Stäng
Meny
ons
2
okt
Kl 19.30

Gästspel: Musica Vitae och Per Tengstrand

Upplev Beethovens tredje pianokonsert, Mozart, intima miniatyrer och indiska inslag.

Gästspel: Musica Vitae och Per Tengstrand

Upplev Beethovens tredje pianokonsert, Mozart, intima miniatyrer och indiska inslag.

Upplev Beethovens tredje pianokonsert – ett av pianolitteraturens verkligt stora mästerverk.

Första satsens hotfulla karghet får sin kontrast i andra satsens sublimt drömska atmosfär innan konserten avrundas med ett dansant och livfullt rondo. Här med svenske världspianisten Per Tengstrand.

Lär känna honom i klippet där han spelar Grieg tillsammans med Göteborgs Symfoniker.

Denna kväll spelar han tillsammans med Musica Vitae – som är latin för Livets musik. De bjuder också på Mozarts högdramatiska och kontrapunktiskt virtuosa adagio och fuga för stråkar, och brittiske Gerald Finzis pastoralt vackra Eclogue för piano och stråkar.

Vi hör också svenske John Fernström Intima miniatyrer och musik av den prisbelönta indisk-amerikanska tonsättaren Shruthi Rajasekar. Hennes Son of Pandu väver fantasifullt samman klassisk musik med inslag från hennes indiska arv.

Introduktion till konserten

Kostnadsfri introduktion i Stora salen en timme före konsertstart med musiker ur Symfonikerna.

Program


Mozart Adagio och fuga c-moll K 546
9 min

WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) ADAGIO OCH FUGA C-MOLL K 546 Mozart var en av de få tonsättare som under senare delen av 1700-talet både förstod och uppskattade fader Bachs musik. I allmänhet betraktades Bach vid den här tiden som en förlegad och totalt ointressant perukstock. Hans musik var föråldrad och utan räddning. Men 1783 provade Mozart själv på att skriva en fuga i c-moll för två pianon. Kanske var det en hantverksmässig lek för honom men han kunde inte släppa tankarna på detta komplicerade sätt att komponera, så fem år senare skrev han om fugan för stråkkvartett och bifogade då också ett inledande adagio. Temat i fugan har inget av rokoko eller tidig klassicism över sig, det är renaste barock i Bachs anda. Det ligger nära till hands att spela detta stycke även för stråkorkester. STIG JACOBSSON


Rajasekar Son of Pandu
8 min

SHRUTHI RAJASEKAR (F 1996) SON OF PANDU Shruthi Rajasekar är en indisk-amerikansk tonsättare och vokalist (sopran), skolad i såväl sydindisk klassisk musik som i den västerländska klassiska musiken, bland annat av sin mor och med examen från Princeton University. Denna unika bakgrund resulterar i att hon skriver musik som på ett personligt plan förenar de olika kulturerna. Hon har tilldelats många hedrande utmärkelser bland annat från United Nations High Commissioner for Human Rights. Hon har också fått beställningar från en lång rad ensembler och institutioner. Son of Pandu är ett stycke för stråkorkester som vann Composers Guild of New Jersey Award. Musiken handlar om Arjunja, den tredje (av fem) söner till Pandu, en grupp hjältar som beskrivs i Mahabharata. Arunja hyllas i allmänhet för sin stora skicklighet som bågskytt men han mediterade regelbundet och grubblade mycket över sina plikter, en av grundsatserna i hinduismen. I det här verket har Shruthi Rajasekar på ett tankfullt och spännande sätt förenat indiska element med västerländska. STIG JACOBSSON


Finzi Eclogue
10 min

GERALD FINZI (1901-1956) ECLOGUE Gerald Finzis mjukt romantiska musik har en folklig förankring i hemlandet England. Efter några år som lärare i London isolerade han sig på landsbygden i Hampshire där han vårdade sina sällsynta äppelsorter. Men han spelade likafullt en betydelsefull roll i musiklivet liksom i politiken. Hans tillbakadragenhet och känsliga osäkerhet sägs ha sin grund i att han vid åtta års ålder förlorade sin far och att en betydelsefull lärare stupade i Frankrike 1917. Dessutom avled tre av hans äldre bröder innan Gerald Finzi hunnit fylla 18. Han sökte tröst och mening med livet genom att skaffa sig en imponerande beläsenhet och det var med sparsmakad fingertoppskänsla han valde texter till sina vokalkompositioner. På 1920-talet började Finzi skriva något som han tänkte sig skulle resultera i en pianokonsert. Men han arbetade långsamt och lade ofta undan sina skisser för att de skulle mogna. Ibland fick de ligga för länge. Även om han antydde yttersatserna så var det bara den långsamma satsen som fullbordades - och denna publicerades inte förrän efter hans död, och då med ett namn som hans hustru och son kommit överens om: Eclogue (herdedikt). Uruppförandet ägde rum fyra månader efter Finzis bortgång. STIG JACOBSSON


Fernström Intima miniatyrer
12 min

JOHN FERNSTRÖM (1897-1961) INTIMA MINIATYRER OP 2 Preludium Intermezzo Lamento (Adagietto) Rondino John Fernström föddes i Kina av ett svenskt missionärspar och kom först i tioårsåldern hem till Skåne för att gå i skola. Hans musikbegåvning hade tidigt uppmärksammats, men först som 16-åring började han studera violin vid Musikkonservatoriet i Malmö. Det var mer eller mindre en slump att han några år senare också tog lektioner i komposition i Köpenhamn. Med tiden skulle han bli en mycket produktiv symfoniker - tolv symfonier - vid sidan av en intensiv verksamhet som aktiv musiker och pedagog. Inte minst blev han viktig som grundare av Nordiska ungdomsorkestern. Hans tidiga opus skrevs vid början av 1920-talet och förutom ett antal sånger, två symfonier (av vilka tonsättaren eldade upp den första), en violinkonsert och två stråkkvartetter (vilka tämligen omedelbart blev spelade), hann han före 1925 också komponera fyra Intima miniatyrer för stråkorkester. Dessa är charmerande och intensiva små studier där man finner såväl lyrik som humor och tekniskt raffinemang - tre av tonsättarens typiska kännetecken. Studierna i Köpenhamn har i detta tidiga verk dessutom bidragit med ett stänk från Carl Nielsen. Uruppförandet togs om hand av symfoniorkestern i Helsingborg där tonsättaren själv under många år var violinist. STIG JACOBSSON


