Stäng
Meny

Arkiv

16 konserter

2019-05-11 11:00 Götaplatsfoajén

Medverkande



Hanna Eliasson Orkestermedlem


Pierre Guis Orkestermedlem


Tuula Fleivik Nurmo Orkestermedlem



Pia Enblom Orkestermedlem


2019-03-30 11:00 Götaplatsfoajén

2018-10-06 11:00 Götaplatsfoajén

2018-02-24 11:00 Götaplatsfoajén

2016-04-09 11:00 Götaplatsfoajén

2014-03-09 18:00 Stenhammarsalen

Medverkande



Norske Ernst Simon Glaser (f 1975) är solocellist i Göteborgs Symfoniker. Han har bland annat varit solist i Tommie Haglunds cellokonsert Flaminis aura med dirigenten David Afkham (2012), inspelad på BIS), samt i Svendsens cellokonsert under ledning av Neeme Järvi (2015). Ernst Simon Glaser föddes i Ålesund och när han var sex år flyttade han med familjen till England där han växte upp. Efter avslutade studier för Ralph Kirshbaum i Manchester återvände han som 22-åring till Norge för att bli alternerande solocellist i Trondheim Symfoniorkester. Ernst Simon Glaser har också varit solocellist hos Den Norske Opera i tio år. Efter att ha utsetts till "Årets unga solist 2002" av Rikskonsertene i Norge spelade Ernst Simon Glaser in sin debut-cd med musik av Schubert och Schumann för skivbolaget Simax. 2004 erhöll han också Musikkens Venners debutantpris. Hans senaste inspelning innehåller konserter för cello och blåsorkester. Ernst Simon Glaser har samarbetat med en rad framstående musiker och dirigenter, bland dem Schlomo Mintz, Iskandar Widjaja, Leif Ove Andsnes, Nikolaj Znaider, Christian Zacharias och Liv Glaser. Som kammarmusiker och solist har han spelat med de flesta norska orkestrar samt framträtt i Europa, Kanada, Israel och Kina. Ernst Simon Glaser spelar på en cello av Francesco Ruggeri, byggd kring 1680, som lånats ut av det norska företaget Dextra Musica.













2012-03-17 11:00 Götaplatsfoajén

2011-11-26 11:00 Götaplatsfoajén

2011-01-22 15:00 Stenhammarsalen

Program



EDVARD GRIEG (1843-1907) PIANOKONSERT A-MOLL Allegro molto moderato Adagio Allegro moderato e marcato Edvard Griegs förhållande till pianot var gott och långvarigt. Med undantag för ett förfärligt år på musikkonservatoriet i Leipzig med en tråkig pianolärare var pianot det instrument som gav honom mest idéer. Där kände han sig hemma och hans Lyriska stycken tillhör det bästa som skrivits för piano. Gudskelov lyckades Grieg byta pianolärare. Första året i Leipzig blev svårt av andra skäl också. Han var bara 15 år, hade svårt med språket och längtade hem. När han dessutom fick en form av tuberkulos som ledde till att vänster lunga kollapsade fick han åka hem, men återvände fyra år senare för att studera färdigt. Alla biografier och vittnesmål är överens om att Griegs begåvning slog ut i blom först när han på allvar tog in den norska folkmusiken. Norsk musik fann han, konstigt nog, i Danmark. Under sin uppväxt i Bergen hade han inte hört någon folkmusik som intresserade honom, men i Köpenhamn träffade han Rikard Nordraak som redan skrev folkmusikinspirerad konstmusik. Pianokonserten är skriven i sann romantisk stil, rentav storvulen ibland. Men man kan ändå säga att den är uppbyggd av små delar, första satsen innehåller inte mindre än sju tematiska idéer. Och det är nog detta som har gjort den så populär. När det glimtar till av någon drill som låter folkmusikalisk är det som att en fjällbäck glimmar till bakom trädstammarna, och så är det kanske också. Fjäll, dal, fjord och bäck måste Grieg ha runt sig för att kunna komponera. Han lät bygga en hytta med plats för stol, piano, bord och en liten ugn som hissades upp på ett berg i Hardanger. Hur det såg ut där kan man se i en film på YouTube. Och där fick jag äntligen veta hur lång Grieg var, något jag funderat på sedan jag läst att Grieg och hans hustru såg ut som porslinsstatyetter. Grieg var 154 cm, precis som Schubert. Men vid tiden för pianokonsertens födelse var ett eget hem inte på tal än. Grieg var bara 24 år och konserten blev hans definitiva genombrott som tonsättare. Han framförde den själv många gånger, både som dirigent och pianist. Därmed hittade han också förbättringar och reviderade konserten flera gånger. Den västerländska konstmusiken hade inte varit densamma utan Grieg. Den engelske tonsättaren Frederick Delius menade i början av förra århundradet att fransk musik, det är vad man får om man blandar Grieg och Wagner. KATARINA A KARLSSON







2011-01-22 13:00 Stenhammarsalen

2010-04-17 11:00 Götaplatsfoajén

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.











