Stäng
Meny

Arkiv

4 konserter

2021-11-25 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


CARLOS RAFAEL RIVERA (f 1970) THE QUEEN'S GAMBIT (2020), Tema Det unga schackgeniet Beth Harmon trollband världen i denna serie som nyligen vann elva Emmy-utmärkelser - inklusive en för "Outstanding Music Composition". The Queen's Gambit innebär ett stort genombrott för den 50-årige tonsättaren, som i komponerandet såg paralleller mellan schackspelets komplexa karaktär och stämföringen i sin egen musik. MIKAEL CARLSSON


ROB LANE (f 1965) MERLIN (2008), Svit (ffg) Legenden om King Arthur utgör förlaga till denna serie, populär bland de yngre, och den brittiske kompositören Rob Lane, en riktig tv-veteran, tonsatte de färgstarka äventyren med klassisk, wagneriansk ledmotivsteknik och orkestreringar som kanske för tankarna till Howard Shores Sagan om ringen-musik. MIKAEL CARLSSON


JOHN LUNN (f 1956) DOWNTON ABBEY (2010), Svit Om det är någon tv-serie under senare år som har haft en "gammal hederlig" signaturmelodi som alla som sett serien känner igen, är det Downton Abbey. Under sex säsonger ledsagades berättelsen om den aristokratiska familjen Crawley av John Lunns romantiska musik, måttfullt orkestrerad främst för piano och stråk. Lunn vann en välförtjänt Emmy för musiken. MIKAEL CARLSSON


NICHOLAS BRITELL (f 1980) SUCCESSION (2018), Svit Musiken till det intensiva karaktärsdramat Succession har ett huvudtema som sammanfattar seriens intrikata maktkamp med ett dramatiskt agitato som återkommer i serien i alla möjliga former och instrumenteringar. Britell, som spås en lysande framtid inom filmmusiken, vann the World Soundtrack Award 2020 för sin musik. MIKAEL CARLSSON


MATHIEU LAMBOLEY (f 1980) LUPIN (2021), La Symphonie de Lupin (ffg) För första gången framförs i konsertsammanhang fransmannen Mathieu Lamboleys mäktiga orkesterstycke ur Lupin, den mest seddan Netflix-serien i Sverige hittills 2021. I seriens slutskede framförs stycket i bild som en del i en orkesterkonsert, samtidigt som det fungerar som underscore till en ytterst dramatisk parallelhandling. MIKAEL CARLSSON


KRIS BOWERS (f 1989) BRIDGERTON (2020), Svit (ffg, arr Mikael Carlsson) Blott 32-årige amerikanske tonsättaren Kris Bowers träffar mitt i prick med sin delvis barock-inspirerade originalmusik för denna amerikanska variant av Downton Abbey. Romantik och intriger under tidigt 1800-tal får ett lustfyllt och Emmy-nominerat ackompanjemang med stort fokus på stråk men även tidstypiska instrument som cembalo. MIKAEL CARLSSON


HILDUR GUÐNADÓTTIR (f 1982) CHERNOBYL (2019), Vichnaya Pamyat (ffg, arr Robert Ames) Svenske regissören Johan Rencks skildring av Tjernobyl-katastrofen, producerad av HBO, ledsagas av experimentell originalmusik av en isländsk tonsättare och cellist som gjort raketkarriär och bland annat vunnit Oscar för musiken till Joker. Guðnadóttir samplade ljud från skrot och andra föremål på plats i Tjernobyl för att använda i sin musik. Detta körstycke sticker ut som ett av få traditionella element på soundtracket. Texten baseras på en ortodox hymn som framförs vid begravningar i den ortodoxa kyrkan. Vichnaya Pamyat betyder, ordagrant, "evigt minne". MIKAEL CARLSSON


