Stäng
Meny
tor
7
feb
Kl 19.30

Bruckners mäktiga värld

Göteborgs Symfoniker, Leopold Hager dirigent

Bruckners mäktiga värld

Göteborgs Symfoniker, Leopold Hager dirigent

Evenemanget är inte längre aktuellt

Vill man uppleva en stor romantisk symfoni finns inget bättre val än Bruckners åttonde symfoni – ett väldigt orkesterverk som med hypnotiska rytmer och mäktiga klanger breder ut sig i tid och rum.

Många betraktar den åttonde symfonin som en av Bruckners finaste. I detta gigantiska orkesterbygge utnyttjar han orkestern till bristningsgränsen och låter suggestivt bygga upp kulmination efter kulmination med enorm kraft. Här finns också en eldig innerlighet som återspeglar hans djupa katolska tro, bland annat återklingande i utomvärldsliga passager för harpor och pietetsfulla melodier som skapar serena sinnestillstånd.

Har man en gång lockats in i Bruckners unika värld vill man inte lämna den. Där står tiden still.

Tidigare utannonserade dirigenten Simone Young har fått förhinder och ersätts av Leopold Hager, en av Österrikes mest erfarna och respekterade dirigenter. Han har bland annat varit chefdirigent för Mozarteumorkestern i Salzburg och Volksoper Wien samt samarbetat med Wiens filharmoniker och Deutsche Oper Berlin.

Introduktion till konserten

Kostnadsfri introduktion i Stora salen en timme före konsertstart med musiker ur Symfonikerna.

Program


Bruckner Symfoni nr 8
1 t 17 min

ANTON BRUCKNER (1824-1896) SYMFONI NR 8 Allegro moderato Scherzo: Allegro moderato. Trio: Langsam Feierlich langsam Finale: Feierlich, nicht schnell Det finns mängder av roande och oroande episoder i Bruckners liv. Hans far var lärare i den lilla byn Ansfelden och det var meningen att han själv skulle bli lärare. Skolan, i vilken familjen också bodde, låg granne med kyrkan, och är i dag ett Brucknermuseum. Fadern var också organist i kyrkan och lille Anton älskade att sitta bredvid på orgelbänken. Som tioåring kunde han vikariera för fadern - och han hade även lärt sig spela violin. Att han skulle kunna livnära sig på musik ansågs dock inte möjligt, så det fick bli lärarutbildning. Musiken drev ändå på honom så det blev parallellt musikstudier. Han blev professor Simon Sechters mest hängivna elev och genomförde övningsuppgifter till den grad att professorn fick be honom att inte vara fullt så entusiastisk. 1855 utklassade han alla medsökande till tjänsten som domkyrkoorganist i Linz. Att han var en lysande organist kan man utläsa av samtida kritik och vittnesmål. När han spelade i Notre Dame i Paris vallfärdade tidens ledande franska tonsättare dit: Saint-Saëns, Franck, Gounod, Auber - alla har de kommit ihåg händelsen i sina memoarer. När nya orgeln i Albert Hall i London invigdes 1871 representerades Österrike av Bruckner. Det han själv komponerade för orgel inskränker sig däremot till småsaker. 1867 erbjöds han att efterträda Sechter som kompositionsprofessor i Wien - inte utan våldsamma protester. Han betraktades livet igenom som ett lantligt original med en bred dialekt, klädd i alltför stora och säckiga kläder, inte alltid helt rena. I Wien väckte detta viss uppmärksamhet. Samma år skrev han den symfoni som fått nummer 1. Då var han 43 år! Därpå följde symfonierna med viss regelbundenhet. Den andra ansågs ospelbar. Publiken avvek i stora klungor under den tredjes premiär. Kritiken kallade honom "en och en halv dåre", eller "den största nu levande musikaliska faran", och hans symfonier var som en "symfonisk boa constrictor" eller "ett bedrägeri som är glömt om några år". Bruckner var en känslig människa och den okänsliga kritiken gav honom depressioner och självmordstankar. Han var ju helt ärlig i sin musik, ja rentav naivt oskuldsfull. Och allt han skrev, skrev han till den älskade gudens ära. Ändå var han en bildad man som utan problem kunde föra lärda samtal med professorskollegerna i de mest skilda ämnen. Man fängslas av hans enastående musik, men också av hans mänskliga svagheter och bisarra egenheter. Hans symfonier har förvisso fortfarande en säker plats på repertoaren. Bruckners nio symfonier (två onumrerade men fullbordade studieverk oräknade) hör till de mest storslagna, både vad gäller speltid och tankedjup. Symfonin med nr 9 lämnade han ofullbordad när han avled den 11 oktober 1896. Han saknade helt självförtroende och lyssnade så mycket på välmenande vänner att han på deras inrådan omarbetade sina symfonier både en och två gånger, ibland fler. Några gånger blev det så genomgripande omarbetningar att det nästan blev fråga om en ny symfoni, i alla fall nya symfonisatser. Med facit i hand är den första versionen ofta den bästa. Första satsen i den åttonde symfonin fullbordade han strax efter sin 60-årsdag i oktober 1884, och sedan följde satserna regelbundet fram till 16 augusti 1887 - då han signerade hela verket med att skriva "Halleluja". Den första oktober skickade han ett fullt orkestrerat partitur till dirigenten Herman Levi med förhoppning om ett framförande i München. Levi hade nyligen med stor framgång framfört sjunde symfonin. Men till Bruckners stora bedrövelse hade Levi så många kritiska synpunkter att han inte ville ta sig an den nya symfonin. Motgången medförde att Bruckner avbröt det just påbörjade arbetet på nionde symfonin i tre år. Istället gjorde han genomgripande justeringar av åttan mellan mars 1889 och april 1890. Det blev en helt ny mellandel i scherzot och mängder med smärre ändringar. Han strök totalt 164 takter. Men ändå förblev symfonin hans längsta, sådär 80-85 minuter. Uruppförandet av den nya versionen planerades av Felix Weingartner i Mannheim och repetitionerna påbörjades i mars 1891. Men en månad senare kallades dirigenten till Berlin så uppdraget gick vidare till Hans Richter som svarade för en stor framgång i Wien den 18 december 1892. Det var nästan bara den fruktade kritikern Hans Hanslick som kände avsmak. Den första versionen publicerades men nu för tiden är det är den reviderade versionen från 1889-1890 som blivit den mest spelade - den som publicerades av Leopold Nowak 1955, och det är den som spelas i afton. Åttonde symfonin kräver en stor orkester. Förutom tredubbla träblåsare, trumpeter och tromboner krävs tuba och åtta horn, av vilka fyra också spelar Wagnertubor - en sorts tenortubor, vidare slagverk (Bruckner använde sällan mer än pukor) och för enda gången i någon Brucknersymfoni: harpa. Arbetet med åttonde symfonin sammanföll med en period fylld av ovanligt hårt arbete vid konservatoriet i Wien, med resor till Prag, och ovanligt kraftfulla nervösa utbrott. Han lade alltid ned sin själ i musiken och var fullkomligt ärlig. Bruckner såg själv åttan som sitt bästa verk men den orsakade honom stora känslomässiga påfrestningar. Musiken är mer brett episk och komplex än föregångarna och detta chockerade dem som redan tyckte att hans symfonier fått alldeles för stora dimensioner. Som vanligt i hans symfonier är det sökandet efter rätt tonart som blivit en grundläggande tanke. Inledningen är tonalt obestämbar (närmast ligger kanske b-moll). Ett violintremolo i F-dur inleder den första stora episoden av mäktiga förlopp. Detta är en djärv inledning till en symfoni i c-moll! Det är duellen mellan b-moll och c-moll som utgör första satsens tankeinnehåll. Codan (i segrande c-moll) är tragisk. Ensamma horn och trumpeter spelar de fyra takter som Bruckner refererat till som "dödens förkunnelse". Första satsen är mer kompakt, men följer samma breda form som sjuan och nian. Formellt liknar den en sonatsats med tre huvudteman och många tragiska och kraftfulla kulminationer. Nervösa rörelser förlöses i den massiva scherzosatsen till obunden energi, med en rikt lyrisk mellandel i Ass-dur. Den är fantasifullt orkestrerad och bjuder på finurliga harmoniska överraskningar. Hela satsen bygger på de fragment som presenteras i de fyra första takterna. Den tredje satsen är ett Adagio (Dess-dur) i kombinerad sonat- och rondoform och dess högtidlighet understryks av de fyra Wagnertuborna - instrument som nästan bara förekommer hos just Wagner och hans hängivne vapendragare Bruckner. Vi hör dem också i första och sista satsen. Denna sublima och exalterade meditation är med sina ca 25 minuters längd den längsta satsen bland Bruckners alla symfonier. Finalen är gigantisk och har en uppbyggnad som påminner om första satsen, med tre klart definierade tematiska grupper. Hela symfonin förlöses till slut, sedan alla fyra satsernas huvudteman förenats, i magnifik C-dur. Bruckners åtta är en av de mest grandiosa musikaliska katedraler som någonsin skrivits, en klingande arkitektur. Åttan dedicerades till kejsare Franz Josef I, som accepterade dedikationen och bekostade tryckningen. STIG JACOBSSON


