Stäng
Meny

Arkiv

4 konserter

2018-11-11 18:00 Stenhammarsalen

Program




25 min




FRANCESCO DURANTE (1684-1755) KONSERT NR 2 FÖR STRÅKAR G-MOLL Affettuoso - Presto · Largo affettuoso · Allegro Tonsättaren Francesco Durante blev 71 år. Jag tror inte att han var någon farande speleman. Han satte toner på papper och såg till att ha folk omkring sig som använde dem. Stora mängder musik för gudstjänsten blev det, plus några oratorier, till exempel ett från 1705 om Sankt Antonio från Padova, en franciskanermunk med många underverk att besjunga. Durante hamnade så småningom i Neapel, en mycket levande musikstad på den tiden. Där fanns ett halvdussin konservatorier med många elever. Han fick hand om skolan som var tillägnad Onofrio, ett mycket folkkärt helgon. Hur undervisningen gick till där berättar Doktor Burney, han som reste runt i Europa för att samla material till sin formidabla A General History of Music. "Vi besökte alla dessa rum där pojkarna övar, sover och äter. I första våningens trapp stod en trumpetare, som skrek med instrumentet så att han höll på att spricka. I den andra var en valthornist som bölade på samma vis. I allmänna övningsummet avhölls "a dutch Concert" med en 7-8 cembali, minst lika många stråkinstrument och många röster. Alla övade de på olika saker i var sin tonart. I samma rum satt andra pojkar och skrev noter." Att blanda ihop allt på detta vis var kanske bekvämt för skolan och det lärde möjligen pojkarna att säkert hålla sin egen stämma, oberoende av allt som pågick samtidigt. Det tvingade dem att spela starkt för att höra sig själva… men därav kommer sig också den slarviga råhet som är så påtaglig när de framför något offentligt. Tonåringen Mozart upplevde något liknande när han senare kom till Neapel med pappan. Jag misstänker att det ofta gick till på det här sättet förr i världen, inte bara i musiksammanhang… Hur lät det i svenska skolor långt senare när folkskolestadgan var ny och alla rabblade sina utantillläxor? Francesco tog det nog lugnt i sitt konservatorium. En av hans elever hette förresten Pergolesi. INGEMAR VON HEIJNE


Medverkande


Barockakademin Göteborgs Symfoniker bildades runt 2008 och består av ett 20-tal musiker som drivs av lusten att utforska och levandegöra musik från 1600- och 1700-talen. Stefano Veggetti är konstnärlig ledare och Terje Skomedal konsertmästare. Ensemblen har gjort ett flertal konserter genom åren med gästande solister och barockspecialister. Förutom en rad konserter i Göteborgs Konserthus har Barockakademin också spelat på Auktionsverket i Göteborg, Råda rum i Mölnlycke, Kulturbruket på Dal och Nordiska akvarellmuséet i Skärhamn samt ett flertal andra platser i Västra Götaland.


Norske Terje Skomedal är stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Han studerade vid Barratt-Due Musikinstitutt i Oslo och för Giuliano Carmignola i Luzern där han tog solistdiplom. Terje Skomedal har arbetat som konsertmästare i Norrandsoperans orkester i Umeå och i norska orkestrar. Han har bred erfarenhet som kammarmusiker och har turnerat internationellt med kammarorkestrarna Oslo Camerata och Spira Mirabilis samt framträtt som solist med flera norska och utländska orkestrar.


Stefano Veggetti Konstnärlig ledare

Den italienske cellisten Stefano Veggetti är sedan 2016 konstnärlig ledare för Barockakademin Göteborgs Symfoniker. Han är känd för sitt virtuosa spel, sin stilkänsla och stora sceniska närvaro. Efter utbildningen vid konservatoriet i L'Aquila under David Cole och i Philadelphia för Orlando Cole väcktes intresset för tidstroget spel vilket ledde till mästarkurser med Anner Bijlsma. Han har sedan dess spelat som solist och i kammarensembler. Han har bland annat framträtt med Anner Bijlsma, L'Archibudelli, Stanley Ritchie, Alfredo Bernardini, Ottavio Dantone, L'Astrée, Erich Höbarth, Rachel Podger, Jos van Immerseel och Anima Eterna i Europa, Mexiko och USA. Stefano Veggetti har gjort ett flertal radioinspelningar samt skivinspelningar för Nuova Era, Opus 111 och Accent. År 2000 grundade han sin egen grupp Ensemble Cordia och sedan 2014 samarbetar han med Anima Eterna. Han är också konstnärlig ledare för Academy of Ancient Music i Bruneck. Stefano Veggetti spelar på en cello av Nicola Gagliano (1737), "ex Oblach".


