Stäng
Meny

Arkiv

19 konserter

2017-03-25 11:00 Götaplatsfoajén

Program




JOHANNES BRAHMS (1833-1897) TRIO FÖR KLARINETT, CELLO OCH PIANO A-MOLL OP 114 Allegro Adagio Andantino grazioso Allegro När Johannes Brahms skrivit sin stråkkvintett op 111 bestämde han sig för att inte publicera fler verk. Nu var det dags för ungdomarna att ta över. Detta var ett så lyckligt beslut att oanade skaparkrafter frigjordes. Ytterligare en omständighet spelade in: han hade blivit bekant med den klarinettist som spelade i hertigen av Meiningens ensemble, Richard Mühlfeld. Inspirationen flödade och i början av 1890-talet resulterade detta i att fyra lysande kammarmusikverk för "fröken klarinett" hamnade på notpapperet. Det var ett instrument som Brahms tidigare inte alls ägnat något större intresse men nu hade han upptäckt klarinettens möjligheter och alla de nya verken är skapelser av högsta fulländning. Det blev en trio op 114, en kvintett op 115 och två sonater op 120 (1894). Trion för piano, klarinett och cello (för att använda den ordning som tonsättaren skrev på titelbladet) går i a-moll och skrevs 1891 i Bad Ischl, en av de vackra och stillsamma platser som Brahms under somrarna uppsökte för att få arbeta i lugn och ro. Cellon inleder verket med huvudtemat, och klarinetten tar över och utvidgar, medan pianot lägger till rytmiska idéer. I adagiot inleder klarinetten med ett elegiskt tema som cellon hittar en fortsättning på i gavottliknande rytm. Den tredje satsen är varken ett scherzo eller ett intermezzo, utan en ganska glad vals, vars mellandel utgörs av en folklig Ländler-melodi. I finalen dyker det upp ungerska färger. Trion uruppfördes i Berlin den 12 december 1891 med Mühlfeld som klarinettist, Robert Hausmann som cellist och med tonsättaren själv vid pianot. Vid samma konsert uruppfördes också den samtidigt skrivna klarinettkvintetten. STIG JACOBSSON


2016-11-26 11:00 Götaplatsfoajén

Medverkande



Sedan 2002 är Sara Trobäck förste konsertmästare i Göteborgs Symfoniker. Hon har studerat för Tibor Fülep på Musikhögskolan i Göteborg och för György Pauk på Royal Academy of Music i London. I samband med sin examenskonsert 2001 erhöll hon akademins prestigefyllda Professional Diploma och Dove-priset. Sara Trobäck har även deltagit i mästarkurser för Lord Yehudi Menuhin, Ruggiero Ricci och Joshua Bell och brittisk tv filmade ett spännande musikaliskt möte mellan henne och den ryske violinvirtuosen Maxim Vengerov. Som solist har hon bland annat framträtt med Göteborgs Symfoniker, Svenska kammarorkestern, Stockholm sinfonietta och Helsingborgs symfoniorkester. 2010 uruppförde hon en violinkonsert av Johannes Jansson som tillägnats henne och Göteborgs Symfoniker. Londondebuten skedde sommaren 1999 då hon framförde Tjajkovskijs violinkonsert med London Soloists i St Martin-in-the-Fields. Sara Trobäck har även konserterat i Skottland, Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal och Kina. 2002 bildade Sara tillsammans med solocellisten Claes Gunnarsson och pianisten Per Lundberg Trio Poseidon. Trion har spelat in två cd varav en med Göteborgs Symfoniker och Neeme Järvi, Beethovens trippelkonsert. Sara Trobäck spelar på en Giovanni Battista Guadagnini som lånas ut av Järnåkerfonden.







