Göteborgs Konserthus Bruckner med Blomstedt

INGVAR LIDHOLM (f 1921-2017) KONTAKION I detta orkesterstycke från 1979, beställt och spritt i vida världen av Kungliga Filharmonikerna, tar oss Ingvar Lidholm med på en resa genom historien. Som elev till Sveriges förste modernist Hilding Rosenberg påverkades Lidholm starkt av den nya musiken under sina formativa år på 1940- och 1950-talen. Detta märks också i Kontakion med karaktäristiska uttryck och klangeffekter: kraftfullt slagverk, bitande dissonanser och utforskningar i de högsta och lägsta registren. Flyttar vi oss ytterligare några decennier bakåt hörs ekon av Edgar Varèse och Igor Stravinsky. För att finna verkets titel får vi dock gräva oss så långt tillbaka som 1300-talet och den bysantiska, ryskortodoxa hymnen med samma namn. Undertiteln "Hymn till de bortgångna" anknyter till den kristna kyrkans rekviem, "den sista vilan". Lidholm kommer från en frikyrklig miljö och Kontakion glöder av såväl ohämmad hänförelse som innerlig sympati. Stycket avslutas med ett enkelt och skört trumpetsolo som tycks vibrera av fromma munkars uråldriga sång. STEFAN NÄVERMYR

ANTON BRUCKNER (1824-1896) SYMFONI NR 4 ESS-DUR "DEN ROMANTISKA" Bewegt: nicht zu schnell Andante quasi allegretto Scherzo: Bewegt & Trio: Nicht zu schnell, keinesfalls schleppend Finale: Bewegt, doch nicht zu schnell Anton Bruckner föddes strax utanför Linz i Österrike som son till skolläraren och organisten i byn Ansfelden. Det stod tidigt klart att sonen skulle gå samma bana och därför studerade även han till lärare. Så småningom tog emellertid musikintresset överhanden och 31 år gammal fick han sin första professionella musikertjänst som domkyrkoorganist i Linz. Under sina 13 år i Linz studerade han harmonilära och kontrapunkt för professor Simon Sechter i Wien, och 1868 efterträdde Bruckner honom som professor. Vid det laget hade han hunnit komponera en hel del större sakrala körverk och tre symfonier, av vilka de två första förblev onumrerade och ouppförda under hans livstid. I Wien fortsatte han att komponera symfonier, det blev ytterligare åtta, av vilka den sista (som fått nummer 9, men som alltså är den elfte han skrev) förblev ofullbordad. Bruckner reviderade av olika skäl ofta sina symfonier. Även nr fyra, den som kallas "den romantiska", finns i ett flertal versioner. Han började komponera symfonin sent år 1873, 49 år gammal. Helt nyligen hade då hans Symfoni nr 2 fått sitt första framförande med förhållandevis stor framgång, och med resultat att Bruckner fått en rad nya vänner. Han var således på ovanligt gott humör när han började arbeta - vilket kan utgöra ett gott underlag för att förstå det "romantiska". Men som sagt: Bruckner lämnade inget färdigt ifrån sig förrän han var absolut säker på att det var så bra han någonsin kunde göra det. Den första versionen var färdig 1874 men av den finns inte mycket kvar i de kommande versionerna. Han började, på förslag från dirigenterna Felix Mottl och Anton Seidl, med att revidera orkestreringen i yttersatserna och den långsamma satsen i januari 1878 och fortsatte i november samma år med ett helt nytt scherzo "som skildrar en jakt". Ett år senare ersatte han finalen med en fjärde version. På så sätt blev en i många stycken ny symfoni fullbordad i juni 1880, och i den formen framfördes den för första gången den 20 februari 1881 med stor framgång hos Wienpubliken. Trots det fortsatte Bruckner att bearbeta symfonin vid olika tillfällen 1881, 1882 och fram till 1888. Dirigenter av i dag gör ibland sina egna urval av de olika versionerna. Men inte nog med detta. När Hans Richter 1888 skulle framföra verket gjorde han det i en förvanskad och mer Wagner-lik version gjord av Bruckners "vänner" Franz Schalk och Ferdinand Löwe - en version som även trycktes. Ändå har här bara redovisats en liten del av alla versioner, bearbetningar och förvanskningar som gjorts av detta mästerverk. Tiden var helt enkelt inte mogen för att ta emot Bruckners egna tankar. Man ansåg honom alltför omständlig och svulstig, och att hans symfonier var musikaliska "boaormar" - hur mycket hellre skulle man inte vilja kalla dem "musikaliska katedraler". Det vi får höra under den här konserten är en av de vanligaste och mest etablerade versionerna. Bruckners version från 1886 som publicerades av Leopold Nowak 1953. För en gångs skull härstammar tillnamnet "den romantiska" faktiskt från tonsättaren själv, och då syftade han på första satsen där han tänkte sig en romantisk bild av en medeltida stad. Han skrev i partituret vid inledningen till triodelen "dansmelodi under jaktpausen". Hornropen är huvudtemat i första satsen, och de återspeglar naturen, jakten och lantlivet. Andantet baseras på en enkel rondoform som växlar mellan två teman. Det utåtriktade scherzot har vid sidan av de eggande jakthornen också en lyrisk och långsam mellandel. Och i den granna finalen återkommer huvudtemat från första satsen, nu i jublande triumf. STIG JACOBSSON

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Under sin karriär har Herbert Blomstedt varit chefdirigent för Gewandhausorkestern i Leipzig, NDR-orkestern i Hamburg, Staatskapelle Dresden, San Francisco Symphony Orchestra, Danska Radions symfoniorkester och Sveriges Radios symfoniorkester. Han har framträtt med de flesta av världens stora orkestrar, däribland Berlinfilharmonikerna, Bostons och Chicagos symfoniorkestrar, Concertgebouworkestern, New Yorks filharmoniker, Bayerska Radions symfoniorkester och Wiens filharmoniker. Herbert Blomstedts diskografi omfattar hundratals inspelningar. En av hans senaste utgåvor är Stenhammars Serenad och Symfoni nr 2 med Göteborgs Symfoniker (BIS). Herbert Blomstedt har varit en regelbunden och mycket uppskattad gästdirigent hos Symfonikerna sedan 1954 och är även utnämnd till hederssymfoniker.