Andreas Helm Barockoboe


Philipp Wagner Barockoboe


Makiko Kurabayashi Barockfagott



2018-11-10 18:00 Råda rum, Mölnlycke

Program




25 min




FRANCESCO DURANTE (1684-1755) KONSERT NR 2 FÖR STRÅKAR G-MOLL Affettuoso - Presto · Largo affettuoso · Allegro Tonsättaren Francesco Durante blev 71 år. Jag tror inte att han var någon farande speleman. Han satte toner på papper och såg till att ha folk omkring sig som använde dem. Stora mängder musik för gudstjänsten blev det, plus några oratorier, till exempel ett från 1705 om Sankt Antonio från Padova, en franciskanermunk med många underverk att besjunga. Durante hamnade så småningom i Neapel, en mycket levande musikstad på den tiden. Där fanns ett halvdussin konservatorier med många elever. Han fick hand om skolan som var tillägnad Onofrio, ett mycket folkkärt helgon. Hur undervisningen gick till där berättar Doktor Burney, han som reste runt i Europa för att samla material till sin formidabla A General History of Music. "Vi besökte alla dessa rum där pojkarna övar, sover och äter. I första våningens trapp stod en trumpetare, som skrek med instrumentet så att han höll på att spricka. I den andra var en valthornist som bölade på samma vis. I allmänna övningsummet avhölls "a dutch Concert" med en 7-8 cembali, minst lika många stråkinstrument och många röster. Alla övade de på olika saker i var sin tonart. I samma rum satt andra pojkar och skrev noter." Att blanda ihop allt på detta vis var kanske bekvämt för skolan och det lärde möjligen pojkarna att säkert hålla sin egen stämma, oberoende av allt som pågick samtidigt. Det tvingade dem att spela starkt för att höra sig själva… men därav kommer sig också den slarviga råhet som är så påtaglig när de framför något offentligt. Tonåringen Mozart upplevde något liknande när han senare kom till Neapel med pappan. Jag misstänker att det ofta gick till på det här sättet förr i världen, inte bara i musiksammanhang… Hur lät det i svenska skolor långt senare när folkskolestadgan var ny och alla rabblade sina utantillläxor? Francesco tog det nog lugnt i sitt konservatorium. En av hans elever hette förresten Pergolesi. INGEMAR VON HEIJNE


Medverkande


Barockakademin Göteborgs Symfoniker bildades runt 2008 och består av ett 20-tal musiker som drivs av lusten att utforska och levandegöra musik från 1600- och 1700-talen. Stefano Veggetti är konstnärlig ledare och Terje Skomedal konsertmästare. Ensemblen har gjort ett flertal konserter genom åren med gästande solister och barockspecialister. Förutom en rad konserter i Göteborgs Konserthus har Barockakademin också spelat på Auktionsverket i Göteborg, Råda rum i Mölnlycke, Kulturbruket på Dal och Nordiska akvarellmuséet i Skärhamn samt ett flertal andra platser i Västra Götaland.


Norske Terje Skomedal är stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Han studerade vid Barratt-Due Musikinstitutt i Oslo och för Giuliano Carmignola i Luzern där han tog solistdiplom. Terje Skomedal har arbetat som konsertmästare i Norrandsoperans orkester i Umeå och i norska orkestrar. Han har bred erfarenhet som kammarmusiker och har turnerat internationellt med kammarorkestrarna Oslo Camerata och Spira Mirabilis samt framträtt som solist med flera norska och utländska orkestrar.