2014-11-22 11:00 Götaplatsfoajén

Program


MAURICE RAVEL (1875-1937) INTRODUKTION OCH ALLEGRO FÖR SOLOHARPA, FLÖJT, KLARINETT OCH STRÅKKVARTETT Sébastien Erard hette den instrumentmakare i Paris som redan omkring 1810 uppfann dubbelpedalharpan, ett instrument som tack vare en pedal för varje ton i den diatoniska skalan möjliggjorde spel i alla tonarter. Efter hand konstruerade andra fabriker instrument som konkurrerade om uppmärksamheten, varför Erardfabriken beställde ett verk av Maurice Ravel. Avsikten var att detta verk skulle demonstrera Erardharpans stora förtjänster. Man kan tycka att det var en vågad beställning för Ravel hade inte mer än hunnit avsluta sina studier vid Pariskonservatoriet, och dessutom tre år i rad ratats som mottagare av det stora Rom-priset. Nu hade han dessutom helt andra saker att tänka på för ägaren av tidningen Le Matin hade bjudit honom och två konstnärer på en segeltur till Belgien, Holland och Tyskland - och det i samma veva som verkbeställningen dök upp. Åtta dagar och tre sömnlösa nätter ägnade han sin komposition innan han tvingades uppsöka sin skräddare (eller om det var hattmakaren) för att skaffa lämplig utrustning till segelfärden. Stressad och nervös lyckades han glömma skisserna till sitt nya verk hos skräddaren. Men till slut redde allt upp sig. När han kom hem till Paris fick han tillbaka skisserna och kunde fullborda detta friskt saltstänkta verk, som med elegans genomskådar harpans alla komplicerade hemligheter. I den korta kadensen används harpans alla pedaler i alla lägen. Introduktion och allegro för soloharpa och kammarensemble tillägnades Erard-företagets VD, Albert Blondel. Ravel gav sig i kast med arbetet med stor inspiration och med målsättningen att låta musiken utvecklas från långsamt till snabbt, att kombinera enkelt med komplicerat, elegant med vitalt. Dessutom är musiken genomsyrad av Ravels klangliga magi. Uruppförandet ägde rum i Paris den 22 februari 1907. STIG JACOBSSON





CLAUDE DEBUSSY (1862-1918) DANSER FÖR HARPA OCH STRÅKORKESTER 1902 skrev Debussy sin enda opera, den innerliga och gripande Pelléas et Mélisande. 1905 skrev han sitt mest spelade och mest omfattande orkesterverk, La Mer. Dessa båda kompositioner utgör höjdpunkterna i hans produktion och de är bevis på att han under dessa år var inne i en mycket fruktbar skapelseperiod. Mellan dessa båda storverk komponerade han också de båda danserna för harpa och stråkorkester: Danse sacrée och Danse profane. Detta verk beställdes av instrumentfabrikören Pleyel som just konstruerat en ny kromatisk harpa utan pedaler, och för det instrumentet hade man genast inrättat en studiegrupp vid konservatoriet i Bryssel. Danserna användes sedan som examensprov och fick sitt första offentliga framförande vid en Concert Colonne i Paris 1904. Allt sedan dess har dessa förtjusande kompositioner hört till harpisternas älsklingsstycken. Musiken är mycket välskriven och här finns impressionistisk klangmagi. Men inflytandet från Erik Saties naivism är också tydligare här än kanske någon annanstans i Debussys produktion. Danse sacrée är en högstämd saraband med arkaiserande modala harmonier, medan Danse profane är en livligare och mer modern dans med drag av trånande vals. STIG JACOBSSON


2014-05-24 11:00 Götaplatsfoajén

2014-03-15 11:00 Götaplatsfoajén

Medverkande





Symfonikernas oboist Björn Bohlin spelar framförallt engelskt horn. Han började spela oboe när han var åtta år och fortsatte studierna på kommunala musikskolan i Trollhättan. Under tonåren tog han privatlektioner för Wincent Lindgren (Göteborgs Symfoniker) och därefter började han på Musikhögskolan i Göteborg. 19 år gammal provspelade han för Göteborgs Symfoniker och började i orkestern 1975. Björn Bohlin har även studerat i Chicago för Ray Still och i Philadelphia för Richard Woodhams. I mitten av 1980-talet blev engelskt horn hans första instrument. Björn Bohlin har också ett stort intresse för ursprunglig folkmusik och spelar didgeridoo och navajoflöjter. Som solist med Göteborgs Symfoniker har Björn Bohlin bland annat spelat Mozarts Sinfonia concertante och Honeggers Concerto da camera för engelskt horn, flöjt och stråkorkester samt Romans konsert för oboe d'amore, stråkar och generalbas.








