Stäng
Meny

Arkiv

91 konserter

2019-09-11 19:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



RICHARD WAGNER (1813-1883) FÖRSPEL OCH ISOLDES KÄRLEKSDÖD UR OPERAN TRISTAN OCH ISOLDE Richard Wagners inspiration och text till musikdramat Tristan och Isolde, som fullbordades 1859, bygger på riddarromanen med samma namn av den tyske medeltidsskalden Gottfried von Strassburg, som hämtat sina motiv från olika franska versioner med ursprung i Bretagne och keltiska sagor. I operans tre akter har Wagner använt versromanens mest centrala och dramatiska episoder: den förbjudna kärlekens uppblossande mellan Tristan och Isolde med en kärleksdryck som brandfackla. Isoldes blivande gemål kung Markes avslöjande under de båda älskandes kärleksmöte och slutligen dödsscenen, där Tristan avlider av ett svärdshugg och Isolde förenar sig med honom i döden. Wagner följde sin källa troget, men skapade ett betydligt mera komplicerat och inträngande psykologiskt drama med djupt romantisk symbolik. Hans fascination för filosofen Schopenhauer får en extra dimension i verkets tillkomst genom den starka, men hopplösa kärleken till den gifta Mathilde Wesendonck. Det var tonsättaren själv som ställde samman operans förspel med slutscenen - utan Isoldes sångstämma - till ett separat orkesterverk som framfördes vid en konsert i Wien 1863, två år före operans uruppförande i München. I förspelet finns två centrala motiv ur operan, ouppfylld längtan och extatisk kärlek. Stegringar, höjdpunkter och sensualism i en nyskapande harmonik som skulle bilda skola för många 1900-talstonsättare. Förspelet övergår direkt i slutscenens gripande kärleksdöd, som Wagner själv beskrivit: "Över Tristans lik uppnår den döende Isolde den saligaste uppfyllelse av sin glödande längtan, evig förening i omätliga rymder, utan skrankor, utan band, oupplösligt!" GUNILLA PETERSÉN




30 min








Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Katarina Karnéus Mezzosopran

Mezzosopranen Katarina Karnéus är utbildad vid Trinity College of Music och National Opera Studio i London. 1995 vann hon BBC Cardiff Singer of the World Competition. Hon har arbetat med ledande dirigenter som Sir Simon Rattle, Sir Charles Mackerras, Sir Mark Elder, Sir Roger Norrington, Sir Antonio Pappano, Michael Tilson Thomas, Franz Welser-Möst och Ivor Bolton. Bland hennes operaengagemang finns framträdanden på Metropolitan, Covent Garden, Göteborgsoperan, operahusen i Stuttgart, Frankfurt och Barcelona samt Glyndebournes festspel. Som konsertsångare har hon arbetat med Berlins filharmoniker, NDR-orkestern i Hamburg, Wiens symfoniker och San Francisco Symphony samt framträtt vid BBC Proms och festivalerna i Edinburgh och Salzburg. Hon har också givit konserter i Wigmore Hall, Concertgebouw, Lincoln Center och La Monnaie samt vid internationella festivaler. Katarina Karnéus tillhör solistensemblen vid GöteborgsOperan och företräder operahuset som internationell ambassadör. Hon har erhållit medaljen Litteris et Artibus av H.M. Konung Carl XVI Gustaf och utnämndes 2018 till hovsångerska.



Maria Möller Konferencier


Musikerna i Västra Götalands Ungdomssymfoniker behärskar konsten att spela klassiskt på ett sätt som inte lämnar någon utanför. Orkestern gjorde förra säsongen sin turné Beethoven på utflykt som också inkluderade ett gästspel i Göteborgs Konserthus. Berömda stycken eller storslagna symfonier - allt framförs med den omisskännliga lusten och energin som blivit Vägus speciella kännetecken. Orkestern förnyas ständigt, bara dirigenten Simon Phipps har varit med sedan starten 2000, med unga musiker mellan 14 och 20 år.



2015-01-30 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


2017 utsågs Christoffer Nobin till chefdirigent och konstnärlig ledare för Östgöta Blåsarsymfoniker. Han studerade dirigering vid musikkonservatoriet i Köpenhamn och dessförinnan klassisk sång och komposition vid musikhögskolan i Malmö. Sedan sin debut med Helsingborgs symfoniorkester 2011 har han varit en flitig gäst hos så gott som samtliga symfoniorkestrar och operahus i Sverige och Danmark. Han har gjort skivinspelningar med bland andra Malmö symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker och Norrköpings symfoniorkester. Debuten med Helsingborgs symfoniorkester gav honom också ett tre år långt förordnande med omkring 15 konsertproduktioner i Helsingborg 2011-2014. Engagemang i utlandet inkluderar bland annat London Symphony Orchestra, Deutsche Kammerphilharmonie och Danmarks Radios symfoniorkester samt turnéer till bland annat Japan, Ungern och Tyskland. Med Deutsche Kammerphilharmonie, som anses vara en av världens ledande kammarorkestrar, har Christoffer Nobin ett särskilt varmt förhållande. Han har gjort ett flertal produktioner med orkestern, bland annat två omfattande operaproduktioner och en abonnerad konsert i Berlin för Tysklands dåvarande president. Som assistent till några av världens främsta dirigenter (bland andra Paavo Järvi och Louis Langrée) har Christoffer Nobin varit verksam vid bland annat Metropolitan Opera i New York, Grosses Festspielhaus i Salzburg och Théâtre des Champs-Élysées i Paris. Christoffer Nobin har i den här rollen även medverkat vid ett flertal cd- och dvd-inspelningar. Han var tidigare dirigent för Lunds akademiska kör och har varit verksam som kormästare både på Malmö opera och på Göteborgsoperan. Christoffer Nobin är även verksam som kompositör och har bland annat skrivit tre operor och varit medkompositör till fem musikaler.




