Stäng
Meny

Arkiv

28 konserter

2018-03-03 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

2018-03-01 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

2017-05-24 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


DANSER FRÅN GALÁNTA Urgammal ungersk bondemusik, då oförändrad ute i byarna, började upptecknas av Kodály och Bartók omkring 1905. Båda tonsättarna fängslades också av den egenartade romska verbunkosmusiken. Bartók experimenterade tidigt med att kombinera sådan med tyskinfluerad konstmusik. Kodálys Danser från Galánta är direkt formade efter denna verbunkos- eller värvningsmusik, ur uppteckningar runt 1800, som han kom över under sin sjuåriga barndom i den nu slovakiska småstaden Galánta, fem mil från Bratislava, invid tåglinjen mellan Wien och Budapest. I staden fanns ett berömt romskt kapell som gav honom hans tidigaste smak för orkesterklang. Verbunkos var en musikstil, snarlik csárdás, som användes för att värva rekryter till den österrikisk-ungerska armén innan nya värvningssystem infördes 1849. Det hela gick tidigare till så att ett dussintal dansanta kavallerister, ledda av en sergeant, under sent 1700- eller tidigt 1800-tal sändes ut, ofta på den ungerska landsbygden, för att med en färgstark show med romska ackompanjatörer ge en lustfylld bild av militärlivet. Systemet var effektivt och nya rekryter strömmade till. Sergeanten dansade före i en långsammare inledning, varpå de mer eller mindre akrobatiska dansarna successivt ökade musikens tempo och intensitet. Kodálys Danser från Galánta, i fem delar i ett liknande mönster, skrevs 1933 till 80-årsjubileet för Budapests filharmoniker. Instrumentationen för dubbelbesatta flöjter (plus piccolo), oboer, A-klarinetter, fagotter, därtill fyra horn, pukor, virveltrumma, klockspel, triangel och stråkar efterbildade ett sådant verbunkosband med soloklarinett i huvudroll som romernas tárogáto. Till historien hör att Galántastyckena i original tillkom under Ungerns kurucztid, i självständighetskampen under turkisk ockupation. Verbunkosmusik började ges ut i noter under sent 1700-tal, inte minst i Wien, där både Mozart och Schubert tog starka intryck av den. Kodály använder den långsamma verbunkosinledningen som rondotema i följande fyra danser liksom i den stora slutcodan. Bara den upptar mer än styckets halva längd. Kodály skulle som aktad professor vid Budapests Musikhögskola och president för den ungerska vetenskapsakademien senare hedersdoktor i Oxford och Berlin, verka för en spontan folkmusiks betydelse. Denna frihetliga inriktning genomsyrade också centrala tidigare verk som Háry János-sviten 1927 och Danserna från Marosszék 1933, båda jämte Galántadanserna hans oftast spelade verk. Den folkloristiska traditionen förs fortfarande vidare av Kodály-institutet i hans hemstad Kecskemét, där vi med stolthet erfar att svensken Lars Edlunds läroböcker i gehörsutbildning än i dag har minst sagt en hedersplats. Rolf Haglund





2002-09-13 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1992-06-27 19:30 Köpenhamn, Tivolis konsertsal

Göteborgs Symfoniker

1985-08-30 19:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1985-08-29 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1984-04-18 12:10 Stora salen

1972-11-12 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



JEAN SIBELIUS (1865-1957) VALSE TRISTE I själva verket är Valse triste ett mycket tragiskt stycke musik. Det skrevs till skådespelet Kuolema (Döden), författat av Sibelius svåger Arvid Järnefelt. I inledningsscenen vakar Paavali över sin döende mor. Han är trött och somnar. Ett strålsken materialiseras i rummet; det hörs från fjärran en tvekande musik som kommer närmare och närmare. Snart är vi medvetna om rytmen och melodin till en vals. Modern reser sig ur sin dödskoma, först haltande, sedan med svepande rörelser, med sin långa vita svepning fladdrande som en balklänning dansar hon vals som en vålnad i det underliga ljuset. Hon bjuder upp osynliga partners, men ingen vill titta henne i ögonen. Hon sjunker tillbaka på sängen, andfådd och utmattad; reser sig upp igen och dansar med ökad energi. Det knackar hårt på dörren, som om beniga nävar anfaller den. Plötsligt försvinner de spöklika dansarna, musiken dör bort, och när kvinnan vänder sig mot den öppnade dörren, ger hon ifrån sig ett skrik, som om hon tittat in i Dödens ansikte. Sonen vaknar upp och finner sin mor död. STIG JACOBSSON






1939-01-01 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1936-04-06 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1933-04-23 18:15 Lorensbergsteatern

Göteborgs Symfoniker

1932-12-17 17:30 Göteborgs Högre Realläroverk

Göteborgs Symfoniker

1930-11-22 18:30 Annedalskyrkan

Göteborgs Symfoniker

1930-11-22 17:00 Annedalskyrkan

Göteborgs Symfoniker

1930-04-16 20:00 Lorensbergsteatern

Göteborgs Symfoniker

1929-03-16 17:30 Göteborgs Högre Realläroverk

Göteborgs Symfoniker

1928-01-22 18:15 Lorensbergsteatern

Göteborgs Symfoniker

1927-10-02 18:15 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

1926-02-25 18:30 Alingsås stadskyrka

Göteborgs Symfoniker

Medverkande



Tor Mann Dirigent


1925-02-11 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

1923-12-09 18:15 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

1921-03-25 18:15 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

1920-10-27 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

1916-10-18 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

1915-04-26 20:00 Varbergs kyrka

Göteborgs Symfoniker

1915-03-17 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

1911-04-19 20:00 Konserthuset, Heden

Göteborgs Symfoniker

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!