Stäng
Meny

Arkiv

14 konserter

2021-11-26 18:00 Stora salen

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 3 G-DUR BWV 1048 (Allegro) Adagio Allegro Solisterna i den tredje konserten är en niostämmig stråkensemble för tre vardera av violiner, altvioliner och celli. Det är viktigt att påpeka att de alla nio har sina egna solistiska stämmor, och att de framträder i ständigt skiftande konstellationer och klanger. Mellan de båda allegrosatserna återfinns ett adagio som kan räknas till musikhistoriens kortaste satser: en takt med bara två ackord, vilka sveper förbi på så där tio sekunder. Många forskare har lagt pannan i djupa veck och funderat över vad detta betyder. Är det en sats som saknas? Ges det här plats för icke utskrivna improvisationer? Eller är det bara en behövlig andningspaus? Den avslutande satsen är en gigue, full av kollektiv virtuositet. Något av ett perpetuum mobile. Att denna konsert hör till Bachs mest kända verk är inte att förvånas över, för sällan får man väl höra så medryckande och frodig musik. STIG JACOBSSON



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 5 D-DUR BWV 1050 Allegro Affetuoso Allegro Ibland har man kallat den femte konserten för världens första klaverkonsert, och nog har cembalon en ovanligt visionär och framträdande roll. Men det är naturligtvis en konsert för violin, tvärflöjt och cembalo, en riktig trippelkonsert, elegant men med sedvanlig kontrapunktiskt mästerskap. Den första satsen avslutas med en lång cembalokadens innan den långsamma satsen inleder en rörande konversation där solisterna alternerar med varandra innan konserten avslutas med att violinen inleder ännu en gigue och cembalon intar en festlig soloroll. Man får anta att Bach själv drömde om att sitta vid cembalon. STIG JACOBSSON


25 min


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 6 B-DUR (BWV 1051) (Allegro) Adagio ma non tanto Allegro Den sjätte och därmed sista konserten tros i själva verket vara den som komponerades först. Men det är viktigt att komma ihåg att Bach flitigt lånade av sig själv och att motiv och hela satser kan dyka upp i helt andra sammanhang, inte minst i hans många kantater. Därför är det svårt att bestämma exakta tillkomsttider. Den sjätte konserten är ett ganska experimentellt verk där två vardera av altvioliner och viola da gamba används som solister, och alltså utgörs besättningen av enbart stråkar, som den tredje konserten. Den inleds av en svindlande kanon av rigorös teknisk konstruktion. Bach använder sig av en för tiden vågad blandning av olika element, men skapar en imponerande variationsrikedom. I andra satsen tiger gamborna och finalen är som en grandios final på hela serien. STIG JACOBSSON


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 1 F-DUR BWV 1046 (Allegro) Adagio Allegro Menuett-Polonaise-Menuett I den första Brandenburgkonserten utgörs concertinogruppen av horn, oboe, fagott och violin, och inte vilken violin som helst utan en violino piccolo, som klingar en liten ters högre och som har möjlighet att tränga igenom den rika orkestersatsen. Det är bara den första av de sex Brandenburgkonserterna som har fyra satser, de övriga har tre. I första satsen är de båda instrumentgrupperna till största delen sammansmälta och den lilla violinen spelar unisont med övriga violiner. Här finns gott om kontrasterande episoder, och man skulle nästan kunna kalla verket en Concerto da caccia (jaktkonsert) efter som hornen härmar jakt redan från början med typiska jaktrop och fortsätter med rytm och stil som påminner om jakt. Man menar att det är första gången horn framträder solistiskt i tyska konserter, och hornister av sådan kvalitet var inte lätta att få tag i. I andra satsen tiger hornen och musiken utvecklar i stället en vacker duett mellan violin och oboe, till stråkackompanjemang. Visst finns här vissa drag från tidens italienska musik, men Bachs dragning till kontrapunkten avslöjar ändå upphovsmannens nationalitet. Tredje satsen är en gigue med violinsolo och med motmelodier i horn och oboe. Denna musik har stort släktskap med första kören ur kantat nr 207, Vereinigte Zwietracht ("De växlande strängarnas förenade disharmonier"). Den sista satsen är som en lantlig fest efter jaktens slut, med en ganska rustik menuett med två olika mer pastorala triodelar och däremellan en galant polonäs. STIG JACOBSSON


2014-02-26 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON



25 min



Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Kent Nagano Dirigent



1996-11-21 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.