2015-01-29 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


2017 utsågs Christoffer Nobin till chefdirigent och konstnärlig ledare för Östgöta Blåsarsymfoniker. Han studerade dirigering vid musikkonservatoriet i Köpenhamn och dessförinnan klassisk sång och komposition vid musikhögskolan i Malmö. Sedan sin debut med Helsingborgs symfoniorkester 2011 har han varit en flitig gäst hos så gott som samtliga symfoniorkestrar och operahus i Sverige och Danmark. Han har gjort skivinspelningar med bland andra Malmö symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker och Norrköpings symfoniorkester. Debuten med Helsingborgs symfoniorkester gav honom också ett tre år långt förordnande med omkring 15 konsertproduktioner i Helsingborg 2011-2014. Engagemang i utlandet inkluderar bland annat London Symphony Orchestra, Deutsche Kammerphilharmonie och Danmarks Radios symfoniorkester samt turnéer till bland annat Japan, Ungern och Tyskland. Med Deutsche Kammerphilharmonie, som anses vara en av världens ledande kammarorkestrar, har Christoffer Nobin ett särskilt varmt förhållande. Han har gjort ett flertal produktioner med orkestern, bland annat två omfattande operaproduktioner och en abonnerad konsert i Berlin för Tysklands dåvarande president. Som assistent till några av världens främsta dirigenter (bland andra Paavo Järvi och Louis Langrée) har Christoffer Nobin varit verksam vid bland annat Metropolitan Opera i New York, Grosses Festspielhaus i Salzburg och Théâtre des Champs-Élysées i Paris. Christoffer Nobin har i den här rollen även medverkat vid ett flertal cd- och dvd-inspelningar. Han var tidigare dirigent för Lunds akademiska kör och har varit verksam som kormästare både på Malmö opera och på Göteborgsoperan. Christoffer Nobin är även verksam som kompositör och har bland annat skrivit tre operor och varit medkompositör till fem musikaler.




2015-01-29 13:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


2017 utsågs Christoffer Nobin till chefdirigent och konstnärlig ledare för Östgöta Blåsarsymfoniker. Han studerade dirigering vid musikkonservatoriet i Köpenhamn och dessförinnan klassisk sång och komposition vid musikhögskolan i Malmö. Sedan sin debut med Helsingborgs symfoniorkester 2011 har han varit en flitig gäst hos så gott som samtliga symfoniorkestrar och operahus i Sverige och Danmark. Han har gjort skivinspelningar med bland andra Malmö symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker och Norrköpings symfoniorkester. Debuten med Helsingborgs symfoniorkester gav honom också ett tre år långt förordnande med omkring 15 konsertproduktioner i Helsingborg 2011-2014. Engagemang i utlandet inkluderar bland annat London Symphony Orchestra, Deutsche Kammerphilharmonie och Danmarks Radios symfoniorkester samt turnéer till bland annat Japan, Ungern och Tyskland. Med Deutsche Kammerphilharmonie, som anses vara en av världens ledande kammarorkestrar, har Christoffer Nobin ett särskilt varmt förhållande. Han har gjort ett flertal produktioner med orkestern, bland annat två omfattande operaproduktioner och en abonnerad konsert i Berlin för Tysklands dåvarande president. Som assistent till några av världens främsta dirigenter (bland andra Paavo Järvi och Louis Langrée) har Christoffer Nobin varit verksam vid bland annat Metropolitan Opera i New York, Grosses Festspielhaus i Salzburg och Théâtre des Champs-Élysées i Paris. Christoffer Nobin har i den här rollen även medverkat vid ett flertal cd- och dvd-inspelningar. Han var tidigare dirigent för Lunds akademiska kör och har varit verksam som kormästare både på Malmö opera och på Göteborgsoperan. Christoffer Nobin är även verksam som kompositör och har bland annat skrivit tre operor och varit medkompositör till fem musikaler.




2015-01-28 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


2017 utsågs Christoffer Nobin till chefdirigent och konstnärlig ledare för Östgöta Blåsarsymfoniker. Han studerade dirigering vid musikkonservatoriet i Köpenhamn och dessförinnan klassisk sång och komposition vid musikhögskolan i Malmö. Sedan sin debut med Helsingborgs symfoniorkester 2011 har han varit en flitig gäst hos så gott som samtliga symfoniorkestrar och operahus i Sverige och Danmark. Han har gjort skivinspelningar med bland andra Malmö symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker och Norrköpings symfoniorkester. Debuten med Helsingborgs symfoniorkester gav honom också ett tre år långt förordnande med omkring 15 konsertproduktioner i Helsingborg 2011-2014. Engagemang i utlandet inkluderar bland annat London Symphony Orchestra, Deutsche Kammerphilharmonie och Danmarks Radios symfoniorkester samt turnéer till bland annat Japan, Ungern och Tyskland. Med Deutsche Kammerphilharmonie, som anses vara en av världens ledande kammarorkestrar, har Christoffer Nobin ett särskilt varmt förhållande. Han har gjort ett flertal produktioner med orkestern, bland annat två omfattande operaproduktioner och en abonnerad konsert i Berlin för Tysklands dåvarande president. Som assistent till några av världens främsta dirigenter (bland andra Paavo Järvi och Louis Langrée) har Christoffer Nobin varit verksam vid bland annat Metropolitan Opera i New York, Grosses Festspielhaus i Salzburg och Théâtre des Champs-Élysées i Paris. Christoffer Nobin har i den här rollen även medverkat vid ett flertal cd- och dvd-inspelningar. Han var tidigare dirigent för Lunds akademiska kör och har varit verksam som kormästare både på Malmö opera och på Göteborgsoperan. Christoffer Nobin är även verksam som kompositör och har bland annat skrivit tre operor och varit medkompositör till fem musikaler.




