigt håller musiken i strama strukturella tyglar. Här har Jolivet inte heller dragit sig för att kombinera jazzinfluenser med urtida mysticism. STIG JACOBSSON



Medverkande


Ensemblen bildades 1995 och arbetar med att utforska och göra den nutida kammarmusiken mer tillgänglig. Som en av de viktigaste aktörerna i Musiksverige uppskattas ensemblen för att på ett lustfyllt och nyfiket sätt tolka dagens musik på högsta tekniska och konstnärliga nivå. Gruppen samarbetar regelbundet med svenska och internationella gäster som Peter Eötvös, H K Gruber och Pierre-André Valade. Förutom konserter i Sverige har ensemblen turnerat i bland annat Ryssland och Danmark samt gästspelat på Lange Nacht der Neuen Klänge i Wiens konserthus.





Lisa Ford Solist





2000-04-16 18:00 Stenhammarsalen

Program




ANDRÉ JOLIVET (1906-1974) KONSERTSVIT FÖR FLÖJT OCH SLAGVERK Modéré. Frémissant Stabile Hardiment Calme. Véloce. Apaisé André Jolivet levde hela sitt liv i Paris. Han växte upp i ett hem där många kulturella verksamheter odlades. Hans far var målare och hans mor musiker - och själv tvekade unge André länge om han skulle ägna sig åt måleri, litteratur, drama eller musik. För säkerhets skull utbildade han sig till skollärare. Jolivet var tillsammans med Olivier Messiaen en av grundarna av den franska tonsättargruppen "La jeune France" vars manifest han var med att formulera 1936. Medlemmarna i "Det unga Frankrike" strävade efter att återföra musiken till naturens och människorna urkällor, och i Jolivets fall innebar det att han ville ge musiken tillbaka de magiska och mystiska krafter den ofta hade hos naturfolken, och betona musikens rituella kvaliteter. Det förvånar därför inte att han ofta kom att använda uråldriga klangkällor som flöjt och slagverk. Men Jolivet hade många strängar på sin lyra. Han skrev gärna solokonserter, bland annat för flöjt, cello, fagott och det elektroniska instrumentet Ondes Martenot. I sitt skapande förenade han gärna exotiska tongångar med västerländsk avantgardism. Mellan 1959 och 1962 var Jolivet rådgivare till kulturdepartementet och mellan 1965 och 1970 kompositionsprofessor vid Pariskonservatoriet. 1965 komponerade han Suite en concert för flöjt och fyra slagverkare - ett verk som i partituret även kallas 2e Concerto pour Flûte och som tillägnades Jean-Pierre Rampal, vilken hade spelat den första flöjtkonserten så många gånger att han ville ha en ny. Han svarade också för uruppförandet i fransk radio den 23 februari 1966. Solisten frigör sig, med sina tekniskt krävande arabesker och drillar, ur det virtuosa ensemblespelet, som snart sagt kräver det omöjliga av var och en av de fyra slagverkarna. Det måste till en ytterligt välutvecklad lyhördhet och underkastelse för att musiken ska falla rätt i alla lägen. I andra satsen byts den vanliga tvärflöjten ut mot den mörkare och besvärjande altflöjten, med ett stillsamt och gripande klangspel som resultat. En oerhörd kontrast bidrar den följande satsens frenetiska slagverksutbrott med. Irrationella rytmer, raffinerade klanger och en kraftfull energisk laddning kännetecknar denna konsertanta svit, och Jolivets musik överhuvudtaget. Han bar livet igenom samma övertygelse som när han på 1930-talet slog ner som en bomb i det parisiska musiklivet: musik betyder inte kadenser och sonatform, utan andeutdrivning och förtrollning. STIG JACOBSSON




Medverkande


Ensemblen bildades 1995 och arbetar med att utforska och göra den nutida kammarmusiken mer tillgänglig. Som en av de viktigaste aktörerna i Musiksverige uppskattas ensemblen för att på ett lustfyllt och nyfiket sätt tolka dagens musik på högsta tekniska och konstnärliga nivå. Gruppen samarbetar regelbundet med svenska och internationella gäster som Peter Eötvös, H K Gruber och Pierre-André Valade. Förutom konserter i Sverige har ensemblen turnerat i bland annat Ryssland och Danmark samt gästspelat på Lange Nacht der Neuen Klänge i Wiens konserthus.










2000-01-30 18:00 Stenhammarsalen

Medverkande


Ensemblen bildades 1995 och arbetar med att utforska och göra den nutida kammarmusiken mer tillgänglig. Som en av de viktigaste aktörerna i Musiksverige uppskattas ensemblen för att på ett lustfyllt och nyfiket sätt tolka dagens musik på högsta tekniska och konstnärliga nivå. Gruppen samarbetar regelbundet med svenska och internationella gäster som Peter Eötvös, H K Gruber och Pierre-André Valade. Förutom konserter i Sverige har ensemblen turnerat i bland annat Ryssland och Danmark samt gästspelat på Lange Nacht der Neuen Klänge i Wiens konserthus.









Lena Jonhäll Klarinett


1999-01-17 18:00 Stenhammarsalen

Medverkande


Ensemblen bildades 1995 och arbetar med att utforska och göra den nutida kammarmusiken mer tillgänglig. Som en av de viktigaste aktörerna i Musiksverige uppskattas ensemblen för att på ett lustfyllt och nyfiket sätt tolka dagens musik på högsta tekniska och konstnärliga nivå. Gruppen samarbetar regelbundet med svenska och internationella gäster som Peter Eötvös, H K Gruber och Pierre-André Valade. Förutom konserter i Sverige har ensemblen turnerat i bland annat Ryssland och Danmark samt gästspelat på Lange Nacht der Neuen Klänge i Wiens konserthus.








1998-05-10 18:00 Stora salen

1998-02-28 15:00 Stenhammarsalen

1998-02-28 13:00 Stenhammarsalen

1997-04-12 15:00 Stenhammarsalen

1997-04-12 13:00 Stenhammarsalen

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!