Stäng
Meny

Arkiv

5 konserter

2018-05-24 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


DIMITRI SJOSTAKOVITJ ( 1906-1975) KONSERT NR 1 FÖR PIANO, TRUMPET OCH STRÅKORKESTER C-MOLL OP 35 Allegro moderato Lento Moderato Allegro brio (Satserna spelas utan avbrott) Det är omöjligt att inte förknippa Dimitri Sjostakovitj med den sovjetiska regimen och hans tvetydiga symfonier som försökte hålla sig på rätt sida av Stalins godtycke. Men vid den tid som han skrev sin första pianokonsert, 1933, var han ännu ung och hade bara fått en försmak av vad auktoriteterna krävde av en kompositör i rampljuset. Hans första symfoni hade startat en lovande karriär, men hans första satiriska opera Näsan kallades för "bourgeois decadence" och etter värre. Han började vackla mellan komponerandet och sin karriär som pianist. Han kunde ha gått åt endera hållet, men den första pianokonsertens stora framgång avgjorde saken och gav honom dessutom offentlig upprättelse. Efter det framträdde han bara som solist i sina egna verk och ofta i just denna konsert. Sjostakovitj blev tillfrågad om den "inre meningen" i pianokonserten, men svarade omsorgsfullt att han ville spegla samtiden som han uppfattade som "heroisk, kvick och lycklig". Han hade inledningsvis tänkt att det skulle bli en trumpetkonsert, men pianostämman tog allt mer plats, så till den grad att trumpeten fick en ackompanjerande roll. Obemärkt går den inte förbi, med sina utropspunkter, fanfarer och slängkyssar. Som symfoniker var Sjostakovitj nog så ryskt storslagen, men när han satte sig med konserter eller kammarverk - då trädde hans egenart fram än mer. För att vara en pianokonsert är den så atypisk som den kunde vara för sin tid. Stämmorna skalas ned till transparens, groteskerier tas fram (i Majakovskij och Gogols anda) och olika musikstilar slås samman till en elegant mångfald av röster. Modernt och rytmiskt - och omisskännligt Sjostakovitj - trots citat från Beethoven, Haydn, Rossini och Mahler. Öppningen med en kvick släng i piano och trumpet krockar med en melankolisk melodi och sätter tonen för en absurd musikalisk resa. Gränsen mellan skämt och tyngd, glädje och vemod, visar sig vara genomskinligt tunn. En rask första sats lämnar för ett allvarligt Lento som vandrar mellan behärskad mjukhet i stråkar och trumpet och utlevande drama i pianot. Två minuter långa Moderato är lite mer än ett förspel till finalen. Allegro brio - som för konserten till ett rent hysteriskt slut och oemotståndligt drar mungiporna uppåt, medan den drar undan marken under fötterna på konserten som genre. MOLLY TELEMAN


25 min


ANTON BRUCKNER (1824-1896) SYMFONI NR 7 Allegro moderato Adagio, sehr feierlich und sehr langsam Scherzo: Sehr schnell Finale: Bewegt, doch nicht zu schnell Cirkeln slöts med symfoni nummer sju. Den dag som Anton Bruckner hörde Wagners Tannhäuser förändrades allt vid insikten om hur mycket man kan - eller bör - bryta mot reglerna för att finna sin egen röst. Efter det var Wagner hans husgud. Medan Wagner formade musikdramatiska gigantoider, bröt Bruckner mot sin tids ideal med enorma katedralliknande symfonier. Den mäktige kritikern Hanslick, som avskydde Wagner, skulle lägga många stenar i vägen för Bruckner i form av nedgörande adjektiv som "galen", "naiv" och "onaturlig". Det blev inte bättre med alla välmenande vänner som skulle göra klipp och tillägg i Bruckners musik. Bruckners enda konstanta följeslagare var hans musik, hans orgel och hans djupa tro. När tiden var inne för den sjunde symfonin uppstod ett extra starkt samband med Wagner. Bruckner hade precis inlett arbetet med adagiot. "En dag kom jag hem och kände mig mycket sorgsen. Tanken kom för mig att det inte skulle dröja länge innan mästaren skulle dö, och sedan kom temat i ciss-moll från adagiot till mig", skrev han till en vän. Ett par veckor senare fick han veta att Wagner hade avlidit. Bruckner avslutade adagiot med en coda som han kallade för Mästarens begravningsmusik. Denna sats innehåller även fyra Wagnertubor, med len ton och tubans djup. Kontrasten mellan det vemodiga och värdiga adagiot med sina ljust klara penseldrag mot mörk botten och det scherzo som följer är stor. Sorgen byts raskt mot en folklig dans i tunga kängor. Scherzot komponerades allra först och även om det har glimten i ögat, är det inte mindre omsorgsfullt uppbyggt. Symfonin står stadigt på många släkten av temata som alla hänger ihop. Även om Bruckner är känd för att bygga i stor skala (expansiv liksom Wagner) och ställer block av instrumentgrupper mot varandra som stoppen på en orgel, så återfinns det stora i det lilla: en stilla, luftig inledning som drar uppåt och vidare med ett underliggande, mjukt tremolo - ett mikrokosmos av symfonin. Bruckner tillät inga ändringar av denna symfoni och dess uruppförande skulle absolut inte ske vid Hanslicks fötter i Wien, utan i Leipzig. De jublande applåderna varade inte mindre än i 15 minuter och de konserter som följde blev lika entusiastiskt mottagna - även i Wien. Inte av kritikerna, men av publiken. Den sjunde symfonin blev den kanske mest älskade av alla hans symfonier. MOLLY TELEMAN


