Stäng
Meny

Arkiv

4 konserter

2014-11-08 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program






25 min



RICHARD STRAUSS (1864-1949) VIER LETZTE LIEDER Frühling September Beim Schlafengehen Im Abendrot Vier letzte Lieder, "De fyra sista sångerna", är Richard Strauss sista, postumt framförda, verk. Sångerna skrevs 1948, ungefär ett år före den då 85-årige kompositörens död. Uruppförandet med Kirsten Flagstad ägde rum i London 1950, lett av Wilhelm Furtwängler. Förmodligen var sångerna från början inte tänkta som en enhet, men de lämpar sig så väl för att uppföras på det viset att det snabbt blev etablerat. De har en samling förföriska egenskaper som givit dem en säker plats i standardrepertoaren. Strauss återgår här till en mer traditionell tonalitet utan den kromatiska och ibland till och med dissonanta stil han experimenterat med i andra verk. När sångerna komponerades var de redan "gammaldags" i stilen, men det bevisar kanske att det är strunt samma vilken teknik man använt för att komponera ett mästerverk. Strauss kärleksförhållande till sopranen märks kanske som allra tydligast här. Att sångerna är så pass lyssnarvänliga som de är innebär dock inte att de är okomplicerade att sjunga. Inte bara Kirsten Flagstad, som sjöng dem vid urpremiären, utan även Elisabeth Schwarzkopf, vars version av sångcykeln blivit något av en klassiker, avvek i någon mån från partiturets instruktioner. Flagstad bytte ut Frühlings höga H mot ett säkrare G vid premiären. Schwarzkopf transponerade ner Frühling en halvton i sin senare inspelning av verket. De som kritiserar Strauss val menar att det märks alltför tydligt att han komponerade för sin hustru Pauline de Ahnas klang, omfång och kapacitet, inte för sopranrösten i allmänhet. För publiken framstår Vier letzte Lieder som nära nog perfekt romanskonst, oavsett hur hårt sångaren eventuellt får arbeta under uppvärmningen… Dessutom gör svårighetsgraden dem till en tour de force för alla utom kanske de lättaste rösterna. Egentligen är de skrivna för en ganska dramatisk stämma, men det har inte hindrat lyriska sångerskor som Barbara Bonney från att göra sina egna tolkningar. Rent tematiskt är det inte heller konstigt att sångerna har ett högt konstnärligt värde. Sent i livet blev Strauss förälskad i Herman Hesses poesi. Resultatet blev tre av de fyra sista sångerna, Frühling, September och Beim Schlafengehen. Den fjärde sången, Im Abendrot, är baserad på en dikt av Joseph Eichendorff. Kombinationen mellan Hesse (som ligger bakom några av de vackraste och mest populära dikterna i den europeiska litteraturskatten) och Strauss var ett lyckokast. Sommarens övergående i höst som en metafor för livets slut; ett ömsint, snarare än vredgat farväl är något som alla nog kan relatera till. Martina Jarminder


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kent Nagano Dirigent



2014-11-07 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program






25 min



RICHARD STRAUSS (1864-1949) VIER LETZTE LIEDER Frühling September Beim Schlafengehen Im Abendrot Vier letzte Lieder, "De fyra sista sångerna", är Richard Strauss sista, postumt framförda, verk. Sångerna skrevs 1948, ungefär ett år före den då 85-årige kompositörens död. Uruppförandet med Kirsten Flagstad ägde rum i London 1950, lett av Wilhelm Furtwängler. Förmodligen var sångerna från början inte tänkta som en enhet, men de lämpar sig så väl för att uppföras på det viset att det snabbt blev etablerat. De har en samling förföriska egenskaper som givit dem en säker plats i standardrepertoaren. Strauss återgår här till en mer traditionell tonalitet utan den kromatiska och ibland till och med dissonanta stil han experimenterat med i andra verk. När sångerna komponerades var de redan "gammaldags" i stilen, men det bevisar kanske att det är strunt samma vilken teknik man använt för att komponera ett mästerverk. Strauss kärleksförhållande till sopranen märks kanske som allra tydligast här. Att sångerna är så pass lyssnarvänliga som de är innebär dock inte att de är okomplicerade att sjunga. Inte bara Kirsten Flagstad, som sjöng dem vid urpremiären, utan även Elisabeth Schwarzkopf, vars version av sångcykeln blivit något av en klassiker, avvek i någon mån från partiturets instruktioner. Flagstad bytte ut Frühlings höga H mot ett säkrare G vid premiären. Schwarzkopf transponerade ner Frühling en halvton i sin senare inspelning av verket. De som kritiserar Strauss val menar att det märks alltför tydligt att han komponerade för sin hustru Pauline de Ahnas klang, omfång och kapacitet, inte för sopranrösten i allmänhet. För publiken framstår Vier letzte Lieder som nära nog perfekt romanskonst, oavsett hur hårt sångaren eventuellt får arbeta under uppvärmningen… Dessutom gör svårighetsgraden dem till en tour de force för alla utom kanske de lättaste rösterna. Egentligen är de skrivna för en ganska dramatisk stämma, men det har inte hindrat lyriska sångerskor som Barbara Bonney från att göra sina egna tolkningar. Rent tematiskt är det inte heller konstigt att sångerna har ett högt konstnärligt värde. Sent i livet blev Strauss förälskad i Herman Hesses poesi. Resultatet blev tre av de fyra sista sångerna, Frühling, September och Beim Schlafengehen. Den fjärde sången, Im Abendrot, är baserad på en dikt av Joseph Eichendorff. Kombinationen mellan Hesse (som ligger bakom några av de vackraste och mest populära dikterna i den europeiska litteraturskatten) och Strauss var ett lyckokast. Sommarens övergående i höst som en metafor för livets slut; ett ömsint, snarare än vredgat farväl är något som alla nog kan relatera till. Martina Jarminder