2012-08-30 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



GERALD FINZI (1901-1956) ECLOGUE Gerald Finzis mjukt romantiska musik har en folklig förankring i hemlandet England. Efter några år som lärare i London isolerade han sig på landsbygden i Hampshire där han vårdade sina sällsynta äppelsorter. Men han spelade likafullt en betydelsefull roll i musiklivet liksom i politiken. Hans tillbakadragenhet och känsliga osäkerhet sägs ha sin grund i att han vid åtta års ålder förlorade sin far och att en betydelsefull lärare stupade i Frankrike 1917. Dessutom avled tre av hans äldre bröder innan Gerald Finzi hunnit fylla 18. Han sökte tröst och mening med livet genom att skaffa sig en imponerande beläsenhet och det var med sparsmakad fingertoppskänsla han valde texter till sina vokalkompositioner. På 1920-talet började Finzi skriva något som han tänkte sig skulle resultera i en pianokonsert. Men han arbetade långsamt och lade ofta undan sina skisser för att de skulle mogna. Ibland fick de ligga för länge. Även om han antydde yttersatserna så var det bara den långsamma satsen som fullbordades - och denna publicerades inte förrän efter hans död, och då med ett namn som hans hustru och son kommit överens om: Eclogue (herdedikt). Uruppförandet ägde rum fyra månader efter Finzis bortgång. STIG JACOBSSON



Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


37-årige Daniel Blendulf har etablerat sig som en av de internationellt mest framstående svenska dirigenterna. Han började sin karriär som cellist och studerade för Torleif Thedéen och Heinrich Schiff. Han framträdde som solist med orkestrar som Sveriges Radios symfoniorkester, Kungliga filharmonikerna, Simon Bolivar-orkestern och symfoniorkestrarna i både Helsingborg och Norrköping. Karriären tog en ny riktning för Daniel Blendulf när den välkände dirigenten och pedagogen Jorma Panula inspirerade honom att börja studera dirigering, vilket han också gjorde 2005. Bara några år senare, 2008, vann han det prestigefyllda Svenska dirigentpriset och sedan dess har hans dirigentkarriär gått spikrakt uppåt. Bland de många orkestrar han dirigerat finns Sveriges Radios symfoniorkester, Stockholm sinfonietta, Norrköpings symfoniorkester, Dalasinfoniettan, Gävle Symfoniorkester och Musica Vitae. Han dirigerar även opera och har gjort Gounods Faust på Folkoperan och på Kungliga Operan Donizettis Don Pasquale och senast Carmen, som även sändes till biografer runt om i landet. Förutom fortsatta samarbeten med Kungliga filharmonikerna, Sveriges Radios symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker är han också aktuell med debutkonserter med bland andra Sydneys och Nya Zeelands symfoniorkestrar liksom Norska radioorkestern och BBC National Orchestra of Wales. Daniel Blendulf debuterade med Kungliga filharmonikerna 2011 då han dirigerade Dvoráks åttonde symfoni.




2012-08-18 19:00 Götaplatsen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Alexander Shelley är Music Director för National Arts Centre Orchestra och förste biträdande dirigent för Royal Philharmonic Orchestra i London. 2009-2017 var han chefdirigent för Nürnbergs symfoniker. Sedan han tog över ledarskapet för National Arts Centre Orchestra har den beskrivits som "en helt förvandlad orkester… hungrig, djärv och frisläppt" (Ottawa Citizen) och Alexander Shelleys programsättning har berömts för att ha transformerat orkestern " till en av de djärvaste orkestrarna i Nordamerika" (Maclean's Magazine). Bland orkestrar han samarbetat med finns Göteborgs Symfoniker, Gewandhausorkestern i Leipzig, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Orchestre de la Suisse Romande, Kungliga filharmonikerna, Hong Kong Philharmonic, Sao Paulo Symphony samt symfoniorkestrarna i Melbourne och Nya Zeeland.



2010-02-12 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


ROBERT SCHUMANN (1810-1856) CELLOKONSERT A-MOLL OP 129 Nicht zu schnell Langsam Sehr lebhaft (satserna spelas utan avbrott) Robert Schumann hade bott i Dresden i fem år utan att få någon permanent ställning i stadens musikliv. När han därför lockades till en musikdirektörspost i Düsseldorf hade han inget emot att flytta dit. Han började sin anställning i augusti 1850 medan han var mitt uppe i ansträngande arbete med flera kompositioner och han märkte också de första symptomen på den mentalsjukdom som några år senare skulle bryta ut. Överansträngning var säkerligen en bidragande orsak. Cellokonserten skrevs i febrig hastighet och var färdig efter 15 dagars arbete (10-24 oktober 1850). Men trots hastigheten handlade det inte om slarv, tvärtom, han har varit ovanligt noga och kritisk. Senare gick han tillbaka till verket för att ytterligare justera ett och annat - ännu två år senare gjorde han tillägg. Först i augusti 1854 hamnade musiken på förlaget men då befann sig tonsättaren redan på sjukhuset i Endenich. Han skulle aldrig få höra sin konsert. Cellokonserten är tresatsig men istället för pauser binder cellon ihop satserna med små övergångar. Yttersatserna är mycket virtuosa medan mellansatsen kan liknas vid en romans för cello med orkesterackompanjemanget hållet i bakgrunden - en av de vackraste satserna Schumann skrev. Schumann tänkte sig snarast verket som en "symfoni" med integrerad cellostämma. Düsseldorf kunde nog ha blivit en bra bostadsort. Här skrev han också tredje och fjärde symfonierna. Men i april 1852 drabbades han av vad hustrun Clara kallade en "reumatisk attack" vilken utvecklades till den sinnessjukdom som gjorde att han i ren desperation kastade sig i floden den 20 februari 1854 och som fråntog honom all skaparkraft under de sista två levnadsåren. STIG JACOBSSON



Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.




2010-02-11 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



ROBERT SCHUMANN (1810-1856) CELLOKONSERT A-MOLL OP 129 Nicht zu schnell Langsam Sehr lebhaft (satserna spelas utan avbrott) Robert Schumann hade bott i Dresden i fem år utan att få någon permanent ställning i stadens musikliv. När han därför lockades till en musikdirektörspost i Düsseldorf hade han inget emot att flytta dit. Han började sin anställning i augusti 1850 medan han var mitt uppe i ansträngande arbete med flera kompositioner och han märkte också de första symptomen på den mentalsjukdom som några år senare skulle bryta ut. Överansträngning var säkerligen en bidragande orsak. Cellokonserten skrevs i febrig hastighet och var färdig efter 15 dagars arbete (10-24 oktober 1850). Men trots hastigheten handlade det inte om slarv, tvärtom, han har varit ovanligt noga och kritisk. Senare gick han tillbaka till verket för att ytterligare justera ett och annat - ännu två år senare gjorde han tillägg. Först i augusti 1854 hamnade musiken på förlaget men då befann sig tonsättaren redan på sjukhuset i Endenich. Han skulle aldrig få höra sin konsert. Cellokonserten är tresatsig men istället för pauser binder cellon ihop satserna med små övergångar. Yttersatserna är mycket virtuosa medan mellansatsen kan liknas vid en romans för cello med orkesterackompanjemanget hållet i bakgrunden - en av de vackraste satserna Schumann skrev. Schumann tänkte sig snarast verket som en "symfoni" med integrerad cellostämma. Düsseldorf kunde nog ha blivit en bra bostadsort. Här skrev han också tredje och fjärde symfonierna. Men i april 1852 drabbades han av vad hustrun Clara kallade en "reumatisk attack" vilken utvecklades till den sinnessjukdom som gjorde att han i ren desperation kastade sig i floden den 20 februari 1854 och som fråntog honom all skaparkraft under de sista två levnadsåren. STIG JACOBSSON


25 min




Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.