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Den österrikiske dirigenten Manfred Honeck är sedan 2008 Music Director för Pittsburgh Symphony Orchestra. Dirigent och orkester hyllas genomgående för sina framträdanden både i hemstaden och utomlands. De framträder på de stora internationella scenerna och festivalerna, bland dem BBC Proms, Musikfest Berlin, Luzerns festspel, musikfestivalen i Rheingau samt Lincoln Center och Carnegie Hall. 2012 framträdde de en vecka i Musikverein i Wien och återvände senare dit för tre konserter. Sommaren 2017 besökte de Europas ledande festivaler. Manfred Honeck och Pittsburgh Symphony Orchestra har gjort en rad framgångsrika inspelningar för skivbolagen Reference Recordings och Exton, bland annat symfonier av Bruckner (nr 4), Beethoven (nr 5 & 7) och senast Tjajkovskij (nr 6) som fått strålande recensioner. Manfred Honeck var 2000-2006 chefdirigent för Sveriges Radios symfoniorkester och har i två treåriga perioder varit förste gästdirigent för Tjeckiska filharmonin. 2007-2011 var han chefdirigent vid Stuttgarts statsopera där han ledde premiärer av ett flertal operor, bland dem Berlioz Trojanerna, Verdis Aida, Mozarts Idomeneo, Richard Strauss Rosenkavaljeren, Poulencs Karmelitsystrarna och Wagners Lohengrin. Som gästdirigent har han samarbetat med flera av världens ledande orkestrar: Bayerska Radions symfoniorkester, Gewandhausorkestern i Leipzig, Staatskapelle Dresden, Concertgebouworkestern, London Symphony Orchestra, Wiens filharmoniker, Cleveland Orchestra, New York Philharmonic Orchestra, Chicago Symphony Orchestra, Boston Symphony Orchestra och Philadelphia Orchestra. Manfred Honecks framgångsrika debut med Berlins filharmoniker resulterade i en Dvorák-inspelning med Anne-Sophie Mutter. Denna säsong fortsätter han sina regelbundna samarbeten med orkestrarna i Bamberg, Stockholm, Oslo, Prag och Rom. Manfred Honeck har tidigare dirigerat Göteborgs Symfoniker vid 26 konserter, inklusive gästspel med Griegs Peer Gynt i Salzburg och London år 2001. Senaste konserten var 2016 då han dirigerade musik av Schnittke, Mozart och Tjajkovskij.


Sedan han vann Solistpriset 2014 har svenske pianisten David Huang etablerat sig som en av Nordens mest intressanta och framstående unga musiker. 2012 fick han sitt första genombrott då han vann den prestigefyllda Vera Lothar-Schevchenko-tävlingen i Jekaterinenburg. Det var första gången en svensk pianist vann en rysk pianotävling. Han spelade finalerna ur pianokonserter av Mozart och Liszt tillsammans med Urals filharmoniska orkester. Som Artist in Residence hos SR P2 mellan 2014 och 2016 gjorde David Huang ett flertal inspelningar och framträdanden i radio och tv och spelade solo- och kammarmusik samt framträdde som solist med Sveriges Radios symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker och Gävle symfoniorkester. I dag har han sin bas i Stockholm och framträder gärna som solist och kammarmusiker. Hans passion för kammarmusiken har lett till samarbeten med ledande nordiska musiker. 2015 bildade han trio LEK tillsammans med violinisten Daniel Migdal och cellisten Frida Fredrikke Waaler Waervågen som utforskar samtida musik och även den traditionella triorepertoaren. David Huang var också med att grunda Sveriges kammarsolister. David Huang föddes 1988 i Taiyuan i Kina och kom som treåring till Sverige. Under sin karriär som pianist har han fått ta emot flera hedersutmärkelser, bland dem stipendier från Kungliga musikaliska akademin.



