Stäng
Meny

Arkiv

1 konserter

2018-05-09 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


MATTHEW PETERSON (f 1984) AND ALL THE TREES OF THE FIELDS WILL CLAP THEIR HANDS Matthew Peterson är född i North Dakota (USA) men har bott i Sverige sedan 2008. Han har hela tiden hållit nära kontakt med sitt hemland och skaffat sig undervisning från såväl Indiana University School of Music, där han studerade för professor Sven-David Sandström, men också från St Olaf College och Gotlands tonsättarskola där han också undervisar i komposition och gehör, liksom vid Lilla Akademien och Indiana University Jacobs School of Music. Han har mottagit en lång rad stipendier och utmärkelser, bland annat en Fulbright Award. Hans kompositioner har mött stort gensvar hos såväl musiker som publik och kritiker för sin mästerliga och färgrika orkestrering, sin skönhet och omedelbara tillgänglighet. Många olika typer av ensembler från i huvudsak Sverige och USA har beställt musik av honom, däribland Washington National Opera, Gustaf Sjökvists kammarkör, Uppsala vokalensemble, Sound of Stockholm Festival, Tartu-universitetets kammarkör och Northwestern University. Med det nu aktuella verket And all the trees of the field will clap their hands vann han Uppsala tonsättartävling 2014 och det togs genast upp av sinfoniettorna i Västerås, Dalarna och Jönköping, förutom att det också spelats i Estland. Mottagandet var mycket varmt, och recensenterna tog fasta på att inspirationen kommit från Bibelns text: "så är det med ordet som kommer ur min mun: det vänder inte fruktlöst tillbaka". Det gav upphov till en liv- och kraftfull musik där ekot blivit en återkommande tanke. En recensent uttryckte sig: "Här verkar ekona som om stycket spelas i flera horisontella lager, som om det klyvs i parallella verkligheter. Det dallrar som av svängande speglar, vibrerar som om glittertrådar genomlöper det i längdled; som om inget är fast och säkert utan bara sannolikhet, som materiens innersta väsen. Ett skönklingande, suggestivt, nydanande stycke, och ändå utlöst av urgamla ord." Inspiration och titel är hämtade från Bibeln, närmare bestämt från Jesaja 55:10-12 vars glädjebudskap i sista raden lyder "och alla träd på marken skola klappa i händerna". STIG JACOBSSON


FREDRIK HÖGBERG (f 1971) BABOON CONCERTO 1 Ouverture · 2 The Sneaking in Incident · 3 Scales and Arpeggios · 4 The Reluctant Soloist · 5 Högberg Piece No 1 · 6 Högberg Piece No 2 · 7 The Not Industrious Baboon · 8 The Smoking Sequence · 9 The Poem of The Flowing Creek · 10 The Song of the Old Oak · 11 The Story of the Wind · 12 To the Memory of an Old Oak · 13 The Disassemble Cadenza · 14 The End Baboon Concerto är ett lekfullt och utåtriktat verk som utforskar fagottens och fagottistens olika möjligheter och spelsätt. Konserten vävs ihop av en känd fabel som gjorts om till att handla om den lata babianen och de flitiga babianerna. Rytmiskt och melodiskt, vackert och färgglatt är nog ord som kan beskriva musiken och de många regianvisningarna i partituret ska nog kunna locka fram ett och annat skratt också! Varför heter den Baboon Concerto? Tja, bassoon - baboon, det liksom bara funkar! FREDRIK HÖGBERG Fredrik Högberg föddes och växte upp i Svedala. Han studerade vid Framnäs folkhögskola och fortsatte därefter med komposition för bland andra Jan Sandström vid Musikhögskolan i Piteå (1990-1997). Han verkade samtidigt som Sandströms assistent och har även undervisat i komposition i Luleå och Piteå. Sedan många år är han bosatt och verksam i Tingshuset i Nyland vid Ångermanälven - en plats som han förvandlat till ett kreativt kulturcentrum. Fredrik Högberg är en i hög grad kreativ person med ett påtagligt lekfullt sinnelag. Han har en osviklig och till synes aldrig sinande förmåga att finna helt nya infallsvinklar i sin musik, och att föra in oväntade element och även humoristiska vändningar. Men även om hans överraskande inslag väcker leenden och någon gång till och med ett befriande skratt, så är det alltid fråga om noggrant beräknade, konstnärliga effekter, inte sällan av visuell karaktär. "Den visuella parametern i skapandet har alltid varit viktig för mig. Och stundtals också humorn, som ju i övrigt lyser med sin frånvaro i den samtida musiken." Högberg drar sig inte heller för att i ett och samma stycke använda sig av ett flertal olika stilar. Rytm och puls är viktiga ingredienser i hans musik.