Håkan Hardenberger är enligt många vår tids störste trumpetsolist: "Den mest välklingande, subtile trumpetaren på jorden" (The Times). Vid sidan av sina fenomenala framföranden av den klassiska repertoaren har Håkan Hardenberger blivit beryktad som pionjär av viktiga och virtuosa nya verk för trumpet. Han framträder med världens ledande orkestrar, inklusive New York Philharmonic, Wiens filharmoniker och London Symphony. Håkan Hardenberger har sedan 1986 varit solist vid ett 50-tal konserter med Göteborgs Symfoniker och rest med sina vänner i orkestern på turnéer till Storbritannien, Tyskland, Hong Kong, Singapore, Spanien och Österrike. Samt på det lokala planet till Skara sporthall och Karlbergsteatern i Åmål.





1979-02-14 19:30 Stora salen

Program




JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON



1969-03-06 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Serge Baudo Dirigent







1954-11-28 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON


Ludwig van Beethoven (1770-1827) Piano konsert nr 5 Ess-dur op 73 "Kejsarkonserten " Allegro Adagio un poco mosso Rondo: Allegro ma non troppo (sats två och tre spelas i en följd) Beethoven slutdaterade sin femte och sista pianokonsert 1809. Musiken skrevs under en tid av politisk oro. Fransmännen hade av och till anfallit Wien och i april-maj 1809 riktades bullrande kanonader främst mot stadsmuren i Wien. Beethoven bodde nära muren och sökte därför skydd i sin brors källare - inte av rädsla, men för att skydda resterna av sin hörsel med huvudet nedborrat i en kudde. Väl medveten om sin dåliga hörsel hade Beethoven efter 1808 års uruppförande av fjärde konserten och körfantasin starkt reducerat sina offentliga fram-trädanden som pianist och han avsåg inte att själv spela sin femte pianokonsert. Vid uruppförandet den 28 november 1811 i Leipzig hette solisten Friedrich Schneider och dirigenten Johann Philipp Christian Schulz. Mottagandet var synnerligen varmt och man skrev i pressen att "hela auditoriet kom i hänryckning". Solisten får inleda konserten med att dekorera tre uttrycksfulla orkesterackord innan själva huvudtemat presenteras. Resten av satsen rymmer mycket som får en improviserande karaktär, men som är exakt noterat. Det är alldeles uppenbart att Beethoven inte själv avsåg att spela konserten för han lämnar inte ens plats för improviserade kadenser. I slutet av första satsen anger han tydligt att solisten ska spela den i partituret angivna kadensen. Första satsen är med god marginal den längsta. Liksom i tredje pianokonserten är huvudtemat i den långsamma satsen en förklädd version av första satsens sidotema. Detta marschtema har nu förvandlats till en vacker hymn. Violinerna spelas sordinerade och basarna spelar pizzicato. Andra satsen går via ett par toner i hornen direkt över i finalen där det övermodigt virvlande temat presenteras av pianot innan det tas upp av orkestern. Satsen utvecklas till ett friskt musikantiskt rondo. Pukorna kommer att spela en betydande roll och kan alldeles ensamma spela de två toner som utgör den huvudsakliga baslinjen. I den avslutande codan får pukan till och med en solopassage tillsammans med pianot. Det är sådana här finesser som gör Beethovens musik ständigt fräsch! Stig Jacobsson



Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.








1952-03-27 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.








1949-02-03 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON



Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.








1935-03-22 20:00 Stadsteatern

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON



Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Tor Mann Dirigent







1932-01-20 20:00 Lorensbergsteatern

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.







1911-11-01 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Tor Aulin Dirigent






1909-04-04 18:15 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON





Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.







1908-10-07 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.