2018-05-23 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program


DIMITRI SJOSTAKOVITJ ( 1906-1975) KONSERT NR 1 FÖR PIANO, TRUMPET OCH STRÅKORKESTER C-MOLL OP 35 Allegro moderato Lento Moderato Allegro brio (Satserna spelas utan avbrott) Det är omöjligt att inte förknippa Dimitri Sjostakovitj med den sovjetiska regimen och hans tvetydiga symfonier som försökte hålla sig på rätt sida av Stalins godtycke. Men vid den tid som han skrev sin första pianokonsert, 1933, var han ännu ung och hade bara fått en försmak av vad auktoriteterna krävde av en kompositör i rampljuset. Hans första symfoni hade startat en lovande karriär, men hans första satiriska opera Näsan kallades för "bourgeois decadence" och etter värre. Han började vackla mellan komponerandet och sin karriär som pianist. Han kunde ha gått åt endera hållet, men den första pianokonsertens stora framgång avgjorde saken och gav honom dessutom offentlig upprättelse. Efter det framträdde han bara som solist i sina egna verk och ofta i just denna konsert. Sjostakovitj blev tillfrågad om den "inre meningen" i pianokonserten, men svarade omsorgsfullt att han ville spegla samtiden som han uppfattade som "heroisk, kvick och lycklig". Han hade inledningsvis tänkt att det skulle bli en trumpetkonsert, men pianostämman tog allt mer plats, så till den grad att trumpeten fick en ackompanjerande roll. Obemärkt går den inte förbi, med sina utropspunkter, fanfarer och slängkyssar. Som symfoniker var Sjostakovitj nog så ryskt storslagen, men när han satte sig med konserter eller kammarverk - då trädde hans egenart fram än mer. För att vara en pianokonsert är den så atypisk som den kunde vara för sin tid. Stämmorna skalas ned till transparens, groteskerier tas fram (i Majakovskij och Gogols anda) och olika musikstilar slås samman till en elegant mångfald av röster. Modernt och rytmiskt - och omisskännligt Sjostakovitj - trots citat från Beethoven, Haydn, Rossini och Mahler. Öppningen med en kvick släng i piano och trumpet krockar med en melankolisk melodi och sätter tonen för en absurd musikalisk resa. Gränsen mellan skämt och tyngd, glädje och vemod, visar sig vara genomskinligt tunn. En rask första sats lämnar för ett allvarligt Lento som vandrar mellan behärskad mjukhet i stråkar och trumpet och utlevande drama i pianot. Två minuter långa Moderato är lite mer än ett förspel till finalen. Allegro brio - som för konserten till ett rent hysteriskt slut och oemotståndligt drar mungiporna uppåt, medan den drar undan marken under fötterna på konserten som genre. MOLLY TELEMAN


