Stäng
Meny

Arkiv

10 konserter

1972-06-28 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1935-12-29 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.





1932-12-11 19:15 Lorensbergsteatern

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Tor Mann Dirigent


Julia Claussen Mezzosopran



1923-11-02 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Julia Claussen Mezzosopran


1921-03-19 18:15 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Program


NIKOLAJ RIMSKIJ-KORSAKOV (1844-1908) SCHEHERAZADE OP 35 Havet och Sindbad sjöfararens skepp Sagan om Prins Kalender Den unge prinsen och den unga prinsessan Festen i Bagdad och skeppsbrottet Bland ryska kompositörer intar Nikolaj Rimskij-Korsakov utan tvivel en rangplats, men han hade utbildat sig till något helt annat: han var marinofficer och hade som sådan rest jorden runt och upplevt det mesta. Inte minst skulle hans erfarenheter från österlandet smitta av sig på hans kompositioner. Vi märker det i exotiska verk som den symfoniska sviten Scheherazade, i den andra symfonin Antar och i flertalet av hans operor. Rimskij-Korsakov var liksom kollegerna Balakirev, Musorgskij, Cui och Borodin medlem i den i St Petersburg verksamma tonsättargruppen "De fem unga" som satte rysk tradition mycket högt, till skillnad från de mer västligt orienterade Moskvatonsättarna. Som symfoniker nådde Rimskij-Korsakov knappast upp till Tjajkovskijs nivå men i sin programmusik är han den store mästaren. I den symfoniska sviten Scheherazade leder han oss rakt in i de sagor som ingår i Tusen och en natt: Det var en gång en sultan som hette Shakriar, och som beslutat att döda var och en av sina hustrur i gryningen efter varje bröllopsnatt, övertygad som han var om alla kvinnors trolöshet och falskhet. Men flickan Scheherazade lyckades rädda sitt liv genom att i "tusen och en natt" berätta underbara sagor och påpassligt somna just när något så spännande skulle hända att sultanen verkligen måste låta henne leva för att få höra fortsättningen. Till slut återtog sultanen sitt stränga påbud och de levde lyckliga i alla sina dar… Rimskij-Korsakov var en av sin tids allra främsta orkesterdomptörer, något som han lärde vidare till sina elever som Stravinsky och Respighi. Hans förmåga att färga sin musik är imponerande, och han har i Scheherazade skapat ett utomordentligt underhållande verk - en sorts förryskad orientalism. Han förnekade att de melodiska motiven hade berättande innebörd, men nog ligger det nära till hands att tänka sig det inledande temat som den otåliga sultanens tema, och att det till synes improviserade violinsolo som går genom alla satserna porträtterar Scheherazade när hon berättar sina sagor. Satstitlarna väcker nyfikenhet och associationer och några kan knytas till specifika sagor. Den om Sindbad är välkänd, Sagan om Kalender handlar om en tiggarprins. Men titlarna ger bara stämningsunderlag. De berättar inga påtagliga historier. Ursprungligen tänkte han sätta neutrala titlar på satserna: Preludium, ballad, adagio, finale. Scheherazade är ett graciöst, underhållande verk med stor skönhet och drömska klanger som uruppfördes hösten 1888. Det var en gång… STIG JACOBSSON





Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1920-11-03 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1918-03-19 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1917-12-05 20:00 Kristiania

