Stäng
Meny

Arkiv

26 konserter

2012-12-08 19:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

2012-12-07 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

2012-12-06 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1973-11-13 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program






LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON










Medverkande



Danny Kaye Dirigent


1962-05-03 00:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1962-05-02 00:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1962-03-07 11:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1962-03-07 10:15 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1962-03-07 09:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1960-04-08 11:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1960-03-07 11:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1960-03-07 10:15 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1960-03-07 09:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1954-03-29 10:45 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1954-03-29 09:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1951-03-05 14:15 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1951-03-05 13:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1951-01-29 17:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1948-02-25 14:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1948-02-25 13:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1946-10-06 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1945-11-11 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1943-03-06 17:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1938-04-18 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1932-12-10 17:30 Göteborgs Högre Realläroverk

Göteborgs Symfoniker

Medverkande



Tor Mann Dirigent


1927-02-19 17:30 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Program



WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) KONSERT FÖR FLÖJT OCH HARPA C-DUR K 504 Allegro Andantino Rondeau: Allegro Den tjugotvåårige Mozarts andra resa till Paris 1778 blev långt ifrån en så storslagen triumf som sexåringens första resa dit. Han hade svårt att få annat än bagatellartade uppdrag av aristokratin och han vägrades alltför ofta betalning för de lektioner han gav. En herr Le Gros beställde verk av honom som denne sedan inte godkände - och dessa stycken har sedan dess till största delen varit försvunna. Men det fanns även positiva inslag. En av dem som verkligen gynnade Mozart var greven de Guines, som tidigare varit fransk ambassadör i England. Mozart skrev hem till pappa Leopold att greven "spelar flöjt ojämförligt och hans dotter… spelar harpa magnifikt. Hon har stor begåvning och genialitet, och framförallt ett ojämförligt minne så hon kan spela alla sina stycken, faktiskt omkring 200, utantill." För far och dotter skrev Mozart sin härliga konsert för flöjt och harpa, och han höll den i den ljusaste av tonarter, C-dur. Han skrev den så att solisterna framhävs mot den genomskinliga orkestersatsen. Det är en ambitiös konsert, närmare en sinfonia concertante än en vanlig solokonsert. Kanske saknar man något av Mozarts djupsinne men å andra sidan får vi stor elegans och en hel värld av melodiska infall. STIG JACOBSSON








Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!