25 min


ANTON BRUCKNER (1824-1896) SYMFONI NR 7 Allegro moderato Adagio, sehr feierlich und sehr langsam Scherzo: Sehr schnell Finale: Bewegt, doch nicht zu schnell Cirkeln slöts med symfoni nummer sju. Den dag som Anton Bruckner hörde Wagners Tannhäuser förändrades allt vid insikten om hur mycket man kan - eller bör - bryta mot reglerna för att finna sin egen röst. Efter det var Wagner hans husgud. Medan Wagner formade musikdramatiska gigantoider, bröt Bruckner mot sin tids ideal med enorma katedralliknande symfonier. Den mäktige kritikern Hanslick, som avskydde Wagner, skulle lägga många stenar i vägen för Bruckner i form av nedgörande adjektiv som "galen", "naiv" och "onaturlig". Det blev inte bättre med alla välmenande vänner som skulle göra klipp och tillägg i Bruckners musik. Bruckners enda konstanta följeslagare var hans musik, hans orgel och hans djupa tro. När tiden var inne för den sjunde symfonin uppstod ett extra starkt samband med Wagner. Bruckner hade precis inlett arbetet med adagiot. "En dag kom jag hem och kände mig mycket sorgsen. Tanken kom för mig att det inte skulle dröja länge innan mästaren skulle dö, och sedan kom temat i ciss-moll från adagiot till mig", skrev han till en vän. Ett par veckor senare fick han veta att Wagner hade avlidit. Bruckner avslutade adagiot med en coda som han kallade för Mästarens begravningsmusik. Denna sats innehåller även fyra Wagnertubor, med len ton och tubans djup. Kontrasten mellan det vemodiga och värdiga adagiot med sina ljust klara penseldrag mot mörk botten och det scherzo som följer är stor. Sorgen byts raskt mot en folklig dans i tunga kängor. Scherzot komponerades allra först och även om det har glimten i ögat, är det inte mindre omsorgsfullt uppbyggt. Symfonin står stadigt på många släkten av temata som alla hänger ihop. Även om Bruckner är känd för att bygga i stor skala (expansiv liksom Wagner) och ställer block av instrumentgrupper mot varandra som stoppen på en orgel, så återfinns det stora i det lilla: en stilla, luftig inledning som drar uppåt och vidare med ett underliggande, mjukt tremolo - ett mikrokosmos av symfonin. Bruckner tillät inga ändringar av denna symfoni och dess uruppförande skulle absolut inte ske vid Hanslicks fötter i Wien, utan i Leipzig. De jublande applåderna varade inte mindre än i 15 minuter och de konserter som följde blev lika entusiastiskt mottagna - även i Wien. Inte av kritikerna, men av publiken. Den sjunde symfonin blev den kanske mest älskade av alla hans symfonier. MOLLY TELEMAN


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Den österrikiske dirigenten Manfred Honeck är sedan 2008 Music Director för Pittsburgh Symphony Orchestra. Dirigent och orkester hyllas genomgående för sina framträdanden både i hemstaden och utomlands. De framträder på de stora internationella scenerna och festivalerna, bland dem BBC Proms, Musikfest Berlin, Luzerns festspel, musikfestivalen i Rheingau samt Lincoln Center och Carnegie Hall. 2012 framträdde de en vecka i Musikverein i Wien och återvände senare dit för tre konserter. Sommaren 2017 besökte de Europas ledande festivaler. Manfred Honeck och Pittsburgh Symphony Orchestra har gjort en rad framgångsrika inspelningar för skivbolagen Reference Recordings och Exton, bland annat symfonier av Bruckner (nr 4), Beethoven (nr 5 & 7) och senast Tjajkovskij (nr 6) som fått strålande recensioner. Manfred Honeck var 2000-2006 chefdirigent för Sveriges Radios symfoniorkester och har i två treåriga perioder varit förste gästdirigent för Tjeckiska filharmonin. 2007-2011 var han chefdirigent vid Stuttgarts statsopera där han ledde premiärer av ett flertal operor, bland dem Berlioz Trojanerna, Verdis Aida, Mozarts Idomeneo, Richard Strauss Rosenkavaljeren, Poulencs Karmelitsystrarna och Wagners Lohengrin. Som gästdirigent har han samarbetat med flera av världens ledande orkestrar: Bayerska Radions symfoniorkester, Gewandhausorkestern i Leipzig, Staatskapelle Dresden, Concertgebouworkestern, London Symphony Orchestra, Wiens filharmoniker, Cleveland Orchestra, New York Philharmonic Orchestra, Chicago Symphony Orchestra, Boston Symphony Orchestra och Philadelphia Orchestra. Manfred Honecks framgångsrika debut med Berlins filharmoniker resulterade i en Dvorák-inspelning med Anne-Sophie Mutter. Denna säsong fortsätter han sina regelbundna samarbeten med orkestrarna i Bamberg, Stockholm, Oslo, Prag och Rom. Manfred Honeck har tidigare dirigerat Göteborgs Symfoniker vid 26 konserter, inklusive gästspel med Griegs Peer Gynt i Salzburg och London år 2001. Senaste konserten var 2016 då han dirigerade musik av Schnittke, Mozart och Tjajkovskij.


