Stäng
Meny

Arkiv

58 konserter

1995-08-09 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



CARL ORFF (1895-1982) CARMINA BURANA Fortuna imperatrix mundi I Primo vere II In taberna III Cour d'amours Blanziflor et Helena Fortuna imperatrix mundi Carl Orff var under 1930-talet en av de mest uppmärksammade tonsättarna i Tyskland. En stor del av hans berömmelse kom med Carmina burana som komponerades 1935-1936. Dess undertitel lyder "världsliga sånger för soli och kör till ackompanjemang av orkester och med magiska bilder" - en scenografi av medeltida slag där suggestiva målningar och dekorationer i samspel med den stora kören ger ett överväldigande intryck. Carmina burana uruppfördes i Frankfurt am Main 1937, gavs på La Scala 1942 och kort därpå även i Wien, men trots detta blev Orff först efter kriget mer allmänt känd som tonsättare. Musiken var inte lik något annat, den tedde sig originell och stod utanför samtidens riktningar och skolor. Hans musikaliska inspiration kan sägas ha sina rötter i det dramatiskt bildmässiga med den grekiska tragedin och den italienska barockoperan som två stora inspirationskällor. Musikaliskt finns det en mer näraliggande influens: Stravinskys dramatiska kantat Oidipus Rex och framförallt Les noces - rytmiskt präglad musik av medvetet enkelt slag med sparsmakad orkestersats (mycket slagverk) och kören som grundläggande element. Orffs verk växte ofta fram ur en samlad vision av det sceniska och det musikaliska - allt han skapat röjer en frodig, åskådlig fantasi. Det mesta han producerade är tänkt för scenen, också Carmina burana. Men verket har visat sin styrka också utan sceniska arrangemang och framförs lika ofta i konsertsalen med stor framgång. STEFAN NÄVERMYR


1992-09-03 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1992-09-02 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1977-06-22 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 8 F-DUR OP 93 Allegro vivace e con brio Allegretto scherzando Tempo di menuetto Allegro vivace 26 min En "humorns apoteos" har det kallats, detta systerverk till den sjunde symfonin som av Wagner döptes till "dansens apoteos". Båda fullbordades 1812. Beethoven talade om åttan som sin "lilla symfoni i F" och sjuan "den stora i A". Efter uruppförandet av den åttonde symfonin i Wiens Redoutensaal vintern 1814 ska Beethoven - som också dirigerade - dock ha sagt att av de två stod åttan hans hjärta närmast. Symfonin utmärks av samma sprudlande humör som vi ofta möter hos hans lärare Haydn. Sådant var för Beethoven ingenting nytt men det har här renodlats och framträder i alla fyra satserna. Så mycken glädje kan tyckas förvånande med tanke på att 1812 och de föregående åren inte varit någon särskilt lycklig tid. Fransmännens erövring av Wien gjorde livet allmänt bekymmersamt. Beethovens musik möttes fortfarande bara av måttlig respons utanför vänkretsen. På det personliga planet hade förhoppningarna om ett äktenskap grusats än en gång. Det allt överskuggande problemet var dock hans ständigt tilltagande dövhet, psykiskt påfrestande och socialt avskärmande. Han kunde inte längre ge offentliga konserter och tappade därmed en viktig del av sin försörjning. 1811 års penningkris urholkade samtidigt de bidrag han sedan några år uppbar från solidariska mecenater. Man kan förstå att den redan förut kärve Beethoven av allt detta blev ännu vresigare och blev mer innesluten. Men om det avslöjar den åttonde symfonin absolut ingenting. Även andra verk från de här åren andas mestadels optimism. En så ringa samstämmighet mellan liv och verk kan tyckas märklig, särskilt som det gäller en person känd för att ha låtit det personliga slå igenom i musiken. Den sidan utvecklades emellertid inte förrän mot slutet av 1810-talet i en serie pianosonater och stråkkvartetter. SVEN KRUCKENBERG




1971-10-30 14:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1964-05-21 11:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1964-05-21 10:15 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1964-05-21 09:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1964-05-20 11:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1964-05-20 10:15 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1964-05-20 09:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1964-03-17 11:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1964-03-17 10:15 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1964-03-17 09:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1956-11-18 19:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1948-02-25 14:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1948-02-25 13:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1944-11-05 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1944-04-18 12:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1943-11-07 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1942-10-23 00:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1941-11-30 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1940-11-17 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1939-03-24 17:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1938-04-18 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1937-10-24 20:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1937-02-27 17:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Medverkande



Tor Mann Dirigent


1937-02-21 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program





JEAN SIBELIUS (1865-1957) VALSE TRISTE I själva verket är Valse triste ett mycket tragiskt stycke musik. Det skrevs till skådespelet Kuolema (Döden), författat av Sibelius svåger Arvid Järnefelt. I inledningsscenen vakar Paavali över sin döende mor. Han är trött och somnar. Ett strålsken materialiseras i rummet; det hörs från fjärran en tvekande musik som kommer närmare och närmare. Snart är vi medvetna om rytmen och melodin till en vals. Modern reser sig ur sin dödskoma, först haltande, sedan med svepande rörelser, med sin långa vita svepning fladdrande som en balklänning dansar hon vals som en vålnad i det underliga ljuset. Hon bjuder upp osynliga partners, men ingen vill titta henne i ögonen. Hon sjunker tillbaka på sängen, andfådd och utmattad; reser sig upp igen och dansar med ökad energi. Det knackar hårt på dörren, som om beniga nävar anfaller den. Plötsligt försvinner de spöklika dansarna, musiken dör bort, och när kvinnan vänder sig mot den öppnade dörren, ger hon ifrån sig ett skrik, som om hon tittat in i Dödens ansikte. Sonen vaknar upp och finner sin mor död. STIG JACOBSSON



25 min



1936-03-01 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

1935-10-22 00:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!