2013-11-30 11:00 Götaplatsfoajén

Medverkande


Christer Nyström Kontrafagott







Norske Terje Skomedal är stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Han studerade vid Barratt-Due Musikinstitutt i Oslo och för Giuliano Carmignola i Luzern där han tog solistdiplom. Terje Skomedal har arbetat som konsertmästare i Norrandsoperans orkester i Umeå och i norska orkestrar. Han har bred erfarenhet som kammarmusiker och har turnerat internationellt med kammarorkestrarna Oslo Camerata och Spira Mirabilis samt framträtt som solist med flera norska och utländska orkestrar.





Paul Spjuth Trumpet


2011-10-23 18:00 Stenhammarsalen

Medverkande


Ensemblen bildades 1995 och arbetar med att utforska och göra den nutida kammarmusiken mer tillgänglig. Som en av de viktigaste aktörerna i Musiksverige uppskattas ensemblen för att på ett lustfyllt och nyfiket sätt tolka dagens musik på högsta tekniska och konstnärliga nivå. Gruppen samarbetar regelbundet med svenska och internationella gäster som Peter Eötvös, H K Gruber och Pierre-André Valade. Förutom konserter i Sverige har ensemblen turnerat i bland annat Ryssland och Danmark samt gästspelat på Lange Nacht der Neue Klänge i Wiens konserthus. 2015 firade Gageego! 20-årsjubileum och fick en egen serie i Göteborgs Konserthus.





Norske Terje Skomedal är stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Han studerade vid Barratt-Due Musikinstitutt i Oslo och för Giuliano Carmignola i Luzern där han tog solistdiplom. Terje Skomedal har arbetat som konsertmästare i Norrandsoperans orkester i Umeå och i norska orkestrar. Han har bred erfarenhet som kammarmusiker och har turnerat internationellt med kammarorkestrarna Oslo Camerata och Spira Mirabilis samt framträtt som solist med flera norska och utländska orkestrar.







Flöjtisten och stämledaren Håvard Lysebo har varit anställd i Göteborgs Symfoniker sedan 1997. Innan dess var han 1994-1997 soloflöjtist i Malmö symfoniorkester och han har även haft samma tjänst i Bergenfilharmonin under ett år. Sin första fasta tjänst fick han som alternerande soloflöjtist i Stavanger symfoniorkester då han var 20 år. Som gästande soloflöjtist har Håvard Lysebo spelat med många orkestrar, bland dem Sveriges Radios symfoniorkester, Oslo filharmoniska orkester och Philharmonia Orchestra i London.











