Stäng
Meny

Arkiv

26 konserter

2019-09-20 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHN ADAMS (f 1947) SHORT RIDE IN A FAST MACHINE John Adams hör till de mest uppskattade nu levande amerikanska tonsättarna. Han lärde sig tidigt spela klarinett av sin far, som var medlem av ett litet swingband i New England under depressionen. Som tonåring spelade John Adams i en lokal musikkår men försökte sig också på den seriösa klarinettlitteraturen. Under collegetiden dirigerade och spelade han i olika orkestrar och gav sig också på att komponera. Men det var först i Kalifornien som komponerandet tog fart på allvar. Han fängslades av minimalismen, den konstnärliga rörelse som i sin musikaliska form menade att tonsättarna skulle använda sig av ett minimum av tematiskt material. Han blev en förgrundsgestalt i andra generationen minimalister (efter Riley, Glass och Reich) och har utvecklat denna monotematiska musik till en mer djuplodande och känslomässig musik. 1986 komponerade han Two Fanfares - de är varandras totala motsats och speglar Adams ytterligheter; det introverta och det extroverta. Båda styckena är typiskt amerikanska med blinkningar till såväl Ives som Copland. Den första fanfaren, Short Ride in a Fast Machine, skrevs till Pittsburgh Symphony för att fira Great Wood Summer Festival i Mansfield, Massachusetts, och uruppfördes av en ung Michael Tilson Thomas. Det är en närmast manisk, ostoppbar långtradare, ett snabbt fyrverkeri, som gjort för att starta en konsert. Den andra fanfaren fick titeln Tromba Lontana och beskrivs här nedan. STIG JACOBSSON


GYÖRGY LIGETI (1923-2006) LONTANO György Ligeti växte upp och utbildades i det kommunistiska Ungern och tvingades där skriva mer eller mindre traditionell musik, ofta baserad på folkmusik. Men för byrålådan - och för bättre tider - komponerade han i hemlighet många experimentella verk. Det var först när han flydde från hemlandet 1956 som världen blev medveten om hans epokgörande nyskapelser och han kom i ett slag att räknas in bland de mest betydelsefulla och avantgardistiska konstnärerna på barrikaderna. Han slog ner som en bomb med verk som Atmosphères, Aventures, Nouvelles Aventures och Requiem. Ligeti presenterade sig som en bildstormare som var djärvare och konsekvent mer modern än någon annan man hört talas om och han rörde om ordentligt i etablissemanget. Men med tiden blev modernisten något av en klassiker, en del av musikhistorien. Han efterlämnade en rik och varierad produktion med orkesterstycken, solokonserter, körer, orgelverk, kammarmusik och operan Den stora makabern, skriven för Stockholmsoperan. Han var också en eftersökt föreläsare och pedagog som länge hade engagemang vid Musikhögskolan i Stockholm. Titeln på det stycke som nu ska spelas har med avstånd att göra, med något fjärran. Så är också musiken uppbyggd: det börjar med en ensam avlägsen klang som kommer närmare och fylls på med alltfler instrument, och det slutar med en lång nedtoning för att åter försvinna i fjärran. Däremellan hittar vi klangliga associationer, eller som tonsättaren själv uttryckte det: som ett fönster till barndomens länge undantryckta drömvärld. Ligeti skrev detta verk på beställning av Südwestfunk, Baden-Baden, och det uruppfördes liksom orkesterverket Atmosphères i Donaueschingen, märkligt nog samma datum: 22 oktober, men sex år senare, 1967, med Ernest Bour som dirigent för Südwestfunks symfoniorkester. Bour och orkestern fick sig verket tillägnat. Det är alltså ett rent orkestralt verk och man kan se det som en instrumental uppföljare till körverket Lux aeterna som skrivits året innan. Med lite fantasi och god vilja kan man kanske i orkesterklangen ännu föreställa sig röster. Här finns en mikropolyfoni med breda bågar, nästan som i Palestrinas renässanskörer, samt en rymd och en stark känsla av olika avstånd. Enkla ackord tycks ligga närmare, brasset känns mer närvarande än stråkarna. De samtidigt klingande höga och låga tonerna ger en känsla av vertikal utvidgning. Flöjter och trumpeter får spela i obekvämt höga lägen, vilket skapar en speciell intensitet - medan bottnen fylls av tuba, kontrafagott och den ovanliga kontrabasklarinetten. Unisona klanger blir som pelare runt vilka musiken formar sig med stark rörelseenergi i ett ständigt fascinerande stycke. STIG JACOBSSON