1908-04-28 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Program


JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) BRANDENBURGKONSERT NR 2 F-DUR BWV 1047 (Allegro) Andante Allegro assai I den andra Brandenburgkonserten består concertinogruppen av trumpet, flöjt, oboe och violin. I synnerhet trumpeten är värd att nämnas särskilt eftersom den avkrävs anmärkningsvärd virtuositet. Solisternas samtal blir alltmer komplex, de imiterar varandra, kompletterar och kontrasterar mot stråkarna. Ibland hörs de ensamma, ibland tillsammans med stråkarna. Viktigast är att de ger musiken extra vitalitet och färgklanger, och Bach har här skapat musik som med sin mustiga livslust hör till barockens största mästerverk. I första satsen imiterar solisterna varandra och söker balans med den dominerande trumpeten. I andra satsen tar trumpeten en välförtjänt paus medan de tre övriga solisterna ömhjärtat och sångbart ofta framträder i kanon. Finalen är en virtuos fuga som trumpeten inleder, följd av oboe, violin och blockflöjter till stråkackompanjemang. STIG JACOBSSON



LUDWIG VAN BEETHOVEN SYMFONI NR 2 D-DUR OP 36 Adagio molto. Allegro con brio Larghetto Scherzo. Allegro Allegro molto På läkaren Schmidts inrådan slog sig Beethoven sommaren 1802 ned i den lantliga friden i Heiligenstadt, en av Wiens förstäder. Inom sig hade han emellertid allt annat än frid. Han kände av den hörselskada som snart skulle göra honom helt döv och mot hösten skrev han till sina bröder det skakande brev som brukar kallas Heiligenstadttestamentet, vilket avslöjar honom som en människa på självmordets rand: "Endast konsten höll mig tillbaka… Ack, det tycktes mig omöjligt att lämna världen innan jag fullbordat allt det vartill jag kände mig kallad." Vi vet nu att Beethoven bara var i början av en karriär utan motstycke i musikhistorien. Så man kan förstå att han kände skaparkraften välla fram, oemotståndligt. Redan nu satte hans verk outplånliga spår på musikens fortsatta utveckling. Trots (eller tack vare?) den mörka sinnesstämningen befann sig Beethoven i en mycket rik skaparperiod. Frågan är om han någonsin varit lika produktiv som 1802. Kanske var överansträngning en bidragande orsak till att han skrev testamentet. Av själskvalen märker man däremot inte mycket i den musik han skrev vid denna tid, i synnerhet inte i andra symfonin. Detta är i huvudsak en ljus och levnadsglad musik, och larghettot hör till hans allra lyckligaste ingivelser. Jämfört med den två år tidigare och helt i Mozarts och Haydns anda skrivna första symfonin, hade mycket ändå hänt. En kritiker fann vid uruppförandet i Theater an der Wien den 5 april 1803 "att den första symfonin har större värde än den andra, eftersom den är genomförd med otvungen lätthet, medan den andra präglas av en strävan efter det nya och misshagliga." Kritikern var i själva verket riktigt lyhörd: han hade just bevittnat hur den klara klassicismen förvandlats till lidelsefull romantik. Den brett upplagda första satsen inleds med ett Adagio molto som innehåller mer av själslig förberedelse än något liknande parti i tidigare symfonier och de två inledande, markerade tonerna D återkommer sedan i olika gestalt under hela första satsen. Att Beethoven sedan presenterar huvudtemat i de låga stråkarna var en uppseendeväckande nyhet och några åhörare fann kontrasten till andra temats marschrytm alltför brutal. Första symfonins långsamma sats bygger nästan helt på ett enda tema, men motsvarande sats i andra symfonin blommar ut till en överväldigande rikedom av härliga melodier och rytmiskt pikanteri. Senare menade Beethoven att han kunnat skapa 20 verk av dessa tematiska idéer. Därpå följer hans första symfoniska scherzo. I kammarmusikaliska sammanhang hade han däremot redan skrivit flera scherzi, och menuetten i första symfonin har för all del också karaktär av ett scherzo, även om den inte tagit steget fullt ut. Finalen tar sig mästaren friheten att inleda på dominanten, för att först i tredje takten leda över musiken i huvudtonarten. Oemotståndlig rytmisk kraft, vågade intervallsprång och strålande gott humör utmärker musiken. STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.








Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!