JEFF BEAL (f 1963) HOUSE OF CARDS (2013), Svit Amerikanen Jeff Beal tillhör de filmkomponister som hittat en balans mellan filmuppdrag och att skriva konsertant musik. Till House of Cards, med sin ofta obehagliga skildring av spelet bakom kulisserna inom amerikansk topp-politik, komponerade Beal musik där en av de bärande idéerna är motsättning mellan dur- och mollackord (ofta samtidigt) - en musikalisk illustration av det dubbelspel som paret Underwood ägnar sig åt. MIKAEL CARLSSON


25 min


BRUCE BROUGHTON (f 1945) / ANDREW COTTEE (f 1978) JOHN DEBNEY (f 1956) / JOEL MCNEELY (f 1959) THE ORVILLE (2017), Svit (ffg) Seth MacFarlanes science fiction-serie är en kärleksfull flirt med 60-talets klassiska Star Trek och är en av få tv-serier idag som konsekvent använder sig av genomkomponerad orkestermusik av det slag som vi är vana att höra i stora sci-fi-filmer. Några av Hollywoods mest rutinerade symfoniker (Broughton, som komponerat huvudtemat, slog igenom 1985 med Silverado) står bakom musiken som här framförs för första gången i form av en ny konsertsvit sammanställd särskilt för denna konsert. MIKAEL CARLSSON


PHILIP GLASS (f 1937) PAUL LEONARD-MORGAN (f 1974) TALES FROM THE LOOP (2020), Tema Svenske konstnären Simon Stålenhags karaktäristiska böcker blev 2020 till tv-serie producerad av Amazon Studios. Musikaliskt är den ett exempel på science fiction-musik som går i motsatt riktning mot det senromantiskt orkestrala - här är det Philip Glass minimalism som med sina för kompositören typiska upprepningar nästan bokstavligen gör skäl för seriens titel. MIKAEL CARLSSON


CHRISTOPHE BECK (f 1972) WANDAVISION (2021), Svit (ffg, arr Mikael Carlsson) Marvel-serien WandaVision har uppmärksammats för sin vinjettmusik, som i varje avsnitt utgör en pastisch på tidstypisk tv-musik, men seriens kompositör Christophe Beck (som även tonsatt Marvel-filmerna om Ant-Man) har även skrivit stor, genretypisk orkestermusik som här framförs för första gången i konsertsammanhang. MIKAEL CARLSSON


MAX RICHTER (f 1966) THE HANDMAID'S TALE (2017), On the Nature of Daylight Margaret Atwoods dystopiska berättelse med Elisabeth Moss i huvudrollen har originalmusik komponerad av Adam Taylor men i ett av den senaste säsongens mest drabbande avsnitt - regisserat av Moss själv - används Max Richters musik från dennes Deutsche Grammophon-album The Blue Notebooks (2004) - ett exempel på hur icke-filmmusik används i film och tv. Stycket har bland annat även förekommit i filmerna Arrival och Shutter Island. MIKAEL CARLSSON


LUDWIG GÖRANSSON (f 1984) THE MANDALORIAN (2019), Svit för Orkester (ffg, arr Mikael Carlsson) Arvet från den svenska musikskolan gör sig påmint i Star Wars-serien The Mandalorian där Linköpingsbördige Ludwig Göransson låter blockflöjten - till och med i kvartett-tappning - spela en musikalisk huvudroll. Tvåfaldigt Emmy-belönad och med en Oscar (för Black Panther) är Linköpingssonen utan tvekan Sveriges mest framgångsrika filmkompositör. The Mandalorian är ett utmärkt exempel på Göranssons förmåga att kombinera klassiska orkestreringar med moderna influenser - inte minst när det gäller rytm - från andra mer populärmusikaliska genrer. MIKAEL CARLSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Ingar Bergby är en av Norges mest framstående orkesterdirigenter med en stor produktion inom klassisk och nutida musik samt cross-overprojekt. Han har profilerat sig som en artist med tydligt formad kraft och ett stort engagemang i sitt arbete. Ingar Bergby föddes 1964 i Sarpsborg och växte upp i en musikalisk familj som var aktiv inom blåsorkestermusiken. Han utbildades till klarinettist för professor Richard Kjelstrup vid Norges Musikhögskola och studerade senare dirigering för professor Karsten Andersen vid samma skola samt för Jorma Panula vid Sibeliusakademin. Ingar Bergby har arbetat med Göteborgs Symfoniker vid sju tillfällen, senast 2015. Han har bland annat dirigerat filmmusikkonserter, Orffs Carmina Burana samt orkesterkonserten på Götaplatsen vid friidrotts-EM 2006.