DANÍEL BJARNASON (f 1979) VIOLINKONSERT På kort tid har den nu 40-årige isländske tonsättaren Daníel Bjarnason gjort sig ett mycket aktat namn på världens konsertestrader. Han föddes visserligen i Köpenhamn, men av isländska föräldrar, och det var i Reykjavík han studerade piano, komposition och dirigering. Han var säsongen 2016-2017 Composer in Residence vid Muziekgebouw Frits Philips Eindhoven, och han verkade både som dirigent och tonsättare i Los Angeles 2017 efter att ha organiserat dess filharmonikers medverkan i Reykjavíkfestivalen. Han har vidare komponerat musik för en lång rad betydelsefulla orkestrar, ensembler och enskilda musiker. Sin första mycket framgångsrika opera, Bröder, skrev han för Danska Nationaloperan i Aarhus med premiär i augusti 2017. Daníel Bjarnason har vid flera tillfällen prisbelönats, både på hemmaplan och utomlands, och han dirigerade nyligen i såväl Tokyo som Toronto. Sedan 2006 ingår han i Bedroom Community, ett kollektiv och skivmärke som inkluderar såväl isländska som utländska artister. Bland hans senaste kompositioner hittar vi ett stycke för 12 horn som beställts av Holland Festival, samt den nu aktuella, ensatsiga cirka tjugo minuter långa, Violinkonserten som var en sambeställning från Los Angeles Philharmonic och Islands Symfoniorkester, uruppförd den 22 augusti 2017 i Hollywood Bowl med Gustavo Dudamel som dirigent och med Pekka Kuusisto som violinist. Denne har därefter spelat konserten bland annat i London, Amsterdam, Paris och Helsingfors. Violinkonserten bjuder på många överraskningar och är en vision över musikens möjligheter. Man kan få associationer till Schönberg lika väl som till klezmer och amerikansk avantgarde. Violinen ska ibland knäppas som en gitarr samtidigt som solisten ska vissla… Vad man kan säga är att det inte är musik som i första hand associeras med nordiska stämningar. STIG JACOBSSON


25 min


JOHN ADAMS (f 1947) TROMBA LONTANA Den andra av de två fanfarer Adams skrev 1986 har namnet Tromba Lontana och är den absoluta motsatsen till Short ride in a fast machine. Titeln kan översättas som Avlägsen trombon, och skrevs för 150-årsminnet av att Texas utropade sig självständigt från Mexiko. Detta är snarast en anti-fanfar, nedtonad och reflekterande, med sordinerade stråkar "svävande över musiken likt en dimma som kommer och går över ett nattligt landskap". Två trumpeter i fjärran får lyssnaren att tänka på spöken från förr. Uruppförandet gjordes av Houston Symphony under ledning av Sergiu Comissiona (1967-1972 chefdirigent för Göteborgs Symfoniker). STIG JACOBSSON


MISSY MAZZOLI (f 1980) SINFONIA (FOR ORBITING SPHERES) Missy Mazzoli föddes i Pennsylvania och fick sin tonsättarutbildning vid Boston University, Tanglewood Institute. Hon har snabbt lyst upp det amerikanska musiklivet med en mycket personlig, uppfinningsrik musik i många olika former, däribland kammarmusik, orkesterverk och fyra operor. Hon är också verksam som pianist och medverkar i det elektroakustiska bandet Victoire. 2015 tilldelades hon stipendium från Foundation for Contemporary Arts och 2018 utsågs hon till Composer in residence vid Chicago Symphony Orchestra. Tonsättaren har lämnat följande kommentar till sitt verk: "Sinfonia (for Orbiting Spheres) är musik i form av ett solsystem, en samling rokokoslingor som vridits runt varandra inom en större rymd. Ordet "sinfonia" knyter an till barockens verk för kammarorkester men också till det gamla italienska ordet för vevlira, ett medeltida stråkinstrument med en konstant gnisslande bas som sjunger ut under melodier på en manual. Det är ett stycke som fräser och förargar, som kommer nära lyssnaren bara för att ge sig av med halsbrytande hastighet ut i rymden under processen att förvandla ensemblen till ett surrogat för en vevlira." Stycket beställdes av Los Angeles Philharmonic Orchestra som uruppförde det under ledning av John Adams den 14 april 2014. STIG JACOBSSON


