Fagerlund: Drifts
Den finländske tonsättaren Sebastian Fagerlund gjorde sig ett namn redan vid millennieskiftet, men hans verkliga genombrott och stilistiska utbrott kom med klarinettkonserten 2005-2006. Han har sedan dess komponerat konserter för violin, gitarr och fagott, varav den sista nominerades till Nordiska rådets musikpris. Hans första opera var kammaroperan Döbeln (2009), som knöt an till kriget 1808–1809 mellan Ryssland och Sverige (som Finland då tillhörde). Operan Höstsonaten, baserad på Ingmar Bergmans långfilm, hade premiär på Finlands Nationalopera 2017. Drifts från 2017 är mittsektionen i en orkestertriptyk.
Fagerlund hade redan i tankarna att komponera en trestämmig helhet när han komponerade sitt tidigare orkesterverk, Stonework (2014–2015). Fagerlund avsåg att göra Drifts till en huvudsakligen långsam sats. Och som sådan börjar den, märkt Largo misterioso. Men som så många tonsättare hade Fagerlund svårt att hålla sig till en alltför detaljerad plan och musikmaterialet började anta en egen vilja. Efter sin tröga början tar Drifts fart i ett piggare Energico. Dessa två grundtempo dominerar stycket, men även om det snabba materialet så att säga började pressa sig fram, genomsyrar ändå känslan av långsam musik genom att de två tempozonerna kan överlappa varandra eller läggas över varandra. Verket var en sambeställningfrån finska Radiosymfonin, Göteborgs Symfoniker och Orquesta Sinfónica de Galicia. Urpremiären skedde i maj 2017 i Helsingfors och dirigerades av Hannu Lintu.