Emelie Roos Blockflöjt


Josefin Neldén Presentatör


2021-11-24 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


CARLOS RAFAEL RIVERA (f 1970) THE QUEEN'S GAMBIT (2020), Tema Det unga schackgeniet Beth Harmon trollband världen i denna serie som nyligen vann elva Emmy-utmärkelser - inklusive en för "Outstanding Music Composition". The Queen's Gambit innebär ett stort genombrott för den 50-årige tonsättaren, som i komponerandet såg paralleller mellan schackspelets komplexa karaktär och stämföringen i sin egen musik. MIKAEL CARLSSON


ROB LANE (f 1965) MERLIN (2008), Svit (ffg) Legenden om King Arthur utgör förlaga till denna serie, populär bland de yngre, och den brittiske kompositören Rob Lane, en riktig tv-veteran, tonsatte de färgstarka äventyren med klassisk, wagneriansk ledmotivsteknik och orkestreringar som kanske för tankarna till Howard Shores Sagan om ringen-musik. MIKAEL CARLSSON


JOHN LUNN (f 1956) DOWNTON ABBEY (2010), Svit Om det är någon tv-serie under senare år som har haft en "gammal hederlig" signaturmelodi som alla som sett serien känner igen, är det Downton Abbey. Under sex säsonger ledsagades berättelsen om den aristokratiska familjen Crawley av John Lunns romantiska musik, måttfullt orkestrerad främst för piano och stråk. Lunn vann en välförtjänt Emmy för musiken. MIKAEL CARLSSON


NICHOLAS BRITELL (f 1980) SUCCESSION (2018), Svit Musiken till det intensiva karaktärsdramat Succession har ett huvudtema som sammanfattar seriens intrikata maktkamp med ett dramatiskt agitato som återkommer i serien i alla möjliga former och instrumenteringar. Britell, som spås en lysande framtid inom filmmusiken, vann the World Soundtrack Award 2020 för sin musik. MIKAEL CARLSSON


MATHIEU LAMBOLEY (f 1980) LUPIN (2021), La Symphonie de Lupin (ffg) För första gången framförs i konsertsammanhang fransmannen Mathieu Lamboleys mäktiga orkesterstycke ur Lupin, den mest seddan Netflix-serien i Sverige hittills 2021. I seriens slutskede framförs stycket i bild som en del i en orkesterkonsert, samtidigt som det fungerar som underscore till en ytterst dramatisk parallelhandling. MIKAEL CARLSSON


KRIS BOWERS (f 1989) BRIDGERTON (2020), Svit (ffg, arr Mikael Carlsson) Blott 32-årige amerikanske tonsättaren Kris Bowers träffar mitt i prick med sin delvis barock-inspirerade originalmusik för denna amerikanska variant av Downton Abbey. Romantik och intriger under tidigt 1800-tal får ett lustfyllt och Emmy-nominerat ackompanjemang med stort fokus på stråk men även tidstypiska instrument som cembalo. MIKAEL CARLSSON