ANNA THORVALDSDOTTIR (f 1977) METACOSMOS Den isländska tonsättaren Anna Thorvaldsdottir har en alldeles egen plats bland dagens kompositörer. I hennes musik utgör klanger och nyanser, harmonier och lyrik en ekologisk helhet. Varje del är beroende av alla andra delar och av det totala. Varje del tas upp och utvecklas av medmusikanterna. Detaljerna ingår i en större struktur. Allt detta innebär att hennes musik känns så organisk och självklar, något som också har uppmärksammats flitigt runt om i världen av ledande orkestrar och festivaler. Hon har varit Composer in Residence hos Islands symfoniorkester och innehar för närvarande samma position vid Royal Academy of Music i London. Hon mottog 2012 Nordiska rådets musikpris. Metacosmos beställdes av New York Philharmonic och uruppfördes 4 april 2018 med Esa-Pekka Salonen som dirigent. I en kommentar menar tonsättaren att verket är konstruerat som en naturlig balans mellan skönhet och kaos där elementen kan förenas i kaos för att skapa en gemensam helhet. Inspirationen kommer lika mycket från människan själv som från universum, om känslan av att falla in i ett svart hål - det okända - där otaliga konstellationer och lager av motsägelsefulla krafter kommunicerar med varandra, utvidgas och sammandras. Men detta är inget hon försöker beskriva i sin musik - det är fråga om musikens egna krafter. STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Den isländske dirigenten och tonsättaren Daníel Bjarnason är för närvarande Composer in Residence vid Muziekgebouw Frits Philips Eindhoven och före detta Artist in Residence hos Islands symfoniorkester. Han har som dirigent samarbetat med Toronto Symphony Orchestra, Åbo stadsorkester, Tokyos symfoniorkester och London Symphony Orchestra. Bland aktuella beställningsverk finns pianotrion White Flags för Storioni Festival Muziekgebouw Eindhoven; ett stycke för Los Angeles Children's Choir samt We Came in Peace (for All Mankind) för tolv horn beställt av The Holland Festival. Hans senaste orkesterverk, violinkonserten, en sambeställning av Los Angeles Philharmonic och Islands symfoniorkester, uruppfördes i Hollywood Bowl med Gustavo Dudamel som dirigent. Daníel Bjarnason har tidigare framträtt med Los Angeles Philharmonic Orchestra och BBC Philharmonic Orchestra och hans musik har framförts under ledning av dirigenter som Gustavo Dudamel, John Adams, Esa-Pekka Salonen, André de Ridder och Osmo Vänskä. Daníel Bjarnasons mångsidighet har också resulterat i samarbeten med musiker utanför den klassiska musiken, till exempel med Sigur Rós, Ben Frost och Brian Eno.


Finske Pekka Kuusisto har beskrivits som "unik i sitt slag" (Toronto Globe and Mail) och är känd för sin nyfikna och utforskande syn på repertoaren. Han har en särskild känsla för att dirigera ensembler från sin violin och samarbetar nära med Saint Paul Chamber Orchestra där han är Artistic Partner och med stråkensemblen ACO Collective som han är konstnärlig ledare för. Sedan 2017 är han Artistic Best Friend hos Tyska kammarfilharmonin i Bremen och sedan 2018 Artistic Partner hos Mahler Chamber Orchestra. Från fiolen leder han också orkestrar som Tapiola Sinfonietta samt Svenska respektive Skotska kammarorkestrarna. Nyligen har Pekka Kuusisto gjort sina första konserter med Royal Philharmonic Orchestra och Aurora Orchestra, inklusive en turné i Storbritannien och Singapore med Adés violinkonsert på programmet. Han har också framträtt med Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Philharmonia Orchestra i London och Radioorkestern i Köln samt turnerat i Europa med Helsingfors stadsorkester. Han var 2018-2019 Artist in Residence i Wigmore Hall, London.


Lene Juhl Videokonstnär & Rumsdesign


Ólafur Egilsson Textförfattare


Vid konserterna 19 & 20 september 2019 finns Sveriges egen astronaut på plats i Göteborgs Konserthus för att ge sitt perspektiv på människan i rymden. 2006 blev Christer Fuglesang den förste – och hittills ende – svensken som varit i rymden. Han genomförde två resor till den internationella rymdstationen ISS där han sammanlagt gjorde fem rymdpromenader.


Mats Kjelbye Dramaturg


2019-09-19 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



JOHN ADAMS (f 1947) SHORT RIDE IN A FAST MACHINE John Adams hör till de mest uppskattade nu levande amerikanska tonsättarna. Han lärde sig tidigt spela klarinett av sin far, som var medlem av ett litet swingband i New England under depressionen. Som tonåring spelade John Adams i en lokal musikkår men försökte sig också på den seriösa klarinettlitteraturen. Under collegetiden dirigerade och spelade han i olika orkestrar och gav sig också på att komponera. Men det var först i Kalifornien som komponerandet tog fart på allvar. Han fängslades av minimalismen, den konstnärliga rörelse som i sin musikaliska form menade att tonsättarna skulle använda sig av ett minimum av tematiskt material. Han blev en förgrundsgestalt i andra generationen minimalister (efter Riley, Glass och Reich) och har utvecklat denna monotematiska musik till en mer djuplodande och känslomässig musik. 1986 komponerade han Two Fanfares - de är varandras totala motsats och speglar Adams ytterligheter; det introverta och det extroverta. Båda styckena är typiskt amerikanska med blinkningar till såväl Ives som Copland. Den första fanfaren, Short Ride in a Fast Machine, skrevs till Pittsburgh Symphony för att fira Great Wood Summer Festival i Mansfield, Massachusetts, och uruppfördes av en ung Michael Tilson Thomas. Det är en närmast manisk, ostoppbar långtradare, ett snabbt fyrverkeri, som gjort för att starta en konsert. Den andra fanfaren fick titeln Tromba Lontana och beskrivs här nedan. STIG JACOBSSON