Medverkande


Göteborgs Symfoniker

"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.


Leopold Hager Dirigent

Vid veckans konserter ersätts Simone Young av Leopold Hager. Den österrikiske dirigenten firade 2015 sin 80-årsdag efter en karriär som inleddes i hemstaden Salzburg där han studerade dirigering, orgel, cembalo och komposition vid berömda Mozarteum. Han har varit chefdirigent i Freiburg/Breslau samt för Mozarteumorkestern, radio- och tv-orkestern i Luxemburg och Volksoper i Wien. Som operadirigent har han varit regelbunden gästdirigent vid statsoperorna i Wien och München, Semperoperan i Dresden, Metropolitan i New York, Covent Garden i London, Deutsche Oper Berlin och Bastiljoperan i Paris. Bland ledande orkestrar han samarbetat med finns Wiens filharmoniker, Staatskapelle Dresden, Gewandhausorkestern i Leipzig, Wiens symfoniker, Concertgebouworkestern, Tjeckiska filharmonin och National Symphony Orchestra i Washington. Hans projekt med English Chamber Orchestra finns dokumenterade i en rad inspelningar. Leopold Hager är internationellt respekterad för sina Mozart-tolkningar och sina framföranden av en rad tidiga operor av tonsättaren, bland dem rariteterna Lucio Silla och Apollo et Hyacinthus samt den första kompletta iscensättningen av Il sogno di Scipione. Hans inspelningar av dessa verk med ledande sångare betraktas fortfarande som referensutgåvor. I hans diskografi finns också Mozarts samtliga pianokonserter med pianisten Karl Engel, violinkonserterna med Jean-Jacques Kantorow och konsertarior med Edita Gruberova och Lucia Popp.


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!