HILDUR GUÐNADÓTTIR (f 1982) CHERNOBYL (2019), Vichnaya Pamyat (ffg, arr Robert Ames) Svenske regissören Johan Rencks skildring av Tjernobyl-katastrofen, producerad av HBO, ledsagas av experimentell originalmusik av en isländsk tonsättare och cellist som gjort raketkarriär och bland annat vunnit Oscar för musiken till Joker. Guðnadóttir samplade ljud från skrot och andra föremål på plats i Tjernobyl för att använda i sin musik. Detta körstycke sticker ut som ett av få traditionella element på soundtracket. Texten baseras på en ortodox hymn som framförs vid begravningar i den ortodoxa kyrkan. Vichnaya Pamyat betyder, ordagrant, "evigt minne". MIKAEL CARLSSON


JEFF BEAL (f 1963) HOUSE OF CARDS (2013), Svit Amerikanen Jeff Beal tillhör de filmkomponister som hittat en balans mellan filmuppdrag och att skriva konsertant musik. Till House of Cards, med sin ofta obehagliga skildring av spelet bakom kulisserna inom amerikansk topp-politik, komponerade Beal musik där en av de bärande idéerna är motsättning mellan dur- och mollackord (ofta samtidigt) - en musikalisk illustration av det dubbelspel som paret Underwood ägnar sig åt. MIKAEL CARLSSON


25 min


BRUCE BROUGHTON (f 1945) / ANDREW COTTEE (f 1978) JOHN DEBNEY (f 1956) / JOEL MCNEELY (f 1959) THE ORVILLE (2017), Svit (ffg) Seth MacFarlanes science fiction-serie är en kärleksfull flirt med 60-talets klassiska Star Trek och är en av få tv-serier idag som konsekvent använder sig av genomkomponerad orkestermusik av det slag som vi är vana att höra i stora sci-fi-filmer. Några av Hollywoods mest rutinerade symfoniker (Broughton, som komponerat huvudtemat, slog igenom 1985 med Silverado) står bakom musiken som här framförs för första gången i form av en ny konsertsvit sammanställd särskilt för denna konsert. MIKAEL CARLSSON


PHILIP GLASS (f 1937) PAUL LEONARD-MORGAN (f 1974) TALES FROM THE LOOP (2020), Tema Svenske konstnären Simon Stålenhags karaktäristiska böcker blev 2020 till tv-serie producerad av Amazon Studios. Musikaliskt är den ett exempel på science fiction-musik som går i motsatt riktning mot det senromantiskt orkestrala - här är det Philip Glass minimalism som med sina för kompositören typiska upprepningar nästan bokstavligen gör skäl för seriens titel. MIKAEL CARLSSON


CHRISTOPHE BECK (f 1972) WANDAVISION (2021), Svit (ffg, arr Mikael Carlsson) Marvel-serien WandaVision har uppmärksammats för sin vinjettmusik, som i varje avsnitt utgör en pastisch på tidstypisk tv-musik, men seriens kompositör Christophe Beck (som även tonsatt Marvel-filmerna om Ant-Man) har även skrivit stor, genretypisk orkestermusik som här framförs för första gången i konsertsammanhang. MIKAEL CARLSSON


MAX RICHTER (f 1966) THE HANDMAID'S TALE (2017), On the Nature of Daylight Margaret Atwoods dystopiska berättelse med Elisabeth Moss i huvudrollen har originalmusik komponerad av Adam Taylor men i ett av den senaste säsongens mest drabbande avsnitt - regisserat av Moss själv - används Max Richters musik från dennes Deutsche Grammophon-album The Blue Notebooks (2004) - ett exempel på hur icke-filmmusik används i film och tv. Stycket har bland annat även förekommit i filmerna Arrival och Shutter Island. MIKAEL CARLSSON