GYÖRGY LIGETI (1923-2006) LONTANO György Ligeti växte upp och utbildades i det kommunistiska Ungern och tvingades där skriva mer eller mindre traditionell musik, ofta baserad på folkmusik. Men för byrålådan - och för bättre tider - komponerade han i hemlighet många experimentella verk. Det var först när han flydde från hemlandet 1956 som världen blev medveten om hans epokgörande nyskapelser och han kom i ett slag att räknas in bland de mest betydelsefulla och avantgardistiska konstnärerna på barrikaderna. Han slog ner som en bomb med verk som Atmosphères, Aventures, Nouvelles Aventures och Requiem. Ligeti presenterade sig som en bildstormare som var djärvare och konsekvent mer modern än någon annan man hört talas om och han rörde om ordentligt i etablissemanget. Men med tiden blev modernisten något av en klassiker, en del av musikhistorien. Han efterlämnade en rik och varierad produktion med orkesterstycken, solokonserter, körer, orgelverk, kammarmusik och operan Den stora makabern, skriven för Stockholmsoperan. Han var också en eftersökt föreläsare och pedagog som länge hade engagemang vid Musikhögskolan i Stockholm. Titeln på det stycke som nu ska spelas har med avstånd att göra, med något fjärran. Så är också musiken uppbyggd: det börjar med en ensam avlägsen klang som kommer närmare och fylls på med alltfler instrument, och det slutar med en lång nedtoning för att åter försvinna i fjärran. Däremellan hittar vi klangliga associationer, eller som tonsättaren själv uttryckte det: som ett fönster till barndomens länge undantryckta drömvärld. Ligeti skrev detta verk på beställning av Südwestfunk, Baden-Baden, och det uruppfördes liksom orkesterverket Atmosphères i Donaueschingen, märkligt nog samma datum: 22 oktober, men sex år senare, 1967, med Ernest Bour som dirigent för Südwestfunks symfoniorkester. Bour och orkestern fick sig verket tillägnat. Det är alltså ett rent orkestralt verk och man kan se det som en instrumental uppföljare till körverket Lux aeterna som skrivits året innan. Med lite fantasi och god vilja kan man kanske i orkesterklangen ännu föreställa sig röster. Här finns en mikropolyfoni med breda bågar, nästan som i Palestrinas renässanskörer, samt en rymd och en stark känsla av olika avstånd. Enkla ackord tycks ligga närmare, brasset känns mer närvarande än stråkarna. De samtidigt klingande höga och låga tonerna ger en känsla av vertikal utvidgning. Flöjter och trumpeter får spela i obekvämt höga lägen, vilket skapar en speciell intensitet - medan bottnen fylls av tuba, kontrafagott och den ovanliga kontrabasklarinetten. Unisona klanger blir som pelare runt vilka musiken formar sig med stark rörelseenergi i ett ständigt fascinerande stycke. STIG JACOBSSON


DANÍEL BJARNASON (f 1979) VIOLINKONSERT På kort tid har den nu 40-årige isländske tonsättaren Daníel Bjarnason gjort sig ett mycket aktat namn på världens konsertestrader. Han föddes visserligen i Köpenhamn, men av isländska föräldrar, och det var i Reykjavík han studerade piano, komposition och dirigering. Han var säsongen 2016-2017 Composer in Residence vid Muziekgebouw Frits Philips Eindhoven, och han verkade både som dirigent och tonsättare i Los Angeles 2017 efter att ha organiserat dess filharmonikers medverkan i Reykjavíkfestivalen. Han har vidare komponerat musik för en lång rad betydelsefulla orkestrar, ensembler och enskilda musiker. Sin första mycket framgångsrika opera, Bröder, skrev han för Danska Nationaloperan i Aarhus med premiär i augusti 2017. Daníel Bjarnason har vid flera tillfällen prisbelönats, både på hemmaplan och utomlands, och han dirigerade nyligen i såväl Tokyo som Toronto. Sedan 2006 ingår han i Bedroom Community, ett kollektiv och skivmärke som inkluderar såväl isländska som utländska artister. Bland hans senaste kompositioner hittar vi ett stycke för 12 horn som beställts av Holland Festival, samt den nu aktuella, ensatsiga cirka tjugo minuter långa, Violinkonserten som var en sambeställning från Los Angeles Philharmonic och Islands Symfoniorkester, uruppförd den 22 augusti 2017 i Hollywood Bowl med Gustavo Dudamel som dirigent och med Pekka Kuusisto som violinist. Denne har därefter spelat konserten bland annat i London, Amsterdam, Paris och Helsingfors. Violinkonserten bjuder på många överraskningar och är en vision över musikens möjligheter. Man kan få associationer till Schönberg lika väl som till klezmer och amerikansk avantgarde. Violinen ska ibland knäppas som en gitarr samtidigt som solisten ska vissla… Vad man kan säga är att det inte är musik som i första hand associeras med nordiska stämningar. STIG JACOBSSON


