Stäng
Meny
lör
3
Mar
Kl 15.00
Flera datum

Järvis hyllning till Stenhammar

Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Symfoniska Kör, Neeme Järvi dirigent, Sara Trobäck violin, sångsolister

Järvis hyllning till Stenhammar

Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Symfoniska Kör, Neeme Järvi dirigent, Sara Trobäck violin, sångsolister

Dirigenten Neeme Järvi är tillbaka med den storslagna kantaten Sången och de sentimentala romanserna för violin och orkester samt två rariteter: Reverenza och skådespelsmusiken till August Strindbergs Ett drömspel. På violin möter vi ingen mindre än vår förste konsertmästare Sara Trobäck.

”This is great music!” Det utbrast Neeme Järvi när han kom till Göteborgs Symfoniker på 1980-talet och upptäckte Wilhelm Stenhammar (1871-1927), tonsättaren och dirigenten som
varit så betydelsefull för orkesterns utveckling.

Nu återkommer Neeme Järvi för att dirigera den storslagna kantaten Sången och de sentimentala romanserna för violin och orkester samt två rariteter: Reverenza som ursprungligen ingick i orkesterserenaden samt skådespelsmusiken till August Strindbergs Ett drömspel som sattes upp vid invigningen av Lorensbergsteatern den 27 oktober 1916. ”Sällan har ett lyriskt drama fått en känsligare, finare, diskretare och innerligare ledsagning i toner.” (Göteborgs-Posten, 1916)

Wilhelm Stenhammar

I Sverige har Wilhelm Stenhammar (1871-1927) alltid betraktats som en mästare av stora mått, vare sig det gällt orkesterverk, pianostycken, kammarmusik, sånger, körer eller operor. Vid sidan av Hugo Alfvén är han den starkaste kandidaten som en nationell svensk motsvarighet till norrmännens Grieg, finländarnas Sibelius och danskarnas Nielsen. Dessutom var han en framstående dirigent och en av den tidens ledande svenska pianister. Han framträdde med pianoaftnar och som kammarmusiker runt om i landet.

Introduktion till konserten

Kostnadsfri introduktion i Stora salen en timme före konsertstart med musiker ur Symfonikerna.

Program


Stenhammar Reverenza
7 min

WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) REVERENZA OP 31 Wilhelm Stenhammar är Sveriges första stora mästare under 1900-talet. Han var en lysande pianist som spelade Beethovens och Mozarts konserter som solist, och han turnerade runt hela landet med pianoaftnar eller som kammarmusiker. Han var också en av tidens främsta svenska dirigenter och som sådan chef för Göteborgssymfonikerna under många år. Dessutom var han en romantisk tonsättare med ett klassiskt och klart tonspråk. Hans båda symfonier och pianokonserter, serenaden för orkester, körverk, stråkkvartetter, sånger och pianostycken hör till den mest älskade svenska standardrepertoaren. Han var mycket självkritisk, och efter att ha lyssnat till kollegan och vännen Jean Sibelius andra symfoni, ville han inte längre höra talas om sin egen första - och han väntade i decennier innan han vågade sig på sin andra. Stycket Reverenza har en säregen bakgrund. "Jag vill dikta så vackert och vekt om södern som bara en nordbo kan", skrev Stenhammar i ett brev. Han vill skriva om "flöjter och oboer som kvintilerar som trastar", om "långa sugande stråkfraser" om "något på samma gång sensuellt och förandligat, om stark blomdoft i ren solluft". Han befann sig i Florens när han i mars 1907 började tänka på Serenad för orkester. Det blev en krävande uppgift och först vid nyåret 1914 var den då sexsatsiga serenaden fullbordad och dedicerad "Till min hustru". Musiken uruppfördes den 20 januari samma år men han drog genast in verket för revidering, och var inte klar med den förrän fem år senare - den nya versionen uruppfördes den 3 mars 1920. Då hade han tagit bort den ursprungligen andra satsen eftersom han kände att Serenaden blev för lång. Men denna strålande sats kom att leva ett eget liv under namnet Reverenza, Den spelas numera inte sällan som ett fristående stycke, en sorts menuettpastisch, om man inte väljer att låta den klinga på sin ursprungliga plats vid framföranden av Serenaden. STIG JACOBSSON