LUDWIG GÖRANSSON (f 1984) THE MANDALORIAN (2019), Svit för Orkester (ffg, arr Mikael Carlsson) Arvet från den svenska musikskolan gör sig påmint i Star Wars-serien The Mandalorian där Linköpingsbördige Ludwig Göransson låter blockflöjten - till och med i kvartett-tappning - spela en musikalisk huvudroll. Tvåfaldigt Emmy-belönad och med en Oscar (för Black Panther) är Linköpingssonen utan tvekan Sveriges mest framgångsrika filmkompositör. The Mandalorian är ett utmärkt exempel på Göranssons förmåga att kombinera klassiska orkestreringar med moderna influenser - inte minst när det gäller rytm - från andra mer populärmusikaliska genrer. MIKAEL CARLSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Ingar Bergby är en av Norges mest framstående orkesterdirigenter med en stor produktion inom klassisk och nutida musik samt cross-overprojekt. Han har profilerat sig som en artist med tydligt formad kraft och ett stort engagemang i sitt arbete. Ingar Bergby föddes 1964 i Sarpsborg och växte upp i en musikalisk familj som var aktiv inom blåsorkestermusiken. Han utbildades till klarinettist för professor Richard Kjelstrup vid Norges Musikhögskola och studerade senare dirigering för professor Karsten Andersen vid samma skola samt för Jorma Panula vid Sibeliusakademin. Ingar Bergby har arbetat med Göteborgs Symfoniker vid sju tillfällen, senast 2015. Han har bland annat dirigerat filmmusikkonserter, Orffs Carmina Burana samt orkesterkonserten på Götaplatsen vid friidrotts-EM 2006.



Emelie Roos Blockflöjt



Josefin Neldén Presentatör


2019-01-30 19:30 Stora salen

Program


Utdrag ur: Eine Kleine Nachtmusik - W.A. Mozart Marche Militaire - F. Schubert Nationalhymne - J. Haydn Symfoni nr 5 - L. v Beethoven Symfoni nr 29 - W. A. Mozart La Marseillaise - C.J. Rouget de Lisle Symfoni nr 104 - J. Haydn Pianokonsert nr 1 - L. v Beethoven Symfoni nr 3 "Hjältesymfonin" - L. v Beethoven Symfoni nr 6 "Pastoralsymfonin" - L. v Beethoven Symfoni nr 9 - L. v Beethoven Ouvertyr "Egmont" - L. v Beethoven