Stefano Veggetti Konstnärlig ledare

Den italienske cellisten Stefano Veggetti är sedan 2016 konstnärlig ledare för Barockakademin Göteborgs Symfoniker. Han är känd för sitt virtuosa spel, sin stilkänsla och stora sceniska närvaro. Efter utbildningen vid konservatoriet i L'Aquila under David Cole och i Philadelphia för Orlando Cole väcktes intresset för tidstroget spel vilket ledde till mästarkurser med Anner Bijlsma. Han har sedan dess spelat som solist och i kammarensembler. Han har bland annat framträtt med Anner Bijlsma, L'Archibudelli, Stanley Ritchie, Alfredo Bernardini, Ottavio Dantone, L'Astrée, Erich Höbarth, Rachel Podger, Jos van Immerseel och Anima Eterna i Europa, Mexiko och USA. Stefano Veggetti har gjort ett flertal radioinspelningar samt skivinspelningar för Nuova Era, Opus 111 och Accent. År 2000 grundade han sin egen grupp Ensemble Cordia och sedan 2014 samarbetar han med Anima Eterna. Han är också konstnärlig ledare för Academy of Ancient Music i Bruneck. Stefano Veggetti spelar på en cello av Nicola Gagliano (1737), "ex Oblach".


Andreas Helm Barockoboe


Philipp Wagner Barockoboe


Makiko Kurabayashi Barockfagott



2018-04-29 18:00 Auktionsverket Kulturarena

Program




25 min


GEORG PHILIPP TELEMANN (1681-1767) HAMBURGER EBB' UND FLUTH, SVIT C-DUR (TWV 55:C3) Uvertyr Sarabande: Die schlafende Thetis Bourrée: Die erwachende Thetis Loure: Der verliebte Neptunus Gavotte: Spielende Najaden Harlequinade: Det schertzende Tritonus Der stürmende Aeolus Menuet: Der angenehme Zephir Gigue: Ebb' und Fluth Canarie: Die lustigen Bots Leute Georg Philipp Telemann var barockens store vägröjare. Hans oförtröttliga experimenterande, hans mångsidighet och hans flit banade inte minst vägen för Bach och Händel. Dessa båda giganter är ju inte direkt kända för att ha varit lata, men Telemann komponerade ändå mer än dessa båda tillsammans: 800 orkestersviter, 500 konsert, 90 triosonater, 500 kyrkokantater, 44 passioner, 40 operor… Och som om inte detta räckte så graverade han själv plåtarna när hans verk skulle tryckas, och han utformade reklamen när noterna var klara att säljas. Och musik var inte hans enda specialitet: han var utbildad i såväl medicin som astronomi och juridik. Vid sidan om lärde han sig tala de flesta europeiska språk och att han behärskade orkesterns samtliga instrument behöver man väl knappast tillägga. Telemann grundade 1704 det Collegium musicum i Leipzig som Bach något tiotal år senare skulle överta. De båda kände varandra personligen och Telemann var gudfar till Bach-sonen Carl Philipp Emanuel (och nog fick väl pojken det ena förnamnet från gudfadern!). När Telemann erbjöds tjänsten som musikdirektör vid Thomaskyrkan i Leipzig tackade han nej - varför erbjudandet gick till nästa namn på listan: Johann Sebastian Bach. Telemann valde istället det mycket mer lockande alternativet att bli musikdirektör och ansvarig för musiklivet i Hamburg. Den 6 april 1723 firade man 100-årsdagen av grundandet av Admiralitäts-Kollegium i Hamburg. Havet var en så viktig del av stadslivet att det kollegiet blev en viktig institution med många uppgifter. Firandet refererades i den lokala pressen där man kunde läsa att alla män med inflytande var närvarande både från kollegiet och från staden, samt 37 sjökaptener. Och efter en festlig konsert avlossade några skepp sina kanoner medan andra hissade sitt grannaste flaggspel. Konserten bestod dels av en sjungen serenad och dels av en instrumental svit av danser, "ovanligt välpassande för ändamålet". I tio variationsrika satser målades olika sidor av havet upp, karaktäriserade av gestalter ur antik grekisk och romersk mytologi. Här skildras Akilles mor Thetis, en av havets gudinnor, först sovande i en vänlig saraband, sedan vaken i en livfull bourée, som någon lyssnare kanske minns som signaturmelodi till ett sedan länge nedlagt men älskat musikradioprogram. Neptunus, herre över hav och oceaner, är förälskad och därför drömmande. Najaderna, vattennymferna, dyker upp i en lättfotad gavott. Triton, Neptunus son, har en mer undanskymd roll och porträtteras i en nonchalant harlequinade. Vindarnas herre, Aeolus, får av Telemann en magnifikt bullersam musik i form av en storm. Men västanvindens gud, Zephyros, återställer balansen. De två sista satserna återkallar oss till verklighetens Hamburg med sin betydelsefulla ebb och flod som tvättar staden och rensar kloakerna. Sista ordet går till sjömännen som avnjuter kvällsunderhållning på kajens tavernor genom att dans en taktfast canarie. STIG JACOBSSON



Medverkande


Barockakademin Göteborgs Symfoniker bildades runt 2008 och består av ett 20-tal musiker som drivs av lusten att utforska och levandegöra musik från 1600- och 1700-talen. Stefano Veggetti är konstnärlig ledare och Terje Skomedal konsertmästare. Ensemblen har gjort ett flertal konserter genom åren med gästande solister och barockspecialister. Förutom en rad konserter i Göteborgs Konserthus har Barockakademin också spelat på Auktionsverket i Göteborg, Råda rum i Mölnlycke, Kulturbruket på Dal och Nordiska akvarellmuséet i Skärhamn samt ett flertal andra platser i Västra Götaland.


Den italienske cellisten Stefano Veggetti är sedan 2016 konstnärlig ledare för Barockakademin Göteborgs Symfoniker. Han är känd för sitt virtuosa spel, sin stilkänsla och stora sceniska närvaro. Efter utbildningen vid konservatoriet i L'Aquila under David Cole och i Philadelphia för Orlando Cole väcktes intresset för tidstroget spel vilket ledde till mästarkurser med Anner Bijlsma. Han har sedan dess spelat som solist och i kammarensembler. Han har bland annat framträtt med Anner Bijlsma, L'Archibudelli, Stanley Ritchie, Alfredo Bernardini, Ottavio Dantone, L'Astrée, Erich Höbarth, Rachel Podger, Jos van Immerseel och Anima Eterna i Europa, Mexiko och USA. Stefano Veggetti har gjort ett flertal radioinspelningar samt skivinspelningar för Nuova Era, Opus 111 och Accent. År 2000 grundade han sin egen grupp Ensemble Cordia och sedan 2014 samarbetar han med Anima Eterna. Han är också konstnärlig ledare för Academy of Ancient Music i Bruneck. Stefano Veggetti spelar på en cello av Nicola Gagliano (1737), "ex Oblach".


Norske Terje Skomedal är stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Han studerade vid Barratt-Due Musikinstitutt i Oslo och för Giuliano Carmignola i Luzern där han tog solistdiplom. Terje Skomedal har arbetat som konsertmästare i Norrandsoperans orkester i Umeå och i norska orkestrar. Han har bred erfarenhet som kammarmusiker och har turnerat internationellt med kammarorkestrarna Oslo Camerata och Spira Mirabilis samt framträtt som solist med flera norska och utländska orkestrar.


2018-04-28 17:00 S:t Nikolai kyrka, Lidköping

Program




25 min


GEORG PHILIPP TELEMANN (1681-1767) HAMBURGER EBB' UND FLUTH, SVIT C-DUR (TWV 55:C3) Uvertyr Sarabande: Die schlafende Thetis Bourrée: Die erwachende Thetis Loure: Der verliebte Neptunus Gavotte: Spielende Najaden Harlequinade: Det schertzende Tritonus Der stürmende Aeolus Menuet: Der angenehme Zephir Gigue: Ebb' und Fluth Canarie: Die lustigen Bots Leute Georg Philipp Telemann var barockens store vägröjare. Hans oförtröttliga experimenterande, hans mångsidighet och hans flit banade inte minst vägen för Bach och Händel. Dessa båda giganter är ju inte direkt kända för att ha varit lata, men Telemann komponerade ändå mer än dessa båda tillsammans: 800 orkestersviter, 500 konsert, 90 triosonater, 500 kyrkokantater, 44 passioner, 40 operor… Och som om inte detta räckte så graverade han själv plåtarna när hans verk skulle tryckas, och han utformade reklamen när noterna var klara att säljas. Och musik var inte hans enda specialitet: han var utbildad i såväl medicin som astronomi och juridik. Vid sidan om lärde han sig tala de flesta europeiska språk och att han behärskade orkesterns samtliga instrument behöver man väl knappast tillägga. Telemann grundade 1704 det Collegium musicum i Leipzig som Bach något tiotal år senare skulle överta. De båda kände varandra personligen och Telemann var gudfar till Bach-sonen Carl Philipp Emanuel (och nog fick väl pojken det ena förnamnet från gudfadern!). När Telemann erbjöds tjänsten som musikdirektör vid Thomaskyrkan i Leipzig tackade han nej - varför erbjudandet gick till nästa namn på listan: Johann Sebastian Bach. Telemann valde istället det mycket mer lockande alternativet att bli musikdirektör och ansvarig för musiklivet i Hamburg. Den 6 april 1723 firade man 100-årsdagen av grundandet av Admiralitäts-Kollegium i Hamburg. Havet var en så viktig del av stadslivet att det kollegiet blev en viktig institution med många uppgifter. Firandet refererades i den lokala pressen där man kunde läsa att alla män med inflytande var närvarande både från kollegiet och från staden, samt 37 sjökaptener. Och efter en festlig konsert avlossade några skepp sina kanoner medan andra hissade sitt grannaste flaggspel. Konserten bestod dels av en sjungen serenad och dels av en instrumental svit av danser, "ovanligt välpassande för ändamålet". I tio variationsrika satser målades olika sidor av havet upp, karaktäriserade av gestalter ur antik grekisk och romersk mytologi. Här skildras Akilles mor Thetis, en av havets gudinnor, först sovande i en vänlig saraband, sedan vaken i en livfull bourée, som någon lyssnare kanske minns som signaturmelodi till ett sedan länge nedlagt men älskat musikradioprogram. Neptunus, herre över hav och oceaner, är förälskad och därför drömmande. Najaderna, vattennymferna, dyker upp i en lättfotad gavott. Triton, Neptunus son, har en mer undanskymd roll och porträtteras i en nonchalant harlequinade. Vindarnas herre, Aeolus, får av Telemann en magnifikt bullersam musik i form av en storm. Men västanvindens gud, Zephyros, återställer balansen. De två sista satserna återkallar oss till verklighetens Hamburg med sin betydelsefulla ebb och flod som tvättar staden och rensar kloakerna. Sista ordet går till sjömännen som avnjuter kvällsunderhållning på kajens tavernor genom att dans en taktfast canarie. STIG JACOBSSON



Medverkande


Barockakademin Göteborgs Symfoniker bildades runt 2008 och består av ett 20-tal musiker som drivs av lusten att utforska och levandegöra musik från 1600- och 1700-talen. Stefano Veggetti är konstnärlig ledare och Terje Skomedal konsertmästare. Ensemblen har gjort ett flertal konserter genom åren med gästande solister och barockspecialister. Förutom en rad konserter i Göteborgs Konserthus har Barockakademin också spelat på Auktionsverket i Göteborg, Råda rum i Mölnlycke, Kulturbruket på Dal och Nordiska akvarellmuséet i Skärhamn samt ett flertal andra platser i Västra Götaland.


Den italienske cellisten Stefano Veggetti är sedan 2016 konstnärlig ledare för Barockakademin Göteborgs Symfoniker. Han är känd för sitt virtuosa spel, sin stilkänsla och stora sceniska närvaro. Efter utbildningen vid konservatoriet i L'Aquila under David Cole och i Philadelphia för Orlando Cole väcktes intresset för tidstroget spel vilket ledde till mästarkurser med Anner Bijlsma. Han har sedan dess spelat som solist och i kammarensembler. Han har bland annat framträtt med Anner Bijlsma, L'Archibudelli, Stanley Ritchie, Alfredo Bernardini, Ottavio Dantone, L'Astrée, Erich Höbarth, Rachel Podger, Jos van Immerseel och Anima Eterna i Europa, Mexiko och USA. Stefano Veggetti har gjort ett flertal radioinspelningar samt skivinspelningar för Nuova Era, Opus 111 och Accent. År 2000 grundade han sin egen grupp Ensemble Cordia och sedan 2014 samarbetar han med Anima Eterna. Han är också konstnärlig ledare för Academy of Ancient Music i Bruneck. Stefano Veggetti spelar på en cello av Nicola Gagliano (1737), "ex Oblach".


Norske Terje Skomedal är stämledare för andraviolinerna i Göteborgs Symfoniker. Han studerade vid Barratt-Due Musikinstitutt i Oslo och för Giuliano Carmignola i Luzern där han tog solistdiplom. Terje Skomedal har arbetat som konsertmästare i Norrandsoperans orkester i Umeå och i norska orkestrar. Han har bred erfarenhet som kammarmusiker och har turnerat internationellt med kammarorkestrarna Oslo Camerata och Spira Mirabilis samt framträtt som solist med flera norska och utländska orkestrar.


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!