2009-12-12 15:00 Stenhammarsalen

2009-12-12 13:00 Stenhammarsalen

2009-11-21 11:00 Götaplatsfoajén

Göteborgs Symfoniker

Program













BEDRICH SMETANA (1824-1884) PIANOTRIO G-MOLL Moderato assai Scherzo Finale Bedrich Smetana är egentligen en verkligt nationalistisk tjeckisk tonsättare med många ämnen hämtade från Tjeckoslovakien. Men det tog flera år innan han till fullo kunde ägna sig åt den tjeckiska musikens inflytande. Han var mycket god vän med Liszt, Berlioz och Robert och Clara Schumann och hade redan i mycket unga år spelat violin och ägnat sig mest åt Mozarts, Haydns och Liszts kompositioner för violin och från sex års ålder också piano. Mellan 1840 och 1843 gick han i skola i Pilsen och där blev han god vän med familjen Kolar som han känt redan på 1830-talet och hade spelat duetter med dottern Katerina som han nu, vid 19 års ålder förälskade sig i. Tack vare hennes mor kunde han ta lektioner på kredit för den skickligaste pianoläraren i Prag, Josef Proksch. Och när Smetana hade det som värst i Prag föreslog J B Kittl, direktören för konservatoriet honom att vara en inneboende musiklärare hos greve Leopold Thun och hans familj och det var positivt för honom eftersom han kunde vara både i Prag och på sommaren på deras olika landställen. 1848 lämnade han Thuns och öppnade på Liszts rekommendation en privat musikskola i Prag. Han gifte sig också 1849 med Katerina som blev hans efterträdare hos Thuns. 1855 avled deras äldsta dotter och med anledning av detta skrev Smetana sin Pianotrio i g-moll, ärlig och elegisk musik till den döda femåriga dottern, som redan visat så stora musikaliska talanger. Den är i tre satser, Moderato assai, Scherzo och Finale. Den sista satsen slutar med Grave, quasi marcia över en orgelpunkt på D, sista avskedet av dottern. 1856 tog han ett arbete som ledare för Harmoniska Sällskapet i Göteborg, med stor frihet att komponera och dirigera, där han stannade till 1861. Katerina följde med honom året efter, men hon blev allt svagare, mycket beroende på de kalla vintrarna och när hon beslutade sig för att resa hem till Tjeckoslovakien avled hon i Dresden 1859. Året efter hennes död gifte Smetana om sig med en annan tjeckiska, Barbara Fernandi. Men båda tröttnade på Sverige och två år senare reste de tillbaka till Tjeckoslovakien, där Smetanas tonsättarkarriär tog fart med framförallt flera operor bl a Brudköpet från 1866 som blev något av en tjeckisk nationalopera. Han skrev 1874 sitt mest kända orkesterverk, de sex symfoniska dikterna Mitt fosterland, där Moldau ingår. Smetana blev allt dövare och sämre i nerverna och hamnade till slut på sinnessjukhus, där han avled 1884. GUNILLA PETERSÉN


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.











2009-05-02 11:00 Götaplatsfoajén

Program




FRANZ SCHUBERT (1797-1828) STRÅKKVARTETT NR 14 D-MOLL "DÖDEN OCH FLICKAN" Allegro Andante con moto Scherzo: Allegro molto Presto I dag betraktas Franz Schuberts d-mollkvartett som ett oersättligt mästerverk men samtiden kunde inte ta den till sig. Violinisten Ignaz Schuppanzig, som var Beethovens vän, klappade Schubert välmenande på axeln och gav goda råd. Förlaget Schott & Söhne refuserade kvartetten, liksom förlaget Breitkopf & Härtel, och när verket sent omsider spelades 1833 - då Schubert varit död i fem år - anklagade kritikerna tonsättaren för att ha använt ett alltför affekterat tonspråk. Troligen skrevs kvartetten 1824, och därmed föregriper den Beethovens sista verk i genren. Musiken är ytterst personlig och fylld av en ärligt upplevd sorg, ja rent av desperation. Samtiden chockerades av denna ohöljda känslosamhet och tragik. Men verket går tillbaka till 1817 då Schubert tonsatte journalisten Matthias Claudius dikt Döden och flickan (publicerad 1775). Det blev en av hans mest laddade romanser. Texten handlar om total hopplöshet. Nu lät Schubert i kvartettens andra sats sångens tema utvecklas till en tema-med-variationer-sats där uttrycket fördjupas ännu mer. Även i de övriga satserna är det sångtonen som dominerar - Schubert är ju en av musikhistoriens främsta melodiker och romanstonsättare. Andantet är alltså en dödens visa, men i Scherzot tränger livskraften fram i en något kantig och galghumoristisk dans, även den i moll och med närhet till Beethoven. I finalen dominerar första satsens dystra stämning. Vi har här att göra med ett själsligt porträtt av en mycket begåvad och känslig konstnär. Han har med största allvar skapat en själslig bikt och närmat sig arbetet med symfonisk bredd. Det förvånar därför inte att en senare mästare som Gustav Mahler greps så starkt av musiken att han bearbetade den för stråkorkester. STIG JACOBSSON


2008-12-13 11:00 Götaplatsfoajén

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!