Stäng
Meny
sön
17
maj
Kl 18.00

Inställt: Number 9

Point Music Festival 2020 är inställd på grund av corona-pandemin. Köpta biljetter kommer att betalas tillbaka.

Inställt: Number 9

Point Music Festival 2020 är inställd på grund av corona-pandemin. Köpta biljetter kommer att betalas tillbaka.

Evenemanget är inte längre aktuellt

Point Music Festival 2020 är tyvärr inställd på grund av corona-pandemin. Köpta biljetter kommer att betalas tillbaka. Den omfattande hanteringen kan ta tid, men alla biljettköpare kommer att kontaktas via mail. Tack på förhand för förståelse och tålamod. Vid frågor, kontakta vårt biljettkontor: biljett@gso.se, 031-7265300.

Kvällens första orkesterverk är signerat svenska tonsättaren Andrea Tarrodi, hyllad för sin förmåga att skapa flerdimensionella, färgrika sinnesupplevelser. Med Sverige-premiären av Number 9, Number 9 bjuder hon in oss till sin egen mångfacetterade klangvärld, tillsammans med Beethoven, Beatles och Göteborgs Symfoniker.

Beethoven är i högsta grad också närvarande i kvällens andra verk, Bent Sörensens trippelkonsert L’Isola della Cittá skriven för och framförd av Trio Con Brio. Tre solister omslutna av en orkester bildar en metaforisk ö som strävar efter att frigöra sig från den omgivande stadens skuggor.

Dirigent för konsertens båda första delar är Anna-Maria Helsing.

Kvällen avslutas med Beethovens sista fullbordade symfoni som komponerades när mästaren var helt döv. En storartad hyllning till mänskligheten som tog publiken med storm redan 1824: Symfoni nummer 9 med Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Symfoniska Kör under ledning av Santtu-Matias Rouvali.

Point Music Festival genomförs med stöd av Stenastiftelsen.

Program


Tarrodi Number 9, number 9
9 min


Sørensen L'isola della citta
25 min


Paus
25 min


Beethoven Symfoni nr 9
1 t 5 min

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 9 D-MOLL OP 125 Allegro ma non troppo, un poco maestoso Scherzo: Molto vivace Adagio molto e cantabile Presto. Allegro assai. Andante maestoso. Allegro ma non tanto. Prestissimo Beethovens nionde symfoni är en av de tydligaste vattendelarna inom den västerländska konstmusiken: det finns musik före den och efter den. Den var både revolutionerande och revolutionär: en protest mot såväl den ärkekonservativa, nationalistiska samtiden och de konventionella musikaliska former som Beethoven behärskade så väl men aldrig kunde nöja sig med. Varken formen, eller dess för kompositörens samtid upprörande budskap om alla människors lika värde var något annat än omstörtande år 1824 när den uruppfördes. Revolutionären och anarkisten Bakunin sade efter att han hört den första gången till dirigenten, som råkade vara Richard Wagner, att om all annan musik gick förlorad i den kommande kampen så måste de i alla fall rädda den nionde symfonin, även om det kostade dem livet. Det är ett testamente över dess storhet att den trots över- användning och missbruk i allt från i reklamfilm till nazimöten fortfarande upplevs som lika relevant i dag. Beethoven var på många sätt den förste frilansaren inom musiken: om han varit avlönad av en kung eller adelsman hade knappast ett experimentellt verk som den nionde symfonin fallit hans herre på läppen och kanske inte kommit till alls. Hela verket är ett motsatsförhållande där konventionell symfonikonst genomsprängs av radikala grepp, protester och omtolkningar. Många har påpekat att de inledande takterna låter som när en orkester stämmer sina instrument och det kan mycket väl ha varit hans intention att inleda med kontrollerat kaos. Beethoven var våldsamt nyskapande under sin sena period och det är långt ifrån det mest radikala han gjorde. Den första satsen i sonatform följs av ett scherzo (som trots det följer klassisk menuett och triostruktur) som andra sats. Det långsamma adagiot kommer istället trea i turordning. Det var bara nytt för symfoniformen, han hade gjort det förut, i till exempel pianosonaten op 106 (Hammerklavier). Scherzot är ett roligt exempel på hur tjurig Beethoven kunde vara: han hade fått kritik för att han använde 4/4-takt istället för den konventionella 3/4-takten i en av sina tidigare symfonier. I nian skriver han för 3/4-takt som man förväntar sig, men när den spelas enligt instruktionerna låter den som 4/4-takt istället. Passiv aggressivitet uttryckt i musik. Dikten Ode till glädjen var Beethovens favorit redan som ung och så tidigt som 1793 deklarerade han att han skulle sätta den till musik. Övergången till vokaldelen orsakade bekymmer, innan han kom fram till lösningen med att låta bassolisten uppmana till muntrare tongångar. Den sista satsen är ett slags symfoni i symfonin. Som sats är den dock i princip i fri form, med frekventa tonarts- och taktbyten och en extremt lång coda som avslutning: Beethoven blev förtjust i det i slutet av sin bana. Säkert har den nionde symfonins budskap om alla människors lika värde och internationellt broderskap bidragit till dess popularitet. I vår tid är vi närmare idealen den förespråkar än någonsin tidigare, men det är fortfarande ett ouppnåeligt idealtillstånd. Längtan efter det är dock tidlöst. Symfonin var både en seger och ett nederlag för Beethoven som vid det laget var nästan helt döv. Musiker och sångare hade vid premiären fått instruktioner att i princip ignorera den döve kom- positören på dirigentpulten, visa av skadan från en repetition av Beethovens enda färdigställda opera Fidelio, som blev en katastrof. När den nionde symfonin spelats färdigt vid premiären låg Beethoven flera takter efter och det var inte förrän alten Linda Unger fick honom att vända sig om som han såg att publiken redan stod upp och applåderade. De viftade också med sina näsdukar och gjorde andra gester, så Beethoven skulle kunna "höra" hyllningarna. Trots att verket var radikalt blev det en stor succé. Beethoven var en kompositör som lyckades med det ganska ovanliga stordådet att bli profet i sin egen tid. Att Beethovens nionde symfoni, ett av de verk som stått sig bäst genom musikhistorien, är skriven av en i princip döv man visar på att endast himlen är taket för vad människan kan åstadkomma. Martina Jarminder