Sedan han vann Solistpriset 2014 har svenske pianisten David Huang etablerat sig som en av Nordens mest intressanta och framstående unga musiker. 2012 fick han sitt första genombrott då han vann den prestigefyllda Vera Lothar-Schevchenko-tävlingen i Jekaterinenburg. Det var första gången en svensk pianist vann en rysk pianotävling. Han spelade finalerna ur pianokonserter av Mozart och Liszt tillsammans med Urals filharmoniska orkester. Som Artist in Residence hos SR P2 mellan 2014 och 2016 gjorde David Huang ett flertal inspelningar och framträdanden i radio och tv och spelade solo- och kammarmusik samt framträdde som solist med Sveriges Radios symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker och Gävle symfoniorkester. I dag har han sin bas i Stockholm och framträder gärna som solist och kammarmusiker. Hans passion för kammarmusiken har lett till samarbeten med ledande nordiska musiker. 2015 bildade han trio LEK tillsammans med violinisten Daniel Migdal och cellisten Frida Fredrikke Waaler Waervågen som utforskar samtida musik och även den traditionella triorepertoaren. David Huang var också med att grunda Sveriges kammarsolister. David Huang föddes 1988 i Taiyuan i Kina och kom som treåring till Sverige. Under sin karriär som pianist har han fått ta emot flera hedersutmärkelser, bland dem stipendier från Kungliga musikaliska akademin.



1992-04-04 17:00 Stora salen

Program


SERGEJ PROKOFJEV (1891-1953) VIOLINKONSERT NR 1 D-DUR OP 19 Andantino Scherzo vivacissimo Moderato. Allegro moderato Sergej Prokofjev avled märkligt nog samma dag och år som Josef Stalin, den 5 mars 1953. År 1948 hade Prokofjev varit en av många ryska tonsättare som bannlysts av den ryske ledaren för att de inte anpassat sig tillräckligt mycket efter de musikaliska krav Sovjetstaten ställde på dem - att skriva för folket uppbygglig och harmonisk musik, inte atonal, dissonerande "kakofoni". Prokofjev gjorde ett slags avbön och blev en ganska beskedlig komponist de sista åren av sitt liv. Han lär till och med ha skrivit en dryckesvisa till Stalin! Efter sin död, men även långt innan Prokofjev återvände till hemlandet 1935 efter 17 år i USA och Frankrike, ansågs han vara en av Rysslands stora modernister, som redan under konservatorietiden 1904-1914 nästan skrämde livet ur sin lärare i komposition, Rimskij-Korsakov, med avancerade och oväntade tonartsbyten och rytmer, humor och plötsliga groteska musikaliska infall. Han påbörjade sin första violinkonsert 1913 och avslutade den fyra år senare. Trots att det var brinnande krig var Prokofjev oerhört produktiv under dessa år i relativ konstnärlig frihet. Även efter revolutionen 1917 och dess turbulenta politiska efterdyningar kunde han lämna landet utan större problem. Troligtvis för att han anslutit sig till ryska revolutionens idéer. Han insåg kanske sina fördelar med detta, men gick aldrig med i partiet. Via Japan reste han till USA där han bland annat fick en stor succé med sin opera Kärleken till de tre apelsinerna och också som pianist och dirigent. Men Paris hägrade med landsmannen och impressarion Djagilev, som för sin epokgörande ryska balett- och operaverksamhet lockat till sig kända och gärna orädda tonsättare, konstnärer, diktare, musiker och koreografer, bland andra Igor Stravinsky. Under 13 år hade Prokofjev Paris som bas, han skrev bland annat framgångsrik musik till flera av Djagilevs balettuppsättningar. Hans gode vän sedan konservatorietiden, den store dirigenten och musikförläggaren Kussevitskij uruppförde äntligen hans första violinkonsert i Paris 1923, men mottagandet blev ljummet. Mycket på grund av en stabil, men ospännande solist, som inte kunde göra konserten rättvisa. Året därpå fick den en helt annan tolkning av Joseph Szigeti vid internationella musikfesten i Prag. Nu ville alla kända dirigenter och orkestrar ha den på sin repertoar och helst med Szigeti som solist. Denne skrev i sina memoarer att Prokofjevs violinkonsert hade fascinerat honom från första stund "genom dess blandning av naiv sagokänsla och otyglad djärvhet i form och innehåll". Inför sin 50-årsdag 1941 beskrev Prokofjev fem utvecklingslinjer som styrde hans komponerande: 1. Klassisk. 2. Modern. 3. Motorisk. 4. Lyrisk. 5. Komisk. Inte i rangordning utan som exempel på vad som kan finnas inom ett enda verk. I hans första violinkonsert är detta särskilt tydligt. Vilket ställer stora krav på både solist och orkester. Så lyriskt, så virtuost och så oberäkneligt spännande! GUNILLA PETERSÉN


