Arkiv

FRANZ LISZT (1811-1886) PIANOKONSERT NR 1 ESS-DUR Allegro maestoso Quasi adagio. Allegretto vivace Allegro marziale animato (satserna framförs i en följd) Viss musik ska ses lika mycket som höras. Det visste Franz Liszt, världens främste pianovirtuos under 1800-talet. Han turnerade Europa runt och varthän han kom samlades jublande folkmassor för att hyllade sin beundrade idol. Och han älskade det. Liszt var vad man förr kallade "en sammansatt människa". Han förenade vad man vid en första anblick kan uppfatta som motstridiga sidor. Jan Ling har sammanfattat det bra i sin bok Liszt och 1800-talets konstmusik: "Han är en unik representant för 1800-talet och dess musik i sin egenskap av pianist, tonsättare, dirigent, musikskribent och musikadministratör. Han var en humanist med stort hjärta för andra människor, kombinerat med ego och en fåfänga av enorma mått. Hans känsloliv var oändligt rikt och ständigt växlande. Hans arbetskapacitet var otrolig från de tidigare pianiststudierna till eget komponerande och transkriberande av andras verk som han därmed generöst lanserade." Liszt blandade högt och lågt, med teman som vandrade från religiös mystik till preussiska hyllningsmarscher, men man vet aldrig riktigt var allvaret slutar och ironin tar vid. Eller är det helt enkelt en barnslig förtjusning, lika oskuldsfull som ohejdbar? Samtida bedömare utnämnde honom efter tidens normer till geni (vilket man ska vara försiktig med - det är nästan alltid medelmåttor som utser genier). Liszt hade allt: han var bildskön, spelade som en gud, älskades i societeten och hyllades av kolleger och kulturelit. Liszts båda pianokonserter är formidabla uppvisningsstycken. Självsäkra och uppkäftiga, med en palett av pianistiska finesser. Och han skulle ses, hans spel var en akrobatisk show där hela han uttryckte sig i kroppens, armarnas, händernas och fingrarnas spel. Så är det också i första pianokonserten med händernas rasande framfart i ackordens dundrande klangmassor, i de överbryggande passagernas nonchalanta melodivirvlar samt fingrarnas kittlande och klösande i högsta diskanten. Han rundar av det hela med en rasande final där en blasé triangel inflikar sina av- mätta kommentarer mellan de omåttliga klangkaskaderna. Jag gratulerar alla som lyckats få en plats där man kan se Yuja Wangs musikaliska cirkuskonster på klaviaturen. STEFAN NÄVERMYR

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.