Stäng
Meny

Arkiv

4 konserter

2013-01-06 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.





2013-01-05 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.





2001-09-28 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN SYMFONI NR 2 D-DUR OP 36 Adagio molto. Allegro con brio Larghetto Scherzo. Allegro Allegro molto På läkaren Schmidts inrådan slog sig Beethoven sommaren 1802 ned i den lantliga friden i Heiligenstadt, en av Wiens förstäder. Inom sig hade han emellertid allt annat än frid. Han kände av den hörselskada som snart skulle göra honom helt döv och mot hösten skrev han till sina bröder det skakande brev som brukar kallas Heiligenstadttestamentet, vilket avslöjar honom som en människa på självmordets rand: "Endast konsten höll mig tillbaka… Ack, det tycktes mig omöjligt att lämna världen innan jag fullbordat allt det vartill jag kände mig kallad." Vi vet nu att Beethoven bara var i början av en karriär utan motstycke i musikhistorien. Så man kan förstå att han kände skaparkraften välla fram, oemotståndligt. Redan nu satte hans verk outplånliga spår på musikens fortsatta utveckling. Trots (eller tack vare?) den mörka sinnesstämningen befann sig Beethoven i en mycket rik skaparperiod. Frågan är om han någonsin varit lika produktiv som 1802. Kanske var överansträngning en bidragande orsak till att han skrev testamentet. Av själskvalen märker man däremot inte mycket i den musik han skrev vid denna tid, i synnerhet inte i andra symfonin. Detta är i huvudsak en ljus och levnadsglad musik, och larghettot hör till hans allra lyckligaste ingivelser. Jämfört med den två år tidigare och helt i Mozarts och Haydns anda skrivna första symfonin, hade mycket ändå hänt. En kritiker fann vid uruppförandet i Theater an der Wien den 5 april 1803 "att den första symfonin har större värde än den andra, eftersom den är genomförd med otvungen lätthet, medan den andra präglas av en strävan efter det nya och misshagliga." Kritikern var i själva verket riktigt lyhörd: han hade just bevittnat hur den klara klassicismen förvandlats till lidelsefull romantik. Den brett upplagda första satsen inleds med ett Adagio molto som innehåller mer av själslig förberedelse än något liknande parti i tidigare symfonier och de två inledande, markerade tonerna D återkommer sedan i olika gestalt under hela första satsen. Att Beethoven sedan presenterar huvudtemat i de låga stråkarna var en uppseendeväckande nyhet och några åhörare fann kontrasten till andra temats marschrytm alltför brutal. Första symfonins långsamma sats bygger nästan helt på ett enda tema, men motsvarande sats i andra symfonin blommar ut till en överväldigande rikedom av härliga melodier och rytmiskt pikanteri. Senare menade Beethoven att han kunnat skapa 20 verk av dessa tematiska idéer. Därpå följer hans första symfoniska scherzo. I kammarmusikaliska sammanhang hade han däremot redan skrivit flera scherzi, och menuetten i första symfonin har för all del också karaktär av ett scherzo, även om den inte tagit steget fullt ut. Finalen tar sig mästaren friheten att inleda på dominanten, för att först i tredje takten leda över musiken i huvudtonarten. Oemotståndlig rytmisk kraft, vågade intervallsprång och strålande gott humör utmärker musiken. STIG JACOBSSON