Medverkande


Anna-Maria Helsing dirigent


Trio con Brio pianotrio


Santtu-Matias Rouvali dirigent

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har redan en internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och förste gästdirigent för Philharmonia Orchestra i London. Förra säsongen turnerade han framgångsrikt med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder och i februari 2019 åkte han med orkestern samt pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger på turné i Tyskland. Santtu-Matias Rouvali samarbetar regelbundet med ett flertal orkestrar i Europa och USA, bland dem Franska Radions filharmoniker, Oslo filharmoniker, Bambergs symfoniker, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Minnesota Orchestra och Detroit Symphony Orchestra. Denna säsong debuterar han med Berlins filharmoniker, New York Philharmonic och Concertgebouworkestern. Den första volymen av Sibelius kompletta symfonier med Santtu-Matias Rouvali och Göteborgs Symfoniker (Alpha) har hyllats av en enig kritikerkår. 2018 utkom en dubbel-cd där Santtu-Matias Rouvali dirigerar violinkonserter av Bernstein, Korngold och Rozsa med Baiba Skride som solist. Flera inspelade konserter med Santtu-Matias Rouvali och Göteborgs Symfoniker finns på gsoplay.se.


Göteborgs Symfoniska Kör

Göteborgs Symfoniska Kör firade nyligen sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar med stöd av orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Alexander Einarsson är utbildad organist och har solistexamen i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har också ägnat sig åt studier i Paris för Laurence Equilbey och Denis Rouger samt deltagit i mästarklasser och kurser för dirigenter som Michael Gläser, Stefan Parkman, Stephen Cleobury och Helmut Rilling. Som dirigent har Alexander Einarsson bland annat arbetat med Uppsala akademiska kör, Lunds vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart, Malmö kammarkör, Malmö symfoniorkester, Malmö barockorkester och Malmö sinfonietta. Vid Grand Prix-tävlingarna i körsång i Tours, Frankrike, fick Alexander Einarsson festivalens dirigentpris 2015.


Amelia Jakobsson sopran


Maria Forsström alt

Mezzosopranen Maria Forsström är lika hemma i venetiansk barockmusik som i romanser och kabaretsånger, men har främst skapat sig ett namn i repertoar av wientonsättarna Mozart och Mahler. Hennes röst hyllas regelbundet av kritikerna, varav några har jämfört henne med nordiska föregångare som Kirsten Flagstad och Birgit Nilsson. Maria gjorde sin professionella debut med dirigenten Teodor Currentzis orkester MusicaAeterna i rollen som Dorabella i Così fan tutte och medverkar på Currentzis hyllade inspelning av Figaros bröllop i rollen som Marcellina (Sony Classical). Hon har också framträtt med Mahler Chamber Orchestra under samme dirigent. Maria Forsström är ofta efterfrågad som solist i Mahlers orkestersånger samt liknande verk av Brahms, Britten, Ravel och Sibelius. Hon har en uppmärksammad koloraturteknik och hennes operarepertoar inkluderar roller som Carmen och Isabella i Italienskan i Alger. Hon har bland annat framträtt med Warszawafilharmonin, Orchestra d'Accademia di Santa Cecilia, Nagoya Philharmonic Orchestra, Helsingborgs Symfoniorkester, Svenska Kammarorkestern och sjöng altsolot i Gustav Mahlers Symfoni nr 3 med Malmö Symfoniker i maj i år."


Bror Magnus Tødenes tenor


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!