2010-02-10 19:30 Vara Konserthus

Göteborgs Symfoniker

Program



ROBERT SCHUMANN (1810-1856) CELLOKONSERT A-MOLL OP 129 Nicht zu schnell Langsam Sehr lebhaft (satserna spelas utan avbrott) Robert Schumann hade bott i Dresden i fem år utan att få någon permanent ställning i stadens musikliv. När han därför lockades till en musikdirektörspost i Düsseldorf hade han inget emot att flytta dit. Han började sin anställning i augusti 1850 medan han var mitt uppe i ansträngande arbete med flera kompositioner och han märkte också de första symptomen på den mentalsjukdom som några år senare skulle bryta ut. Överansträngning var säkerligen en bidragande orsak. Cellokonserten skrevs i febrig hastighet och var färdig efter 15 dagars arbete (10-24 oktober 1850). Men trots hastigheten handlade det inte om slarv, tvärtom, han har varit ovanligt noga och kritisk. Senare gick han tillbaka till verket för att ytterligare justera ett och annat - ännu två år senare gjorde han tillägg. Först i augusti 1854 hamnade musiken på förlaget men då befann sig tonsättaren redan på sjukhuset i Endenich. Han skulle aldrig få höra sin konsert. Cellokonserten är tresatsig men istället för pauser binder cellon ihop satserna med små övergångar. Yttersatserna är mycket virtuosa medan mellansatsen kan liknas vid en romans för cello med orkesterackompanjemanget hållet i bakgrunden - en av de vackraste satserna Schumann skrev. Schumann tänkte sig snarast verket som en "symfoni" med integrerad cellostämma. Düsseldorf kunde nog ha blivit en bra bostadsort. Här skrev han också tredje och fjärde symfonierna. Men i april 1852 drabbades han av vad hustrun Clara kallade en "reumatisk attack" vilken utvecklades till den sinnessjukdom som gjorde att han i ren desperation kastade sig i floden den 20 februari 1854 och som fråntog honom all skaparkraft under de sista två levnadsåren. STIG JACOBSSON


25 min




Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.




2008-03-30 19:30 Budapest, Nationella konserthuset Béla Bartók

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Tonsättare, lärare och dirigent: Peter Eötvös förenar tre roller i en framgångsrik och respekterad karriär på högsta nivå. Hans musik förekommer flitigt hos ledande orkestrar, samtida musik-ensembler och festivaler, och som tonsättardirigent har han lett projekt i städer i stora delar av världen. Hans många operor har haft stora framgångar, bland dem Three Sisters byggd på Tjechovs drama samt Paradise Reloaded (Lilith), Love and Other Deamons, Angels in America och Golden Dragon. Hans opera Sensa sangue beställdes och uruppfördes av New York Philharmonic Orchestra och Kölnfilharmonin. Bland hans senaste orkesterverk finns Cello Concerto Grosso som skrevs till Berlins filharmoniker, violinkonserten DoReMi och slagverkskonserten Talking Drums. Oratoriet Halleluja: oratorium balbulum för solister, kör och orkester uruppfördes vid Salzburgs festspel 2016. Säsongen 2016-2017 är det premiär för The Sirens Cycle för sopran och piano i London samt orkesterverket Alle Vittime Senza Nome 2016 i Milano. Han har också befattningen Creative Chair hos Tonhalleorkestern i Zürich. Peter Eötvös har varit titeldirigent hos Kammarorkestern vid Hilversums radio, BBC Symphony Orchestra, Radioorkestern i Stuttgart, Radioorkestern i Wien samt Budapests festivalorkester. 2003-2008 var han förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Tidigare har han arbetat med Stockhausen-ensemblen och Ensemble Intercontemporain där han var chefdirigent 1978-1991. Vid firandet av Pierre Boulez 90-årsdag 2015 dirigerade han London Symphony Orchestra. Som lärare har han varit verksam vid musikhögskolorna i Karlsruhe och Köln och han är aktiv vid sitt eget institut för unga dirigenter och kompositörer samt stiftelsen för samtida musik i Budapest. Peter Eötvös musik har spelats in och givits ut av skivbolagen BMC, Naïve, Deutsche Grammophon, ECM, Kairos och Col legno. Med Göteborgs Symfoniker finns utgåvor av hans egna ZeroPoints, pianokonserten CAP-CO med Pierre-Laurent Aimard och violinkonserten Seven med Akikao Suwanai (BMC), trumpetkonserten Jet Stream med Håkan Harden-berger (DG) samt Stravinskys Mavra (BMC).