25 min


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 9 D-MOLL OP 125 Allegro ma non troppo, un poco maestoso Scherzo: Molto vivace Adagio molto e cantabile Presto. Allegro assai. Andante maestoso. Allegro ma non tanto. Prestissimo Beethovens nionde symfoni är en av de tydligaste vattendelarna inom den västerländska konstmusiken: det finns musik före den och efter den. Den var både revolutionerande och revolutionär: en protest mot såväl den ärkekonservativa, nationalistiska samtiden och de konventionella musikaliska former som Beethoven behärskade så väl men aldrig kunde nöja sig med. Varken formen, eller dess för kompositörens samtid upprörande budskap om alla människors lika värde var något annat än omstörtande år 1824 när den uruppfördes. Revolutionären och anarkisten Bakunin sade efter att han hört den första gången till dirigenten, som råkade vara Richard Wagner, att om all annan musik gick förlorad i den kommande kampen så måste de i alla fall rädda den nionde symfonin, även om det kostade dem livet. Det är ett testamente över dess storhet att den trots över- användning och missbruk i allt från i reklamfilm till nazimöten fortfarande upplevs som lika relevant i dag. Beethoven var på många sätt den förste frilansaren inom musiken: om han varit avlönad av en kung eller adelsman hade knappast ett experimentellt verk som den nionde symfonin fallit hans herre på läppen och kanske inte kommit till alls. Hela verket är ett motsatsförhållande där konventionell symfonikonst genomsprängs av radikala grepp, protester och omtolkningar. Många har påpekat att de inledande takterna låter som när en orkester stämmer sina instrument och det kan mycket väl ha varit hans intention att inleda med kontrollerat kaos. Beethoven var våldsamt nyskapande under sin sena period och det är långt ifrån det mest radikala han gjorde. Den första satsen i sonatform följs av ett scherzo (som trots det följer klassisk menuett och triostruktur) som andra sats. Det långsamma adagiot kommer istället trea i turordning. Det var bara nytt för symfoniformen, han hade gjort det förut, i till exempel pianosonaten op 106 (Hammerklavier). Scherzot är ett roligt exempel på hur tjurig Beethoven kunde vara: han hade fått kritik för att han använde 4/4-takt istället för den konventionella 3/4-takten i en av sina tidigare symfonier. I nian skriver han för 3/4-takt som man förväntar sig, men när den spelas enligt instruktionerna låter den som 4/4-takt istället. Passiv aggressivitet uttryckt i musik. Dikten Ode till glädjen var Beethovens favorit redan som ung och så tidigt som 1793 deklarerade han att han skulle sätta den till musik. Övergången till vokaldelen orsakade bekymmer, innan han kom fram till lösningen med att låta bassolisten uppmana till muntrare tongångar. Den sista satsen är ett slags symfoni i symfonin. Som sats är den dock i princip i fri form, med frekventa tonarts- och taktbyten och en extremt lång coda som avslutning: Beethoven blev förtjust i det i slutet av sin bana. Säkert har den nionde symfonins budskap om alla människors lika värde och internationellt broderskap bidragit till dess popularitet. I vår tid är vi närmare idealen den förespråkar än någonsin tidigare, men det är fortfarande ett ouppnåeligt idealtillstånd. Längtan efter det är dock tidlöst. Symfonin var både en seger och ett nederlag för Beethoven som vid det laget var nästan helt döv. Musiker och sångare hade vid premiären fått instruktioner att i princip ignorera den döve kom- positören på dirigentpulten, visa av skadan från en repetition av Beethovens enda färdigställda opera Fidelio, som blev en katastrof. När den nionde symfonin spelats färdigt vid premiären låg Beethoven flera takter efter och det var inte förrän alten Linda Unger fick honom att vända sig om som han såg att publiken redan stod upp och applåderade. De viftade också med sina näsdukar och gjorde andra gester, så Beethoven skulle kunna "höra" hyllningarna. Trots att verket var radikalt blev det en stor succé. Beethoven var en kompositör som lyckades med det ganska ovanliga stordådet att bli profet i sin egen tid. Att Beethovens nionde symfoni, ett av de verk som stått sig bäst genom musikhistorien, är skriven av en i princip döv man visar på att endast himlen är taket för vad människan kan åstadkomma. Martina Jarminder


2017-06-16 17:00 Stenhammarsalen

Program


CLAUDE DEBUSSY (1862-1918) DANSER FÖR HARPA OCH STRÅKORKESTER 1902 skrev Debussy sin enda opera, den innerliga och gripande Pelléas et Mélisande. 1905 skrev han sitt mest spelade och mest omfattande orkesterverk, La Mer. Dessa båda kompositioner utgör höjdpunkterna i hans produktion och de är bevis på att han under dessa år var inne i en mycket fruktbar skapelseperiod. Mellan dessa båda storverk komponerade han också de båda danserna för harpa och stråkorkester: Danse sacrée och Danse profane. Detta verk beställdes av instrumentfabrikören Pleyel som just konstruerat en ny kromatisk harpa utan pedaler, och för det instrumentet hade man genast inrättat en studiegrupp vid konservatoriet i Bryssel. Danserna användes sedan som examensprov och fick sitt första offentliga framförande vid en Concert Colonne i Paris 1904. Allt sedan dess har dessa förtjusande kompositioner hört till harpisternas älsklingsstycken. Musiken är mycket välskriven och här finns impressionistisk klangmagi. Men inflytandet från Erik Saties naivism är också tydligare här än kanske någon annanstans i Debussys produktion. Danse sacrée är en högstämd saraband med arkaiserande modala harmonier, medan Danse profane är en livligare och mer modern dans med drag av trånande vals. STIG JACOBSSON



Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!