Göteborgs Konserthus Hits från två sekel

KRZYSTOF PENDERECKI (1933-2020) Kvartett för klarinett och stråktrio Kvällens verk av Krzystof Penderecki låter föga som den musik som även den klassiskt obekante associerar med denna företrädare för den så-kallade "polska skolan". De mikrotonala klustren, skräckinjagande glissandona och himmelskt glittrande flageoletter som biobesökaren hört i filmer som Exorcisten, The Shining eller i den tredje säsongen av Twin Peaks är i klarinettkvartetten fjärran. I stället hör vi här kanske snarast ett eko av ett samtal med Sjostakovitj. Uttryckligen skrevs verket - enligt Penderecki - som ett svar på Schuberts C-durkvintett men i sak är det snarare 1900-tals musik som glimtar fram. Sjostakovitjs första cellokonsert, pianotrion, åttonde stråkkvartetten, men även Berg och Schönberg, som i sin senromantiska form närvarar som spöken. Som kuriosa kan nämnas att verket skrivet 1993 bär en dedikation till den förre ständige sekreteraren för svenska musikaliska akademin, Åke Holmquist. ESAIAS JÄRNEGARD

CARL NIELSEN (1865-1931) Blåskvintett Op 43 Allegro ben moderato Menuett Preludium. Adagio. Tema con variazioni. Andantino Den blåsarkvintett Carl Nielsen slutdaterade i april 1922 har utan tvekan blivit Nordens främsta bidrag till denna genre. Bakgrunden är ett telefonsamtal till pianisten Christian Christiansen hos vilken medlemmarna i Köpenhamns blåsarkvintett råkade befinna sig för att repetera Mozarts Sinfonia concertante. Nielsen hörde musiken genom telefonen, blev begeistrad och gav sig genast iväg till dem. Han lyssnade och frågade ut musikerna om instrumentens möjligheter - och så började han komponera. Till entusiasmen bidrog säker att Mozart var Nielsens musikaliska husgud. Vid det här laget hade Nielsen redan komponerat sin omstörtande femte symfoni och på köpet genomlidit en svår hjärtinfarkt. Men inte ens detta kunde hindra honom från att på lediga stunder - det vill säga på nätterna - komponera kvintetten under ett tre månader långt gästspel som dirigent i Göteborg. Det var också i Göteborg kvintetten spelades för första gången under en privat konsert hos familjen Mannheimer på Götabergsgatan. Den offentliga premiären stod däremot i Köpenhamn den 9 oktober 1922. Med det här verket blåste Nielsen åter liv i en genre som inte alls varit i ropet sedan klassikerna skrev blåsarkvintetter. Romantikerna var helt ointresserade av denna musikform. Första satsen är upplagd som en klassisk sonatsats i rena linjer och menuetten är full av charm - den skulle kunna passa in i en barocksvit. Den avslutande satsen är kvintettens höjdpunkt. Ett preludium inleder och följs av elva variationer över den av Nielsen själv komponerade psalmen Jesu låt mitt hjärta få. Här får musikernas personligheter blomma ut. STIG JACOBSSON

Louise Farrenc (1804-1875) Nonett Ess-dur Op 38 Adagio – Allegro Andante con moto Scherzo, Vivace Adagio – Allegro Även om den franska tonsättaren Louise Farrencs plats i musikhistorien länge överskuggades av hennes manliga kollegor, var hon en uppburen musikperson i sin samtid. Hon komponerade tre symfonier, vann vid två tillfällen det prestigefulla Prix Chartier och var utöver en hyllad kompositör känd som en av Europas bästa pianolärare. Hon var även den enda kvinna under hela 1800-talet som erhöll en tjänst som professor i piano vid Musikkonservatoriet i Paris. Nonett Op 38 var det enda kammarmusikverk Louise Farrenc komponerade som inte innehåller piano. Stycket uruppfördes vid en privat salong 1849, innan det året därpå mötte en stor publik vid en offentlig konsert i Salle Érard i Paris. Där gjorde nonetten succé, och violinstämman spelades av den sedermera världsberömde violinisten Joseph Joachim, som då var 19 år. I musiken kombinerar Farrenc de olika instrumenten på oväntade sätt med ett rikt tonspråk som vittnar om hennes musikaliska egensinne och starka integritet. Hedvig Ljungar