Göteborgs Symfoniker

Program








FRANZ LISZT (1811-1886) LES PRÉLUDES Franz Liszt var en av 1800-talets stora musikaliska förnyare. Som interpret och tonsättare utvecklade han pianots klangliga och speltekniska potential, och på sina otaliga konsertturnéer gjorde han sensation både genom sitt spel och sin personliga framtoning. Samtidigt var han en katolsk intellektuell, som redan i unga år formulerade egna tankar om bland annat kyrkomusikreform och konstnärens plats i samhället. Hans produktion uppvisar en hisnande spännvidd, från ungdomens publikfriande pianistiska glansnummer, via de mogna orkesterverken fram till de sena årens asketiska uttrycksknapphet och kyrkomusikaliska fokus. I slutet av 1840-talet hade Liszt tröttnat på det ständiga turnerandet och accepterade ett erbjudande att slå sig ner i den tyska staden Weimar. Här kom han att inrikta sig på komposition, framför allt av orkesterverk. Även på detta område blev han en nydanare. Det var under Weimaråren som han lanserade den nya genren "symfonisk dikt" som beteckning för ett ensatsigt orkesterstycke med någon form av utommusikalisk inspiration eller innehåll. Syftet var inte att avbilda yttre händelser - som t ex hos Berlioz - utan att gestalta stämningar och tankar. Detta sätt att komponera fick stort inflytande på senare generationer tonsättare; man kan tänka på namn som Richard Strauss och Jean Sibelius. Av de tolv symfoniska dikter som tillkom i Weimar är Les Préludes den i dag mest kända och den enda som kan sägas tillhöra orkestrarnas standardrepertoar. Titeln har ingenting med den musikaliska genrebeteckningen "preludium" att göra utan går tillbaka på en dikt från 1823 av den franska romantiska poesins största namn, Alphonse de Lamartine. I partituret till Liszts komposition finns ett förord vars huvudtankar är att jordelivet är en serie förspel (preludier) till evigheten och att människan för att läka sina kärlekssår söker sig till det lantliga livets frid men inte stannar där utan hörsammar trumpetens signal till strid, i avsikt att nå det fulla medvetandet om sig själv och komma i besittning av alla sina krafter. Förordet är inte hämtat från Lamartine utan är en förkortad version av en längre essä utifrån Lamartines dikt av Liszts partner, den polska prinsessan Carolyne zu Sayn-Wittgenstein. Förloppet i Liszts verk kan uppfattas som en spegling av tankegångarna i förordet (snarare än i Lamartines ursprungliga diktverk). Samtidigt kan stycket ses som ett slags koncentrat av den traditionella symfonins fyr- eller femsatsighet: en långsam, trevande introduktion, där verkets kärnmotiv (c-h-e) presenteras, byggs upp mot ett kraftfullt, militäriskt avsnitt, i sin tur följt av en längre lyrisk sats byggd på två sjungande teman. Ett stormigt parti följs av en idyll, där det första sångtemat får sällskap av ett livligare motiv. Musiken växer fram till den triumfatoriska finalen, där de två sångtemana återkommer i förvandlad gestalt. Allra sist hör vi ånyo det stramt kraftfulla temat från "första satsen". SVERKER JULLANDER


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1917-12-04 20:00 Kristiania

Göteborgs Symfoniker

Program








FRANZ LISZT (1811-1886) LES PRÉLUDES Franz Liszt var en av 1800-talets stora musikaliska förnyare. Som interpret och tonsättare utvecklade han pianots klangliga och speltekniska potential, och på sina otaliga konsertturnéer gjorde han sensation både genom sitt spel och sin personliga framtoning. Samtidigt var han en katolsk intellektuell, som redan i unga år formulerade egna tankar om bland annat kyrkomusikreform och konstnärens plats i samhället. Hans produktion uppvisar en hisnande spännvidd, från ungdomens publikfriande pianistiska glansnummer, via de mogna orkesterverken fram till de sena årens asketiska uttrycksknapphet och kyrkomusikaliska fokus. I slutet av 1840-talet hade Liszt tröttnat på det ständiga turnerandet och accepterade ett erbjudande att slå sig ner i den tyska staden Weimar. Här kom han att inrikta sig på komposition, framför allt av orkesterverk. Även på detta område blev han en nydanare. Det var under Weimaråren som han lanserade den nya genren "symfonisk dikt" som beteckning för ett ensatsigt orkesterstycke med någon form av utommusikalisk inspiration eller innehåll. Syftet var inte att avbilda yttre händelser - som t ex hos Berlioz - utan att gestalta stämningar och tankar. Detta sätt att komponera fick stort inflytande på senare generationer tonsättare; man kan tänka på namn som Richard Strauss och Jean Sibelius. Av de tolv symfoniska dikter som tillkom i Weimar är Les Préludes den i dag mest kända och den enda som kan sägas tillhöra orkestrarnas standardrepertoar. Titeln har ingenting med den musikaliska genrebeteckningen "preludium" att göra utan går tillbaka på en dikt från 1823 av den franska romantiska poesins största namn, Alphonse de Lamartine. I partituret till Liszts komposition finns ett förord vars huvudtankar är att jordelivet är en serie förspel (preludier) till evigheten och att människan för att läka sina kärlekssår söker sig till det lantliga livets frid men inte stannar där utan hörsammar trumpetens signal till strid, i avsikt att nå det fulla medvetandet om sig själv och komma i besittning av alla sina krafter. Förordet är inte hämtat från Lamartine utan är en förkortad version av en längre essä utifrån Lamartines dikt av Liszts partner, den polska prinsessan Carolyne zu Sayn-Wittgenstein. Förloppet i Liszts verk kan uppfattas som en spegling av tankegångarna i förordet (snarare än i Lamartines ursprungliga diktverk). Samtidigt kan stycket ses som ett slags koncentrat av den traditionella symfonins fyr- eller femsatsighet: en långsam, trevande introduktion, där verkets kärnmotiv (c-h-e) presenteras, byggs upp mot ett kraftfullt, militäriskt avsnitt, i sin tur följt av en längre lyrisk sats byggd på två sjungande teman. Ett stormigt parti följs av en idyll, där det första sångtemat får sällskap av ett livligare motiv. Musiken växer fram till den triumfatoriska finalen, där de två sångtemana återkommer i förvandlad gestalt. Allra sist hör vi ånyo det stramt kraftfulla temat från "första satsen". SVERKER JULLANDER