GUSTAV MAHLER (1860-1911) SÅNGER UR DES KNABEN WUNDERHORN Revelge Rheinlegendchen Trost im Unglück Verlor'ne Mühe Der Schildwache Nachtlied Das irdische Leben Lied des Verfolgten im Turm Wer hat dies Liedlein erdacht? Des Antonius von Padua Fischpredigt Lob des hohen Verstandes Wo die schönen Trompeten blasen Der Tamboursg'sell Urlicht Till de starkaste inspirationskällorna för Mahlers tidiga verk hörde den tyska folkdiktsamlingen Des Knaben Wunderhorn, "Gossens förtrollade horn", som hade sammanställts under 1800-talets första decennium av diktarna Arnim och Brentano efter förlagor från 1500- till 1700-talen. Mahler hade kommit över boken och läst dikterna 1888. Redan fyra år tidigare hade han komponerat sina Lieder eines fahrenden Gesellen (En gesälls vandringssånger) till egna texter, och det är intressant att stilen och stämningarna i denna sångcykel knyter an till Wunderhorndikterna, trots att han alltså ännu inte kände till dessa. De första två samlingarna Wunderhornsånger skrevs för sång och piano, 1892-1896 följde två samlingar till orkester. Två sånger, Revelge och Der Tamboursg'sell skrevs så sent som 1899-1901. Första symfonin hade haft sitt uruppförande 1889 och under åren 1887-1894 arbetade Mahler på den stora Uppståndelsesymfonin, nr 2. Material ur ett par av gesällsångerna ingår i första symfonin och i andra symfonin använde Mahler en del idéer ur Wunderhornstonsättningarna (liksom i tredje och fjärde symfonierna). Des Antonius von Padua Fischpredigt förekommer i andra symfonins tredje sats och Urlicht i den fjärde. En intressant sak i sångerna är den ständigt växlande klangkaraktären. I flera av dem använder Mahler en betydligt mindre orkester än i sina symfonier och instrumenteringen är fantasifullt individuell för varje sång - var och en har sitt personliga sound - och Mahler behandlar varje instrument med sin unika känsla för klangvalörer. Emellanåt känns det som om sångstämman fungerar som ytterligare ett instrument bland de andra. Dessutom kan man sällan tala om "sång med ackompanjemang" eftersom textens detaljer ofta målas upp tydligast av orkestern. Wunderhornsångerna gestaltar en rad olika handlingar och stämningar, men efter textens och musikens karaktär kan man ändå dela in dem i några grupper. Först och främst militärsångerna där Mahler utnyttjat marschrytmer och alla slags fanfarer och signaler. Detta känns också igen i många av hans symfonisatser - militärminnena satt sedan barndomen djupt präntade i honom och kom att ha en stark innebörd för honom livet i genom. Runt hälften av sångerna som framförs vid detta tillfälle hör till denna grupp: Revelge, Wo die schöne Trompeten blasen, Der Tamboursg'sell, Der Schildwache Nachtlied, Trost im Unglück och Lied des Verfolgten im Turm. I de två förstnämnda möter vi Mahlers ständigt återkommande tankar på döden - de som finns med i de flesta av symfonierna. Revelge är en höjdpunkt i hela hans produktion både när det gäller intensivt stäm- ningsläge och orkesterbehandling med största klangfantasi. Wo die schönen Trompeten blasen är en annan höjdpunkt, men till skillnad mot Revelge skapar Mahler här stämningen med mycket enkla medel. I Der Tamboursg'sell visar han nya prov på sin lysande kreativitet: han utesluter de höga stråkarna och betonar de låga träblåsarna och kombinerar dem med slagverksinstrumenten - en ovanlig klangkombination som passar kongenialt till den otäcka texten. LENNART DEHN


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Jukka-Pekka Saraste är en av vår tids mest framstående dirigenter med djupa insikter både i romantikens orkesterverk och samtida musik av tonsättare som Dutilleux, Lindberg och Saariaho. Han har varit chefdirigent för WDR-orkestern i Köln (2010-2019), Oslofilharmonin (2006-2013), Toronto Symphony Orchestra (1994-2001) och Finska Radions symfoniorkester (1987-2001). Bland hans många hyllade skivinspelningar finns Sibelius och Nielsens samtliga symfonier med Finska Radions symfoniorkester samt Mahlers femte och nionde symfonier med WDR-orkestern. Med den senare har han också spelat in Brahms och Beethoven alla symfonier.