Stenhammar Ett drömspel
13 min

WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) ETT DRÖMSPEL OP 36 Stenhammar skrev scenmusik till många skådespel, men det mesta har dessvärre förblivit okänt. Det är synd för bland dessa många små stämningsstycken finns många exempel på tonsättarens geni. Han hade sedan länge en etablerad plats i musiksverige när han 1916 skrev sin första musik för teatern, till Strindbergs Ett drömspel. Föreställningen utgjorde invigningen av Lorensbergsteatern i Göteborg och Mauritz Stiller regisserade. Stiller var ännu inte den internationellt kända filmregissör han skulle bli, och föreställningen fick besk kritik, trots (eller tack vare) att den nya teaterns alla moderna tekniska resurser kommit till flitig användning. Det sägs att Stenhammar bevistade repetitionerna med klockan i handen när han skrev teatermusik, för att på så sätt kunna hitta de rätta tonfallen och den rätta längden på varje avsnitt. Detta gjorde också musiken fastlåst till en speciell uppsättning och vi får därför vara tacksamma för att Hilding Rosenberg i flera fall sammanställde de fina och känsliga miniatyrerna till konsertsviter. Annars hade musiken ohjälpligt fått samla damm i arkiven. Sviten till Ett drömspel följer handlingen nära. När ridån går upp ligger scenen tom och mörklagd, musiken börjar djupt ner i basarna. När Indras dotter sänks ner till jorden blir musiken mer dramatisk och färggrann. Uppgiften ställde tonsättaren på stora prov, och det råder ingen tvekan om att Stenhammars tonspråk förändrades under arbetets gång. Melodikern förvandlades till en klangmästare, och musiken har sugit upp mycket av dramats pessimistiska svartsyn. På ett skissblad har tonsättaren citerat en känd fras ur dramat vid ett ofta förekommande dissonant ackord: "Det är synd om människorna". STIG JACOBSSON


Stenhammar Sentimental romans nr 1
6 min

WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) SENTIMENTAL ROMANS NR 1 A-DUR OP 28 SENTIMENTAL ROMANS NR 2 F-MOLL OP 28 Även om Stenhammars tonspråk oftast är klart och samlat står han i några verk mycket nära nationalromantiken, och tydligast märks detta kanske i de två sentimentala romanserna för violin och orkester. Det är musik som genomsyras av skira midsommarminnen med en tydlig nordisk känsla. Ordet sentimental har med tiden skiftat i betydelse, här ska det snarast tolkas som känslig och ömsint. Dessa små läckerheter komponerades 1910 och hör sannerligen till den svenska violinromantikens omistliga guldkorn. STIG JACOBSSON


Stenhammar Sentimental romans nr 2
6 min

WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) SENTIMENTAL ROMANS NR 1 A-DUR OP 28 SENTIMENTAL ROMANS NR 2 F-MOLL OP 28 Även om Stenhammars tonspråk oftast är klart och samlat står han i några verk mycket nära nationalromantiken, och tydligast märks detta kanske i de två sentimentala romanserna för violin och orkester. Det är musik som genomsyras av skira midsommarminnen med en tydlig nordisk känsla. Ordet sentimental har med tiden skiftat i betydelse, här ska det snarast tolkas som känslig och ömsint. Dessa små läckerheter komponerades 1910 och hör sannerligen till den svenska violinromantikens omistliga guldkorn. STIG JACOBSSON