25 min


JOHN ADAMS (f 1947) TROMBA LONTANA Den andra av de två fanfarer Adams skrev 1986 har namnet Tromba Lontana och är den absoluta motsatsen till Short ride in a fast machine. Titeln kan översättas som Avlägsen trombon, och skrevs för 150-årsminnet av att Texas utropade sig självständigt från Mexiko. Detta är snarast en anti-fanfar, nedtonad och reflekterande, med sordinerade stråkar "svävande över musiken likt en dimma som kommer och går över ett nattligt landskap". Två trumpeter i fjärran får lyssnaren att tänka på spöken från förr. Uruppförandet gjordes av Houston Symphony under ledning av Sergiu Comissiona (1967-1972 chefdirigent för Göteborgs Symfoniker). STIG JACOBSSON


MISSY MAZZOLI (f 1980) SINFONIA (FOR ORBITING SPHERES) Missy Mazzoli föddes i Pennsylvania och fick sin tonsättarutbildning vid Boston University, Tanglewood Institute. Hon har snabbt lyst upp det amerikanska musiklivet med en mycket personlig, uppfinningsrik musik i många olika former, däribland kammarmusik, orkesterverk och fyra operor. Hon är också verksam som pianist och medverkar i det elektroakustiska bandet Victoire. 2015 tilldelades hon stipendium från Foundation for Contemporary Arts och 2018 utsågs hon till Composer in residence vid Chicago Symphony Orchestra. Tonsättaren har lämnat följande kommentar till sitt verk: "Sinfonia (for Orbiting Spheres) är musik i form av ett solsystem, en samling rokokoslingor som vridits runt varandra inom en större rymd. Ordet "sinfonia" knyter an till barockens verk för kammarorkester men också till det gamla italienska ordet för vevlira, ett medeltida stråkinstrument med en konstant gnisslande bas som sjunger ut under melodier på en manual. Det är ett stycke som fräser och förargar, som kommer nära lyssnaren bara för att ge sig av med halsbrytande hastighet ut i rymden under processen att förvandla ensemblen till ett surrogat för en vevlira." Stycket beställdes av Los Angeles Philharmonic Orchestra som uruppförde det under ledning av John Adams den 14 april 2014. STIG JACOBSSON


ANNA THORVALDSDOTTIR (f 1977) METACOSMOS Den isländska tonsättaren Anna Thorvaldsdottir har en alldeles egen plats bland dagens kompositörer. I hennes musik utgör klanger och nyanser, harmonier och lyrik en ekologisk helhet. Varje del är beroende av alla andra delar och av det totala. Varje del tas upp och utvecklas av medmusikanterna. Detaljerna ingår i en större struktur. Allt detta innebär att hennes musik känns så organisk och självklar, något som också har uppmärksammats flitigt runt om i världen av ledande orkestrar och festivaler. Hon har varit Composer in Residence hos Islands symfoniorkester och innehar för närvarande samma position vid Royal Academy of Music i London. Hon mottog 2012 Nordiska rådets musikpris. Metacosmos beställdes av New York Philharmonic och uruppfördes 4 april 2018 med Esa-Pekka Salonen som dirigent. I en kommentar menar tonsättaren att verket är konstruerat som en naturlig balans mellan skönhet och kaos där elementen kan förenas i kaos för att skapa en gemensam helhet. Inspirationen kommer lika mycket från människan själv som från universum, om känslan av att falla in i ett svart hål - det okända - där otaliga konstellationer och lager av motsägelsefulla krafter kommunicerar med varandra, utvidgas och sammandras. Men detta är inget hon försöker beskriva i sin musik - det är fråga om musikens egna krafter. STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Den isländske dirigenten och tonsättaren Daníel Bjarnason är för närvarande Composer in Residence vid Muziekgebouw Frits Philips Eindhoven och före detta Artist in Residence hos Islands symfoniorkester. Han har som dirigent samarbetat med Toronto Symphony Orchestra, Åbo stadsorkester, Tokyos symfoniorkester och London Symphony Orchestra. Bland aktuella beställningsverk finns pianotrion White Flags för Storioni Festival Muziekgebouw Eindhoven; ett stycke för Los Angeles Children's Choir samt We Came in Peace (for All Mankind) för tolv horn beställt av The Holland Festival. Hans senaste orkesterverk, violinkonserten, en sambeställning av Los Angeles Philharmonic och Islands symfoniorkester, uruppfördes i Hollywood Bowl med Gustavo Dudamel som dirigent. Daníel Bjarnason har tidigare framträtt med Los Angeles Philharmonic Orchestra och BBC Philharmonic Orchestra och hans musik har framförts under ledning av dirigenter som Gustavo Dudamel, John Adams, Esa-Pekka Salonen, André de Ridder och Osmo Vänskä. Daníel Bjarnasons mångsidighet har också resulterat i samarbeten med musiker utanför den klassiska musiken, till exempel med Sigur Rós, Ben Frost och Brian Eno.