ANTON BRUCKNER (1824-1896) SYMFONI NR 7 Allegro moderato Adagio, sehr feierlich und sehr langsam Scherzo: Sehr schnell Finale: Bewegt, doch nicht zu schnell Cirkeln slöts med symfoni nummer sju. Den dag som Anton Bruckner hörde Wagners Tannhäuser förändrades allt vid insikten om hur mycket man kan - eller bör - bryta mot reglerna för att finna sin egen röst. Efter det var Wagner hans husgud. Medan Wagner formade musikdramatiska gigantoider, bröt Bruckner mot sin tids ideal med enorma katedralliknande symfonier. Den mäktige kritikern Hanslick, som avskydde Wagner, skulle lägga många stenar i vägen för Bruckner i form av nedgörande adjektiv som "galen", "naiv" och "onaturlig". Det blev inte bättre med alla välmenande vänner som skulle göra klipp och tillägg i Bruckners musik. Bruckners enda konstanta följeslagare var hans musik, hans orgel och hans djupa tro. När tiden var inne för den sjunde symfonin uppstod ett extra starkt samband med Wagner. Bruckner hade precis inlett arbetet med adagiot. "En dag kom jag hem och kände mig mycket sorgsen. Tanken kom för mig att det inte skulle dröja länge innan mästaren skulle dö, och sedan kom temat i ciss-moll från adagiot till mig", skrev han till en vän. Ett par veckor senare fick han veta att Wagner hade avlidit. Bruckner avslutade adagiot med en coda som han kallade för Mästarens begravningsmusik. Denna sats innehåller även fyra Wagnertubor, med len ton och tubans djup. Kontrasten mellan det vemodiga och värdiga adagiot med sina ljust klara penseldrag mot mörk botten och det scherzo som följer är stor. Sorgen byts raskt mot en folklig dans i tunga kängor. Scherzot komponerades allra först och även om det har glimten i ögat, är det inte mindre omsorgsfullt uppbyggt. Symfonin står stadigt på många släkten av temata som alla hänger ihop. Även om Bruckner är känd för att bygga i stor skala (expansiv liksom Wagner) och ställer block av instrumentgrupper mot varandra som stoppen på en orgel, så återfinns det stora i det lilla: en stilla, luftig inledning som drar uppåt och vidare med ett underliggande, mjukt tremolo - ett mikrokosmos av symfonin. Bruckner tillät inga ändringar av denna symfoni och dess uruppförande skulle absolut inte ske vid Hanslicks fötter i Wien, utan i Leipzig. De jublande applåderna varade inte mindre än i 15 minuter och de konserter som följde blev lika entusiastiskt mottagna - även i Wien. Inte av kritikerna, men av publiken. Den sjunde symfonin blev den kanske mest älskade av alla hans symfonier. MOLLY TELEMAN