2011-01-29 11:00 Götaplatsfoajén

Göteborgs Symfoniker

Program








JOHANNES BRAHMS (1833-1897) TRIO FÖR KLARINETT, CELLO OCH PIANO A-MOLL OP 114 Allegro Adagio Andantino grazioso Allegro När Johannes Brahms skrivit sin stråkkvintett op 111 bestämde han sig för att inte publicera fler verk. Nu var det dags för ungdomarna att ta över. Detta var ett så lyckligt beslut att oanade skaparkrafter frigjordes. Ytterligare en omständighet spelade in: han hade blivit bekant med den klarinettist som spelade i hertigen av Meiningens ensemble, Richard Mühlfeld. Inspirationen flödade och i början av 1890-talet resulterade detta i att fyra lysande kammarmusikverk för "fröken klarinett" hamnade på notpapperet. Det var ett instrument som Brahms tidigare inte alls ägnat något större intresse men nu hade han upptäckt klarinettens möjligheter och alla de nya verken är skapelser av högsta fulländning. Det blev en trio op 114, en kvintett op 115 och två sonater op 120 (1894). Trion för piano, klarinett och cello (för att använda den ordning som tonsättaren skrev på titelbladet) går i a-moll och skrevs 1891 i Bad Ischl, en av de vackra och stillsamma platser som Brahms under somrarna uppsökte för att få arbeta i lugn och ro. Cellon inleder verket med huvudtemat, och klarinetten tar över och utvidgar, medan pianot lägger till rytmiska idéer. I adagiot inleder klarinetten med ett elegiskt tema som cellon hittar en fortsättning på i gavottliknande rytm. Den tredje satsen är varken ett scherzo eller ett intermezzo, utan en ganska glad vals, vars mellandel utgörs av en folklig Ländler-melodi. I finalen dyker det upp ungerska färger. Trion uruppfördes i Berlin den 12 december 1891 med Mühlfeld som klarinettist, Robert Hausmann som cellist och med tonsättaren själv vid pianot. Vid samma konsert uruppfördes också den samtidigt skrivna klarinettkvintetten. STIG JACOBSSON


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.













2010-09-18 11:00 Götaplatsfoajén

Göteborgs Symfoniker

Program



ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) PIANOTRIO G-MOLL Allegro agitato Andante con espressione Finale, Rondo: Allegro risoluto Så blev Elfrida Andrée den först anställda kvinnliga organisten i Sverige 1861, i Finska kyrkan, efter privatstudier då organistutbildningen vid Musikaliska akademin var stängd för kvinnor. Hon blev den första telegrafistutbildade kvinnan i Sverige 1865, den första kvinnliga domkyrkoorganisten 1867, den första kvinnliga professionella tonsättaren efter studier för Ludvig Norman vid akademins nya kompositionsutbildning, och den första kvinnliga orkesterdirigenten. Sin domkyrkotjänst i Göteborg behöll hon i 62 år samtidigt som hon skrev över 100 verk - bland annat två symfonier, en opera, körverk, solosånger, orgelmusik och kammarmusik. Hon ordnade över 800 så kallade "folkkonserter" som hon ofta själv dirigerade, ledde körer, undervisade i sång och komposition. Dessutom var hon piano- och harpsolist och en betydande lärare. Som enda kvinnliga tonsättare valdes hon och hennes elev Sara Wennerberg-Reuter in i Föreningen svenska tonsättare 1921. Hon var känd som tonsättare och organist i USA, England, Tyskland och Frankrike. Elfrida Andrées kamp gällde också framföranden av egna verk. Många gånger fick hon positiva reaktioner för sin musik som också publicerades. Men den spelades inte. 1883 började Elfrida Andrée komponera sin andra pianotrio som blev färdig i manuskript 1884. Den trycktes 1887 i 550 exemplar, det sista av hennes tonsatta verk som gavs ut av Musikaliska konstföreningen. Den första satsen har ett lugnare sidotema, lyriskt och varmt melodiöst, efter ett energiskt huvudtema. Andra satsen är komponerad över två olika motiv och tredje satsen har en mellandel som avslöjar att hon levde i en miljö där bland annat Smetanas kammarmusik regelbundet framfördes. GUNILLA PETERSÉN





Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.








2008-10-12 18:00 Stenhammarsalen

Medverkande


Ensemblen bildades 1995 och arbetar med att utforska och göra den nutida kammarmusiken mer tillgänglig. Som en av de viktigaste aktörerna i Musiksverige uppskattas ensemblen för att på ett lustfyllt och nyfiket sätt tolka dagens musik på högsta tekniska och konstnärliga nivå. Gruppen samarbetar regelbundet med svenska och internationella gäster som Peter Eötvös, H K Gruber och Pierre-André Valade. Förutom konserter i Sverige har ensemblen turnerat i bland annat Ryssland och Danmark samt gästspelat på Lange Nacht der Neue Klänge i Wiens konserthus. 2015 firade Gageego! 20-årsjubileum och fick en egen serie i Göteborgs Konserthus.