Paus
25 min


Beethoven Pianokonsert nr 3
36 min

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) PIANOKONSERT NR 3 C-MOLL OP 37, ARR LACHNER Allegro con brio Largo Rondo: Allegro De första skisserna till tredje pianokonserten kan dateras till 1797 då han blivit mycket inspirerad av att ha lyssnat till ett framförande av Mozarts pianokonsert nr 24 i samma tonart. Det handskrivna manuskriptet är daterat år 1800. Det första framförandet av tredje pianokonserten ägde rum så sent som den 5 april 1803 i Theater an der Wien. Evenemanget beskrivs som en mycket rörig historia, mest beroende på att Beethoven var allt annat än en smidig organisatör. I en tidningsartikel kan man läsa att Beethoven inte fick särskilt långa applåder, trots att han kvällen till ära samlat alla sina mest hängivna beundrare. Skälet är att man redan började betrakta honom som en underlig kuf. Beethovens elev Ferdinand Ries har rapporterat att Beethoven spelade solostämman i pianokonserten med glatt humör, men att många noter "föll under bordet". När det gällde själva kompositionen menade Ries dock att ingen tonsättare han kände ens kom i närheten av "Mästaren" - än i dag är vi villiga att hålla med. Trots den allvarliga tonarten är Beethovens tredje pianokonsert inte något stort och tragiskt drama som så många andra av hans verk i c-moll (till exempel symfoni nr 5 "Ödessymfonin"). Tvärtom har denna konsert en klassiskt klar uppläggning. I synnerhet largot är genomskinligt enkelt och fjärilslätt. Det utåtriktade slutrondot ägnar sig däremot mer åt tvära kast i känslor och tonarter. Vid kvällens konsert framförs ett arrangemang för kammarorkester av Vinzenz Lachner. STIG JACOBSSON


Medverkande


Musica Vitae

Musica Vitae är orkestern som tar livets musik till den enskilde lyssnaren. Med stringent elegans hanterar de 15 stråkarna konstmusikens alla världar. Här ryms barock och romantik liksom modernism och samtida musik från olika genrer. Att lyssna till Musica Vitae är intimt och nära, storslaget och färgsprakande dramatiskt. Med konstnärlige ledaren Malin Broman i spetsen presenterar ensemblen okonventionella musikaliska kombinationer och knyter ständigt nya kontakter med ledande solister, dirigenter och tonsättare, världen över. 2017 svarade Musica Vitae för musiken vid årets Nobelprisbankett och samma år släppte orkestern sitt senaste album, Games for Souls, med Malin Broman som solist. Musica Vitae framträder på små och stora scener i Sverige och utomlands. Orkestern har sitt säte i Växjö och hemmascenen är Atriumscenen i Utvandrarnas hus. Internationellt har orkestern välkomnats varmt i bland annat Kina, USA, Grekland, Schweiz, Tyskland och Spanien. Hösten 2018 gjorde orkestern en bejublad turné till Japan där man spelade inför fullsatta konserthus i Tokyo med omnejd. Orkesterns mångsidiga repertoar syns, hörs och recenseras regelbundet i både digital och tryckt media.


Per Tengstrand piano

Internationellt etablerade Per Tengstrand började spela piano vid sex års ålder med sin mor som lärare fram till debuten med Helsingborgs Symfoniorkester vid tolv års ålder då han beskrevs som "ett rödhårigt busfrö i fotbollsdojjor" i recensionen. När han var 16 år började han på Musikhögskolan i Malmö och senare Pariskonservatoriet där publiken bröt applådförbudet vid examenstävlingen för första gången i konservatoriets 300-åriga historia. Han var pristagare i internationella tävlingar i Paris, Bryssel och Genève och efter att ha vunnit första pris i Cleveland International Piano Competition debuterade han på Lincoln Center i New York 1997. Efter det har han framträtt i Kennedy Center i Washington, Weill Hall i Carnegie Hall, Musikvereins stora sal i Wien, Gewandhaus i Leipzig och Suntory Hall i Tokyo. Han har framträtt som solist med Detroit Symphony Orchestra, National Symphony Orchestra i Washington, Japans filharmoniker, Osaka filharmoniska orkester, Residentie-orkestern i Haag, Orchestre de la Suisse Romande, Singapore Symphony Orchestra, Taiwans Nationalorkester och Orchestre National de France. Tillsammans med biträdande generalsekreterare Jan Eliasson gjorde han 2016 ett framträdande i FN-högkvarteret i New York. Per Tengstrand är konstnärlig chef för kammarmusikserien Music on Park Avenue Manhattan. Han är mottagare av den kungliga medaljen Litteris et artibus, tilldelad honom av Kung Carl XVI Gustaf. Under senare år har Per Tengstrand ägnat stor del av sin tid till Beethovens musik och har framfört samtliga 32 pianosonater i cykler i Paris, New York och på flera ställen i Sverige, bland annat Uppsala Konsert & Kongress.


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!