25 min


ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) SYMFONI NR 8 G-DUR OP 88 Allegro con brio Adagio Allegretto grazioso Allegro ma non troppo Antonín Dvorák krönte sin karriär med att 1892 utses till kompositionsprofessor i New York. Han hade onekligen gjort en imponerande konstnärlig karriär: han föddes som son till en slaktare i den lilla böhmiska lantbyn Nelahozeves, och skulle enligt traditionen följa i faderns fotspår. Trots alla senare framgångar behöll han en jordnära inställning till sitt liv och sin konst. Under senare delen av 1880-talet arbetade han målmedvetet med en strävan som resulterade i flera brett upplagda verk. Förutom en sjunde symfoni skrev han operan Dmitrij samt oratorierna Spökbruden och Sankta Ludmila. Så småningom tyckte han sig se framgångar och tillät sig att slappna av i mer lyriskt intima verk av mindre format. Då kom den andra serien av slaviska danser, pianokvintetten i A-dur och ett flertal sånger. Något år före avfärden till Amerika växte den åttonde symfonin (skissad 6-23 september, fullbordad 8 november 1889) fram under långa promenader i skog och mark. Han kände hur hans kreativa kraft växte och förenades med ökande hantverksskicklighet. Han kände sig tryggare i sin konst och med naturens hjälp ljusnade hans musik. Man har ibland betecknat symfonin som "friluftsmusik", som tonsättarens tack för livets och naturens underbara gåvor. Han befann sig för tillfället i sin lantgård vid Vysoká, där han också ägnade sig åt trädgårdsodling och vandringar i naturen. Han kände frid och andlig vitalitet. Åttonde symfonin är resultatet av ett medvetet sökande efter lugn och harmoni. När stormen ibland ändå ryter för kontrastens skull, blåser den bara bort de torra löven och för med sig frisk luft. Det är en lyckligt leende musik, en enkel, folklig spelmansmusik som avviker från de strikt symfoniska traditionerna. Han hade föresatt sig att skapa en symfoni olik alla andra. Men även om han lyckades på så sätt att han behandlar sitt material på nya sätt, så har symfonin ändå en klassiskt traditionell form med satser i sonat och rondoform. Första satsen börjar med ett klangfullt cellotema som sedan återkommer två gånger under satsens lopp; i inledningen till genomföringen och vid reprisen. Satsen följer noga sonatformen trots att känslo-växlingarna är stora. Den långsamma satsen är ett adagio i c-moll som är uppbyggt av ett pärlband vackra episoder. Så följer en både graciös och elastisk vals innan finalen åter presenterar en liten introduktion bestående av ett trumpetsolo. Även detta solo återkommer några gånger, bland annat som ackompanjemang i pianissimo till soloflöjt och spelat av trumpeter och horn. En riktigt utåtriktad coda avslutar symfonin. Den 2 februari 1890 uruppfördes denna G-dur-symfoni med tonsättaren själv som dirigent för Nationalteaterns orkester i Prag, och han ledde strax därpå även framföranden i London och Frankfurt. Symfonin skulle snart gå segrande över världen, och den blev vid sidan av den i Amerika skrivna nionde symfonin (Från nya världen) den mest älskade av hans symfonier. Symfonin tillägnades "Den böhmiska Franz Joseph-akademin för främjandet av konst och litteratur", som tack för att Dvorák blivit dess hedersledamot. STIG JACOBSSON