Barytonsångaren Peter Mattei har de senaste säsongerna framträtt i titelrollen i Shishkov i Janáceks Döda huset på Opéra National de Paris och Tjajkovskijs Eugen Onegin på Opernhaus Zürich och i våras gjorde han rollen som Amfortas i Wagners Parsifal, både på Metropolitan Opera och på Opéra National de Paris. Han har framträtt med Göteborgs Symfoniker 18 gånger sedan 1991 och var senast på besök i september och sjöng Schuberts Winterreise med pianisten Lars David Nilsson. Med framträdanden på prestigefyllda scener som Metropolitan i New York, Teatro alla Scala i Milano, Covent Garden i London, Opéra National de Paris och Salzburger Festspiele har Peter Mattei etablerat sig i toppskiktet av internationellt verksamma sångare. Sedan det internationella genombrottet som Don Giovanni i Peter Brooks produktion i Aix-en-Provence har Peter Mattei gjort bejublade framträdanden i denna roll på scener som Metropolitan, Kungliga Operan, Den Norske Opera, Scottish Opera, Opéra National de Paris (regi Michael Haneke), Staatsoper Berlin, Teatro alla Scala, Wiener Staatsoper och Opernhaus Zürich. Våren 2013 gjorde Peter Mattei en sensationell rolldebut som Amfortas i Parsifal på Metropolitan Opera och säsongen efter gjorde han ytterligare succé i Wagnerfacket då han sjöng Wolfram i Tannhäuser på Staatsoper Berlin under ledning av Barenboim, en roll som han senare framträtt i både på Metropolitan och La Scala. Peter Mattei har synts i en mängd roller såsom Greven i Figaros Bröllop (Metropolitan, Wiener Staatsoper, La Monnaie, Salzburg, Lyric Opera Chicago, San Francisco, Bayerische Staatsoper München, Metropolitan och Paris), Figaro i Figaros Bröllop (Kungliga Operan, Glyndebourne Festival), Figaro i Barberaren i Sevilla (GöteborgsOperan, Aix-en-Provence, Metropolitan) och Eugen Onegin (La Monnaie, Aix-en-Provence, Salzburg, Wiener Staatsoper, Metropolitan, Paris).



2001-09-27 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN SYMFONI NR 2 D-DUR OP 36 Adagio molto. Allegro con brio Larghetto Scherzo. Allegro Allegro molto På läkaren Schmidts inrådan slog sig Beethoven sommaren 1802 ned i den lantliga friden i Heiligenstadt, en av Wiens förstäder. Inom sig hade han emellertid allt annat än frid. Han kände av den hörselskada som snart skulle göra honom helt döv och mot hösten skrev han till sina bröder det skakande brev som brukar kallas Heiligenstadttestamentet, vilket avslöjar honom som en människa på självmordets rand: "Endast konsten höll mig tillbaka… Ack, det tycktes mig omöjligt att lämna världen innan jag fullbordat allt det vartill jag kände mig kallad." Vi vet nu att Beethoven bara var i början av en karriär utan motstycke i musikhistorien. Så man kan förstå att han kände skaparkraften välla fram, oemotståndligt. Redan nu satte hans verk outplånliga spår på musikens fortsatta utveckling. Trots (eller tack vare?) den mörka sinnesstämningen befann sig Beethoven i en mycket rik skaparperiod. Frågan är om han någonsin varit lika produktiv som 1802. Kanske var överansträngning en bidragande orsak till att han skrev testamentet. Av själskvalen märker man däremot inte mycket i den musik han skrev vid denna tid, i synnerhet inte i andra symfonin. Detta är i huvudsak en ljus och levnadsglad musik, och larghettot hör till hans allra lyckligaste ingivelser. Jämfört med den två år tidigare och helt i Mozarts och Haydns anda skrivna första symfonin, hade mycket ändå hänt. En kritiker fann vid uruppförandet i Theater an der Wien den 5 april 1803 "att den första symfonin har större värde än den andra, eftersom den är genomförd med otvungen lätthet, medan den andra präglas av en strävan efter det nya och misshagliga." Kritikern var i själva verket riktigt lyhörd: han hade just bevittnat hur den klara klassicismen förvandlats till lidelsefull romantik. Den brett upplagda första satsen inleds med ett Adagio molto som innehåller mer av själslig förberedelse än något liknande parti i tidigare symfonier och de två inledande, markerade tonerna D återkommer sedan i olika gestalt under hela första satsen. Att Beethoven sedan presenterar huvudtemat i de låga stråkarna var en uppseendeväckande nyhet och några åhörare fann kontrasten till andra temats marschrytm alltför brutal. Första symfonins långsamma sats bygger nästan helt på ett enda tema, men motsvarande sats i andra symfonin blommar ut till en överväldigande rikedom av härliga melodier och rytmiskt pikanteri. Senare menade Beethoven att han kunnat skapa 20 verk av dessa tematiska idéer. Därpå följer hans första symfoniska scherzo. I kammarmusikaliska sammanhang hade han däremot redan skrivit flera scherzi, och menuetten i första symfonin har för all del också karaktär av ett scherzo, även om den inte tagit steget fullt ut. Finalen tar sig mästaren friheten att inleda på dominanten, för att först i tredje takten leda över musiken i huvudtonarten. Oemotståndlig rytmisk kraft, vågade intervallsprång och strålande gott humör utmärker musiken. STIG JACOBSSON