2008-03-27 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Tonsättare, lärare och dirigent: Peter Eötvös förenar tre roller i en framgångsrik och respekterad karriär på högsta nivå. Hans musik förekommer flitigt hos ledande orkestrar, samtida musik-ensembler och festivaler, och som tonsättardirigent har han lett projekt i städer i stora delar av världen. Hans många operor har haft stora framgångar, bland dem Three Sisters byggd på Tjechovs drama samt Paradise Reloaded (Lilith), Love and Other Deamons, Angels in America och Golden Dragon. Hans opera Sensa sangue beställdes och uruppfördes av New York Philharmonic Orchestra och Kölnfilharmonin. Bland hans senaste orkesterverk finns Cello Concerto Grosso som skrevs till Berlins filharmoniker, violinkonserten DoReMi och slagverkskonserten Talking Drums. Oratoriet Halleluja: oratorium balbulum för solister, kör och orkester uruppfördes vid Salzburgs festspel 2016. Säsongen 2016-2017 är det premiär för The Sirens Cycle för sopran och piano i London samt orkesterverket Alle Vittime Senza Nome 2016 i Milano. Han har också befattningen Creative Chair hos Tonhalleorkestern i Zürich. Peter Eötvös har varit titeldirigent hos Kammarorkestern vid Hilversums radio, BBC Symphony Orchestra, Radioorkestern i Stuttgart, Radioorkestern i Wien samt Budapests festivalorkester. 2003-2008 var han förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Tidigare har han arbetat med Stockhausen-ensemblen och Ensemble Intercontemporain där han var chefdirigent 1978-1991. Vid firandet av Pierre Boulez 90-årsdag 2015 dirigerade han London Symphony Orchestra. Som lärare har han varit verksam vid musikhögskolorna i Karlsruhe och Köln och han är aktiv vid sitt eget institut för unga dirigenter och kompositörer samt stiftelsen för samtida musik i Budapest. Peter Eötvös musik har spelats in och givits ut av skivbolagen BMC, Naïve, Deutsche Grammophon, ECM, Kairos och Col legno. Med Göteborgs Symfoniker finns utgåvor av hans egna ZeroPoints, pianokonserten CAP-CO med Pierre-Laurent Aimard och violinkonserten Seven med Akikao Suwanai (BMC), trumpetkonserten Jet Stream med Håkan Harden-berger (DG) samt Stravinskys Mavra (BMC).



1999-11-20 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.




1999-10-02 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON






MICHAIL GLINKA (1804-1857) UVERTYR TILL RUSLAN OCH LUDMILA Michail Glinka var en föregångsman in om den ryska musikutvecklingen. Han var den förste verkligt betydande ryske tonsättaren och samtidigt den förste som infört en rysk ton i rysk klassisk musik. Hans förnämsta verk är operan Livet för tsaren som uppfördes 1836 i Petersburg med stor framgång och senare kom att betraktas som den ryska nationaloperan framför andra. År 1842 fullbordade han ännu en opera, Ruslan och Ludmila (efter Pusjkin), som också blev populär, om än inte i samma grad som den förra. Uvertyren till Ruslan och Ludmila är uppskattad som fristående orkesterstycke. Operan bygger på en folksaga om furstedottern Ludmila som under sitt bröllop med den tappre riddaren Ruslan blir bortrövad av en trollkarl. Ruslan tar upp jakten och efter diverse äventyr i Finlands skogar, Kaukasiens berg och Persiens dalar anländer han till trollkarlens trädgård och befriar Ludmila. SVEN KRUCKENBERG


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sven Angleflod Berättare


1999-10-02 13:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON






MICHAIL GLINKA (1804-1857) UVERTYR TILL RUSLAN OCH LUDMILA Michail Glinka var en föregångsman in om den ryska musikutvecklingen. Han var den förste verkligt betydande ryske tonsättaren och samtidigt den förste som infört en rysk ton i rysk klassisk musik. Hans förnämsta verk är operan Livet för tsaren som uppfördes 1836 i Petersburg med stor framgång och senare kom att betraktas som den ryska nationaloperan framför andra. År 1842 fullbordade han ännu en opera, Ruslan och Ludmila (efter Pusjkin), som också blev populär, om än inte i samma grad som den förra. Uvertyren till Ruslan och Ludmila är uppskattad som fristående orkesterstycke. Operan bygger på en folksaga om furstedottern Ludmila som under sitt bröllop med den tappre riddaren Ruslan blir bortrövad av en trollkarl. Ruslan tar upp jakten och efter diverse äventyr i Finlands skogar, Kaukasiens berg och Persiens dalar anländer han till trollkarlens trädgård och befriar Ludmila. SVEN KRUCKENBERG


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sven Angleflod Berättare


1999-10-01 11:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON






MICHAIL GLINKA (1804-1857) UVERTYR TILL RUSLAN OCH LUDMILA Michail Glinka var en föregångsman in om den ryska musikutvecklingen. Han var den förste verkligt betydande ryske tonsättaren och samtidigt den förste som infört en rysk ton i rysk klassisk musik. Hans förnämsta verk är operan Livet för tsaren som uppfördes 1836 i Petersburg med stor framgång och senare kom att betraktas som den ryska nationaloperan framför andra. År 1842 fullbordade han ännu en opera, Ruslan och Ludmila (efter Pusjkin), som också blev populär, om än inte i samma grad som den förra. Uvertyren till Ruslan och Ludmila är uppskattad som fristående orkesterstycke. Operan bygger på en folksaga om furstedottern Ludmila som under sitt bröllop med den tappre riddaren Ruslan blir bortrövad av en trollkarl. Ruslan tar upp jakten och efter diverse äventyr i Finlands skogar, Kaukasiens berg och Persiens dalar anländer han till trollkarlens trädgård och befriar Ludmila. SVEN KRUCKENBERG


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sven Angleflod Berättare


1999-10-01 09:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON






MICHAIL GLINKA (1804-1857) UVERTYR TILL RUSLAN OCH LUDMILA Michail Glinka var en föregångsman in om den ryska musikutvecklingen. Han var den förste verkligt betydande ryske tonsättaren och samtidigt den förste som infört en rysk ton i rysk klassisk musik. Hans förnämsta verk är operan Livet för tsaren som uppfördes 1836 i Petersburg med stor framgång och senare kom att betraktas som den ryska nationaloperan framför andra. År 1842 fullbordade han ännu en opera, Ruslan och Ludmila (efter Pusjkin), som också blev populär, om än inte i samma grad som den förra. Uvertyren till Ruslan och Ludmila är uppskattad som fristående orkesterstycke. Operan bygger på en folksaga om furstedottern Ludmila som under sitt bröllop med den tappre riddaren Ruslan blir bortrövad av en trollkarl. Ruslan tar upp jakten och efter diverse äventyr i Finlands skogar, Kaukasiens berg och Persiens dalar anländer han till trollkarlens trädgård och befriar Ludmila. SVEN KRUCKENBERG