Finske Pekka Kuusisto har beskrivits som "unik i sitt slag" (Toronto Globe and Mail) och är känd för sin nyfikna och utforskande syn på repertoaren. Han har en särskild känsla för att dirigera ensembler från sin violin och samarbetar nära med Saint Paul Chamber Orchestra där han är Artistic Partner och med stråkensemblen ACO Collective som han är konstnärlig ledare för. Sedan 2017 är han Artistic Best Friend hos Tyska kammarfilharmonin i Bremen och sedan 2018 Artistic Partner hos Mahler Chamber Orchestra. Från fiolen leder han också orkestrar som Tapiola Sinfonietta samt Svenska respektive Skotska kammarorkestrarna. Nyligen har Pekka Kuusisto gjort sina första konserter med Royal Philharmonic Orchestra och Aurora Orchestra, inklusive en turné i Storbritannien och Singapore med Adés violinkonsert på programmet. Han har också framträtt med Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Philharmonia Orchestra i London och Radioorkestern i Köln samt turnerat i Europa med Helsingfors stadsorkester. Han var 2018-2019 Artist in Residence i Wigmore Hall, London.


Lene Juhl Videokonstnär & Rumsdesign


Ólafur Egilsson Textförfattare


Vid konserterna 19 & 20 september 2019 finns Sveriges egen astronaut på plats i Göteborgs Konserthus för att ge sitt perspektiv på människan i rymden. 2006 blev Christer Fuglesang den förste – och hittills ende – svensken som varit i rymden. Han genomförde två resor till den internationella rymdstationen ISS där han sammanlagt gjorde fem rymdpromenader.


Mats Kjelbye Dramaturg


2018-01-19 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2018-01-18 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2013-01-30 19:30 Stora salen

Program








PJOTR TJAJKOVSKIJ (1840-1893) SYMFONI NR 4 F-MOLL OP 36 Andante sostenuto. Moderato con anima Andantino in modo di canzona Scherzo: Pizzicato ostinato Finale: Allegro con fuoco 1870-talets sista år blev på många sätt Pjotr Tjajkovskijs "ödesår". Efter ett besök i Bayreuth blev han djupt berörd av Wagners Ringen och även operan Carmen fick ett stort inflytande över hans fortsatta komponerande. De allt mer framträdande - och för hans karriär skadliga - ryktena om hans homosexualitet gjorde att han ingick ett konvenansäktenskap med en tidigare elev, Antonina Miljukova, i juli 1877. Även om hon gått med på ett enbart vänskapligt förhållande blev situationen ohållbar. Tjajkovskij "flydde" redan efter ett par månader till brodern Anatol i St Petersburg. Äktenskapet var över, men paret tog aldrig ut skilsmässa. Tjajkovskijs räddning var Nadesjda von Meck - nybliven rik änka med elva barn - som 1877 blev hans brevvän. Hon beundrade hans musik och stöttade honom. De träffades aldrig, men genom hennes månatliga understöd kunde han klara sin tonsättarverksamhet utan ekonomiska bekymmer. Omkring 1500 brev finns bevarade från 1877-1890, då hon plötsligt bröt kontakten. Hon avled av tuberkulos två månader efter Tjajkovskijs död. Tjajkovskij funderade mycket på ödets makt över människans smärtsamma liv. Fjärde symfonin, hans "ödessymfoni", blev det första av de mästerverk där han helt kunde kanalisera sitt personliga lidande. Den komponerades till största delen i Moskva 1877 och fullbordades i Italien i januari 1878. Fjärde symfonin tillägnades fru von Meck som fick en programförklaring till verket i ett brev. "Introduktionen är kärnan till hela symfonin", skrev Tjajkovskij till henne. "Fanfarmotivet i fagotter och horn symboliserar ödet, den tragiska makt som gäckar vår längtan efter lyckan - en makt som likt ett damoklessvärd ständigt hänger över våra huvuden och förgiftar själen…" Fortsättningens huvudtema uttrycker sedan underkastelse och klagan, ibland avbrutet av ljusa partier. "Så är hela livet: en evig växling av dyster verklighet och fladdrande lyckodrömmar." Satsen avslutas med en kuslig marsch. Andantesatsen - en svärmisk romans - förmedlar ett lidande av annat slag. "Den melankoliska känsla som uppstår när man sitter ensam hemma om kvällen, uttröttad av arbete. Boken man skulle läsa glider ur ens händer och en svärm av minnen dyker upp. Så sorgligt att så mycket redan varit och gått… Men minnen är också kära". Tredje satsen, det välkända "pizzicatoscherzot", kallar han "nyckfulla arabesker, där bilden av en drucken bonde och en slagdänga dyker upp… i fjärran hörs en militärmusikkår passera." Om fjärde satsen skriver han: "Finner du inte lyckan inom dig själv, se på andra. Gå ut bland folket!" För att teckna en färgrik festdag har Tjajkovskij som huvudmotiv lånat en rysk folkvisa, På fältet stod en björk. Men "ödesmotivet" dyker upp som påminnelse om att man aldrig kan glömma sitt lidande. GUNILLA PETERSÉN