GUSTAV MAHLER (1860-1911) SÅNGER UR DES KNABEN WUNDERHORN Revelge Rheinlegendchen Trost im Unglück Verlor'ne Mühe Der Schildwache Nachtlied Das irdische Leben Lied des Verfolgten im Turm Wer hat dies Liedlein erdacht? Des Antonius von Padua Fischpredigt Lob des hohen Verstandes Wo die schönen Trompeten blasen Der Tamboursg'sell Urlicht Till de starkaste inspirationskällorna för Mahlers tidiga verk hörde den tyska folkdiktsamlingen Des Knaben Wunderhorn, "Gossens förtrollade horn", som hade sammanställts under 1800-talets första decennium av diktarna Arnim och Brentano efter förlagor från 1500- till 1700-talen. Mahler hade kommit över boken och läst dikterna 1888. Redan fyra år tidigare hade han komponerat sina Lieder eines fahrenden Gesellen (En gesälls vandringssånger) till egna texter, och det är intressant att stilen och stämningarna i denna sångcykel knyter an till Wunderhorndikterna, trots att han alltså ännu inte kände till dessa. De första två samlingarna Wunderhornsånger skrevs för sång och piano, 1892-1896 följde två samlingar till orkester. Två sånger, Revelge och Der Tamboursg'sell skrevs så sent som 1899-1901. Första symfonin hade haft sitt uruppförande 1889 och under åren 1887-1894 arbetade Mahler på den stora Uppståndelsesymfonin, nr 2. Material ur ett par av gesällsångerna ingår i första symfonin och i andra symfonin använde Mahler en del idéer ur Wunderhornstonsättningarna (liksom i tredje och fjärde symfonierna). Des Antonius von Padua Fischpredigt förekommer i andra symfonins tredje sats och Urlicht i den fjärde. En intressant sak i sångerna är den ständigt växlande klangkaraktären. I flera av dem använder Mahler en betydligt mindre orkester än i sina symfonier och instrumenteringen är fantasifullt individuell för varje sång - var och en har sitt personliga sound - och Mahler behandlar varje instrument med sin unika känsla för klangvalörer. Emellanåt känns det som om sångstämman fungerar som ytterligare ett instrument bland de andra. Dessutom kan man sällan tala om "sång med ackompanjemang" eftersom textens detaljer ofta målas upp tydligast av orkestern. Wunderhornsångerna gestaltar en rad olika handlingar och stämningar, men efter textens och musikens karaktär kan man ändå dela in dem i några grupper. Först och främst militärsångerna där Mahler utnyttjat marschrytmer och alla slags fanfarer och signaler. Detta känns också igen i många av hans symfonisatser - militärminnena satt sedan barndomen djupt präntade i honom och kom att ha en stark innebörd för honom livet i genom. Runt hälften av sångerna som framförs vid detta tillfälle hör till denna grupp: Revelge, Wo die schöne Trompeten blasen, Der Tamboursg'sell, Der Schildwache Nachtlied, Trost im Unglück och Lied des Verfolgten im Turm. I de två förstnämnda möter vi Mahlers ständigt återkommande tankar på döden - de som finns med i de flesta av symfonierna. Revelge är en höjdpunkt i hela hans produktion både när det gäller intensivt stäm- ningsläge och orkesterbehandling med största klangfantasi. Wo die schönen Trompeten blasen är en annan höjdpunkt, men till skillnad mot Revelge skapar Mahler här stämningen med mycket enkla medel. I Der Tamboursg'sell visar han nya prov på sin lysande kreativitet: han utesluter de höga stråkarna och betonar de låga träblåsarna och kombinerar dem med slagverksinstrumenten - en ovanlig klangkombination som passar kongenialt till den otäcka texten. LENNART DEHN