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sven Angleflod Berättare


1999-09-30 11:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON






MICHAIL GLINKA (1804-1857) UVERTYR TILL RUSLAN OCH LUDMILA Michail Glinka var en föregångsman in om den ryska musikutvecklingen. Han var den förste verkligt betydande ryske tonsättaren och samtidigt den förste som infört en rysk ton i rysk klassisk musik. Hans förnämsta verk är operan Livet för tsaren som uppfördes 1836 i Petersburg med stor framgång och senare kom att betraktas som den ryska nationaloperan framför andra. År 1842 fullbordade han ännu en opera, Ruslan och Ludmila (efter Pusjkin), som också blev populär, om än inte i samma grad som den förra. Uvertyren till Ruslan och Ludmila är uppskattad som fristående orkesterstycke. Operan bygger på en folksaga om furstedottern Ludmila som under sitt bröllop med den tappre riddaren Ruslan blir bortrövad av en trollkarl. Ruslan tar upp jakten och efter diverse äventyr i Finlands skogar, Kaukasiens berg och Persiens dalar anländer han till trollkarlens trädgård och befriar Ludmila. SVEN KRUCKENBERG


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sven Angleflod Berättare


1999-09-30 09:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON






MICHAIL GLINKA (1804-1857) UVERTYR TILL RUSLAN OCH LUDMILA Michail Glinka var en föregångsman in om den ryska musikutvecklingen. Han var den förste verkligt betydande ryske tonsättaren och samtidigt den förste som infört en rysk ton i rysk klassisk musik. Hans förnämsta verk är operan Livet för tsaren som uppfördes 1836 i Petersburg med stor framgång och senare kom att betraktas som den ryska nationaloperan framför andra. År 1842 fullbordade han ännu en opera, Ruslan och Ludmila (efter Pusjkin), som också blev populär, om än inte i samma grad som den förra. Uvertyren till Ruslan och Ludmila är uppskattad som fristående orkesterstycke. Operan bygger på en folksaga om furstedottern Ludmila som under sitt bröllop med den tappre riddaren Ruslan blir bortrövad av en trollkarl. Ruslan tar upp jakten och efter diverse äventyr i Finlands skogar, Kaukasiens berg och Persiens dalar anländer han till trollkarlens trädgård och befriar Ludmila. SVEN KRUCKENBERG


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sven Angleflod Berättare


1999-09-29 11:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON






MICHAIL GLINKA (1804-1857) UVERTYR TILL RUSLAN OCH LUDMILA Michail Glinka var en föregångsman in om den ryska musikutvecklingen. Han var den förste verkligt betydande ryske tonsättaren och samtidigt den förste som infört en rysk ton i rysk klassisk musik. Hans förnämsta verk är operan Livet för tsaren som uppfördes 1836 i Petersburg med stor framgång och senare kom att betraktas som den ryska nationaloperan framför andra. År 1842 fullbordade han ännu en opera, Ruslan och Ludmila (efter Pusjkin), som också blev populär, om än inte i samma grad som den förra. Uvertyren till Ruslan och Ludmila är uppskattad som fristående orkesterstycke. Operan bygger på en folksaga om furstedottern Ludmila som under sitt bröllop med den tappre riddaren Ruslan blir bortrövad av en trollkarl. Ruslan tar upp jakten och efter diverse äventyr i Finlands skogar, Kaukasiens berg och Persiens dalar anländer han till trollkarlens trädgård och befriar Ludmila. SVEN KRUCKENBERG


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sven Angleflod Berättare


1999-09-29 09:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON






MICHAIL GLINKA (1804-1857) UVERTYR TILL RUSLAN OCH LUDMILA Michail Glinka var en föregångsman in om den ryska musikutvecklingen. Han var den förste verkligt betydande ryske tonsättaren och samtidigt den förste som infört en rysk ton i rysk klassisk musik. Hans förnämsta verk är operan Livet för tsaren som uppfördes 1836 i Petersburg med stor framgång och senare kom att betraktas som den ryska nationaloperan framför andra. År 1842 fullbordade han ännu en opera, Ruslan och Ludmila (efter Pusjkin), som också blev populär, om än inte i samma grad som den förra. Uvertyren till Ruslan och Ludmila är uppskattad som fristående orkesterstycke. Operan bygger på en folksaga om furstedottern Ludmila som under sitt bröllop med den tappre riddaren Ruslan blir bortrövad av en trollkarl. Ruslan tar upp jakten och efter diverse äventyr i Finlands skogar, Kaukasiens berg och Persiens dalar anländer han till trollkarlens trädgård och befriar Ludmila. SVEN KRUCKENBERG


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sven Angleflod Berättare


1999-09-28 11:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON






MICHAIL GLINKA (1804-1857) UVERTYR TILL RUSLAN OCH LUDMILA Michail Glinka var en föregångsman in om den ryska musikutvecklingen. Han var den förste verkligt betydande ryske tonsättaren och samtidigt den förste som infört en rysk ton i rysk klassisk musik. Hans förnämsta verk är operan Livet för tsaren som uppfördes 1836 i Petersburg med stor framgång och senare kom att betraktas som den ryska nationaloperan framför andra. År 1842 fullbordade han ännu en opera, Ruslan och Ludmila (efter Pusjkin), som också blev populär, om än inte i samma grad som den förra. Uvertyren till Ruslan och Ludmila är uppskattad som fristående orkesterstycke. Operan bygger på en folksaga om furstedottern Ludmila som under sitt bröllop med den tappre riddaren Ruslan blir bortrövad av en trollkarl. Ruslan tar upp jakten och efter diverse äventyr i Finlands skogar, Kaukasiens berg och Persiens dalar anländer han till trollkarlens trädgård och befriar Ludmila. SVEN KRUCKENBERG


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sven Angleflod Berättare


1999-09-28 09:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON


WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) SERENAD NR 13 G-DUR K 525, EINE KLEINE NACHTMUSIK Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON






MICHAIL GLINKA (1804-1857) UVERTYR TILL RUSLAN OCH LUDMILA Michail Glinka var en föregångsman in om den ryska musikutvecklingen. Han var den förste verkligt betydande ryske tonsättaren och samtidigt den förste som infört en rysk ton i rysk klassisk musik. Hans förnämsta verk är operan Livet för tsaren som uppfördes 1836 i Petersburg med stor framgång och senare kom att betraktas som den ryska nationaloperan framför andra. År 1842 fullbordade han ännu en opera, Ruslan och Ludmila (efter Pusjkin), som också blev populär, om än inte i samma grad som den förra. Uvertyren till Ruslan och Ludmila är uppskattad som fristående orkesterstycke. Operan bygger på en folksaga om furstedottern Ludmila som under sitt bröllop med den tappre riddaren Ruslan blir bortrövad av en trollkarl. Ruslan tar upp jakten och efter diverse äventyr i Finlands skogar, Kaukasiens berg och Persiens dalar anländer han till trollkarlens trädgård och befriar Ludmila. SVEN KRUCKENBERG


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Sven Angleflod Berättare


1998-06-23 23:00 Liseberg, Stora scenen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.




