Stäng
Meny

Arkiv

5 konserter

1982-03-06 18:00 Sandefjord, Hjertnes

Göteborgs Symfoniker

Program


FRANZ LISZT (1811-1886) LES PRÉLUDES Franz Liszt var en av 1800-talets stora musikaliska förnyare. Som interpret och tonsättare utvecklade han pianots klangliga och speltekniska potential, och på sina otaliga konsertturnéer gjorde han sensation både genom sitt spel och sin personliga framtoning. Samtidigt var han en katolsk intellektuell, som redan i unga år formulerade egna tankar om bland annat kyrkomusikreform och konstnärens plats i samhället. Hans produktion uppvisar en hisnande spännvidd, från ungdomens publikfriande pianistiska glansnummer, via de mogna orkesterverken fram till de sena årens asketiska uttrycksknapphet och kyrkomusikaliska fokus. I slutet av 1840-talet hade Liszt tröttnat på det ständiga turnerandet och accepterade ett erbjudande att slå sig ner i den tyska staden Weimar. Här kom han att inrikta sig på komposition, framför allt av orkesterverk. Även på detta område blev han en nydanare. Det var under Weimaråren som han lanserade den nya genren "symfonisk dikt" som beteckning för ett ensatsigt orkesterstycke med någon form av utommusikalisk inspiration eller innehåll. Syftet var inte att avbilda yttre händelser - som t ex hos Berlioz - utan att gestalta stämningar och tankar. Detta sätt att komponera fick stort inflytande på senare generationer tonsättare; man kan tänka på namn som Richard Strauss och Jean Sibelius. Av de tolv symfoniska dikter som tillkom i Weimar är Les Préludes den i dag mest kända och den enda som kan sägas tillhöra orkestrarnas standardrepertoar. Titeln har ingenting med den musikaliska genrebeteckningen "preludium" att göra utan går tillbaka på en dikt från 1823 av den franska romantiska poesins största namn, Alphonse de Lamartine. I partituret till Liszts komposition finns ett förord vars huvudtankar är att jordelivet är en serie förspel (preludier) till evigheten och att människan för att läka sina kärlekssår söker sig till det lantliga livets frid men inte stannar där utan hörsammar trumpetens signal till strid, i avsikt att nå det fulla medvetandet om sig själv och komma i besittning av alla sina krafter. Förordet är inte hämtat från Lamartine utan är en förkortad version av en längre essä utifrån Lamartines dikt av Liszts partner, den polska prinsessan Carolyne zu Sayn-Wittgenstein. Förloppet i Liszts verk kan uppfattas som en spegling av tankegångarna i förordet (snarare än i Lamartines ursprungliga diktverk). Samtidigt kan stycket ses som ett slags koncentrat av den traditionella symfonins fyr- eller femsatsighet: en långsam, trevande introduktion, där verkets kärnmotiv (c-h-e) presenteras, byggs upp mot ett kraftfullt, militäriskt avsnitt, i sin tur följt av en längre lyrisk sats byggd på två sjungande teman. Ett stormigt parti följs av en idyll, där det första sångtemat får sällskap av ett livligare motiv. Musiken växer fram till den triumfatoriska finalen, där de två sångtemana återkommer i förvandlad gestalt. Allra sist hör vi ånyo det stramt kraftfulla temat från "första satsen". SVERKER JULLANDER