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1917-12-02 18:15 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Program


FRANZ LISZT (1811-1886) LES PRÉLUDES Franz Liszt var en av 1800-talets stora musikaliska förnyare. Som interpret och tonsättare utvecklade han pianots klangliga och speltekniska potential, och på sina otaliga konsertturnéer gjorde han sensation både genom sitt spel och sin personliga framtoning. Samtidigt var han en katolsk intellektuell, som redan i unga år formulerade egna tankar om bland annat kyrkomusikreform och konstnärens plats i samhället. Hans produktion uppvisar en hisnande spännvidd, från ungdomens publikfriande pianistiska glansnummer, via de mogna orkesterverken fram till de sena årens asketiska uttrycksknapphet och kyrkomusikaliska fokus. I slutet av 1840-talet hade Liszt tröttnat på det ständiga turnerandet och accepterade ett erbjudande att slå sig ner i den tyska staden Weimar. Här kom han att inrikta sig på komposition, framför allt av orkesterverk. Även på detta område blev han en nydanare. Det var under Weimaråren som han lanserade den nya genren "symfonisk dikt" som beteckning för ett ensatsigt orkesterstycke med någon form av utommusikalisk inspiration eller innehåll. Syftet var inte att avbilda yttre händelser - som t ex hos Berlioz - utan att gestalta stämningar och tankar. Detta sätt att komponera fick stort inflytande på senare generationer tonsättare; man kan tänka på namn som Richard Strauss och Jean Sibelius. Av de tolv symfoniska dikter som tillkom i Weimar är Les Préludes den i dag mest kända och den enda som kan sägas tillhöra orkestrarnas standardrepertoar. Titeln har ingenting med den musikaliska genrebeteckningen "preludium" att göra utan går tillbaka på en dikt från 1823 av den franska romantiska poesins största namn, Alphonse de Lamartine. I partituret till Liszts komposition finns ett förord vars huvudtankar är att jordelivet är en serie förspel (preludier) till evigheten och att människan för att läka sina kärlekssår söker sig till det lantliga livets frid men inte stannar där utan hörsammar trumpetens signal till strid, i avsikt att nå det fulla medvetandet om sig själv och komma i besittning av alla sina krafter. Förordet är inte hämtat från Lamartine utan är en förkortad version av en längre essä utifrån Lamartines dikt av Liszts partner, den polska prinsessan Carolyne zu Sayn-Wittgenstein. Förloppet i Liszts verk kan uppfattas som en spegling av tankegångarna i förordet (snarare än i Lamartines ursprungliga diktverk). Samtidigt kan stycket ses som ett slags koncentrat av den traditionella symfonins fyr- eller femsatsighet: en långsam, trevande introduktion, där verkets kärnmotiv (c-h-e) presenteras, byggs upp mot ett kraftfullt, militäriskt avsnitt, i sin tur följt av en längre lyrisk sats byggd på två sjungande teman. Ett stormigt parti följs av en idyll, där det första sångtemat får sällskap av ett livligare motiv. Musiken växer fram till den triumfatoriska finalen, där de två sångtemana återkommer i förvandlad gestalt. Allra sist hör vi ånyo det stramt kraftfulla temat från "första satsen". SVERKER JULLANDER









Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!