1998-06-22 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) CELLOKONSERT H-MOLL OP 104 Allegro Adagio ma non troppo Finale: Allegro moderato I själva verket är detta Dvoráks andra cellokonsert, men den första i A-dur (1865) var ett ungdomsverk som han aldrig orkestrerade. Inspiration till den nu aktuella konserten fick Dvorák efter att ha hört en cellokonsert av den berömde operettkomponisten Victor Herbert som också var firad cellist i New York Philharmonic. Men Herberts konsert var bara en tankeväckare, Dvorák gick så mycket längre, och fyllde sin konsert med en överväldigande romantik. Det är inte bara det uttrycksfulla användandet av soloinstrumentet som bidragit till detta, utan även den färgrika orkesterpaletten där blåsarna spelar så stor roll. Den kände förläggaren Simrock köpte rättigheterna för 6000 mark och meddelade tonsättaren att han ämnade trycka konserten med professor Hanuš Wihans kadens i sista satsens sluttakter. Dvorák reagerade ytterst kraftfullt på detta meddelande och trots att konserten tillägnats vännen Wihan, cellist i Tjeckiska kvartetten, skrev han till Simrock: "Jag måste insistera på att verket trycks så som jag skrivit det! Ni får verket endast om ni lovar att inte tillåta någon göra ändringar - vännen Wihan inte undantagen - utan min kännedom och mitt medgivande - och heller inte den kadens som Wihan lagt till sista satsen. Jag sade Wihan rent ut när han visade mig den, att det var omöjligt att lägga till ett sådant parti." Wihan, som tidigare uruppfört Dvoráks kortare verk Waldesruhe och Rondo för cello och orkester, tog illa vid sig och överlät uruppförandet i London den 19 mars 1896 till Leo Stern som solist och med tonsättaren själv som dirigent. Med tiden försonades Dvorák med Wihan och de framförde ofta konserten tillsammans. Skälet till att Dvorák inte ville ändra något i slutpartiet var rent personligt. Hemkommen till Böhmen hade han nåtts av budet att en kär svägerska avlidit. Han erinrade sig att han citerat en av hennes älsklingsmelodier i den andra av Fyra sånger op 82, Lämna mig ensam. Reminiscenser av sången lät han nu också ingå i codan och med denna personliga bakgrund kan vi lättare förstå varför han reagerade så skarpt mot Wihans säkert välmenande tillägg. För att betona verkets betydelse har man ibland kallat cellokonserten för "Dvoráks tionde symfoni". Och Brahms frågade sig: "Varför i all världen har jag inte vetat att man kunde skriva en sådan cellokonsert?" Den musikaliskt mogna och storslagna konserten är ett verkligt mästarprov för solisten. STIG JACOBSSON



Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.




1998-06-17 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



1996-10-12 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program






JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 3 G-DUR (BWV 1048) Allegro Adagio Allegro I dedikationen till en samling om sex kompositioner i concerto grosso-form - förmodligen komponerade i olika versioner mellan 1708 och 1721 - och sammanställda i mars det senare året, skrev Johann Sebastian Bach att han tillägnade dem "Hans kunglige höghet Christian Louis, arvfurste av Brandenburg…" Därför har dessa verk blivit kända som Brandenburgkonserterna, trots att det är tveksamt om fursten någonsin lät framföra musiken. I själva verket är det bara tur att musiken finns bevarad. Efter furstens död 1734 såldes nämligen noterna tillsammans med en massa bråte på auktion. Det var tur att köparen var musikintresserad. Nåja, Bach hade också låtit göra säkerhetskopior och själv framfört dem under sin tid vid hovet i Köthen. Dessa Brandenburgkonserter är mycket varierade när det gäller solistinslagen och redan i titeln står det uttryckligen "Six Concerts avec plusierus instruments" - sex konserter med mångahanda instrument. Concerto grosso betyder "stor konsert", och även om de kanske inte är stora i vårt perspektiv så var de det under det tidiga 1700-talet. Formen innebär också att det finns en solistgrupp (concertino-grupp) som spelar mot en stråkensemble. Den tredje av dessa konserter saknar solistgrupp i egentlig mening och är i stället skriven för en niostämmig stråkensemble (ursprungligen tänkt för tre vardera av violiner, altvioliner och celli). Mellan de båda allegrosatserna åter-finns ett adagio som kan räknas till musikhistoriens kortaste satser, bara två ackord, vilka sveper förbi på så där tio sekunder. Men om man så önskar finns det här plats för improvisationer. Att denna konsert hör till Bachs mest kända verk är inte att förvånas över, för sällan får man väl höra så medryckande och frodig musik. STIG JACOBSSON




LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON







Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Ola Rudner Dirigent


Helen Åström Presentatör


Tasso Stafilidis Presentatör


1996-10-12 13:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program






JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 3 G-DUR (BWV 1048) Allegro Adagio Allegro I dedikationen till en samling om sex kompositioner i concerto grosso-form - förmodligen komponerade i olika versioner mellan 1708 och 1721 - och sammanställda i mars det senare året, skrev Johann Sebastian Bach att han tillägnade dem "Hans kunglige höghet Christian Louis, arvfurste av Brandenburg…" Därför har dessa verk blivit kända som Brandenburgkonserterna, trots att det är tveksamt om fursten någonsin lät framföra musiken. I själva verket är det bara tur att musiken finns bevarad. Efter furstens död 1734 såldes nämligen noterna tillsammans med en massa bråte på auktion. Det var tur att köparen var musikintresserad. Nåja, Bach hade också låtit göra säkerhetskopior och själv framfört dem under sin tid vid hovet i Köthen. Dessa Brandenburgkonserter är mycket varierade när det gäller solistinslagen och redan i titeln står det uttryckligen "Six Concerts avec plusierus instruments" - sex konserter med mångahanda instrument. Concerto grosso betyder "stor konsert", och även om de kanske inte är stora i vårt perspektiv så var de det under det tidiga 1700-talet. Formen innebär också att det finns en solistgrupp (concertino-grupp) som spelar mot en stråkensemble. Den tredje av dessa konserter saknar solistgrupp i egentlig mening och är i stället skriven för en niostämmig stråkensemble (ursprungligen tänkt för tre vardera av violiner, altvioliner och celli). Mellan de båda allegrosatserna åter-finns ett adagio som kan räknas till musikhistoriens kortaste satser, bara två ackord, vilka sveper förbi på så där tio sekunder. Men om man så önskar finns det här plats för improvisationer. Att denna konsert hör till Bachs mest kända verk är inte att förvånas över, för sällan får man väl höra så medryckande och frodig musik. STIG JACOBSSON




LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON







Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Ola Rudner Dirigent


Tasso Stafilidis Presentatör


Helen Åström Presentatör


1996-10-11 11:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program






JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 3 G-DUR (BWV 1048) Allegro Adagio Allegro I dedikationen till en samling om sex kompositioner i concerto grosso-form - förmodligen komponerade i olika versioner mellan 1708 och 1721 - och sammanställda i mars det senare året, skrev Johann Sebastian Bach att han tillägnade dem "Hans kunglige höghet Christian Louis, arvfurste av Brandenburg…" Därför har dessa verk blivit kända som Brandenburgkonserterna, trots att det är tveksamt om fursten någonsin lät framföra musiken. I själva verket är det bara tur att musiken finns bevarad. Efter furstens död 1734 såldes nämligen noterna tillsammans med en massa bråte på auktion. Det var tur att köparen var musikintresserad. Nåja, Bach hade också låtit göra säkerhetskopior och själv framfört dem under sin tid vid hovet i Köthen. Dessa Brandenburgkonserter är mycket varierade när det gäller solistinslagen och redan i titeln står det uttryckligen "Six Concerts avec plusierus instruments" - sex konserter med mångahanda instrument. Concerto grosso betyder "stor konsert", och även om de kanske inte är stora i vårt perspektiv så var de det under det tidiga 1700-talet. Formen innebär också att det finns en solistgrupp (concertino-grupp) som spelar mot en stråkensemble. Den tredje av dessa konserter saknar solistgrupp i egentlig mening och är i stället skriven för en niostämmig stråkensemble (ursprungligen tänkt för tre vardera av violiner, altvioliner och celli). Mellan de båda allegrosatserna åter-finns ett adagio som kan räknas till musikhistoriens kortaste satser, bara två ackord, vilka sveper förbi på så där tio sekunder. Men om man så önskar finns det här plats för improvisationer. Att denna konsert hör till Bachs mest kända verk är inte att förvånas över, för sällan får man väl höra så medryckande och frodig musik. STIG JACOBSSON




LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON







Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Ola Rudner Dirigent



Tasso Stafilidis Presentatör


1996-10-11 09:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program






JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 3 G-DUR (BWV 1048) Allegro Adagio Allegro I dedikationen till en samling om sex kompositioner i concerto grosso-form - förmodligen komponerade i olika versioner mellan 1708 och 1721 - och sammanställda i mars det senare året, skrev Johann Sebastian Bach att han tillägnade dem "Hans kunglige höghet Christian Louis, arvfurste av Brandenburg…" Därför har dessa verk blivit kända som Brandenburgkonserterna, trots att det är tveksamt om fursten någonsin lät framföra musiken. I själva verket är det bara tur att musiken finns bevarad. Efter furstens död 1734 såldes nämligen noterna tillsammans med en massa bråte på auktion. Det var tur att köparen var musikintresserad. Nåja, Bach hade också låtit göra säkerhetskopior och själv framfört dem under sin tid vid hovet i Köthen. Dessa Brandenburgkonserter är mycket varierade när det gäller solistinslagen och redan i titeln står det uttryckligen "Six Concerts avec plusierus instruments" - sex konserter med mångahanda instrument. Concerto grosso betyder "stor konsert", och även om de kanske inte är stora i vårt perspektiv så var de det under det tidiga 1700-talet. Formen innebär också att det finns en solistgrupp (concertino-grupp) som spelar mot en stråkensemble. Den tredje av dessa konserter saknar solistgrupp i egentlig mening och är i stället skriven för en niostämmig stråkensemble (ursprungligen tänkt för tre vardera av violiner, altvioliner och celli). Mellan de båda allegrosatserna åter-finns ett adagio som kan räknas till musikhistoriens kortaste satser, bara två ackord, vilka sveper förbi på så där tio sekunder. Men om man så önskar finns det här plats för improvisationer. Att denna konsert hör till Bachs mest kända verk är inte att förvånas över, för sällan får man väl höra så medryckande och frodig musik. STIG JACOBSSON




LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 5 C-MOLL OP 67 "ÖDESSYMFONIN" Allegro con brio Andante con moto Allegro Allegro Under konserten på Theater an der Wien den 22 december 1808 började den kunniga publiken i Wien ana att Beethoven var en tonsättare av stora mått. Han hade fått möjligheten att presentera sig själv med en porträttkonsert, och han tog verkligen chansen. Det blev en fyra timmar lång konsert, och han gav prov på många verk som dittills varit ospelade. Beethoven fick verkligen slita med sin musik. "Jag bär med mig mina idéer under lång tid", sade han, och det var i själva verket en underdrift. När det gäller femte symfonin bar han på idéerna i åtta år. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Alla strykningar, ändringar och tillägg gör att notsidorna blir obegripligt röriga - bara Beethoven själv visste hur han skulle tolka dem. De första tankarna förefaller förvånansvärt torftiga, men när han fått brottas med dem en tid, antar de alltmer spännande former, och när han slutligen är nöjd har han också åstadkommit något genialt. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. På liknande sätt har han arbetat med hela verket, och även instrumentationen har vållat problem. Andra satsens tema kan i skisserna återfinnas i åtminstone fjorton olika versioner. Scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en patetisk mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor. STIG JACOBSSON







Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Ola Rudner Dirigent



Tasso Stafilidis Presentatör


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!