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Den unge taiwanesiske dirigenten Tung-Chieh Chuang vann 2015 den stora Malko-tävlingen i Köpenhamn och därefter Mahler-tävlingen i Bamberg för sin dirigeringskonst. Karriären har snabbt utvecklats och lett till samarbeten med orkestrar som Deutsches Sinfonie-Orchester Berlin, Kungliga filharmonikerna, Taiwans filharmoniker och Luxemburgs filharmoniska orkester. Denna säsong debuterar han bland annat med BBC Symphony Orchestra, Oslofilharmonin och Svenska kammarorkestern. Tung-Chieh Chuang inledde sin musikerbana med att spela horn och piano och gav sin första konsert när han var 11 år. Utbildningen fortsatte senare vid Curtis Institute of Music i Philadelphia och musikakademin i Weimar. 2010 erhöll han Edwin B Garrigues-stipendiet och ett år senare arrangerade han en konsert vid Curtis där alla intäkter gick till offren vid jordbävningskatastrofen i Japan. 2012 arrangerade han Taiwans första flashmob med landets universitetsorkester som han är chefdirigent för. Tung-Chieh Chuang är för närvarande bosatt i Berlin med sin familj.


Fagottisten Sebastian Stevensson föddes 1987 i en musikfamilj i Sigtuna och började spela klarinett innan han som 10-åring bytte till fagott. Han började sina studier på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2004 för Knut Sönstevold och flyttade 2008 till Mannheim i Tyskland för att fortsätta sina studier hos Ole Kristian Dahl. Hösten 2009 flyttade Sebastian Stevensson till Oslo där han arbetade på operan innan han ett år senare kom till Köpenhamn för ett vikariat som solofagottist i Danska Radions symfoniorkester där han sedan 2012 har en fast plats. I Danmark arbetar Sebastian Stevensson också som fagottlärare vid Det Danske Kongelige Musikkonservatorium och är verksam med kammarmusikgruppen Diamant Ensemblet i Det Kongelige Bibliotek. Under 2015 arbetade Sebastian Stevensson som solofagottist i Münchens filharmoniker under Valery Gergiev. Som gästmusiker har han samarbetat med orkestrar som London Philharmonic Orchestra, City of Birmingham Symphony Orchestra, Kungliga filharmonikerna, Philharmonia Orchestra, Deutsches Sinfonie Orchester Berlin, WDR-orkestern och Rotterdams filharmoniker. Sebastian Stevensson har även lett mästarkurser för musikhögskolestudenter i Stockholm, Århus, Sarteano, Poznán, Göteborg och Mannheim. I januari 2016 vann Sebastian Stevensson Kungliga musikaliska akademins tävling Solistpriset för unga svenska instrumentalister och sångare. I finalen framförde Sebastian Stevensson Webers fagottkonsert tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester och dirigenten Jaime Martin. Sommaren 2014 vann Sebastian Stevensson den internationella fagottävlingen Gillet-Fox Bassoon Competition i New York. Han har varit solist med Duisburgs filharmoniker, Orquestra Sinfônica de Minas Gerais of São Paolo, Musica vitae, Västerås sinfonietta, Arméns musikkår och Orchestra of Saint Luke's i New York. Flera verk har skrivits direkt för Sebastian Stevensson: Signs av Kim Hedås, Svanhamnen av Jonas Valfridsson och fagottkonserten Cetus av Andrea Tarrodi som uruppfördes tillsammans med Stockholms blåsarsymfoniker och Cathrine Winnes.


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!