Paus
25 min


Stenhammar Sången
38 min

WILHELM STENHAMMAR (1871-1927) SÅNGEN, SYMFONISK KANTAT FÖR SOLI, KÖRER OCH ORKESTER OP 44 Del I Tempo Andante, poco rubato Del II Molto adagio, solenne I början av 1920 var det dags för Kungliga musikaliska akademin i Stockholm att börja tänka på sitt 150-årsjubileum som inträffade året därpå. Man gav Wilhelm Stenhammar uppdraget att komponera festmusik, och av tradition borde det bli en kantat med lämplig text. Det var Stenhammar som något överraskande föreslog att hans kollega, tonsättaren Ture Rangström, skulle erbjudas att författa texten. Denne hade ju själv skrivit texterna till åtskilliga av sina romanser och visat sig vara en lyhörd poet. Resultatet av deras ansträngningar blev den ambitiösa kantaten Sången vars båda delar åtskiljs av ett innerligt och koralbetonat adagio. Stenhammar berättar i ett brev till Rangström: "När jag föreslog dig som textförfattare, bestämdes jag av två skäl. Det ena var övertygelsen, att du vad innehållet beträffar skulle kunna prestera en verkligt musiknyttig, musikeggande text. Härvidlag har du ej heller svikit mina förväntningar. Men jag trodde också, att du såsom själv tonsättare skulle ha ett finare och mer förstående öra för eventuella formella invändningar och önskemål från komponistens sida än en vanlig "diktare"." Det finns en rik korrespondens mellan vännerna bevarad när det gäller verkets framväxt - men Stenhammar skrev i augusti att han behövt flera dagar "för att sansa sig efter den första förskräckelsen. Förskräckelsen, ja! I första ögonblicket, som förresten var ett mycket långt ögonblick - på minst 24 timmar, var jag bara överväldigad av en förlamande tanke: omöjligt!" Och så vidtar det tålmodiga arbetet på det som inte blev en tredje symfoni för röster och instrument, men väl en tvådelad kantat. Stenhammar sätter igång det hela dramatiskt och patetiskt, med intensiva arioson och orkesterfanfarer. Nog finns här en del storsvenska drömmar om man så vill. Och för att balansera detta mot andra delens enklare och mer friskt musikantiska stämning behövdes ett mellanspel, det innerliga och koralbetonade adagio som under namnet Mellanspel har blivit en älskad och ofta separat spelad meditation. Kantaten Sången kom att kräva stora resurser och detta förde i sin tur med sig att akademin tvingades skjuta upp första framförandet en månad - nu gick det av stapeln den 18 december 1921. Många av kritikerna reagerade surt på Rangströms alltför högtravande text, andra var förvånade över att Stenhammar anammat ett som de tyckte modernare tonspråk än som var lämpligt i sammanhanget. Vad som än är skälet måste man dessvärre erkänna att kantaten inte kommit att framföras speciellt ofta - långt ifrån så ofta som detta centrala verk i svensk repertoar för kör och orkester förtjänar. STIG JACOBSSON


Medverkande


Göteborgs Symfoniker

Göteborgs Symfoniker har kallats "En av världens mest formidabla orkestrar" av The Guardian och har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Sedan 2013 är den respekterade och efterfrågade amerikanen Kent Nagano förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han ledde Symfonikerna på framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland 2015. Göteborgs Symfoniker driver också en omfattande verksamhet för barn, inklusive det årliga musiklägret Side by Side by El Sistema, samt erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se. Dessa konserter kan också ses på mobiler och surfplattor via egna appar. Hösten 2017 inträder finske Santtu-Matias Rouvali som orkesterns chefdirigent. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, senast en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent.


Neeme Järvi Dirigent


Sara Trobäck Violin

Violinisten Sara Trobäck Hesselink utsågs 2002 till konsertmästare i Göteborgs Symfoniker och 2009 till förste konsertmästare. Hon har varit solist med ett flertal svenska och utländska orkestrar och har vunnit flera violinisttävlingar. Sara Trobäck Hesselink har spelat in skivor med Trio Poseidon (Daphne) och hon är solist i en inspelning av Kurt Atterbergs Svit nr 3 tillsammans med kollegan Per Högberg, Neeme Järvi och Göteborgs Symfoniker (Chandos) samt Beethovens trippelkonsert och Brahms Dubbelkonsert med kollegerna i Trio Poseidon med Neeme Järvi och Göteborgs Symfoniker (Chandos).


Charlotta Larsson Sopran


Martina Dike Mezzosopran


Daniel Frank Tenor


Fredrik Zetterström Bas


Göteborgs Symfoniska Kör Blandad kör

Göteborgs Symfoniska Kör firar 2017 sitt 100-årsjubileum. Kören grundades 1917 av Elsa Stenhammar tillsammans med orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar medan andra har tagit privata sånglektioner. En sak har de dock gemensamt: stor körvana. Göteborgs Symfoniska Kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Kören repeterar regelbundet med kormästare Alexander Einarsson och Symfonikernas pianist Erik Risberg.


Brunnsbo Musikklasser Kör

1985 bildades Brunnsbo Musikklasser som erbjuder barn i Göteborgsområdet möjlighet att utveckla sitt musikintresse och bygga en grund för fortsatt musicerande. Att gå i musikklass innebär musik på schemat varje dag. Musiktimmarna ägnas åt sång och körsång, gehörslära, röstvård, musiklyssnande, musikhistoria och allmän musiklära. Brunnsbo Musikklasser har under åren medverkat i så väl opera, musikal och teateruppsättningar som tv och skivinspelningar. Kormästare Kicki Rosén Bejstam och Patrik Wirefeldt.


Nyhetsbrev

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbreven så får du information och erbjudanden från Göteborgs Konserthus direkt i din mailbox en till två gånger per månad.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev