Stäng
Meny

Arkiv

7 konserter

2021-11-26 18:00 Stora salen

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 3 G-DUR BWV 1048 (Allegro) Adagio Allegro Solisterna i den tredje konserten är en niostämmig stråkensemble för tre vardera av violiner, altvioliner och celli. Det är viktigt att påpeka att de alla nio har sina egna solistiska stämmor, och att de framträder i ständigt skiftande konstellationer och klanger. Mellan de båda allegrosatserna återfinns ett adagio som kan räknas till musikhistoriens kortaste satser: en takt med bara två ackord, vilka sveper förbi på så där tio sekunder. Många forskare har lagt pannan i djupa veck och funderat över vad detta betyder. Är det en sats som saknas? Ges det här plats för icke utskrivna improvisationer? Eller är det bara en behövlig andningspaus? Den avslutande satsen är en gigue, full av kollektiv virtuositet. Något av ett perpetuum mobile. Att denna konsert hör till Bachs mest kända verk är inte att förvånas över, för sällan får man väl höra så medryckande och frodig musik. STIG JACOBSSON



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 5 D-DUR BWV 1050 Allegro Affetuoso Allegro Ibland har man kallat den femte konserten för världens första klaverkonsert, och nog har cembalon en ovanligt visionär och framträdande roll. Men det är naturligtvis en konsert för violin, tvärflöjt och cembalo, en riktig trippelkonsert, elegant men med sedvanlig kontrapunktiskt mästerskap. Den första satsen avslutas med en lång cembalokadens innan den långsamma satsen inleder en rörande konversation där solisterna alternerar med varandra innan konserten avslutas med att violinen inleder ännu en gigue och cembalon intar en festlig soloroll. Man får anta att Bach själv drömde om att sitta vid cembalon. STIG JACOBSSON


25 min


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 6 B-DUR (BWV 1051) (Allegro) Adagio ma non tanto Allegro Den sjätte och därmed sista konserten tros i själva verket vara den som komponerades först. Men det är viktigt att komma ihåg att Bach flitigt lånade av sig själv och att motiv och hela satser kan dyka upp i helt andra sammanhang, inte minst i hans många kantater. Därför är det svårt att bestämma exakta tillkomsttider. Den sjätte konserten är ett ganska experimentellt verk där två vardera av altvioliner och viola da gamba används som solister, och alltså utgörs besättningen av enbart stråkar, som den tredje konserten. Den inleds av en svindlande kanon av rigorös teknisk konstruktion. Bach använder sig av en för tiden vågad blandning av olika element, men skapar en imponerande variationsrikedom. I andra satsen tiger gamborna och finalen är som en grandios final på hela serien. STIG JACOBSSON


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 1 F-DUR BWV 1046 (Allegro) Adagio Allegro Menuett-Polonaise-Menuett I den första Brandenburgkonserten utgörs concertinogruppen av horn, oboe, fagott och violin, och inte vilken violin som helst utan en violino piccolo, som klingar en liten ters högre och som har möjlighet att tränga igenom den rika orkestersatsen. Det är bara den första av de sex Brandenburgkonserterna som har fyra satser, de övriga har tre. I första satsen är de båda instrumentgrupperna till största delen sammansmälta och den lilla violinen spelar unisont med övriga violiner. Här finns gott om kontrasterande episoder, och man skulle nästan kunna kalla verket en Concerto da caccia (jaktkonsert) efter som hornen härmar jakt redan från början med typiska jaktrop och fortsätter med rytm och stil som påminner om jakt. Man menar att det är första gången horn framträder solistiskt i tyska konserter, och hornister av sådan kvalitet var inte lätta att få tag i. I andra satsen tiger hornen och musiken utvecklar i stället en vacker duett mellan violin och oboe, till stråkackompanjemang. Visst finns här vissa drag från tidens italienska musik, men Bachs dragning till kontrapunkten avslöjar ändå upphovsmannens nationalitet. Tredje satsen är en gigue med violinsolo och med motmelodier i horn och oboe. Denna musik har stort släktskap med första kören ur kantat nr 207, Vereinigte Zwietracht ("De växlande strängarnas förenade disharmonier"). Den sista satsen är som en lantlig fest efter jaktens slut, med en ganska rustik menuett med två olika mer pastorala triodelar och däremellan en galant polonäs. STIG JACOBSSON


1976-09-30 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


GUSTAV MAHLER (1860-1911) SYMFONI NR 4 G-DUR FÖR ORKESTER OCH SOPRAN Bedächtig. Nicht Eilen In gemächlicher Bewegung. Ohne Hast Ruhevoll (Poco Adagio) Sehr behaglich 1806-1808 gav de tyska författarna Achim von Arnim och Clemens Brentano ut tre samlingar med hemlandets gamla folkliga dikter och sånger, Des Knaben Wunderhorn - Pojkens magiska horn. I den begynnande romantikens känsla för nationalism fick deras publicering en stor betydelse för de tyskspråkiga ländernas tonsättare under lång tid framåt, ja faktiskt under hela seklet. Gustav Mahler hade haft böckerna i sitt hem sedan han var ung och tidigt komponerat musik till några av texterna. Det stora genombrottet kom 1884 med hans första sångcykel, Lieder eines fahrenden Gesellen - En vägvandrares sånger - som dels bygger direkt på Wunderhorntexter, dels inspirerats av dem. 1887-1901 kom ytterligare ett 20-tal. Han skrev ofta för sång och orkester och i hans andra, tredje och fjärde symfonier, som just kallas "Wunderhornsymfonierna" har han använt texter ur Arnims/Brentanos samlingar. När Mahler skulle komponera sin fjärde symfoni 1899 utgick han från en av sina orkestersånger från 1892, Das himmlische Leben (Det himmelska livet). Han hade tänkt använda den som sista sats i sin väldiga tredje symfoni men insåg att sången inte riktigt passade där. Den innehöll dock så mycket musikaliskt material att han istället kunde bygga fjärde symfonin kring den genom stämningsskapande, återkommande och varierade motiv i de tre första satserna och låta den enkla, naiva sången ljuda i dess helhet i fjärde och sista satsen. Fjärde symfonin innebar ett nytänkande i Mahlers symfoniska skapande. Den är kortare än symfonierna nr 2 och nr 3, orkesterbesättningen är inte lika omfattande och den har ingen programförklaring som rubrik till varje sats, som Mahler tidigare haft, även om han till en början hade haft en skiss att utgå ifrån. Det är också oftast en "gladare" och mera "lekfull", nästan kammarmusikalisk symfoni, fylld av melodier och dansrytmer. Man kan höra reminiscenser av wienklassikernas och särskilt Haydns musik i den, av österrikiska ländler och valsmelodier. Det har nog sin förklaring i att Mahler vid komponerandet sedan två år hade det arbete i Wien han länge eftertraktat - chef för Hovoperan och dirigent för Wienfilharmonikerna efter sju år i Hamburg. Om man ändå vill hitta ett slags övergripande program enligt hans första skiss och den avslutande Wunderhornsången så är symfonin en särskilt skrämmande vandring från det jordiska till det himmelska livet efter döden. I första satsen finns bjällerklang och paradismotiv som blandas med marschrytmer och wienskt gemyt i stråkar och blåsare. I andra satsen, ett scherzo, möter vi visserligen en spöklik, kuslig dödsdans i ett violinsolo med strängarna stämda en ton högre än normalt, men det ska låta "som en spelman på fiddla, Freund Hein spielt auf" var Mahlers uppmaning. Vännen Hein, medeltida namn på Döden, spelar upp! Och i blåsarna hörs skrämmande valsrytmer. Så tredje satsen. Ruhevoll. En lugn och gripande variationssats. "Gudomligt glada och djupt sorgsna melodier" enligt tonsättaren. Ett adagio som bara Mahler kan skriva. Mot slutet ett kraftigt orkesterutbrott som övergår i "himmelska" klanger i stråkar och harpa. Portarna öppnas till paradiset. "När människan, nu full av förundran, frågar vad allt detta betyder, svarar barnet honom med den fjärde satsen: Detta är himmelskt liv!" förklarar tonsättaren. Och det himmelska livet är fyllt av glädje, sång, dans, musicerande och framför allt av mat och dryck. Att ett lamm och en oxe dödas hör till den rustika inramningen. Så naiv, oemotståndligt lycklig och folklig ljuder Wunderhorntexten genom Mahlers musik. Det var inte den Mahler åhörarna kände igen och ville höra vid uruppförandet i München november 1901, men i dag står den fjärde symfonin ofta på orkesterrepertoaren världen över. GUNILLA PETERSÉN



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 6 B-DUR (BWV 1051) (Allegro) Adagio ma non tanto Allegro Den sjätte och därmed sista konserten tros i själva verket vara den som komponerades först. Men det är viktigt att komma ihåg att Bach flitigt lånade av sig själv och att motiv och hela satser kan dyka upp i helt andra sammanhang, inte minst i hans många kantater. Därför är det svårt att bestämma exakta tillkomsttider. Den sjätte konserten är ett ganska experimentellt verk där två vardera av altvioliner och viola da gamba används som solister, och alltså utgörs besättningen av enbart stråkar, som den tredje konserten. Den inleds av en svindlande kanon av rigorös teknisk konstruktion. Bach använder sig av en för tiden vågad blandning av olika element, men skapar en imponerande variationsrikedom. I andra satsen tiger gamborna och finalen är som en grandios final på hela serien. STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Uriel Segal Dirigent




Rolf Tilly Trumpet






Olle Schill Klarinett




1968-10-17 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 6 B-DUR (BWV 1051) (Allegro) Adagio ma non tanto Allegro Den sjätte och därmed sista konserten tros i själva verket vara den som komponerades först. Men det är viktigt att komma ihåg att Bach flitigt lånade av sig själv och att motiv och hela satser kan dyka upp i helt andra sammanhang, inte minst i hans många kantater. Därför är det svårt att bestämma exakta tillkomsttider. Den sjätte konserten är ett ganska experimentellt verk där två vardera av altvioliner och viola da gamba används som solister, och alltså utgörs besättningen av enbart stråkar, som den tredje konserten. Den inleds av en svindlande kanon av rigorös teknisk konstruktion. Bach använder sig av en för tiden vågad blandning av olika element, men skapar en imponerande variationsrikedom. I andra satsen tiger gamborna och finalen är som en grandios final på hela serien. STIG JACOBSSON




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Ion Voicu Violin


1957-01-09 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 6 B-DUR (BWV 1051) (Allegro) Adagio ma non tanto Allegro Den sjätte och därmed sista konserten tros i själva verket vara den som komponerades först. Men det är viktigt att komma ihåg att Bach flitigt lånade av sig själv och att motiv och hela satser kan dyka upp i helt andra sammanhang, inte minst i hans många kantater. Därför är det svårt att bestämma exakta tillkomsttider. Den sjätte konserten är ett ganska experimentellt verk där två vardera av altvioliner och viola da gamba används som solister, och alltså utgörs besättningen av enbart stråkar, som den tredje konserten. Den inleds av en svindlande kanon av rigorös teknisk konstruktion. Bach använder sig av en för tiden vågad blandning av olika element, men skapar en imponerande variationsrikedom. I andra satsen tiger gamborna och finalen är som en grandios final på hela serien. STIG JACOBSSON




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Dean Dixon Dirigent


1945-11-07 17:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 6 B-DUR (BWV 1051) (Allegro) Adagio ma non tanto Allegro Den sjätte och därmed sista konserten tros i själva verket vara den som komponerades först. Men det är viktigt att komma ihåg att Bach flitigt lånade av sig själv och att motiv och hela satser kan dyka upp i helt andra sammanhang, inte minst i hans många kantater. Därför är det svårt att bestämma exakta tillkomsttider. Den sjätte konserten är ett ganska experimentellt verk där två vardera av altvioliner och viola da gamba används som solister, och alltså utgörs besättningen av enbart stråkar, som den tredje konserten. Den inleds av en svindlande kanon av rigorös teknisk konstruktion. Bach använder sig av en för tiden vågad blandning av olika element, men skapar en imponerande variationsrikedom. I andra satsen tiger gamborna och finalen är som en grandios final på hela serien. STIG JACOBSSON




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.





1936-10-22 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 6 B-DUR (BWV 1051) (Allegro) Adagio ma non tanto Allegro Den sjätte och därmed sista konserten tros i själva verket vara den som komponerades först. Men det är viktigt att komma ihåg att Bach flitigt lånade av sig själv och att motiv och hela satser kan dyka upp i helt andra sammanhang, inte minst i hans många kantater. Därför är det svårt att bestämma exakta tillkomsttider. Den sjätte konserten är ett ganska experimentellt verk där två vardera av altvioliner och viola da gamba används som solister, och alltså utgörs besättningen av enbart stråkar, som den tredje konserten. Den inleds av en svindlande kanon av rigorös teknisk konstruktion. Bach använder sig av en för tiden vågad blandning av olika element, men skapar en imponerande variationsrikedom. I andra satsen tiger gamborna och finalen är som en grandios final på hela serien. STIG JACOBSSON



Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Tor Mann Dirigent


1915-12-08 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Program



LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 6 B-DUR (BWV 1051) (Allegro) Adagio ma non tanto Allegro Den sjätte och därmed sista konserten tros i själva verket vara den som komponerades först. Men det är viktigt att komma ihåg att Bach flitigt lånade av sig själv och att motiv och hela satser kan dyka upp i helt andra sammanhang, inte minst i hans många kantater. Därför är det svårt att bestämma exakta tillkomsttider. Den sjätte konserten är ett ganska experimentellt verk där två vardera av altvioliner och viola da gamba används som solister, och alltså utgörs besättningen av enbart stråkar, som den tredje konserten. Den inleds av en svindlande kanon av rigorös teknisk konstruktion. Bach använder sig av en för tiden vågad blandning av olika element, men skapar en imponerande variationsrikedom. I andra satsen tiger gamborna och finalen är som en grandios final på hela serien. STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!