2008-05-24 11:00 Götaplatsfoajén

2006-10-28 11:00 Götaplatsfoajén

2006-01-21 08:00 Götaplatsfoajén

2004-10-09 11:00 Götaplatsfoajén

Program


JOHANNES BRAHMS (1833-1897) TRIO FÖR KLARINETT, CELLO OCH PIANO A-MOLL OP 114 Allegro Adagio Andantino grazioso Allegro När Johannes Brahms skrivit sin stråkkvintett op 111 bestämde han sig för att inte publicera fler verk. Nu var det dags för ungdomarna att ta över. Detta var ett så lyckligt beslut att oanade skaparkrafter frigjordes. Ytterligare en omständighet spelade in: han hade blivit bekant med den klarinettist som spelade i hertigen av Meiningens ensemble, Richard Mühlfeld. Inspirationen flödade och i början av 1890-talet resulterade detta i att fyra lysande kammarmusikverk för "fröken klarinett" hamnade på notpapperet. Det var ett instrument som Brahms tidigare inte alls ägnat något större intresse men nu hade han upptäckt klarinettens möjligheter och alla de nya verken är skapelser av högsta fulländning. Det blev en trio op 114, en kvintett op 115 och två sonater op 120 (1894). Trion för piano, klarinett och cello (för att använda den ordning som tonsättaren skrev på titelbladet) går i a-moll och skrevs 1891 i Bad Ischl, en av de vackra och stillsamma platser som Brahms under somrarna uppsökte för att få arbeta i lugn och ro. Cellon inleder verket med huvudtemat, och klarinetten tar över och utvidgar, medan pianot lägger till rytmiska idéer. I adagiot inleder klarinetten med ett elegiskt tema som cellon hittar en fortsättning på i gavottliknande rytm. Den tredje satsen är varken ett scherzo eller ett intermezzo, utan en ganska glad vals, vars mellandel utgörs av en folklig Ländler-melodi. I finalen dyker det upp ungerska färger. Trion uruppfördes i Berlin den 12 december 1891 med Mühlfeld som klarinettist, Robert Hausmann som cellist och med tonsättaren själv vid pianot. Vid samma konsert uruppfördes också den samtidigt skrivna klarinettkvintetten. STIG JACOBSSON



2004-08-28 11:00 Götaplatsfoajén

2002-10-05 11:00 Götaplatsfoajén

2001-12-09 18:00 Stenhammarsalen

2001-11-03 11:00 Götaplatsfoajén

Program


RICHARD STRAUSS (1864-1949) TILL EULENSPIEGEL - EINMAL ANDERS! OP 28 (arr Franz Hasenöhrl) Richard Strauss symfoniska dikt Till Eulenspiegel hör till orkesterlitteraturens stora mästerverk. Tonsättaren hade dittills gjort sig känd som en lärd och mycket allvarlig ung mästare, men efter uruppförandet av "Till" i Köln den 5 november 1895 visste man att han också hade en sprudlande humor. "Allt jag ville var att publiken i konsertsalen för en gångs skull skulle få ett gott skratt" sa han i visshet om att han härmed skakat av sig mycket av dammet från Wagnertraditionen. Formellt är kompositionen närmast ett rondo, där vi får följa titelpersonens olika eskapader. Gestalten Till Eulenspiegel var ju en känd skojare som figurerat i litteraturen ända sedan medeltiden, och att det är en saga som berättas hör redan när violinerna inleder verket med att drömskt sjunga "Det var en gång…" Därpå får vi följa Till som resepredikant, när han förälskar sig, hur han ställs inför rätta och döms till döden för att slutligen dingla i galgen. Men det hela slutar med tonsättaren illa dolda beundran: "Han var allt en jäkel till karl, den där Till!" På hans gravsten stod inget namn, men där fanns en bild av en uggla med en spegel som illustrerar ett gammalt ordspråk ("Man ser inte sina egna brister bättre än en uggla ser sin fulhet") - därav hans namn Eulenspiegel (Ugglespegel). Många har i musiken velat se att ironiskt självporträtt av tonsättaren. I Strauss egen version för stor orkester behandlas de många instrumenten med stor lyskraft. Det är frisk musik utan poserande, bombasm eller falskhet. Som så många andra mästerverk har andra musiker som inte spelar i orkester närt en stark önskan att få spela det. Därför har en herre vid namn Franz Hasenöhrl i våra dagar arrangerat detta grandiosa orkesterverk för en liten kammarensemble om fem musiker. Blir det något kvar då, kan man undra? Ja, döm själva. Att det blivit något annorlunda (som den nya titeln antyder) är tydligt, men nog finns både humorn och fräckheten kvar, kanske till och med i högre grad! STIG JACOBSSON