1984-12-01 17:00 Stora salen

Program



ANTON BRUCKNER (1824-1896) SYMFONI NR 7 Allegro moderato Adagio, sehr feierlich und sehr langsam Scherzo: Sehr schnell Finale: Bewegt, doch nicht zu schnell Cirkeln slöts med symfoni nummer sju. Den dag som Anton Bruckner hörde Wagners Tannhäuser förändrades allt vid insikten om hur mycket man kan - eller bör - bryta mot reglerna för att finna sin egen röst. Efter det var Wagner hans husgud. Medan Wagner formade musikdramatiska gigantoider, bröt Bruckner mot sin tids ideal med enorma katedralliknande symfonier. Den mäktige kritikern Hanslick, som avskydde Wagner, skulle lägga många stenar i vägen för Bruckner i form av nedgörande adjektiv som "galen", "naiv" och "onaturlig". Det blev inte bättre med alla välmenande vänner som skulle göra klipp och tillägg i Bruckners musik. Bruckners enda konstanta följeslagare var hans musik, hans orgel och hans djupa tro. När tiden var inne för den sjunde symfonin uppstod ett extra starkt samband med Wagner. Bruckner hade precis inlett arbetet med adagiot. "En dag kom jag hem och kände mig mycket sorgsen. Tanken kom för mig att det inte skulle dröja länge innan mästaren skulle dö, och sedan kom temat i ciss-moll från adagiot till mig", skrev han till en vän. Ett par veckor senare fick han veta att Wagner hade avlidit. Bruckner avslutade adagiot med en coda som han kallade för Mästarens begravningsmusik. Denna sats innehåller även fyra Wagnertubor, med len ton och tubans djup. Kontrasten mellan det vemodiga och värdiga adagiot med sina ljust klara penseldrag mot mörk botten och det scherzo som följer är stor. Sorgen byts raskt mot en folklig dans i tunga kängor. Scherzot komponerades allra först och även om det har glimten i ögat, är det inte mindre omsorgsfullt uppbyggt. Symfonin står stadigt på många släkten av temata som alla hänger ihop. Även om Bruckner är känd för att bygga i stor skala (expansiv liksom Wagner) och ställer block av instrumentgrupper mot varandra som stoppen på en orgel, så återfinns det stora i det lilla: en stilla, luftig inledning som drar uppåt och vidare med ett underliggande, mjukt tremolo - ett mikrokosmos av symfonin. Bruckner tillät inga ändringar av denna symfoni och dess uruppförande skulle absolut inte ske vid Hanslicks fötter i Wien, utan i Leipzig. De jublande applåderna varade inte mindre än i 15 minuter och de konserter som följde blev lika entusiastiskt mottagna - även i Wien. Inte av kritikerna, men av publiken. Den sjunde symfonin blev den kanske mest älskade av alla hans symfonier. MOLLY TELEMAN


1969-03-14 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



ANTON BRUCKNER (1824-1896) SYMFONI NR 7 Allegro moderato Adagio, sehr feierlich und sehr langsam Scherzo: Sehr schnell Finale: Bewegt, doch nicht zu schnell Cirkeln slöts med symfoni nummer sju. Den dag som Anton Bruckner hörde Wagners Tannhäuser förändrades allt vid insikten om hur mycket man kan - eller bör - bryta mot reglerna för att finna sin egen röst. Efter det var Wagner hans husgud. Medan Wagner formade musikdramatiska gigantoider, bröt Bruckner mot sin tids ideal med enorma katedralliknande symfonier. Den mäktige kritikern Hanslick, som avskydde Wagner, skulle lägga många stenar i vägen för Bruckner i form av nedgörande adjektiv som "galen", "naiv" och "onaturlig". Det blev inte bättre med alla välmenande vänner som skulle göra klipp och tillägg i Bruckners musik. Bruckners enda konstanta följeslagare var hans musik, hans orgel och hans djupa tro. När tiden var inne för den sjunde symfonin uppstod ett extra starkt samband med Wagner. Bruckner hade precis inlett arbetet med adagiot. "En dag kom jag hem och kände mig mycket sorgsen. Tanken kom för mig att det inte skulle dröja länge innan mästaren skulle dö, och sedan kom temat i ciss-moll från adagiot till mig", skrev han till en vän. Ett par veckor senare fick han veta att Wagner hade avlidit. Bruckner avslutade adagiot med en coda som han kallade för Mästarens begravningsmusik. Denna sats innehåller även fyra Wagnertubor, med len ton och tubans djup. Kontrasten mellan det vemodiga och värdiga adagiot med sina ljust klara penseldrag mot mörk botten och det scherzo som följer är stor. Sorgen byts raskt mot en folklig dans i tunga kängor. Scherzot komponerades allra först och även om det har glimten i ögat, är det inte mindre omsorgsfullt uppbyggt. Symfonin står stadigt på många släkten av temata som alla hänger ihop. Även om Bruckner är känd för att bygga i stor skala (expansiv liksom Wagner) och ställer block av instrumentgrupper mot varandra som stoppen på en orgel, så återfinns det stora i det lilla: en stilla, luftig inledning som drar uppåt och vidare med ett underliggande, mjukt tremolo - ett mikrokosmos av symfonin. Bruckner tillät inga ändringar av denna symfoni och dess uruppförande skulle absolut inte ske vid Hanslicks fötter i Wien, utan i Leipzig. De jublande applåderna varade inte mindre än i 15 minuter och de konserter som följde blev lika entusiastiskt mottagna - även i Wien. Inte av kritikerna, men av publiken. Den sjunde symfonin blev den kanske mest älskade av alla hans symfonier. MOLLY TELEMAN


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.




Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!