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kent Nagano Dirigent



2014-06-07 16:00 Bohus Fästning, Kungälv

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) UVERTYR TILL EGMONT 8 min Beethoven beundrade Goethe. Goethe undrade över Beethoven. Hans verk sprängde de gränser Goethe satt för musiken. Han sökte helt andra tonsättare, huskomponister, som var villiga att underordna sig hans texter genom att inte göra "märkvärdig" musik till dem. Schuberts lieder störde honom. Beethoven skrev något dussin Goethesånger och han var då och då på väg att gripa sig an med något större. Musiken till Goethes sorgespel Egmont (1788) var inte Beethovens eget initiativ. Den beställdes av hovteatern till det första Wienframförandet, 1810. Han gjorde den gratis som en gärd av högaktning för Goethe. Den innehåller utöver uvertyren två sånger och diverse scenmusik. Han blev inte färdig i tid till premiären på Burgtheater; den som ville höra all musiken fick vänta till tredje föreställningen. Beethoven lyckades övertala förlaget Breitkopf & Härtel att skicka över ett handskrivet partitur till Goethe uppe i Weimar. Ett lovprisande brev skickade han själv. Tyvärr förstår jag inte vad där står. I Egmont fantiserar Goethe kring en hjälte under de nederländska frihets- och religionskrigen på 1500-talet. I hans version bli denne folkkäre man snarare en reflekterande konstnärstyp som går under när han tvingas in i malströmmen. Beethovens uvertyr blev förstås ett konsertnummer. Många har försökt läsa ut handlingens detaljer ur den men det enda som fungerar så är själva segerslutet, det som återkommer i själva föreställningen också: en blick mot framtiden, den bortom Egmonts död. Vad hör jag själv - om det nu ginge att redovisa? Hot och förtryck kanske? Rädsla, klagan, misströstan, samling, jäsning, kamp, seger? Icke! Allt det där är "som om". Det jag är med om är något mycket större och viktigare. Ett slags insikt bortom alla ord. INGEMAR VON HEIJNE





CARL NIELSEN (1865-1931) UVERTYR TILL MASKARADE Carl Nielsen komponerade två operor. 1901 fullbordade han den allvarliga och moraliserande Saul och David med inspiration i Bibeln och barockens musik. Fem år senare var han färdig med dess totala motsats, den spralliga och ytligt sensuella Maskarade med påtagligt inflytande från Mozarts eleganta musik. Handlingen är synnerligen lättviktig och utspelas 1723. Den bygger på Ludvig Holbergs lustspel med samma namn och lever på sin situationskomik. Man blir på gott humör av det lättsamma och lätt ekivoka. Till operans enorma framgång bidrog i högsta grad musiken, ett underverk av uppfinningsrikedom och roliga infall, samtidigt som den är hantverksmässigt genial. Några av orkestersatserna har kommit att bli favoritstycken på konsertestraderna - däribland den sprudlande virtuosa uvertyren. Det här var det sista Nielsen komponerade till sin opera: uvertyren blev färdig först en vecka före premiären den 11 november 1906. Redan innan första säsongen var slut hade operan framförts 20 gånger. Uvertyren spelades i Stockholm redan 1907, som ett erkännande av att han året innan valts in som ledamot av Kungliga musikaliska akademin. Tor Aulin uruppförde därmed faktiskt det applådknipande konsertslut som Nielsen försett uvertyren med. I operan går uvertyren lugnt över i handlingen utan den effektiva punkten. STIG JACOBSSON




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kent Nagano Dirigent



Niina Keitel Mezzosopran




Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitörDen 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina. Tillförordnad kormästare är Simon Kim Phipps.


2014-06-06 14:00 Slottsskogen

Göteborgs Symfoniker

Program



CARL NIELSEN (1865-1931) UVERTYR TILL MASKARADE Carl Nielsen komponerade två operor. 1901 fullbordade han den allvarliga och moraliserande Saul och David med inspiration i Bibeln och barockens musik. Fem år senare var han färdig med dess totala motsats, den spralliga och ytligt sensuella Maskarade med påtagligt inflytande från Mozarts eleganta musik. Handlingen är synnerligen lättviktig och utspelas 1723. Den bygger på Ludvig Holbergs lustspel med samma namn och lever på sin situationskomik. Man blir på gott humör av det lättsamma och lätt ekivoka. Till operans enorma framgång bidrog i högsta grad musiken, ett underverk av uppfinningsrikedom och roliga infall, samtidigt som den är hantverksmässigt genial. Några av orkestersatserna har kommit att bli favoritstycken på konsertestraderna - däribland den sprudlande virtuosa uvertyren. Det här var det sista Nielsen komponerade till sin opera: uvertyren blev färdig först en vecka före premiären den 11 november 1906. Redan innan första säsongen var slut hade operan framförts 20 gånger. Uvertyren spelades i Stockholm redan 1907, som ett erkännande av att han året innan valts in som ledamot av Kungliga musikaliska akademin. Tor Aulin uruppförde därmed faktiskt det applådknipande konsertslut som Nielsen försett uvertyren med. I operan går uvertyren lugnt över i handlingen utan den effektiva punkten. STIG JACOBSSON








Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kent Nagano Dirigent



Niina Keitel Mezzosopran




Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitörDen 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina. Tillförordnad kormästare är Simon Kim Phipps.


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!