JEAN SIBELIUS (1865-1957) VALSE TRISTE I själva verket är Valse triste ett mycket tragiskt stycke musik. Det skrevs till skådespelet Kuolema (Döden), författat av Sibelius svåger Arvid Järnefelt. I inledningsscenen vakar Paavali över sin döende mor. Han är trött och somnar. Ett strålsken materialiseras i rummet; det hörs från fjärran en tvekande musik som kommer närmare och närmare. Snart är vi medvetna om rytmen och melodin till en vals. Modern reser sig ur sin dödskoma, först haltande, sedan med svepande rörelser, med sin långa vita svepning fladdrande som en balklänning dansar hon vals som en vålnad i det underliga ljuset. Hon bjuder upp osynliga partners, men ingen vill titta henne i ögonen. Hon sjunker tillbaka på sängen, andfådd och utmattad; reser sig upp igen och dansar med ökad energi. Det knackar hårt på dörren, som om beniga nävar anfaller den. Plötsligt försvinner de spöklika dansarna, musiken dör bort, och när kvinnan vänder sig mot den öppnade dörren, ger hon ifrån sig ett skrik, som om hon tittat in i Dödens ansikte. Sonen vaknar upp och finner sin mor död. STIG JACOBSSON




JEAN SIBELIUS (1865-1957) SYMFONI NR 2 D-DUR OP 43 Allegretto Tempo andante ma rubato Vivacissimo Finale: Allegro moderato (satserna tre och fyra spelas i en följd) Efter de avslutande högre studierna i Berlin och Wien skrev Sibelius, vid återkomsten till Helsingfors, körverket Kullervo. Verkets framgång gav honom ställningen som Finlands ledande kompositör, en position han behöll livet ut. En rad symfoniska dikter byggda på ämnen ur den finska mytologin följde och Sibelius kom att spela en viktig roll i formandet av den finska nationella identiteten. Han blev också den drivande kraften i utvecklingen av den nordiska symfonin. Sibelius hade sedan barndomen dyrkat Tjajkovskij men hans skolning hade tvingat in honom i en mera germansk tradition. Tjajkovskijs inflytande är ändå fullt hörbart, inte minst i de båda första symfonierna. Särskilt i den andra bygger han likt idolen upp höjdpunkter med breda melodiska linjer och långsamt skiftande harmonik, och låter musiken växa organiskt. Motiven byggs ofta upp gradvis, där temat upprepar sig mot sitt slutmål. Denna metod kom han att utveckla, och behärskade den till fullo i den senare tredje symfonin. Likt Beethoven så förnyar han sin personliga kompositionsteknik och stil för varje nytt verk. Andra symfonin påbörjades våren 1901 under ett års vistelse med familjen i Rapallo utanför Genua, Italien. Den är delvis inspirerad av Dantes gudomliga komedi men även av Don Giovannis öde i Mozarts opera med samma namn. Detta ger den en dramatiskheroisk karaktär, som är tydligt hörbar inte minst i sista satsen. I den långsamma andra satsen lånar han till och med direkt Kommendörens tema ur Don Giovanni och använder också samma mörka tonart som är operans grundtonart, d-moll. Men symfonin bär också i sitt tonspråk spår av Italiens värme och sol och man kan med lite fantasi även förnimma en underton av längtan till hemlandet Finland, till de ljusa sommarnätterna och den livslånga kärleken till naturen i Norden. Trots Sibelius vana att bryta ner sina teman i mindre beståndsdelar, något som lät ovant till en början för samtidens lyssnare, mottogs ändå symfonin med stor entusiasm. Verkets underliggande drag av fosterländskt patos tilltalade finnarna som törstade efter frihet från den tsarryska överheten. Vännen och dirigenten Robert Kajanus sa om verket att han hörde "den mest hjärtekrossande protesten mot alla orättvisor som hotar vår tid" men också att den lovade nya möjligheter i framtiden. Officiellt motsatte sig Sibelius denna tolkning, möjligtvis av rädsla för censur och repressalier, men det är mycket möjligt att den intentionen ändå fanns. I finalen hörs nämligen ett eko från Mussorgskijs opera Boris Godunov i viola- och cellostämman, ur scenen där munken Pimen räknar upp Tsar Boris förbrytelser. Slutet präglas av glans och hänryckning, och musiken lyfts mot ljusa höjder - ett slut som har få musikaliska motsvarigheter. ANDREAS KONVICKA