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Jukka-Pekka Saraste är en av vår tids mest framstående dirigenter med djupa insikter både i romantikens orkesterverk och samtida musik av tonsättare som Dutilleux, Lindberg och Saariaho. Han har varit chefdirigent för WDR-orkestern i Köln (2010-2019), Oslofilharmonin (2006-2013), Toronto Symphony Orchestra (1994-2001) och Finska Radions symfoniorkester (1987-2001). Bland hans många hyllade skivinspelningar finns Sibelius och Nielsens samtliga symfonier med Finska Radions symfoniorkester samt Mahlers femte och nionde symfonier med WDR-orkestern. Med den senare har han också spelat in Brahms och Beethoven alla symfonier.


Barytonsångaren Peter Mattei har de senaste säsongerna framträtt i titelrollen i Shishkov i Janáceks Döda huset på Opéra National de Paris och Tjajkovskijs Eugen Onegin på Opernhaus Zürich och i våras gjorde han rollen som Amfortas i Wagners Parsifal, både på Metropolitan Opera och på Opéra National de Paris. Han har framträtt med Göteborgs Symfoniker 18 gånger sedan 1991 och var senast på besök i september och sjöng Schuberts Winterreise med pianisten Lars David Nilsson. Med framträdanden på prestigefyllda scener som Metropolitan i New York, Teatro alla Scala i Milano, Covent Garden i London, Opéra National de Paris och Salzburger Festspiele har Peter Mattei etablerat sig i toppskiktet av internationellt verksamma sångare. Sedan det internationella genombrottet som Don Giovanni i Peter Brooks produktion i Aix-en-Provence har Peter Mattei gjort bejublade framträdanden i denna roll på scener som Metropolitan, Kungliga Operan, Den Norske Opera, Scottish Opera, Opéra National de Paris (regi Michael Haneke), Staatsoper Berlin, Teatro alla Scala, Wiener Staatsoper och Opernhaus Zürich. Våren 2013 gjorde Peter Mattei en sensationell rolldebut som Amfortas i Parsifal på Metropolitan Opera och säsongen efter gjorde han ytterligare succé i Wagnerfacket då han sjöng Wolfram i Tannhäuser på Staatsoper Berlin under ledning av Barenboim, en roll som han senare framträtt i både på Metropolitan och La Scala. Peter Mattei har synts i en mängd roller såsom Greven i Figaros Bröllop (Metropolitan, Wiener Staatsoper, La Monnaie, Salzburg, Lyric Opera Chicago, San Francisco, Bayerische Staatsoper München, Metropolitan och Paris), Figaro i Figaros Bröllop (Kungliga Operan, Glyndebourne Festival), Figaro i Barberaren i Sevilla (GöteborgsOperan, Aix-en-Provence, Metropolitan) och Eugen Onegin (La Monnaie, Aix-en-Provence, Salzburg, Wiener Staatsoper, Metropolitan, Paris).



Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!