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Jan Krenz Dirigent



1982-03-05 19:30 Oslo, Konserthuset

Göteborgs Symfoniker

Program


FRANZ LISZT (1811-1886) LES PRÉLUDES Franz Liszt var en av 1800-talets stora musikaliska förnyare. Som interpret och tonsättare utvecklade han pianots klangliga och speltekniska potential, och på sina otaliga konsertturnéer gjorde han sensation både genom sitt spel och sin personliga framtoning. Samtidigt var han en katolsk intellektuell, som redan i unga år formulerade egna tankar om bland annat kyrkomusikreform och konstnärens plats i samhället. Hans produktion uppvisar en hisnande spännvidd, från ungdomens publikfriande pianistiska glansnummer, via de mogna orkesterverken fram till de sena årens asketiska uttrycksknapphet och kyrkomusikaliska fokus. I slutet av 1840-talet hade Liszt tröttnat på det ständiga turnerandet och accepterade ett erbjudande att slå sig ner i den tyska staden Weimar. Här kom han att inrikta sig på komposition, framför allt av orkesterverk. Även på detta område blev han en nydanare. Det var under Weimaråren som han lanserade den nya genren "symfonisk dikt" som beteckning för ett ensatsigt orkesterstycke med någon form av utommusikalisk inspiration eller innehåll. Syftet var inte att avbilda yttre händelser - som t ex hos Berlioz - utan att gestalta stämningar och tankar. Detta sätt att komponera fick stort inflytande på senare generationer tonsättare; man kan tänka på namn som Richard Strauss och Jean Sibelius. Av de tolv symfoniska dikter som tillkom i Weimar är Les Préludes den i dag mest kända och den enda som kan sägas tillhöra orkestrarnas standardrepertoar. Titeln har ingenting med den musikaliska genrebeteckningen "preludium" att göra utan går tillbaka på en dikt från 1823 av den franska romantiska poesins största namn, Alphonse de Lamartine. I partituret till Liszts komposition finns ett förord vars huvudtankar är att jordelivet är en serie förspel (preludier) till evigheten och att människan för att läka sina kärlekssår söker sig till det lantliga livets frid men inte stannar där utan hörsammar trumpetens signal till strid, i avsikt att nå det fulla medvetandet om sig själv och komma i besittning av alla sina krafter. Förordet är inte hämtat från Lamartine utan är en förkortad version av en längre essä utifrån Lamartines dikt av Liszts partner, den polska prinsessan Carolyne zu Sayn-Wittgenstein. Förloppet i Liszts verk kan uppfattas som en spegling av tankegångarna i förordet (snarare än i Lamartines ursprungliga diktverk). Samtidigt kan stycket ses som ett slags koncentrat av den traditionella symfonins fyr- eller femsatsighet: en långsam, trevande introduktion, där verkets kärnmotiv (c-h-e) presenteras, byggs upp mot ett kraftfullt, militäriskt avsnitt, i sin tur följt av en längre lyrisk sats byggd på två sjungande teman. Ett stormigt parti följs av en idyll, där det första sångtemat får sällskap av ett livligare motiv. Musiken växer fram till den triumfatoriska finalen, där de två sångtemana återkommer i förvandlad gestalt. Allra sist hör vi ånyo det stramt kraftfulla temat från "första satsen". SVERKER JULLANDER




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Jan Krenz Dirigent



1982-03-04 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


FRANZ LISZT (1811-1886) LES PRÉLUDES Franz Liszt var en av 1800-talets stora musikaliska förnyare. Som interpret och tonsättare utvecklade han pianots klangliga och speltekniska potential, och på sina otaliga konsertturnéer gjorde han sensation både genom sitt spel och sin personliga framtoning. Samtidigt var han en katolsk intellektuell, som redan i unga år formulerade egna tankar om bland annat kyrkomusikreform och konstnärens plats i samhället. Hans produktion uppvisar en hisnande spännvidd, från ungdomens publikfriande pianistiska glansnummer, via de mogna orkesterverken fram till de sena årens asketiska uttrycksknapphet och kyrkomusikaliska fokus. I slutet av 1840-talet hade Liszt tröttnat på det ständiga turnerandet och accepterade ett erbjudande att slå sig ner i den tyska staden Weimar. Här kom han att inrikta sig på komposition, framför allt av orkesterverk. Även på detta område blev han en nydanare. Det var under Weimaråren som han lanserade den nya genren "symfonisk dikt" som beteckning för ett ensatsigt orkesterstycke med någon form av utommusikalisk inspiration eller innehåll. Syftet var inte att avbilda yttre händelser - som t ex hos Berlioz - utan att gestalta stämningar och tankar. Detta sätt att komponera fick stort inflytande på senare generationer tonsättare; man kan tänka på namn som Richard Strauss och Jean Sibelius. Av de tolv symfoniska dikter som tillkom i Weimar är Les Préludes den i dag mest kända och den enda som kan sägas tillhöra orkestrarnas standardrepertoar. Titeln har ingenting med den musikaliska genrebeteckningen "preludium" att göra utan går tillbaka på en dikt från 1823 av den franska romantiska poesins största namn, Alphonse de Lamartine. I partituret till Liszts komposition finns ett förord vars huvudtankar är att jordelivet är en serie förspel (preludier) till evigheten och att människan för att läka sina kärlekssår söker sig till det lantliga livets frid men inte stannar där utan hörsammar trumpetens signal till strid, i avsikt att nå det fulla medvetandet om sig själv och komma i besittning av alla sina krafter. Förordet är inte hämtat från Lamartine utan är en förkortad version av en längre essä utifrån Lamartines dikt av Liszts partner, den polska prinsessan Carolyne zu Sayn-Wittgenstein. Förloppet i Liszts verk kan uppfattas som en spegling av tankegångarna i förordet (snarare än i Lamartines ursprungliga diktverk). Samtidigt kan stycket ses som ett slags koncentrat av den traditionella symfonins fyr- eller femsatsighet: en långsam, trevande introduktion, där verkets kärnmotiv (c-h-e) presenteras, byggs upp mot ett kraftfullt, militäriskt avsnitt, i sin tur följt av en längre lyrisk sats byggd på två sjungande teman. Ett stormigt parti följs av en idyll, där det första sångtemat får sällskap av ett livligare motiv. Musiken växer fram till den triumfatoriska finalen, där de två sångtemana återkommer i förvandlad gestalt. Allra sist hör vi ånyo det stramt kraftfulla temat från "första satsen". SVERKER JULLANDER




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Jan Krenz Dirigent



1973-03-29 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1917-03-22 20:00 Köpenhamn, Koncertpalaiset

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!