2012-09-13 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2012-09-12 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2010-03-27 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2006-09-30 16:00 Köpenhamn, Radiohusets konsertsal

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2006-09-29 19:30 Malmö konserthus

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2006-09-28 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2006-09-27 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2002-04-19 18:00 Stora salen

1999-12-16 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) VIOLINKONSERT NR 5 A-DUR "DEN TURKISKA" K 219 Allegro aperto Adagio Rondeau: Tempo di Menuetto Under 1700-talet och början av 1800-talet var wienarnas törst efter det exotiska osläcklig. Till paradexemplen hör den importerade giraff som präglade frisyrer, mode och smycken under flera år, samt den eskimåfamilj som med löften om guld och gröna skogar under en tid bodde intill en damm vid slottet Belvedere i Wien. Också orienten utövade sin lockelse. För kejsardömet Österrike-Ungern var Turkiet den närmsta porten mot öster. Pukor och cymbaler och andra slagverk karakteriserade den turkiska marschmusiken (Turkiet var då en fruktad krigsmakt); klangeffekter som skulle komma att påverka den västerländska konstmusiken alltmer under 1800- och 1900-talen. Redan 1772 när Mozart iscensatte operan Lucio Silla i Milano influerades han av de turkiska inslagen i den balettmusik, av okänt ursprung, som interfolierades i operan. Det är denna musik Mozart lånat till det turkiska avsnittet i a-moll i violinkonsertens final med trumeffekter col legno från stråkarna. Andra exempel på det turkiska inflytandet i Mozarts musik är operan Enleveringen ur Seraljen* samt finalsatsen i Pianosonat nr 11. Violinkonsert nr 5 var den sista violinkonsert han skrev (1775). Han verkade då som kapellmästare i furstbiskopen Colloredos kapell i Salzburg och var förmodligen själv solist vid uruppförandet. Konsertens tredelade form är typisk: ett livligt inledande allegro i sonatform, ett vilsamt adagio i E-dur samt ett avslutande rondo. Själva utförandet är dock allt annat än typiskt, konserten betraktas som Mozarts finaste i genren. STEFAN NÄVERMYR *Seralj är benämningen på sultanens palats och harem.



Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1999-12-15 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) VIOLINKONSERT NR 5 A-DUR "DEN TURKISKA" K 219 Allegro aperto Adagio Rondeau: Tempo di Menuetto Under 1700-talet och början av 1800-talet var wienarnas törst efter det exotiska osläcklig. Till paradexemplen hör den importerade giraff som präglade frisyrer, mode och smycken under flera år, samt den eskimåfamilj som med löften om guld och gröna skogar under en tid bodde intill en damm vid slottet Belvedere i Wien. Också orienten utövade sin lockelse. För kejsardömet Österrike-Ungern var Turkiet den närmsta porten mot öster. Pukor och cymbaler och andra slagverk karakteriserade den turkiska marschmusiken (Turkiet var då en fruktad krigsmakt); klangeffekter som skulle komma att påverka den västerländska konstmusiken alltmer under 1800- och 1900-talen. Redan 1772 när Mozart iscensatte operan Lucio Silla i Milano influerades han av de turkiska inslagen i den balettmusik, av okänt ursprung, som interfolierades i operan. Det är denna musik Mozart lånat till det turkiska avsnittet i a-moll i violinkonsertens final med trumeffekter col legno från stråkarna. Andra exempel på det turkiska inflytandet i Mozarts musik är operan Enleveringen ur Seraljen* samt finalsatsen i Pianosonat nr 11. Violinkonsert nr 5 var den sista violinkonsert han skrev (1775). Han verkade då som kapellmästare i furstbiskopen Colloredos kapell i Salzburg och var förmodligen själv solist vid uruppförandet. Konsertens tredelade form är typisk: ett livligt inledande allegro i sonatform, ett vilsamt adagio i E-dur samt ett avslutande rondo. Själva utförandet är dock allt annat än typiskt, konserten betraktas som Mozarts finaste i genren. STEFAN NÄVERMYR *Seralj är benämningen på sultanens palats och harem.



Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1997-02-21 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1997-02-20 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1986-09-12 19:30 Helsingborgs konserthus

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1986-09-11 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1984-09-13 00:00 Smyrnakyrkan

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Eri Klas Dirigent



1981-10-23 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1981-10-22 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1978-11-02 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




1973-02-16 20:00 Stora salen

1968-11-21 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Peter Erös Dirigent



1956-03-08 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!