Medverkande


Jan Alm Kontrabas


Symfonikernas oboist Björn Bohlin spelar framförallt engelskt horn. Han började spela oboe när han var åtta år och fortsatte studierna på kommunala musikskolan i Trollhättan. Under tonåren tog han privatlektioner för Wincent Lindgren (Göteborgs Symfoniker) och därefter började han på Musikhögskolan i Göteborg. 19 år gammal provspelade han för Göteborgs Symfoniker och började i orkestern 1975. Björn Bohlin har även studerat i Chicago för Ray Still och i Philadelphia för Richard Woodhams. I mitten av 1980-talet blev engelskt horn hans första instrument. Björn Bohlin har också ett stort intresse för ursprunglig folkmusik och spelar didgeridoo och navajoflöjter. Som solist med Göteborgs Symfoniker har Björn Bohlin bland annat spelat Mozarts Sinfonia concertante och Honeggers Concerto da camera för engelskt horn, flöjt och stråkorkester samt Romans konsert för oboe d'amore, stråkar och generalbas.




Violinisten Marja Inkinen Engström tog diplom i violinspel vid Sibelius-akademin (master of music för professor Tuomas Haapanen) och vid Utrechts konservatorium i Holland. Sandor Vegh, Chaim Taub och MiKyung Lee har betytt speciellt mycket för hennes musikaliska utveckling. Marja Inkinen Engström är sedan 1998 stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Hon är även medlem i Haga pianotrio, Göteborg Baroque och framträder ofta som kammarmusiker och solist. På Konserthuset har hon i kammarmusiksammanhang och som solist samarbetat med musiker som cellisterna Lynn Harrell och Daniel Müller-Schott, pianisten Christian Zacharias och altviolinisten Brett Dean samt kolleger i Symfonikerna. Sedan 2002 undervisar hon violin, orkesterspel och kammarmusik på Högskolan för scen och musik i Göteborg samt även på andra institutioner. Marja Inkinen Engström spelar på en Francesco Ruggieri från 1680 som ägs av Göteborgs Symfoniker.






1999-04-18 18:00 Stenhammarsalen

Medverkande


Ensemblen bildades 1995 och arbetar med att utforska och göra den nutida kammarmusiken mer tillgänglig. Som en av de viktigaste aktörerna i Musiksverige uppskattas ensemblen för att på ett lustfyllt och nyfiket sätt tolka dagens musik på högsta tekniska och konstnärliga nivå. Gruppen samarbetar regelbundet med svenska och internationella gäster som Peter Eötvös, H K Gruber och Pierre-André Valade. Förutom konserter i Sverige har ensemblen turnerat i bland annat Ryssland och Danmark samt gästspelat på Lange Nacht der Neue Klänge i Wiens konserthus. 2015 firade Gageego! 20-årsjubileum och fick en egen serie i Göteborgs Konserthus.











Lisa Ford Solist




Sedan 2007 är Mårten Landström medlem av Norrbotten NEO som pianist och ensembleledare. Han är också lärare vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm samt musikskolan i Piteå och medlem i Norrbottens kammarorkester respektive Piteås kammaropera. Mårten Landström har gjort sig känd som en framstående uttolkare av samtida musik.



Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!